Föredras

  • Enligt 6 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet ska Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet. Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen för kännedom. Diskussion.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 16:29

    Tack, fru talman! Jag vill börja med ett par generella ord om det nordiska samarbetet. År 2020 var inte ett riktigt lyckosamt år för gränsöverskridande samarbete av den art som Nordiska rådet har. Det sista året har onekligen varit en annorlunda och utmanande tid. Det är faktiskt första gången på över 70 år som gränserna mellan de nordiska brödrafolken har varit stängda på det sätt som de har varit det sista året.

    Nordiska rådet har fått en del kritik, berättigad sådan får man väl lov att säga, organisationen var lite för långsam i svängarna i början. Men inom Nordiska rådet, dvs. på parlamentarikersidan, så kom man igång ganska snabbt och många goda förslag har lagts för att få till stånd en samordnad pandemi- och vaccinationsstrategi. Men tyvärr har regeringarna valt att tackla pandemin på nationell nivå och skillnaderna länderna emellan har i stället förstärkts på ett olyckligt sätt med följd att misstron folk emellan har ökat. Min personliga tro är dock att Nordiska rådet kommer att komma tillbaks med kraft, vis av de erfarenheter som man har av har fått av hur det inte ska fungera.

    Det sägs ofta att Nordiska rådet bara har är diskussionsklubb utan att det kommer ut så mycket av det. Jag delar inte den bilden. Många, många gränshinder har lösts och många samarbetsprojekt har väckts inom Nordiska rådet för att sedan föras över till regeringarna för verkställighet.

    Däremot har jag många gånger blivit att tänka på den goda och sansade samtalston som präglar Nordiska rådet. Jag blev speciellt att tänka på det när jag såg utspelet från den tidigare presidenten i USA Donald Trump. Dagens samhälle och därmed den politiska tonen blir faktiskt mer och mer polariserad och bara skarpare. Det ser vi i Finland, det ser vi i Sverige och det tror jag också att ledamoten Josefsson har sett här i en insändare idag och pekade på det. Då är det värdefullt att det finns arenor där det oftast förs en konstruktiv och framåtsyftande debatt. Nu leder inte det till några större konflikter och därmed noll intresse från media, tyvärr.

    Herr talman! Delegationen och framförallt Nordiska rådets arbete har förstås påverkats och störts mycket av Covid-19 pandemin. Trots goda insatser för att möjliggöra digitala möten har förutsättningar för konstruktiva diskussioner och nätverksbyggande varit begränsade. Så är det bara och det kanske har varit den största förlusten.

    Ser vi till den åländska delegationen så är det i nordiska sammanhang en ganska unik hybrid. Vi har de valda medlemmarna från lagtinget och vi har samtliga ledamöter från regeringen med som fullvärdiga medlemmar i delegationen och det tycker jag är bra. Jag har speciellt noterat att landskapsregeringen, ministrarna Holmberg-Jansson och Hambrudd med flera, har varit väldigt aktiva och det tycker jag att har varit bra. Det har varit en styrka för vårt samarbete att vi har kunnat ha samma strategi, både inom Nordiska ministerrådet och inom Nordiska rådet. Vi har också strävat till att såväl ordinarie medlemmar som suppleanter ska kunna delta i mötena så mycket som möjligt så att vi ska ha en så stor och bred delegation som det bara är möjligt från lilla Åland.

    Samtliga möten, utom utskottsmötena i början av januari 2020, har hållits i digitalt format, till och med den årliga sessionen som skulle ha hållits i Reykjavik så skedde i digitalt format. Vi hade också ett möte mellan de självstyrande länderna, ett möte som vi alltid brukar ha traditionellt i samband med den stora sessionen och det hade vi också i år.

    Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Den policyn tar avstamp i den nordiska visionen om världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Den delegationen hade också samråd med självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tänkte om jag skulle ha tagit de viktigaste punkterna ur policyn, men jag kom snabbt fram till att det blir alltför långt för att folk ska orka lyssna på det. I stället tar jag upp ett par viktiga frågor ur den här berättelsen.

    Nordiska rådet tog under sin session år 2019 enhälligt en samhällssäkerhetsstrategi som önskar att de nordiska länderna så snabbt som möjligt ska gå in för att följa. Strategin innehöll förslag om ökat nordiskt samarbete inom samhällssäkerhet. Vi har inte alls varit speciellt nöjda inom Nordiska rådet för det har inte hänt mycket på ministersidan. Nordiska rådet har i stället framhållit att strategi och samordnad krisberedskap är ännu angelägnare nu i ljuset av Covid-19 pandemin. Vikten av att dra lärdom av erfarenheterna från den pågående pandemin för att i framtiden ha en mer samordnad krisberedskap, lyftes fram och förslagen om en gemensam nordisk uppföljning av hur krisen hanteras kommer att behandlas vidare.

    En sak som jag också vill nämna är att visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region har lett till att det har skett en hel del förändringar i budgeten. Det är förändringar som har gjort att vi han noterat att det har funnits mindre medel till kulturen och till utbildningen. Det är någonting som den åländska delegationen i Nordiska rådet har bevakat och försöker påpeka i samtliga sammanhang.

    Jag väljer också att nämna att eftersom det rekryterades en ny generalsekreterare så tillsatte presidiet för Nordiska rådet en speciell rekryteringsgrupp och där noterade vi att de självstyrande länderna blev utanför. På initiativ från Ålands delegation så skickade vi en skrivelse till presidiet om att rekryteringsgruppen skulle kompletteras så att också de självstyrande länderna skulle vara med. Den här skrivelsen fanns med som bilaga när presidiet den 14 december 2020 utsåg Kristina Háfoss från Färöarna till ny rådsdirektör. Jag måste säga att jag är väldigt glad över den utnämningen. Det blir ju mycket lättare med en rådsdirektör från ett självstyrt land för att få förståelse för de självstyrande områdenas perspektiv och särart.

    Herr talman! Jag måste få citera, för jag tyckte att det var så symptomatiskt över det goda och respektfulla förhållningssätt som Danmark har till sin autonomier. Det märktes speciellt när Nordiska rådets nuvarande president Bertel Haarder sade så här: "Det gläder mig också att vi i och med detta får den första rådsdirektören från Rigsfællesskabet, dvs. riksgemenskapen, kungariket Danmark och det med en toppkvalificerad färöing". Det är rätt fascinerande att höra hur man från Danmarks sida ser på sin autonomier.

    En fråga jag som vill plocka upp är tidsomställningen. Det passar ju ganska bra eftersom vi ställde om tiden igår och flera av oss kanske är lite trötta på grund av det. Det här var ett medlemsförslag från mittengruppen från första början som gick ut på att man skulle harmonisera tidszonerna mellan Norge, Danmark, Sverige och Finland. Vi noterade också att om man väljer en viss strategi i Finland och en viss strategi i Sverige så kan vi helt plötsligt ha en ännu större tidsskillnad mellan Sverige och Finland än vad vi har idag. Vi har drivit på hela tiden från åländsk sida och jag är helt övertygad om att mina kollegor också har gjort det där de har haft möjlighet till det. Åland är igen, som det område vi är mitt i Norden, är ett av de områden som har mest att vinna på om vi skulle ha en gemensam tid. Den här frågan ligger i tillväxtutskottet där jag själv är viceordförande. Vi hade en väldigt bra diskussion på sista mötet med EU-parlamentets rapportör när det gäller de här frågorna. Han lovade att driva frågan vidare. Man har ju tagit ett beslut, som säkert de flesta av er vet, om att man ska frångå vinter- och sommartid inom EU. Men frågan har, som mycket annat, fastnat på grund av pandemin.

    Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att vi har från den åländska delegationen drivit på när det gäller att inrätta ett transportpolitiskt ministerråd för transporterna. Det har vi också lärt oss det sista året att det är A och O för ett litet ö-samhälle som det åländska. Tack, herr talman.


  • Tack ledamot Eriksson för den redogörelsen. Passligt nog så har ledamot Eriksson slips med Kalmarunionens flagga idag. Det nordiska samarbete, kanske inte som det såg ut på den tiden men som det ska se ut i framtiden är ett av de viktigaste uppdragen just nu för Nordiska rådet att reda ut.

    Coronan har tagit tempen på det nordiska samarbetet och det visar sig att det är synnerligen febrigt och kärnsvagt i det avseendet. Det är väldigt viktigt att det utvärdera och återuppbygga med starkare strukturer än vad det har varit. Det är tydligt. Tror ledamoten Eriksson att en gemensam tidszon i Norden skulle kunna vara nyckeln till utvecklat stärkt samarbete i Norden?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:39

    Om jag börjar bakifrån, när det gäller en gemensam tidszon så tyvärr kommer den inte att kunna gälla hela Norden. Det är en omöjlighet att få med Island och Färöarna, men om man nu kallar det Skandinavien. Vi har också diskuterat att det skulle vara viktigt att man skulle få områdena runt Östersjön med i den gemensamma tidszonen. Det vet jag att jag ligger i finskt intresse. Som svar på frågan, ja det skulle vara ett av många områden för att stärka det nordiska samarbetet.

    Sedan noterar jag att ledamoten Påvals kan sin nordiska historia. Jag hör till dem som har varit med och lämnat in ett medlemsförslag om att man skulle driva på för att få en nordisk förbundsstat. Jag får väl säga att det gick inte riktigt helt ograverat igenom Nordiska rådet, det återstår lite diskussioner innan vi är där, men det är ju den optimala integrationen den dag man kommer dit.


  • Tack, herr talman! Ja, man ska väl sikta mot stjärnorna och landa i molnen då kanske.

    Ledamoten Eriksson är på rätt plats för att kunna påverka något i den riktningen. Den gemensamma tidszonen tror jag att är oerhört mycket viktigare än vi tror. Tiden är relativ på många sätt, men vi tar den ofta för givet. Ett sätten att titta på om tiden är relativ är att den påverkar många strukturer på ett sätt som man inte kan tänka sig. Tänk bara att en timme extra för vissa länder medför att man kan kontakta ett annat parlaments kansli när det gäller brådskande ärenden när man har samma tidpunkter och samma checkpoints på sina scheman. Det kan ha stora effekter och är långt mycket större än vad vi tror, också för näringslivet och för den gemensamma handeln. Jag tror att det här nordiska samarbetet är någonting vi behöver lägga jättestor tyngdpunkt på. Vi behöver lägga stor vikt vid det och se till att nästa gång det kommer en sådan här kris, för den kommer, så har vi de här strukturerna uppbyggda. Det som hänt nu ska utvärderas och utifrån det ska vi vara starkare än någonsin.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 16:41

    Fördelen med att ta beslut inom det Nordiska rådet är att det rusar inte riktigt iväg. Det är ganska väl underbyggt. Tillväxt- och näringsutskottet, där jag sitter, behandlade en gemensam tidszon. Vi fick vi ett väldigt utförligt material. Tyvärr kommer jag inte ihåg den exakta summan men det var ett stort antal miljoner som näringslivet, föreningslivet och samhället kunde vinna på den här timmen. Man blir förvånad över hur stora belopp det är sist och slutligen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 16:42

    Tack, herr talman! Tack också till Holmström och Valve som lät mig gå före här i talturen.

    På sätt och vis har det varit ett mycket tråkigare år i det nordiska arbetet än vad det borde ha varit om allt skulle ha varit som vanligt. Vi blev valda, vi hann åka på ett möte och sedan kom pandemin. V har fattat beslut men vi har suttit på evighetslånga Teamsmöten. Det har ju verkligen inte varit det nordiska samarbetets bästa sida. Den bästa sidan är ju förstås att få träffas på riktigt, det kontaktskapande det innebär, de spontana diskussioner som uppstår, alla träffar och all kunskap och inspiration som man kan få av andra länders parlamentariker och ministrar. Jag har själv varit länge med i det nordiska samarbetet i olika roller. Jag tror att jag har suttit i alla ministerråd som finns, kanske det är något som jag inte har varit i, men jag har i alla fall varit mycket aktiv där under många, många år. Framförallt kanske dessa tillfällen också är till för att byta några ord med sin finländska kollega, för om man inte annars har fått tid till det så har den nordiska plattformen varit mycket värdefull.

    Det nordiska samarbetet är ju ett långvarigt samarbete baserat på skandinaviska kännetecken om språk, värderingar och kultur. Trots de fina orden och de många årens samarbete så är det nog en besvikelse ändå att inte de nordiska länderna förmådde ha en ökad integration och samarbete kring bekämpningen av pandemin. Varför blev det riktigt på det sättet? Dels blev vi ju alla förstås tagna på sängen av det här viruset. Inget av länderna hade någon rutin i hur man hanterar det. Nationalstaterna reagerade ganska direkt på att försvara och skydda sin egen befolkning. Detta med en integrerad region är ju ganska nytt ändå i det nordiska samarbetet. Det var bara för några år sedan som vi tog en sådan vision. Man kan konstatera att Covidkrisen har visat att vi har mycket att jobba på. Våra länder var inte samordnade på det sättet. Krisen kunde också visa på olika förvaltningsstrukturer, olika förvaltningstraditioner och snarare än en samsyn så har kanske skillnaderna och olikheterna mellan länderna blottlagts.

    Framförallt Sveriges hållning och agerande har väckt många frågor. Man har upplevt att Sveriges coronastrategi har varit bristfällig och även att de valde en helt annan strategi än de övriga nordiska länderna som stod i ganska resolut med olika restriktioner för att stoppa smittan. Det har gjort att Sverigebilden eller bilderna av Sverige har blivit mer negativ i de andra nordiska länderna under det senaste året, det visar en granskning som Svenska institutet har gjort. 44 procent säger sig i dag tänka annorlunda om Sverige jämfört med före coronapandemin och 89 procent menar att deras bild av Sverige har påverkats till det sämre. Man kan fundera över hur Sverige fungerar riktigt i kris. Jag tycker att det verkar lite riskfyllt att leda ett land som verkar vara så svårt att styra i en sådan svår situation. Det är ju synd. Sverige har ju varit ett av de ledande länderna i det nordiska samarbetet och också för Åland förstås en jätteviktig samarbetspartner. Vi får hoppas att det här ändrar med tiden.

    Bara några korta markeringar kring berättelsen. Det åländska medlemsförslaget, om ett slutdatum för användning av fossila bränslen, där tycker jag att vi kan nämna att initiativtagare var Simon Holmström. Det står nu inte här i dokumentet men kanske det går att komplettera.

    Sedan tycker jag också att det är roligt att vi har en hög profil på kulturområdet. Jag ser mycket fram emot att nu i april påbörja mitt uppdrag som ordinarie ledamot i den Nordiska Kulturfonden för åren 2021 och 2022. Jag tycker också det är trevligt att se att Åland har haft många fina författare och andra att nominera till våra kulturpriser; både litteraturpris, miljöpris och så vidare. Vi har faktiskt författare av väldigt hög klass som till exempel Karin Erlandsson och Mikaela Nyman som räknas som ålänning, hon bor på Nya Zeeland. Det är någonting att vara stolt över.

    Finansieringen inom kultur- och utbildningssektorn kommer att minska de kommande åren och det är för att man har enats om att man tar ur den budgeten för att stärka budgeten för grön omställning. Jag hoppas att det blir ett bra arbete inom den gröna omställningen för man tar pengarna från ett väldigt viktigt område, utbildnings- och kulturområdet, som ändå är kärnan och grunden i det nordiska samarbetet. Men i de här förändringar så verkar ändå Nordens institut verksamhet på Ålands stå ganska stabilt, vilket vi är nöjda över. Vilka konsekvenser det här får på sikt så återstår att se.

    Jag ser verkligen fram emot ett nytt år i det nordiska arbetet. Jag hoppas att det blir mycket mera fysiska träffar och kontaktskapande såsom det nordiska arbetet är när det är som bäst. Tack.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 16:49

    Talman! Det tar emot att behöva visa passet. Det tar emot att behöva visa passet vid resa till vårt västra grannland. Detta händer i Norden som en gång strök passkravet för att vi skulle kunna resa mellan varandras länder.

    Istället för att samordna och arbeta gemensamt stod alla Nordiska länder nu för sina egna ensidiga coronastrategier med drastiska följder. Vi kunde ha samlat Nordens alla statsepidemiologer i länderna, utfärdat gemensamma resevillkor, karantänsregler och koordinerat vaccinstrategierna. Men det gjorde vi inte.

    För gränsregioner som Åland kom gränsstängningarna som bekant som en chock. Företag, organisationer och familjer har påverkats drastiskt. Det är särskilt vi, som uppgivet ställer frågan: Hur blev det så här? Vad är betydelsen av de åratal av grundarbete, möten, strategier och brevväxling länderna emellan? Vad betyder utfästelser om minskad geoblockering av tv-program, harmoniserade yrkeskvalifikationer eller närmare transportsamarbete, egentligen?

    Det är så klart inte första gången som Norden i akutlägen kastat principer om samarbete överbord. Så sent som under flyktingkrisen 2015 stängde nordiska regeringar gränserna. Då, när miljontals människor flydde från ett krigsdrabbat land. Det var annorlunda när Sverige tog emot finska krigsbarn under 1900-talets första hälft. Något som sägs vara tillfälligt har ofta tendensen att bli något permanent - se bara Sveriges gränskontroller mot Danmark från 2015. Därför måste vi aktivt se till att återupprätta nordiska värderingar.

    Ålands röst som gränsregion är betydelsefull. Under detta år, då Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet, bör Åland använda möjligheten att aktivt bjuda in och tillhandahålla ett värdskap. Ett värdskap för krisbearbetning och framåtsyftande nordiskt samarbete.

    Talman! Vad är Norden, egentligen? Frågan har återfått sin aktualitet inte bara på grund av pandemin, utan också av Brexit! Storbritanniens utträde från den Europeiska unionen har drabbat det självstyrda Skottland starkt. Hela 62 % av skottarna ville att Storbritannien skulle stanna kvar i EU vid omröstningen. I ett land där självständighetsivrarna tidigare haft minoritet, har nu majoriteten av skottarna en större grad av självständighet i sikte. Man kan fråga sig hurdan utrikespolitik ett eventuellt självständigt Skottland skulle ha? Att bli en del av EU skulle ta lång tid. Kanske är det enklare att ta några steg närmare Norden?

    Efter att ha legat i luften flera år, togs de första kontakterna mellan Skottland och Nordiska rådet förra året. Norden har redan tidigare ett samarbete med de baltiska länderna och relevanta makro-organisationer.

    Känslan av tillhörighet är otroligt viktig. Själv deltog jag aktivt i Nordic society i min ettåriga masterutbildning vid Surrey-universitetet. Till min stora förvåning fanns där också en hel del skottar. Idag finns ingen förvåning kvar hos mig. Norden och Skottland förenas i mycket, inte bara av geografiska skäl. Om vi förlåter dem för vikingarnas plundringshunger och åsidosätter kungahusens lekar finns mycket annat att ta fasta på. Vi delar det västgermanska språket, ordet kilt kommer för övrigt från skandinaviskan. Värderingsmässigt finns många likheter hos folken, inte minst inom social rättvisa och hållbarhet. Världen följer med intresse det skotska, progressiva hållbarhetsarbetet och de innovativa inslagen om Future Generations Bill, alternativa välfärdsmått till BNP och system för deltagardemokrati genom deras Future Forum. Det är inte en tillfällighet att de ordnar klimattoppmötet i Glasgow i höst.

    Också Åland har band med Skottland. Vi delar en känsla av enhet i en större kontext, inte minst genom de respektive självstyrelsesystemen. Vi delar en strävan att ha större konstitutionella rättigheter. I Öspelen tävlar Åland mot flera skotska öar. Visste du förresten att vår fyrmastade bark Pommern byggdes just i Skottland? Norden skulle vara mycket starkare med Skottland med på tåget. Vi skulle höja vår röst i det internationella hållbarhetsarbetet. För den enskilda skulle bland annat resor, arbete och utbildning underlättas märkbart. Det vore en mycket stark markering om Åland officiellt kunde välkomna Skottland till ett strategiskt samarbete med Norden. Tänk vad mycket vi kunde göra tillsammans. För att nå de globala krävs mer internationellt samarbete, inte mindre.

    Talman! Inför det skotska klimattoppmötet förenar sig forskningen i följande alarmerande slutsats: Trots att nedgången i utsläpp av växthusgaser under coronakrisen är märkbar, finns det inget som tyder på att utsläppen kommer att minska i den takt som Parisavtalets målsättning på 1,5 grader förutsätter. Accelerationen av klimatkrisens konsekvenser går till och med snabbare än vad forskare har simulerat. Mer än 50 år har gått sedan världens ledare fick ta del av de första illavarslande varningarna. I dag måste skolstrejker till för att politiska ledare ska lyssna.

    Åland har i varje fall lyssnat. I ett historiskt medlemsförslag, undertecknat av alla åländska ledamöter i Nordiska rådet, föreslogs att Norden skulle sätta slutdatum för användningen av fossila bränslen. Vi har nämligen kommit till ett läge där lösa utsläppsmål inte längre räcker, avsikten måste vara extremt precis och inte gå att tolka. Ska vi klara klimatkrisen måste vi bara upphöra med förbränningen av fossila bränslen. Norden, som redan har hög svansföring på klimatområdet, har alla möjligheter att vässa sitt arbete. Det här var sprängstoff för klimatrörelsen. Förslaget var så pass revolutionerande, att jag, som initiativtagare, blev inbjuden till förra årets största internationella klimatmöte, New York Climate Week. Mitt deltagande gjorde att programledaren tvingade ”Parisavtalets chefsarkitekt” Christiana Figueres att svara på frågan om slutdatum. Drygt nio miljoner tittare fick ta del av svaret. Där fick ni en cliffhanger!

    Även om hållbarhetsutskottet valde att inte fortsätta behandlingen av frågan efter en rafflande jämn omröstning, har frågan fått stor spridning. Världens största sociala klimatnätverk skrev en artikel om förslaget och Ålands hållbarhetsarbete. Förslaget fick också spridning under ett nordiskt webbinarium. Starkt var också det, att de nordiska naturskyddsföreningarna gemensamt riktat sig till de nordiska regeringarna med ett tydligt budskap om utfasningsmål. Det här tyder på att vi har krattat manegen för ett aktivt klimatarbete i Nordiska rådet.

    För talman, låt oss inte ge upp. Vi förbättrar Nordens förtroende genom att fortsätta delta i Nordiska rådets organ. Vi ska fortsätta sända in medlemsförslag, delta i utskottsmöten och lobba för goda förslag i partigrupperna. Det vinner både Åland och Norden på i det långa loppet. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Jag vill tacka ledamot Holmström för ett bra anförande. Det var också trevligt att Norden tar en lite fredligare kontakt med Skottland än vad de gjorde år 793 vid attacken vid Lindisfarne. Det gläder mig.

    Det gläder mig också det klimatarbete som planeras att göras. Jag tycker att det är intressant just den här kontakten och tanken på utvidgandet av begreppet Norden just till Skottland. Det triggar många sensorer och det är synnerligen intressant. Men är det inte ändå så då att om Norden ska vara attraktivt för Skottland att delta i på ett mer utvecklat sätt så är det synnerligen viktigt att de existerande strukturerna vi har är så starka som möjligt i konkurrensen om Skottlands gunst i framtiden. När tror Holmström att vi är redo i Norden att kunna ta till den utvidgningen av det nordiska territoriet med det starkare Norden?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:58

    Tack, talman! Jag delar ledamoten Påvals nyfikenhet i den här frågan. Jag tror att det kommer att kunna ta en lång tid. De här tankarna kring att närma sig Skottland vad gäller strategiskt samarbete har ju funnits ganska länge. Om vi jämför med till exempel Baltikum så tog det också en lång tid där efter Sovjets fall.

    Efter Brexit och efter de diskussioner som just nu pågår så tror jag att det blir mer relevant för Skottland att knyta sig närmare Norden och de nordiska programmen och projekten. Det kan vara forskningsprojekt, det kan vara Nordregio och det kan vara Nordjobb eller andra typer av första steg som man tar. Jag tror inte att man kan föreställa sig att Skottland blir en fullvärdig medlem i Nordiska rådet inom ett par år, utan det är några små steg som man behöver ta.


  • Tack, herr talman! Vid första åtanke så känns det främmande, men när man tar det ett varv till så börjar man tänka att vi har ju väldigt mycket gemensam kultur och gemensam historia med Skottland likväl som med Island, Grönland och övriga grannar vi har runt om oss. Detta är nog en intressant tanke som jag hoppas att hålls i.

    Jag hoppas också att den åländska delegationen lyfter fram Åland som lite av en framtida centralort för just det fenno skandinaviska området i och med att vi faktiskt är det rent geografiskt. Lika mycket som Sverige och Skottland har färjelinjer så har vi också väldigt mycket kontakter till resten av Östersjön och Baltikum, vilket gör oss till en viktig centralort. En kombination av dessa saker och ett stärkt Norden så tror jag att vi skulle kunna ha en ganska ljus framtid till mötes.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:00

    Tack så mycket för det. Man kan absolut anföra att vi inte ska ha mer samarbete med omkringliggande regioner eftersom vi redan har ett sargat samarbete i kölvattnet av restriktionerna, gränser emellan. Jag tror däremot att det här är ett sätt att försöka ena också Norden i de nordiska värderingarna när man möter det andra. Vad är egentligen de nordiska värderingarna och vad man vill samarbeta kring? Det ska inte heller ses som någon typ av kolonialism, att vi ska missionera till andra att det här är de bästa värderingarna, vi har också problem. Vi har också problem och utmaningar med jämställdhet, med hållbarhet och andra typer av aspekter.

    Det är genom internationellt samarbete som vi kan dela med oss av lösningar på just de här problemen. Jag tror att Skottland har någonting att berätta också till oss. Därför är det väldigt positivt att Nordiska rådet och Skottland nu inleder samarbete vad gäller den nordiska paviljongen under klimattoppmötet detta år. Det är verkligen ett bra första steg.


  • Talman! Det är intressant det som händer på miljö- och klimatområde. Det var ändå trist att förslaget kring ett slutdatum för användande av fossila bränslen inte omfattades. Jag läser här i handlingarna att man från mittengruppen funderar kring ett nytt medlemsförslag om ett gemensamt nordiskt klimatmål. Finns det något område där Norden kan gå i bräschen så är det just miljö- och klimatområde. Kan ledamot Holmström säga någonting vidare om det arbetet eller är det bara i sin linda ännu? Detta bara av rent intresse.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:02

    Talman! Ja, som sagt, det var verkligen ett rafflande möte förra året när hållbarhetsutskottet bedömde det här förslaget och huruvida man skulle gå vidare eller inte. Resultatet blev 5-7 och en avstod, det skulle bara ha behövts en till då så skulle vi ha fortsatt på det. Men efter det mötet så konstaterade flera att det här är tydligen någonting som är otroligt intressant för alla grupper att fundera på. Vad betyder egentligen den nordiska visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara region? Och vad betyder alla de här deklarationerna om klimatneutralitet? Det finns ingen specifik målsättning. Alla nationer i Norden och självstyrande regioner har sina egna mål. Med den utgångspunkten, med det här lapptäcket helt enkelt, så har flera diskussioner hållits. Det finns ett förslag som ännu inte är offentligt som kommer att beredas av mittengruppen på nästa möte inom några veckor. Jag är väldigt, väldigt uppe i varv av den här tanken. (… taltiden slut).


  • Talman! Ja, det är en väldigt fin ambition som det nordiska arbetet har, världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Då är det som vanligt att gå från ord till handling, inte bara när det gäller hur vi hanterar kriser och pandemin, och förhoppningsvis så går vi framåt kring det så att man får underlag, dokument och policyn som man kan förhålla sig till. Men också faktiskt att ta gemensamma kliv när det gäller miljö- och klimatmålen. Det är bara att heja på det arbetet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:04

    Talman! Jag håller helt med. Jag tror att det är viktigt att alla i alla partigrupper inom det Nordiska rådet faktiskt hejar på varandra och uppmuntrar varandra till att inte kasta paj, utan verkligen se till att de förslag som man för fram argumenteras sakligt. Och att man kanske hittar en ny väg framåt som just i detta fall, med slutdatum för användning av fossila bränslen som har väckt en hel del frågor och upprördhet också. Vad ska vi göra då om vi inte har fossila bränslen inom transporterna eller inom stålindustrin? Vad händer med oljeplattformar och så vidare? Det väcker tankar och känslor och de ska man använda för någonting konstruktivt. Jag tycker att Nordiska rådet är en konstruktiv plattform som vi behöver använda oss av ännu mer och också komma tillbaka till det nationella planet och diskutera vad vi kan göra för att implementera det här tillsammans.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag skulle vilja ge beröm över det här jobbet som ni gör i Nordiska rådet speciellt med tanke på utfasandet av fossila bränslen. Man ser att Norden är en enhet på ett sätt, men vi har ju också ett land, Norge, som är väldigt starka på det här området. Det är egentligen hela deras stora inkomstkälla. Tas det emot med olika entusiasm beroende på vilket nordiskt land man kommer ifrån? Eller var det ganska jämt missnöje eller jämt nöje? Bara som en fråga av nyfikenhet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:06

    Talman! Det där var en väldigt bra fråga. Jag är lite för ny i det nordiska samarbetet för att kunna utröna hur länder positionerar sig. Oftast brukar det vara så att nationella parlamentariker väljer en partigrupp och det är utifrån partigrupperna som man får veta vad de egentligen tycker.

    Tidigare har det väckts ett medlemsförslag om att förbjuda utvinningen av fossila bränslen efter ett visst datum. Det här förslaget var annorlunda, det var riktat mot användningen av fossila bränslen. Men man får fortfarande så klart utvinna, men det är ju helt lönlöst att utvinna någonting om det inte heller används. Så det var liksom att hitta ett nytt perspektiv på frågan som gav en helt annan diskussion än vad Nordiska rådet tidigare har diskuterat.

    Det här medlemsförslaget som det nu formuleras kring, inom ramen för mittengruppen, handlar ju om att man ska skapa en nordisk allians, i alla fall hitta någon typ av enighet i klimatmålsättningarna i stället för det här lapptäcke som (… taltiden slut).


  • Ja, tack för det. Det låter väldigt spännande och väldigt intressant. Jag skulle faktiskt gärna läsa lite mer om det där eller om du har tid att berätta någon gång.

    Jag funderar på att Åland är också väldigt speciellt positionerat som ligger här i mitten i Ålands hav och Östersjön. Vi drabbas ju väldigt mycket av alla nedsmutsningar i havet. Hur länge tror ledamot Holmström att det tar före Åland och våra transporter är helt fossilfria?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:07

    Tack, talman! I en nationell jämförelse så har ju Åland faktiskt ett ganska ambitiöst klimatmål, alltså 60 procent reduktionsmål till år 2030 från referensåret 2005. Det är inte många länder som har det. Det som händer på åländskt lokalt plan just nu är att inledande arbeten har gjorts för en klimatlag. Vi kan också sätta det här i en lag så att det inte finns bara i en strategi som kan ändras av regeringar. Jag antar att landskapsregeringen har möjlighet att återkomma till den frågan i ett senare skede.

    Men jag tror att det hjälps av en nordisk process och inte bara av EU:s nya klimatmål. Jag tror att Norden behöver ha en helt annan enighet också i de här förhandlingarna innan reduktionsmålen från EU och klimattoppmötet i Glasgow, att man har en nordisk agenda vilket man inte riktigt har haft förut. Det hoppas jag att Åland i alla fall kan bidra med och pusha på.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 17:08

    Talman! Den 11 mars 2020 utsågs undertecknad till Ålands representant i Nordiska rådets gränshindergrupp. Det här var en vecka innan undantagstillstånd infördes och pandemin tog över vårt tänkande.

    I gränshindergruppen har vi nästan uteslutande nu kommit att fokusera på covid-19-orsakade gränshinder, vilket är naturligt. Från åländsk sida har vi särskilt lyft nordiska barns rätt till umgänge med sina föräldrar på bägge sidor av gränsen – och vi har fått gehör för detta i de nordiska ländernas rekommendationer. Vi har lyft covid-19-rasism. ”Jävla coronasvensk” är en föga uppbygglig kommentar som alltför många svenskar har fått höra på norska sidan av gränsen, tyvärr också i våra trakter. Coronan lockar inte fram vårt bästa jag eller vårt bästa ordval. Coronan innebär stress, press, ständig osäkerhet och vi måste alla jobba lite extra med att visa vårt bästa jag. För oss som är ledamöter i lagtinget är det rentav en skyldighet, något ålänningarna förväntar sig av oss. Vi i gränshindergruppen såg det som vår roll att försöka mana till besinning och påminna om att virus inte känner några nationsgränser och att rollerna hade kunnat vara omvända.

    Handen på hjärtat så har jag börjat sakna de ”vanliga” gränshindren om byggbestämmelser och arbetspendling och det där som man pratade om förut. Men det är väl bara att acceptera, talman, att nu är vi i en ny verklighet där nya krav ställs på oss. När jag lägger örat mot fältet så hör jag en växande irritation här på Åland som just nu riktar sig mot hur svårt det är att ta emot ett paket eller ett brev från omvärlden. Jag hör också irritation kring digitala hinder, geoblocking. Och det är naturligt! I ett läge där resandet är mer uteslutet än det någonsin har varit så är det begripligt att ålänningarna vill kunna ha kontakt med omvärlden i form av försändelser och sändningar. Det är därför glädjande att geoblocking är en prioritet för hela det nordiska gränshinderarbetet.

    En annan glädjande utveckling som jag just nu ser framförallt i gränshindergruppen är det engagemang och den gåpå-anda som finns. Det finns en lista med 45 identifierade nordiska coronastörningar. I punkterna 36-38 hittar vi de åländska hjärtefrågorna, framförallt i punkt 38: Barns umgängesrätt till sina föräldrar.

    Talman! Låt oss aldrig glömma barnen! Det är kolliga tider vi befinner oss i nu. Trots alla vackra ord så bygger vi nu murar mellan de nordiska nationerna, mera murar än vad ni någonsin har sett. Det är svårt att se det på något annat sätt. Det finns också de på Åland som vill ha högre murar mot omvärlden, för det kan kännas tryggt. Jag menar att högre murar inte är rätt väg framåt och högre murar drabbar framförallt dem utan rösträtt; barnen. Så inför bygget av nya, ännu högre murar vill jag säga detta: Glöm inte barnen! Jag säger det en gång till, talman: Glöm – inte – barnen. Tack för ordet!


  • Talman! Jo, man kan dra lite på smilbanden när ledamot Wille Valve uttryckte kraftuttryck om coronasvenskarna.

    Men faktum är att det är lite sorgligt att vi på 2020-talet håller på med sådant här. Jag kan aldrig glömma det som Carl Bildt sade när han var medlare under Balkankrisen och inbördeskriget på Balkanhalvön. Han sade att det här med humanism och civilisation är en tunn, tunn, tunn fernissa som man bara behöver skrapa lite på så kan det hända vad som helst. Carl Bildt har också sagt att nu befinner vi oss i kanske den perfekta stormen. Mänsklighetens fernissa börjar krackelera, så därför är det viktigare än någonsin att vi som tror på öppenhet och frihet står upp och bär fanan högt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:13

    Ja, jag använder ett kraftuttryck, jo. Men det är ett verkligt exempel och det har på riktigt lyfts i gränshindergruppen som ett exempel på vad man som svensk medborgare kunde få höra under 2020 tyvärr och också under 2021.

    Jag delar ledamoten Sjögrens uppfattning om att fernissan krackelerar just nu, den gör det för många och då gäller det för så många av oss som möjligt att jobba hårdare på att visa vårt bästa jag. Jag tror att det är bra för hela samhället att vi verkligen kommer ihåg det och försöker att avhålla oss från sådant här.


  • Talman! Nordiska rådet har alltid varit väldigt viktigt för Åland, vi har tagit alla tillfällen i akt och vi har drivit på. Vi har framfört våra frågor, varit aktiva medlemmar och fyllt upp ersättarplatser. Det är väl bara att uppmana den åländska delegationen att fortsätta vara den här kyrkostöten och se till att vi får ihop det här nordiska samarbetet så snabbt som möjligt så att vi kan börja lappa fernissan.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:14

    Jag brukar ofta prata mig varm för samling här på Åland i olika former och breda överenskommelser. Men samlingen behövs också nu på det nordiska planet mer än någonsin. Jag tror att vi har sett en renässans för nationell egoism under det senaste året som vi nog, många av oss, aldrig trodde att vi skulle få se. Det var såpass höga murar och såpass många restriktioner att det var så ett tag att åländska barn var förhindrade att träffa sina föräldrar på andra sidan gränsen på grund av nationella rekommendationer. Det är ofattbart. Men det är den verklighet som vi har gått igenom under det senaste året och det stämmer till stor eftertanke.


  • Tack, herr talman! Jag tackar också ledamot Wille Valve för ett bra anförande. Det känns tryggt att ha den delegationen vi har just nu i nordiska rådet. Vi ser fram emot de kommande åren.

    När ledamoten Valve pratade om att vi ska tänka på barnen, vi ska ta hand om de svaga i vårt samhälle och göra det tillsammans i Norden, då kom jag på ett uttryck som jag lärde mig Uppsala när jag studerade socialantropologi. Det var den stora socialantropologen Margaret Mead som sade; “Helping someone else through difficulty is where civilization starts”. Det var precis just det som Wille Valves anförande handlade om. Det är såklart väldigt tunna linjer som vårt välfärdssamhälle och den nordiska modellen bygger på, men det är i grund och fakta det som gör oss till människor och det som gör att vi har en välutvecklad civilisation. Vi tar hand om varann och vi håller dem mjuka världarnas fana högt framför någonting annat. Jag tackar för det.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:16

    Tack för den fina kommentaren ledamoten Påvals. Det är just det som det nordiska samarbetet också ska ska handla om, tycker undertecknad.


  • Tack, herr talman! Jo och en annan sak som jag skulle vilja diskutera med ledamot Valve som medlem i gränshindersgruppen är just kring tidsskillnaden och åter igen det förslag som kom från Åland år 2019, på initiativ av Mikael Staffas och den delegationen. Finns det en chans att vi i den gruppen skulle kunna framföra tidsskillnaden som ett gränshinder? Det kanske är ett progressivt förslag och något som vi tar för självklart att vi ska vara en timme före Sverige. Finns det en chans att man skulle kunna framföra det inom snart framtid för att skynda på den processen?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:17

    Tack också för det. Den nordiska politiken följer samma mönster som den åländska på så sätt att skulle jag på nästa gränshindergruppsmöte lyfta tidszonerna så skulle jag nog få en del konstiga blickar, och så tittar vi i stället på de 45 coronarelaterade hindren och använder våra fyra timmar till det.

    Mitt korta svar nu är väl; ja, jag är beredd att lyfta det så fort som den här pandemisituationen lättar. Jag kan ärligen säga att jag har prioriterat ner vissa andra gränshinder i mitt arbete. Vi har jobbat mycket med byggbestämmelser tidigare, men jag har faktiskt haft det lite på sparlåga bara på grund av hur våra möten har sett ut i gränshindergruppen och, tror jag, också i gränshinderrådet. Jag tror att det har varit väldigt mycket fokus på corona och de nationella restriktionerna. Men finns det en vilja så finns det en väg.


  • Jag vill bara avsluta med att tacka för ett riktigt bra anförande. Det här jobbet som ni gör i gränshindergruppen är otroligt viktigt, i synnerhet i dessa tider av pandemier. Jag tycker de andra anföranden också var bra från nordiska delegationen; Camilla Gunell och ledamot Anders Eriksson och det jobb som ledamot Holmström gör också utanför politiken, alla vi är ambassadörer och det är otroligt viktigt. Tack för det!


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 17:19

    Tack ledamoten Mattsson!


  • Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.