Remissdebatt

  • Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

    Talmanskonferensen föreslår att beslut om eventuell remiss fattas av talmanskonferensen efter avslutad remiss. Diskussion.


  • Tack, talman! Landskapsregeringen överlämnar härmed ett meddelandet till lagtinget som handlar om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering. Det är något som efterfrågats av lagtinget under en längre tid och som regeringen och jag själv också utlovat flera gånger. Totalt handlar det om cirka 100 sidor om vad som gjorts, var vi är och vad som behöver göras framöver för att lyfta och förflytta det offentliga Ålands digitalisering till en ny nivå.

    Det är ett gediget arbete som har gjorts och pågått under ett års tid i förvaltningen. Den fortsätta resan mot visionen att ålänningar ska ha rätt till ”minst jämförbar digital utveckling som medborgarna i våra grannländer” är ett ambitiöst mål eftersom våra grannländer är världsledande på offentlig digital service.

    Meddelandet och framförallt bilaga 1 kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet för landskapsregeringen och för den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering.

    Vad skiljer då det här meddelandet ifrån tidigare insatser som gjorts för att digitalisera Åland de senaste två decennierna? Det är faktiskt ganska mycket. Den här gången har arbetet setts mer ur ett juridiskt perspektiv och att lagstiftning är vägen framåt. Tidigare insatser har legat på en mer visionär nivå där olika digitaliseringsarbetsgrupper, kommissioner och råd har utformat mål, tankar och visioner över vad digitaliseringen kan medföra för positiva effekter för Åland och ålänningarna och vikten av digitalisering. Det arbetet har varit bra och det finns mycket gott att hämta därifrån, men tyvärr har själva grundarbetet uteblivit eller inte blivit gjort. Man kan säga att vi har målat huset några gånger men huset har stått på en ganska ostadig grund utan förankring i en digital verklighet. Vi har varit ganska duktiga på att skriva agendor i ord, vi har skapat hemsidor och Youtube filmer som förklarar vad digitaliseringen kan leda till. Men det strategiska heltidsarbete har inte prioriterats, det har inte förverkligats och det har tyvärr inte lagts tillräckliga resurser på under de senaste tjugo åren. Fotarbete har helt enkelt inte gjorts.

    Digitalisering handlar om så mycket mer än hemsidor, appar, program, system, hackatons eller vilken mejl eller ordbehandlingsprogram som man använder. Det handlar om lagstiftning, människor, standardisering, säkerhet, pengar, processer och därtill lite teknik.

    Digitaliseringsarbetet i förvaltningen har inte prioriterats de senaste två decennierna. Inte för att ambitionerna, pengarna eller viljan inte har funnits, utan snarare att kompetensen, förståelsen och uthålligheten inte har funnits där. Särskilt kanske hos oss politiker, som kommit och gått vart fjärde år.

    Landskapsregeringens ambition är att vi ska ändra på det här. Där tycker jag att den parlamentariska gruppen har ett väldigt viktigt uppdrag. Sålunda är det en av grunderna i detta meddelande också att vi ska tillsätta den.

    Förutom att säkerställa de ekonomiska ramarna, som kommer att behövas de kommande decennierna, så handlar det också om att den parlamentariska gruppen behöver främja det långsiktiga digitaliseringsarbetet, förankra det hos er som är folkvalda. Ta beslut över strategiska, övergripande politiska frågor som kan ha med digitalisering, självstyrelse och lagstiftning att göra, och framförallt vara en politisk referensgrupp till alla de arbetsgrupper, som ni har sett i det här meddelandet, att bör tillsättas och ska tillsättas.

    Detta arbete eller transformationen kommer inte att ske över en natt. Det kommer att ta tid och det kommer att kosta en hel del. Men alternativkostnaden, om vi inte gör någonting, tror jag att är betydligt högre.

    Däremot har vi också tack vare eller på grund av, beroende lite på hur man ser det, mycket att lära av vad andra har gjort och vilka misstag de har begått. Genom att samarbeta med våra grannländer och regioner kan vi undvika många kostsamma felaktiga vägval.

    Då är nästa fråga ska allting digitaliseras? Nej, jag tror faktiskt inte det. Det finns mycket som fungerar utomordentligt bra genom att man idag ringer ett telefonsamtal till en myndighet och får ett svar av en tjänsteman som kan ge svar på frågan eller hänvisa en vidare. Den här biten tror jag att är väldigt viktigt att inte digitalisera bort. Det är en del av den attraktionskraft som gör Åland unikt.

    Men jag tror också att vi måste kunna erbjuda nuvarande och kommande ålänningar det som visionen strävar till, just att man ska kunna erhålla minst en jämförbar digital utveckling som medborgarna i våra grannländer har. För ålänningarna måste erbjudas ett fullskaligt digitalt medborgarskap. För gör vi inte det så ser jag också att självstyrelsen kan komma att utmanas och ifrågasättas inifrån. Hamnar Åland efter eller långt utanför de mest fundamentala digitala tjänster som verkligen betyder något för ålänningen så tror jag inte att steget är så långt borta att börja ifrågasätta själva grunden för vår självstyrelse.

    Ett av de viktigaste områdena att digitalisera just nu och fortsätta med är socialvård, hälso- och sjukvård. Därför delar landskapsregeringen arbetsgruppens slutsats att Åland bör ansluta sig till Kanta-tjänsterna, även om det innebär omfattande ekonomiska, tekniska och lagstiftningsmässiga åtaganden från åländsk sida. Det förutsätter ett långsiktigt utvecklingsarbete både internt inom landskapet och i kommunförvaltningarna men även externt och i relation till riket.

    Det finns mycket att göra kring de grundläggande bitarna i det här digitaliseringspusslet. Lagstiftning kring informationssäkerhet i arkiv och interoperabilitet är bara en liten del. Samordning, standardisering och ökade kontakter mot befintliga system som redan är i drift och tillgängliga är andra.

    Det finns också många vägval framöver, och just därför så tycker jag att det är viktigt att förankringen blir rätt och att satsningarna blir långsiktiga. Sålunda föreslår vi i meddelandet att den här parlamentariska gruppen ska tillsättas och flera arbetsgrupper som kommer att ges konkreta uppdrag, samt att digitaliseringsenheten får ett starkare mandat framöver för att leda, staka ut och driva den digitala utvecklingen för förvaltningen och den åländska offentliga sektorn.

    Jag lämnar över meddelandet här och ser fram emot den debatt som vi kan föra i dag och det kommande arbetet och diskussioner som vi kommer att behöva göra tillsammans de kommande decennierna. Tack, talman!


  • Talman! Det är mycket som är bra i det här digitaliseringsmeddelandet. En av de avvägningar som jag skulle vilja ha ett djupare resonemang från ministern är kring det som han precis själv lyfte. Man har varit väldigt fokuserad på lagstiftningen. Det är bra. Det är en av de frågor jag personligen har tryckt på många gånger att ska komma på plats. Men den delen som jag saknar är själva verksamhetskopplingen. Man kan få uppfattningen delvis från det här dokumentet att IT är en fråga som ska hanteras uppifrån och ner, samtidigt finns det några skrivningar som talar för det motsatta. Alltså, hur vill man driva utvecklingen? Ska digitaliseringen vara en naturlig del av verksamhetsutveckling? Ska IT-kompetensen stärkas brett i hela landskapsförvaltning så att nerifrån golvet perspektiven kan komma upp? Det är en viktig del av IT-strategin. Eller är det först nu det här övergripande som man menar att ska göras?


  • Tack, talman! Det är bra frågor. Jag tror faktiskt att svaret på alla dessa frågor är alltihop och samtidigt och hela vägen från golvet till toppen och från lagstiftning till organisation. Processerna som i dag är ganska analoga, de ska inte digitaliseras. Jag såg häromdagen på ett ärendes hantering. Från det att en ansökan kommer in till att betalningen ges ut så är det ungefär 20 steg. Dessa 20 steg ska inte digitaliseras utan processen behöver givetvis ses på. Man kanske kan plocka bort 10 eller 12 av de stegen och digitalisera de andra 8 för att effektivisera både förvaltningen och att göra det snabbare och enklare för medborgaren. Men som svar på frågan så är det ett helhetsgrepp som behöver tas, och inte bara en insats här och en insats där och tro att vi kommer att förflytta Åland till en ny digital nivå, utan det genomsyrande (… taltiden slut).


  • Talman! Visst, det är ett genomgående arbete, men jag tror att det skulle ha varit relevant att klarlägga hur den här processen ska gå till. Ska man göra allt på en gång så blir det ofta ingenting. Jag tänker att just den här verksamhetsnära utvecklingen är central, i fall det faktiskt är digital transformering som man är ute efter.

    I digitaliseringsrådets rapport under förra mandatperioden så tryckte man mycket på det här med medborgarfokuset och också den breda allmänna IT-kunskapen i samhället, men särskilt i förvaltningarna. För mig är det nu lite oklart hur det här arbetet riktigt ska fortgå, men jag hoppas att det är en fråga som kan komma in. Alltså, digitaliseringen ska ju inte ske för oss eller för våra anställdas skull, utan det ska ju ge ett mervärde till medborgarna, antingen genom effektivare processer som också kostar mindre eller genom utvecklad service. Att bara köpa stora program, det gör liksom ganska liten skillnad.


  • Talman! Det var precis det jag försökte säga i anförandet. Jag tycker att både betänkandet och meddelandet strävar till att det här handlar inte om ett system, ett program eller ett nytt inköp som kommer att effektivisera någonting. Det handlar liksom om grunden; titta på e-arkiv, befolkningsregister och lagstiftning som måste hänga ihop hela vägen. När vi gör någonting som effektiviserar processerna eller som gör det bättre för medborgarna så måste det hänga ihop hela vägen. Faktum är då att lagstiftningen är grunden. Det är där som vi måste börja. Vi kanske också måste lagstifta om att det inte finns frivillighet hela tiden. Vi kommer att behöva standardisera och säga att det finns inget val längre, utan det är den här vägen som vi måste gå. Så det är faktiskt så att det är lagstiftningen som är grunden för att kunna göra lagstiftningen effektiv över hela spektrumet.


  • Talman! Tack till ministern för anförandet. Jag tycker också faktiskt, fast det kanske inte låter så - att det här är ju en fortsättning på det arbetet som vi har gjort tidigare. Det är ju inte så att vi har levt i ett vakuum. Om man går tillbaka några år i tiden så försökte man hålla i ÅDA, man tog ett digitaliseringsråd och det finns en rapport från maj 2019 hur det skulle se ut för socialvården, så att det har gjorts en hel del. Jag anser nu att landskapsregeringen fortsätter det arbetet och lägger plattformen. Som det påpekats här så behöver vi ha lagstiftning när det gäller patientuppgifter och så vidare. Jag tycker att det här är en del i kedjan. Jag håller med om att vi behöver speeda upp processen. Hur betraktar ministern tidsplanen när det gäller e-arkiv? Och att få någon slags ordning på - ursäkta, jag menade inte så - men att vi vet riktningen (… taltiden slut).


  • Till det första gällande e-arkiv så är det ett område som är brett och stort. Det är inte ens löst i våra grannländer, utan man jobbar på att hitta optimeringar för att skapa ett arkiv som fungerar. När det gäller e-arkiv så är min personliga åsikt att det börjar nog redan vid processen med ärendehantering. Det är liksom där vi måste börja. Det hänger ihop från att ett ärende kommer in, till medborgaren som vill någonting och till att det sedan eventuellt ska sparas varaktigt. Det här är en lång process.

    Sen till följdfråga nummer två i replikskifte, om ÅDA. Det är ju något som har varit aktuellt under en längre tid. Vi konstaterar att det delade ägandet inte är optimalt. Ett delat ansvar är ingens ansvar. Därför säger landskapsregeringen i det här meddelandet att man är beredd att ta ledartröjan även där och är beredd att ta över ägandet. Men det är ju ett aktiebolag så det har sin process.


  • Talman! Det är nog en väsentlig del för att ÅDA:s uppgift, som jag länge har tyckt har varit helt hopplös och det har funnits orimliga förväntningar på ÅDA, så det behöver klargöras. ÅDA är en viktig kugge i hela digitaliseringsmaskineriet och det är också lagstiftningen. Det här behöver vi absolut få på plats.

    Det är ju till exempel så nu då att vår arkivlagstiftning kräver att allt ska finnas till pappers, medan vår nya offentlighetslagstiftning kräver att det ska finnas digitalt. Så det också sätter press på underlydande myndigheter och kommuner. Det är väsentligt att vi fattar de här strategibesluten.
    Under förra mandatperioden så jobbade vi väldigt mycket med att få in landskapets myndigheter under ÅDA och vi har inte ens det i dagsläget, så att vi har stora och svåra frågor framför oss.


  • Det är precis det vi har, vi har stora, svåra frågor framför oss. Det här är inget glassigt arbete som kommer att göra stora förändringar på några månaders sikt, utan det är ett långsiktigt arbete. Jag brukar ibland säga att det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan och näst bästa är idag och jag tror att det gäller väldigt mycket i det här arbetet framåt. Vi kan titta bakåt på vad som har gjorts fel och vi kan konstatera att vissa saker kunde ha gjorts annorlunda. Men det spelar egentligen ingen roll, utan vi måste utgå ifrån var vi är nu, de kunskaperna vi har och framförallt också lära oss av vad våra grannländer har gjort. Vi har goda vänner också på Färöarna som vill hjälpa oss väldigt mycket. Det är ett ganska bra samhälle att ta rygg på och följa efter. Vi kan göra mycket av vad de har gjort och det tror jag att också är vår väg framåt. Men det finns också saker som skiljer.


  • Tack, talman! Jag vill börja med att tacka för ett väldigt gediget meddelande, särskilt de här rapporterna från arbetsgrupperna. Jag är en stor vän av långsamt, tråkigt och gnetande. Jag tror att det här nu är rätt väg att gå framåt, där man har satt några byggstenar på plats.

    Men frågan är; finns de lagstiftningsresurserna som behövs för att genomföra det här? Finns det pengar för att genomföra de åtgärder som finns där? Det är en väldigt lång tomtelista av arbete som ska göras i förvaltningen som redan är ansträngd och det är en lång tomtelista av lagstiftning. Kommer vi att se anslagen i nästa tilläggsbudget för att börja göra jobbet?


  • Tack, talman! Det här är ett område som är prioriterat och högt prioriterat hos landskapsregeringen och också hos mig personligen. Det här är ett arbete som måste utföras och måste prioriteras. Det är också någonting som förvaltningen gärna vill och ser att är livsnödvändigt för förvaltningen. Hittills har jag sagt att jag tror inte att det kommer att stanna vid att resurserna inte finns, utan det är en fråga om vägen framåt, hur vi gör det och vilka strategiska beslut vi tar. Resurserna kommer att behöva finnas, för alternativkostnaderna är betydligt mycket större. Om vi tar detta redan till nästa tilläggsbudget så har vi faktiskt inte diskuterat. Men jag är glad att säga att vi på läktaren har vår nya IT-chef med gedigen erfarenhet och kunskap. Det ska bli väldigt spännande att jobba vidare inne i förvaltningen och att komma och lägga fram förslag till lagtinget för den fortsatta ekonomiska vägen i det här digitaliseringsarbetet.


  • Det är uppmuntrande om ministern menar att det kommer att behöva finnas, men de ska ju dit, siffrorna ska stå där på papper, annars finns inte pengarna. Jag hoppas att det blir så.

    Det som jag kanske lite saknar i meddelande är en tågordning, en prioritering. Jag har inga invändningar till någon del av det som föreslås, men man kommer inte att kunna göra allt på en gång. Det tror jag att är för optimistiskt, och då menar jag att landskapsregeringen behöver prioritera vilka saker som går först, särskilt när det gäller lagberedningen.


  • Det är helt rätt, herr talman, det kommer inte att gå att göra allting på en och samma gång. Det är ett gediget område och det finns inte ens personella resurser för att sätta i gång precis allt samtidigt. Däremot så måste vi börja någonstans. De arbetsgrupper som nämndes, så de är redan tilltänkt vilka personer som ska vara med och de står startredo och vill bara börja. Det är en bra början. Sedan kommer vi, likt när vi ska äta en elefant, att ta en tugga i taget. Men det känns ändå som att vi nu börjar från en ny bas, ett nytt utgångsläge och att vi går ifrån det kanske visionära som absolut är jättebra det också i form av vad man har gjort tidigare, men nu blir det mer konkretiserat. Det blir kanske lite mera byråkratiskt, det blir kanske mera juridiskt och det blir kanske lite mera tråkigt. Men det är tacksamt då att ledamot Fellman uppskattar det arbetet.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag håller helt med, det är ett mycket bra meddelande som du presenterade. Det är också ett mycket bra arbete som arbetsgruppen har gjort, ett mycket bra underlag som behövs. Mycket viktigt!

    En sak som jag särskilt fäste vikt vid är e-arkivet. Jag skulle gärna höra lite mera kring det. Kan du utveckla hur processen faktiskt kan snabbas upp på den sidan? Det är någonting som har efterlysts väldigt länge och som har berörts redan lite. Jag skulle gärna höra lite mer tankar och funderingar på hur vi verkligen kan få den siden att hända. Det här är något som berör inte bara förvaltningen här i landskapsregeringen utan det berör också ÅHS och flera underlydande myndigheter som verkligen behöver få det här på plats. De har efterlängtat en lösning på det här.


  • Talman! Jag tror inte att jag ska gå in i det arbetet som behöver göras gällande e-arkiv. Det som är viktigt i det här meddelandet är att det är ett prioriterat område. Informationshanteringslagstiftningen och de arbetsgrupper som ska tillsättas så är arkivfrågan en av de kanske också högst prioriterade, för den hänger ihop med allt. Den hänger ihop med patientsäkerhet, med kommunernas förvaltning och hur ett ärendehanteringssystem bör fungera för en modern förvaltning. Precis som jag sade i ett replikskifte tidigare så tror jag att e-arkiv börjar med ärendehanteringen och hänger sen ihop hela vägen ända till det varaktiga förvaret. Ibland ser jag också att människa, en ålänning kommer in i det här digitala systemet från det att man föds tills man lämnar den här jorden och det finns ett flöde som också behöver (… taltiden slut).


  • Tack för den förklaringen. Ja, jag håller helt med dig, visst är det så. Samtidigt vill jag bara påminna om att just frågan om e-arkiv har funnits med väldigt länge och jag tror att det är en av de här lågt hängande frukterna som verkligen måste komma på plats. Konsekvenserna av att inte ha ett e-arkiv idag är många. Vi har det bara till pappers och det här kunde snabba på utvecklingen på många sätt, så jag ville bara lyfta den biten. Det är bra att det finns med här, men också så att det inte bara är ord på pappret utan att det verkligen blir någonting. Jag kan väl trösta mig med att i och med att det tillsätts en arbetsgrupp så finns det förhoppningar om att det verkligen ska tas framåt.


  • Tack, talman! Det är precis så, man kan tro att det är en enkel fråga. Men frågan om e-arkiv är inte riktigt enkel och den är heller inte enkel varken öster eller väster om oss. Man gör på lite olika sätt i Sverige och man har en annan modell i Finland. Men det är på gång på den finska sidan och just den här heter SÄHKE2. Den standarden som man jobbar mot i det finska systemet så är förmodligen också vägen som vi kommer att välja här. Men det här är ju någonting jag tycker att arbetsgruppen får titta på och konkret ganska snart komma med förslag på hur vi går vidare, för det är en fundamental fråga som hänger ihop med den övriga lagstiftningen och den övriga digitaliseringsprocessen.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Gruppanförande | 13:32

    Tack, talman! Det här meddelandet och alla tillhörande dokument är bra, de är faktiskt riktigt bra. Det lägger grunden för en stor strukturreform som är behövlig för Åland. Det är en grund som saknats och det är en av ganska många anledningar till varför Åland ligger efter i digitaliseringen och har en s.k. digital skuld i miljonbeloppet.

    Som minister Karlström sade så är resan framför oss lång, men det känns äntligen som vi nu kan börja på riktigt. Det här kommer att kräva ett långsiktigt tänk av oss politiker och det är kanske inte den starka sidan så därför är det också bra att landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk grupp under processens gång.

    Även om det är ganska utmanande att ta tag i så är det inte omöjligt, inte alls. Många närliggande länder har lyckats väl gällande digitaliseringen. Jag rekommenderar alla att framförallt läsa stycket om Färöarna i dokumentet. Det finns mycket likheter där, fast det var för tio år sedan för dem. Och på tal om dokumenten som är totalt 100 sidor så kan ni se att digitalisering inte bara handlar om teknik, utan minst lika mycket juridik.

    Jag och Centerns lagtingsgrupp är mycket nöjda över allt - jag säger allt nu, det lät som jag är skeptisk mot något - för det är mycket som sätts igång på det juridiska planet i landskapsregeringen. Betänkandet som tjänstemännen har satt ihop är ett väldigt berömvärt jobb. Istället för att beröra det mer än nödvändigt då alla kan läsa det så vill jag diskutera ÅDA lite mer ingående eftersom det är en viktig pusselbit i det hela.

    ÅDA har ju fått en del kritik under åren och kanske inte riktigt funkat helt som man har tänkt. Tanken och idén med ÅDA var god, men problemet med ÅDA är att problemet redan fanns innan man skapade ÅDA - man bara flyttade det under ett och samma tak. Jag vill vara tydlig med att det här inte är någon kritik riktad till varken tidigare politiker eller någon på ÅDA för den delen. Tanken var som sagt mycket god.

    Men när man flyttade personalen bort från verksamheterna så tappade man insikt i verksamheterna. Hur ska man då veta hur man ska digitalisera, effektivisera och sätta kravspecarna i upphandlingarna om man inte längre är där? Verksamheterna i sin tur då, hur ska de veta vad man ska beställa eller utveckla om man inte har personal som jobbar med de frågorna eller har den kompetensen? Idag kan vi se den här problematiken tydligt och varför bl.a. ÅHS och Högskolan har tagit tillbaka sin personal och också varför landskapet behöver och har påbörjat bygga en digitaliseringsenhet.

    Men ett problem som just fanns innan ÅDA skapades var att man inom det offentliga hade störst fokus på IT och inte digitalisering. Nu tänker de flesta nog, vad är skillnaden? IT är digitala verktyg, mobilen jag har i fickan, mikrofonen och det här systemet som vi pratar i. Medan digitalisering handlar om att ändra arbetssätt med hjälp av digitala verktyg. Det är åtminstone därför man oftast vill digitalisera och att börja jobba på ett nytt och bättre sätt.

    Det är som sagt på IT-sidan som man har lagt sitt fokus på, att samordna IT-driften istället för att fokusera på samarbete och digital omvandling, som det så fint heter, av Åland. ÅDA:s uppdrag är just att samordna IT-drift. Men många tänkte då man flyttade all sin personal till ÅDA att även ÅDA ska ansvara för att digitalisera och effektivisera hela Åland och sin egen verksamhet. Det här faller pladask då ingen mitt i allt äger frågan.

    Det vi nu måste göra först är att landskapet måste ta på sig ansvaret att driva Åland som helhet framåt, och det tycker jag att landskapsregeringen gör. Det är självklart att landskapet måste ansvara för att driva digitaliseringen, så gör man i exakt alla andra frågor. Sen behöver vi återföra viss personal från ÅDA till verksamheterna, såsom flera redan har gjort. Vi måste samtidigt se till att utvecklings- och digitaliseringsansvaret för respektive verksamhet ligger hos dem själva, det är lika naturligt som att ha ekonomiansvar.

    Men får vi inte ett väldigt osamordnat samhälle om vi gör så här - det man försökt lösa? Först och främst kan vi konstatera att det är inte särskilt samordnat nu heller. För att faktiskt få det samordnat så ska vi göra tvärtemot det vi gör idag.

    Idag har vi som sagt ett slags IT-tänk och försöker samordna verksamheter med gemensamma system och liknande. Men det är här vi ska vända på steken och decentralisera systemen och hur man använder dem och istället centralisera den data de hanterar. För det spelar ingen roll om Geta kommun, Finström eller Mariehamn har olika system. Det som spelar roll är att de hämtar och hanterar data från samma plats och "kan prata med varandra", sen får de använda den data på det sätt som de själva anser vara bäst och fokusera på sin verksamhet.

    Då kan, om det är ÅDA som ska göra det, man fokusera på att centralisera data och styra in hela offentliga Åland i den helheten. Verksamheterna i sin tur kan lägga sitt fulla fokus på användarvänlighet och effektivitet. Då koncentrerar vi även stora kostnader kring säkerhet som är de största i dagens läge. Idag ligger det utspritt hos respektive verksamhet.

    Kanske det viktigaste är att den vanlige ålänningen vinner på det här eftersom personen mer eller mindre kan röra sig friktionsfritt mellan verksamheterna. På så sätt blir personen i fokus istället för strukturerna, dit personen går, det är där datan finns, den ligger inte i verksamheterna.

    Just den modellen beskrivs också på sätt och vis i landskapsregeringens meddelande och det är så här som många av de framgångsrika länderna har gjort och har även estniska X-road gemensamt. För att även vi ska lyckas så är det första steget att se över ÅDA:s uppdrag och struktur och jobba på ett helt nytt sätt.

    Det kommer dessutom att gynna näringslivet på flera sätt. Framförallt behöver vi se över hur vi inkluderar dem mer i offentligas utveckling. Idag är de ganska blockerade och marknaden gentemot det offentliga inom IT och digitalisering är rätt smal på Åland. Här borde vi se över hur vi bl.a. upphandlar och jag vet också att vi kan privatisera en hel del inom det här området. Det är en diskussion för sig men jag vill nämna det.

    Avslutningsvis vill jag ta upp lite om varför vi borde och måste satsa på digitalisering. Den här listan kan göras lång men jag väljer att lyfta två anledningar.

    Först och främst, vi har inte råd att inte satsa på det. Det kommer inte bara att bli dyrt ekonomiskt utan även för självstyrelsen. Om vi fortsätter som vi gör nu så kommer vi inte ha något annat val än att gå in i finska system, vilket i sig inte är fel. Det är till och med en fördel i många fall, men i vissa fall måste vi också ändra vår lagstiftning i likhet med Finlands för att kunna göra det och sakta mak kommer självstyrelsen att urholkas i så fall.

    EU har en hel del direktiv på kommande inom området och vi kommer att ha tufft att uppfylla dessa. Den enda lösningen då kanske är att gå in i de finska systemen. Därför måste vi ta tag i det här nu så att vi inte gör ad hoc lösningar. Vi måste ha Åland som en helhet när vi gör de här besluten. Vissa finska system ska vi absolut använda t.ex. Kanta, men andra inte.

    För det andra och för det sista så måste vi satsa på digitaliseringen för vår konkurrenskraft. Jag vill till och med höja ribban och säga att vi samlat som samhälle borde ha det som en av våra främsta prioriteringar. I ÅSUB:s senaste tillväxtstudie lyfte de digitalisering som den starkaste megatrenden i världen. Här på Åland har det under de senaste åren varit den mest snabbväxande branschen. Med tanke på att digitala tjänster och produkter inte påverkas varken av någon skattegräns, koldioxidutsläpp eller ens det att vi befinner oss på en ö så tycker åtminstone jag att det borde vara en av de smartaste branscherna att satsa på. Utbildningen grit:lab är en mycket bra början.

    Det finns mycket mer man kan och behöver göra. Ett modernt och digitalt samhälle lockar framförallt yngre personer som i dagens läge förväntar sig att det offentliga ska kunna erbjuda sina tjänster digitalt. Om vi tittar på Ålands åldersfördelning så har vi stora utmaningar framför oss och för att lösa det behöver vi just få hit fler unga. Det gör vi i första hand med attraktiva jobb, kanske inom IT-branschen som skriker efter arbetskraft redan nu, men då måste också Åland som samhälle vara lockande och modernt och det är vårt jobb att se till. Tack!


  • Talman! Det är ingen hemlighet att jag och ledamot Josefsson brukar vara överens i de här frågorna. Precis de här sakerna som Josefsson lyfte i sitt anförande - där man beskriver mervärdet både för medborgarna och för verksamheterna att kunna allokera mera resurser till verksamhetsutövningen och mindre till att upprätthålla system och dryfta dem - det är precis de ställningstaganden som jag gärna hade sett inledningsvis i det här digitaliseringsmeddelandet. Ett konstaterande att det är det här som är vår övergripande målsättning, alltså det som digital transformering kännetecknas av.

    Sen konstaterade jag att ledamoten Josefsson är oroad för långsiktigheten och att det här ska hålla i sig. Jag tänker att skulle det också redan nu finnas tydligt att allt ska vara verksamhetsstyrt och verksamhetsdrivet då skulle man få in en långsiktig process. För ifall det är lika naturligt för varje arbetstagare i offentlig sektor, varje avdelning att jobba med digitaliseringsutveckling och därmed sin egen verksamhetsutveckling, då blir det inte en politisk fråga (… taltiden slut).


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:46

    Som vanligt håller jag mycket med ledamot Zetterman i den här frågan, men även i repliken. Jag håller helt med. Vi måste jobba på bredden i den här frågan och det är kanske den största utmaningen, exakt i vilken ända man ska börja vet jag inte riktigt. Jag gissar på att det är därför man heller inte målar ut det exakt i meddelandet, för det är lite för tidigt att säga. Det har varit så mycket frågeställningar kring det juridiska som nu är utrett. Grunden härifrån är väldigt bra. Som jag sade, det känns som att det är nu som vi kan börja på riktigt och göra de mer tydliga förändringarna.


  • Talman! Om man skulle få åka tidsmaskin till den tiden när ÅDA bildades så skulle man ju vara ännu tydligare med att nyckeln borde vara verksamhetsnära drivet. För det blev problemet med ÅDA, det blev en upphandlande enhet som skulle drifta program. Vid upphandlande enheter så behöver den kompetensen finnas ute i alla offentliga myndigheter som är väldigt många till antalet på Åland. Att drifta system, där finns det jättegott om konkurrens på den åländska arbetsmarknaden. Det som ÅDA blev så var inte det som Åland behövde. Jag kommer ihåg när jag som tjänsteman var på det första mötet och frågade; ska vi inte få ett gemensamt diariesystem på hela Åland så att vi slipper sitta och registrera handlingar, printa ut dem och skicka vidare? Då kan vi bara skicka mellan myndigheterna direkt och allting blir automatiskt inregistrerat. Det var liksom så långt framme, så det handlar ju om hemsidor och upphandling av datorer. (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Josefsson för anförandet. Det är alltid roligt att lyssna på när Josefsson när diskuterar digitalisering. Man märker att det finns en hög kunskapsnivå.

    EU:s mål år 2030 är att 100 procent av den viktiga offentliga servicen ska finnas på nätet. Det innebär alltså att de digitala systemen ska vara norm i offentlig service. Som ministern nämnde så ska de analoga systemen vara ett alternativ för dem som önskar den saken.

    I detta meddelande så står ordet digital transformering på ett ställe och där hänvisar man till självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. Jag hittar det inte någon annanstans och det bekymrar mig lite grann. Det är ändå detta som vi i grund och botten är ute efter. Delar ledamot Josefsson min åsikt att ordet digital transformering saknas utskrivet. Vad tror Josefsson är orsaken? Delar Josefsson den åsikten att det är ett bekymmer?


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:49

    Tack för frågan! Jag delar nog inte bekymrat att orden saknas. Jag tycker ändå att det som det innebär så innehåller det. Jag tror just att digital transformering kan förvirra många människor, därför använder jag personligen inte det heller. Det som jag presenterade här går väl i linje med meddelandet. Det var där som jag gjorde en avgränsning mellan IT och digitalisering. Det är egentligen bara ord, men just tankesättet är egentligen det viktigaste.


  • Tack så mycket. Jo, jag håller helt med om att det bara är ord, men ack så viktiga ord. De här orden går ju ihop, så det kan finnas mycket förvirring däremellan. Jag efterlyser ändå tydligare gränsdragningar.

    Den andra frågan handlar lite grann om språkfrågan. Både jag och ledamot Josefsson är ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden och hanterar den titt som tätt. Det här med att bygga egna system kontra att gå in i existerande system, vanligtvis från finsk sida, så det senare har ju visat sig vara betydligt effektivare än att bygga och uppfinna hjulet gång på gång. Men där kommer ju då språkfrågan i kläm. Jag skulle vilja höra hur Josefsson ser på den saken.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:50

    Bra fråga ledamot Påvals och väldigt viktig. Det här är kanske en av våra största utmaningar. Det är absolut mest kostnadseffektivt att gå in i alla finska system, men vad har det för konsekvenser? Dels språket förstås, men det är kanske den enklaste biten att tackla, skulle jag säga. När det kommer ner till dataprogrammering så är det ganska lätt att översätta, det talar egentligen inte i grunden något språk utan det är vad användaren sedan får se.

    Men just juridiken är jag mest oroad för. Vissa finska system är anpassade för hela Finland, att det ska malla för lilla Åland tror jag inte heller att lämpar sig i alla fall, också om man tänker effektivitet på det sättet.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:51

    Tack ledamot Josefsson. Det är lätt att instämma i det mesta som ledamoten Josefsson sade. Jag hade faktiskt kunna säga mycket av det som ledamoten sade i ett anförande. Det togs liksom till nästa nivå när ledamoten Zetterman i en replik tog en replik som jag tänkte säga, det vill säga betonade verksamhetsstyrningen och dess effekter. Så jag känner att samsynen är stor här i dag kring det digitala meddelandet och det är bra. Jag är verkligen glad att vi kommer igång med detta. Ledamoten Josefssons anförande andas både optimism men utan att underskatta de juridiska svårigheterna, för de juridiska svårigheterna finns där. För att komma i land med hela detta stora arbete så måste vi ha en realistisk uppfattning av det, och det tycker jag att ledamoten Josefsson har visat prov på i detta anförande.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 13:52

    Tack ledamot Valve. Jag håller med, det känns faktiskt som majoriteten, om inte alla, i lagtinget har en samsyn när det kommer till den här frågan. Det är väldigt bra. Därför är det jätteviktigt att vi just jobbar parlamentariskt med den där frågan, för den är så otroligt långsiktig på så många plan.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Gruppanförande | 13:53

    Tack för det, talman! Först och främst gratulerar jag minister Karlström för en god rekrytering.

    Talman! Liberalerna har granskat det digitaliseringsmeddelandet som i dag ligger på bordet, förstås. Det är ett väldigt gediget material. Det som vi anser vara det absolut bästa i det här dokumentet är PM:et om lagstiftningen, alltså att det kommer på plats och där verkar det finnas en stor samstämmighet. Hela det offentliga Åland är lag- och normbundet och om vi inte har lagar och normer som stöder en digitalisering så kommer vi heller inte att kunna utföra det.

    Låt mig ta ett exempel. Jag vet en kommun, som har sitt kommunhus här några trappor upp, som har ett inhandlat diariesystem där allt är färdigt för digital arkivering. Det går inte att köpa ett diariesystem idag som inte har det som en tillgänglig modul eller till och med som en standard modul. Alla kommuner som i dag upphandlar den typen av system betalar för att använda digital arkivering, men ingen kan göra det.

    Att PM:et om lagstiftningen finns där är jättebra och det behöver minsann trampas på gaspedalen i den frågan, med full respekt och förståelse för att det är komplexa frågor. Hela självstyrelsepolitiken blir inblandad. Men det här behöver prioriteras. Vi måste inse, det som också ledamot Josefsson sade, att det finns liksom inget alternativ att stå kvar. Det alternativet behöver vi glömma, dels för att samhällskraven på bredden är sådana, men också det som ledamoten Påvals lyfte, att det kommer regleringar som kräver att vi digitaliserar oss, oavsett ifall vi är rädda för finska system eller ej.

    Jag ska ta ett citat. "En digital transformering är inte en teknisk process utan verksamhets- och samhällsutveckling." Jag tycker att ledamoten Josefsson kanske inte behöver vara rädd för att använda de orden. Jag kommer ihåg när jag var helt ny i lagtinget - vilket inte är jättelänge sen, nu låter det som om jag skulle vara Kekkonen eller någon - så använde jag väldigt mycket ordet cirkulär ekonomi för att jag nu kom från sophanteringsbranschen. Folk visste i allmänhet inte vad det var. Nu tror jag att varenda en förstår vad cirkulär ekonomi är. Jag tycker vi ska använda orden för vad de är. Det är en viktig sak att man inte hittar på egna beskrivningar. Jag tycker att vi allihop i den här salen behöver lära oss vad digital transformering är i stället för att undvika att använda orden.

    Dokumentet har många bra skrivningar, men det som vi saknar som jag lite nämnde här i replikskiftena är just den här ingången att det här strävar till att bidra till en verksamhets- och samhällsutveckling och de övergripande målen. Alltså själva strategiformuleringarna saknar vi till stora delar. Det är en ledarskapsfråga, det handlar om processutveckling som också behöver vara verksamhetsutveckling. Ska vi vara en 24/7 organisation? Vem är det som ska driva digitaliseringsprocessen och den digitala transformeringen? Är det i huvudsak så att digitaliseringsenheten nu kommer att få ett stort ansvar och mandat? Eller kommer man att göra det som jag personligen skulle föredra, nämligen att man nu skulle satsa långsiktigt på väldigt bred digital kompetenshöjning i förvaltningen så att också de här idéerna kan komma underifrån? För ju mer verksamhetsnära det är så desto bättre kommer processen att bli. Då kommer man också att komma åt de här försnabbande och förenklade processerna där systemen kanske till och med är gratis, där man bara snabbar på hur hanteringen går. Och för det så behöver man veta som tjänsteman hur man använder Google Forms, man behöver förstå grundläggande databashantering och förstå att om jag lägger in informationen i det här formatet som är standardiserat mot ett annat, så då kommer jag att kunna dra nytta av att samköra informationen mot varandra. Alltså ganska grundläggande IT- kunskap.

    Jag hörde en person som jobbade med IT-utveckling i ett offentligt organ på Åland som berättade att han hade lärt en person ctrl c/ctrl v, alltså snabbkommandot för att kopiera och klippa in text. Den personen som han lärde konstaterade; "jaha, men nu kommer jag att spara nästan en timme per dag i arbetstid."

    Alltså det finns massor av digitaliseringsfrågor när det gäller den digitala transformeringen som inte handlar om de här stora, stora, dyra systemen som vi är lite rädda för, dels för att de är kostsamma men ofta är de knutna till andra nationer, framförallt Finland där språkfrågan blir stor.

    Jag tycker att man behöver ha i huvudet, precis som också näringsministern sade, att det här är ett arbete på bredden, men det får aldrig bli en enskild enhet på det sättet att det är någon som styr digitaliseringen. Digitaliseringen måste bli en helt naturlig del av hela förvaltningen där var och en har grundläggande digitala kompetenser som krävs för att kunna utveckla sitt eget värv i offentlig sektor.

    Förra mandatperioden fanns det någonting som hette Digitaliseringsråd och de avlämnade en rapport. De pekade på två saker som jag också tycker att fokus har varit lite litet på i det här i digitaliseringsmeddelandet. Det ena är medborgarfokuset, mervärdet för medborgarna. Man brukar säga att kriteriet för digital transformering är att det förstås ska vara en digitalisering, men det ska också ge mervärde både till verksamheten och till medborgarna, alltså att det blir snabbare, smidigare och enklare för bägge parter. Medborgarfokuset tycker jag att är oerhört centralt.

    Den andra saken är den generella kompetensen i samhället. Jag pratade just om den generella IT-kompetensen och digitaliseringskompetensen i förvaltningen. Men ska vi få folk med på den här banan och nyttja de här systemen så behövs också en kompetens i samhället kring frågorna. Här görs det ju en hel del redan, men det skulle också kunna utvecklas och framförallt också för att skapa de här långsiktiga möjligheterna för att kunna försörja näringslivet med den arbetskraft som de behöver.

    Här har vi grit:lab som nu kommer till. Man skulle kunna utöka antalet platser på högskolan när det gäller IT, samma sak när det gäller gymnasiet. Jag drömmer personligen om att vi någon gång skulle kunna få en gymnasielinje som skulle vara inriktad på välfärdsteknik för att också få in fler män i vård- och omsorgsbranschen och också ge dem som är intresserade av vård- och omsorgsbranschen ett tekniskt ben att utbildas inom. Detta har vi diskuterar en hel del inom Liberalerna, att det är en otroligt lågt hängande frukt. Ska vi ha välfärdsteknik ute på våra äldreboenden, på ÅHS och så vidare så måste vi ha någon som klarar av att sköta de här robotarna och som klarar av att sköta grundläggande support för de funktionerna, men som också behöver ha en viss grundläggande vårdkompetens. Det tycker att jag att skulle vara en jättebra grund för att gå vidare i hela den här samhällskompetensen.

    Ytterligare en sak som Liberalerna har reagerat på i detta meddelande är att högskolan inte nämns. Man har ju nu sagt att högskolan ska driva utvecklingsarbetet till stor del när det gäller till exempel ansökningar om EU-stöd. Där finns ju också en befintlig kunskap. Det skulle vara intressant om ministern kunde ta replik på mitt anförande och kort nämna hur man har tänkt att högskolan ska komma in i det här arbetet. För här har vi också en möjlighet att man skulle kunna få studeranden att göra arbeten på hur processer har effektiviseras för att mäta nyttan och kvalitén. Det finns ju också doktorander och färdiga doktorer knutna till högskolan som skulle kunna nyttjas för forskningsprojekt på högre nivå, t.ex. inom välfärdsteknikområdet, eller för den delen de som är inom den tekniska sidan.

    Jag tycker att näringsminister kunde fördjupa sig, om han inte redan har gjort det, i arbetet i Sundsvall som ju är primus motor gällande offentlig sektor i Sverige. Där har man ett väldigt, väldigt starkt samarbete tillsammans med den lokala högskolan.

    Slutligen, är det dyrt? Jag har provocerande många gånger från den här talarstolen sagt att det inte är dyrt med IT. Därför att alternativet är mycket dyrare. Jag hörde att näringsministern sade samma sak idag. Då är det extremt viktigt, om vi ska satsa de här pengarna som här krävs, att vi ser till att det genererar mervärde både för medborgarna och för verksamheterna, att man når effektiviseringar och att man når högre trygghet och tillgänglighet. Det bygger på att vi har process- och verksamhetsutveckling i samband med digitaliseringen, annars blir det ingenting.

    Man kan också konstatera att EU kommer att ställa höga krav både när det gäller informationssäkerhet, men också på serviceutbudet. Nu finns det EU-pengar för att sköta digitaliseringen. Sedan den dagen när man konstaterar från EU:s sida att ni har inte klarat av att implementera det här direktivet i verkligheten, då är de stödpengarna borta för då skulle det redan ha varit gjort i alla medlemsstater. Och, som sagt, både för personal och för medborgarna så ska digitaliseringen och den digitala transformeringen också var värt den prislapp det kostar. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag delar ledamot Zettermans tankar kring utbildningen, både hos förvaltningen som behöver kontinuerlig utbildning i enkla frågor när det gäller digitalisering och IT-system som gör att man blir effektivare, men också för medborgaren och kanske framförallt för våra äldre därute. Det äldre kan lätt bli i ett digitalt utanförskap. Vi har sett exempel när det gäller vaccinationer och Kantabevis där man inte förstod hur man ska få ut ett sådant eftersom det är mannen eller kvinnan i paret som kanske har ett bank-ID, hur ska man då få ut ett vaccinationsintyg? Det är enkla frågor för vissa, men väldigt svåra och komplexa för andra. Exemplet som ledamoten tog upp med ctrl c/ctrl v är ju ganska intressant. Jag brukar tänka många gånger; tänk om man skulle gå en kurs i Excel? Excel är förmodligen ett av de mest avancerade systemen eller program som man kan använda. Det finns enormt att göra i Excel, men vi använder bara en liten, liten bråkdel. Jag återkommer i nästa replikskifte.


  • Talman! Precis så där är det, utbildning behövs. Jag tror också att ska vi möta morgondagens behov så behöver vi se på grundskolan och grundskolans läroplan och i alla fall som valbart ämne ge möjlighet till programmering. Programmeringskunskaperna borde stärkas redan från grundskolenivå, särskilt i högstadiet och där så tror jag att vi kunde ha stor nytta av den lokala kodarklubb som vi har, som faktiskt har lyckats allokera grym kunskap till sig. Jag hoppas nu på att ministern kanske kunde entusiasmera till ett projekt.


  • Tack, talman! Det är precis så, utbildning är jätteviktigt. Jag är kanske inte i första hand orolig för de ungdomar som växer upp idag, att de inte kommer att förstå vikten och lära sig per automatik och kanske ganska mycket också hur man kan använda sig av den här tekniken. Jag kanske snarare ser att vår stora utmaning här just är den äldre befolkningen och de som inte är på det här digitaliseringståget som ledamot Zetterman och många andra i den här salen.

    Jag ser att öppna högskolan har en stor roll och högskolan har givetvis en väldigt stor roll, särskilt med tanke på hur mycket pengar vi också kanaliserar via resiliensfonden till högskolan. Jag ser också att man kanske kunde börja titta på den fria bildningen och medis. Vilka kurser och vilken utbildningsväg ska vi liksom välja? Jag brukar ibland felaktigt - har jag fått lära mig - säga uttrycket; gregoriansk strupsång, för det finns inget sådant. Men det är kanske mer fokus på digital (… taltiden slut).


  • Till den sista delen gällande medis så där är nog min uppfattning att de under många år har haft fortbildning för just målgruppen äldre; så här använder ni surfplatta och så här skapar du ett Facebookskonto och många andra saker. Så medis uppfattar jag nog att är på tårna till den delen.

    Men just högskolans roll i den här frågan, kopplat till utvecklingsenheten och resilienspengarna så där har man pratat om ett starkt digitaliseringsdriv som på något sätt skulle sippra ut i resten av samhället. Det är lite förvånande att den delen inte alls nämns i meddelandet. Det skapar känslan av att man har frångått den tanken. Det blir lite svårt nu i den här salen som inte har varit med på femgruppsmöten, vi i oppositionsrollen, att förstå vilken roll högskolan ska ha när det gäller just de här delarna.


  • Tack, talman! Ctrl c/ctrl v. Jag håller mycket med vad ledamot Zetterman sade just när det gäller kompetensen och utbildningen att lära ut ctrl c/ctrl v, en sådan grej. Hur ledamot Zetterman tankar där? Hur möter man det på bästa sätt? Ska man anställa fler med en sådan kompetens som smittar av sig så att säga? Eller ska man utbilda existerande eller en kombination? Jag funderar själv på detta.


  • Talman! Jag tror att man behöver ha utbildning på bredden. Precis som här sades i tidigare replikskiften så till exempel djupare Excel fortbildning för ekonomer osv. så tror jag att skulle vara en bra sak. Jag tror att Wordbehandling och att skapa enkla Word mallar säkert är bra för många. Men jag tror också att man behöver ha motsvarande IKT-handledare i grundskolorna och på andra stadiets utbildning. Det är nyckeln till detta. När man möter en människa som har IT-kunskap så kan man säga; "det här sitter vi och kämpar med, går det att lösa på ett annat sätt?" Jag vet att det t.ex. var en sådan diskussion i Mariehamns stad, där man sedan på ett billigt sätt kunde ordna det. Man konstaterade att det var jätte mycket arbetstid som gick åt till att ta emot samtal för dem som ville göra besök under coronatiden. Sedan hittade man ett väldigt billigt system där man kunde boka via webben.


  • Det är precis åt det hållet som åtminstone jag tänker, att digitaliseringsenheten har som uppgift att kartlägga och tillsammans med övrig personal se över arbetsprocessen Hur jobbar man? Vad lägger man tid på? Varför lägger man tid på att mata in de här siffrorna under 20 procent av arbetstiden? Kan man göra det på något annat sätt? Här sker ett dubbelarbete. Att ha just den här samlingspunkten som samlar in allt det här och sedan tillsammans med personalen jobba fram nya lösningar.


  • Talman! Här handlar det ju förstås också om att mäta vad människor gör för att kunna hitta de delar där det läggs ner onödigt mycket tid. Det är ju också en otroligt viktig fråga för personalenheten och personalchefen, alltså att ha levande arbetsbeskrivningar. För om vi ska addera IT på allt annat, då kommer det att bli ofantligt dyrt och inte alls särskilt effektivt. Det som vi måste göra är att använda digitala verktyg för att effektivera processer och skapa mervärde. Jag tror att det här är liksom en dialog som ständigt måste föras med en kontinuerlig fortbildning för de anställda tillsammans med att man på ett strukturerat plan dels mäter arbetstid men också utvecklar arbetsbeskrivningar så att man tar bort gamla arbetsuppgifter för att kunna göra nya.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:11

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. När det gäller digitalisering och digitaliseringsmeddelandet som vi ska debattera här i salen i lagtinget så ska jag säga några korta ord. Vi ska komma ihåg att vi i lagtinget sysslar med lagstiftning och budgetering. Det är lagstiftningsmakten och budgeteringsmakten som vi ska använda. Vi ska, tror jag, hålla oss på en helikopternivå där vi sedan litar på experter som i allmänhet vet bra mycket mera än vad vi vet om de konkreta sakerna, de konkreta problemen som ska lösas. Vi är, så att säga, på generell nivå, experterna kommer med förslag och vi beviljar pengar.

    När man funderar på digitalisering så kan det vara intressant att titta på organisationer som vi åtminstone indirekt styr över i den här lagstiftande församlingen. Jag tänker t.ex. på Ålands Penningautomatförening, ett mycket intressant exempel att studera när det gäller digitalisering och där jag också tror att det kan finnas stöd att hämta. Det har vi till viss del insett.

    Fastän jag ibland skäller på Karlström så ger jag honom en stor eloge för grit:lab som han varit med och fixat, den här nydanande datautbildningen som förhoppningsvis blir en fin framgång och där PAF har en väldigt central roll. PAF har IT-kostnader på ungefär 17 miljoner per år, så vi ska komma ihåg att när vi snackar om digitalisering och IT-kostnader så är det enorma summor. Det är summor som påminner om skärgårdstrafiken, med den skillnaden förstås att det här är pengar som ska komma en mycket större skara människor till godo.

    När man tittar på PAF och inhämtar information om den organisationen - för digitalisering är ju inget självändamål och det är inte en automatisk kostnadsinbesparing - så en tumregel för att man ska digitalisera är att man får gärna börja med att hitta ett område där det sitter tio personer och gör ett hyfsat monotont regelbaserat arbete. Det är huvudregeln. Hittar man det så kan man digitalisera det arbetsmomentet i allmänhet genom att digitalisera och anställa två andra. Då sparar man. Har vi enheter och verksamheter som omfattar färre än så, så finns det antagligen ingen orsak att digitalisera. Det här kan man lära sig genom att lyssna på vad PAF säger om det här och hur deras verksamhet funkar. Det lär även ska vara så att PAF har flera funktioner som inte är digitaliserade och som sköts av två-tre personer och då finns det ingen orsak att digitalisera. Det är alltså inte ett självändamål.

    En annan sak som man kan fundera på är att vi inte ska vara rädda för att se på andras lösningar och kopiera dem, dvs. vi ska inte låta oss inspireras av andras lösningar, utan vi ska kopiera andras lösningar eftersom de funkar då.
    Frågan om vi ska lösa någonting själv eller om vi ska upphandla - låta privata sköta det - det är också en viktig fråga. Som huvudregel för Obunden Samlings del så anser vi att man ska vända sig till de privata IT-firmor som är verksamma på Åland. Vi har ju ett imponerande IT-kluster med mycket framgångsrika datakonsultfirmor som redan idag tillhandahåller viktiga tjänster för finländska myndigheter. Ibland blir jag lite rädd för detta att man aldrig blir profet i hembyn, dvs. lokala åländska firmor blir kanske onödigt styvmoderligt behandlade när vi ska få digitaliseringen att ta fart. Jag hoppas att så inte ska ske när vi nu tar någon form av nya tag och nya grepp. Åländska lokala firmor ska engageras i det här arbetet. Som regel är det bättre att låta privata vara med att bygga och konstruera och inte bygga upp nya organisationer i offentlig regi.

    Generellt från Obunden Samling så är vi emot all form av bolagisering så länge vi inte har offentlighetsbestämmelserna på plats, dvs. vi kan inte föra in offentlig verksamhet i ett aktiebolag så länge det innebär att man drar ner rullgardinen, som man brukar säga. Vi måste ju fortfarande - även allmänheten, journalister och alla - ha insyn i verksamheter som är offentliga och vi kan inte sätta in dem i aktiebolag, bara av den orsaken borde man ha tänkt två gånger innan man skapade ÅDA.

    ÅDA har jag för övrigt ingenting särskilt att säga om, eftersom därom vet jag egentligen ingenting. Det känns bara orättvist att kritisera människor som säkerligen jobbar hårt med ett uppdrag som till viss del är "mission impossible" från allra första början.

    Men fortfarande, om vi har gjort fel, om vi har konstaterat att det inte riktigt funkar såsom det är nu, då är det bra att vi tar nya tag. Jag tror att Karlström är på rätt spår och är förmodligen också rätt person att fixa det här. Tack för det och lycka till från Obunden Samling!


  • Talman! Ledamoten Måtar pratade om att han hade analyserat PAF digitaliseringsarbete och tyckte att man kunde inspireras därifrån till offentlig sektor, om jag förstod ledamoten på rätt sätt. Jag skulle gärna höra mera om det. Vilka delar är det som ledamoten Måtar anser att vi kan dra nytta av i offentlig sektor av det som har genomförts i penningautomatföreningens verksamhet?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:18

    Tack, talman! Jag sade att jag har lite tittat på PAF och liksom många andra i den här salen fått information om PAF och det har inspirerat mig till det här. Den närmaste som jag tog som exempel var uppgiften om att för att börja fundera på digitalisering av en viss verksamhet så krävs det tio personer som gör ett ganska monotont arbete. Det innebär indirekt att om vi tittar till exempel på landskapsförvaltningen så hittar vi inte så många ställen där det sitter tio personer och gör samma monotona arbete. Så man ska fundera innan vi automatiskt börjar digitalisera precis allt som rör sig i landskapsförvaltningen.


  • Talman! Hur kategorisk uppfattar ledamoten Måtar att man behöver vara i den tolkningen? Nu har vi digitaliserat jaktkortshanteringen och det är ju långt ifrån de här tio personerna som utför samma uppgifter. Den typen av digitaliseringsprocesser, borde de inte genomföras? Vad är Obunden Samlings principhållning i det skedet?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:19

    Jag vet för lite om digitaliseringsprocessen gällande jaktkorten. Jag ser att det riktar sig till en väldigt bred skara människor, jägarna. Hur många personer som har varit inblandade i jaktkortshanteringen har jag ingen aning om. Det kan ha varit tio personer. Det kanske Zetterman skulle veta bättre, men jag har inte den uppgiften. Vi ska också komma ihåg att ibland är det så att det är klokt att digitalisera, därför att det också skapas mervärden som det också har nämnts här idag. Jag brukar ett exempel, när jag var på besök till Nationalarkivet i Helsingfors så där har de digitaliserat gamla domar från 1600-talet, den text som finns handskriven i de gamla domarna kan till och med läsas. Det intresserar mig när jag släktforskar och funderar på vad folk har gjort förr i tiden och det är bra.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 14:20

    Talman! Jag vill, som flera andra, först rikta ett tack till landskapsregeringen och de tjänstemannagrupper som har tagit fram underlaget för vårt beslutsfattande. Det känns bra att man nu tar ett grundläggande helhetsgrepp och lär av tidigare misstag. Eftersom alla har haft sitt finger med i någon av de tidigare smeterna så kan man väl konstatera att glashuset redan ligger i skärvor. Det finns ingen mening med att peka finger varken åt tidigare regeringar som har gjort fel eller misstag eller kommande eller nuvarande, utan konstatera att det är ett jobb som behöver göras.

    För en digital amatör som jag så har jag inga särskilda kunskaper att briljera med på det här området överhuvudtaget. Jag kan på den punkten hålla med ledamoten Måtar att det som vi ska göra här är en annan sak. Vi ska inte veta bäst om de olika processerna eller alla behöver inte göra det, men vi måste kunna lagstifta.

    Det är bra att man peka vägen framåt på en jämn, tråkig och vardaglig ström av arbete som vi har framför oss. I min mening är detta det bästa sättet att få någonting gjort. Det är ju också klart att digitaliseringen är ett kunskapsområde där vi på Åland, med några lysande undantag möjligen, på flera nivåer saknar och har saknat kompetens att fatta korrekta beslut också i det här parlamentet.

    Som beskrivs i betänkandet så har vi hittills både försökt svälja en elefant hel och dessutom stått ibland i svansändan och sett en verklighet och ibland vid snabeln och sett en annan och sedan försökt agera utifrån det.

    Det har lett till en digital utveckling på Åland där vi på vissa områden, oftast till följd av tvingande EU-direktiv, har genomfört lagstiftning eller förändringar som sen inte bottnar i någonstans alls. Isen håller inte där man sätter ner foten. Vi har en obalans, vi har inte den grundläggande lagstiftningen på plats. Landskapet, trots de bästa intentioner under flera mandatperioder, har inte varit en tillräckligt kunnig och tydlig ägare till vårt projekt ÅDA som skulle föra oss in i den digitala framtiden.

    Här tror jag att det krävs ganska snabbt inriktningsbeslut att följa upp det här meddelandet och bestämma sig för vad man vill göra med ÅDA och se till att den lagstiftning kommer på plats som kan göra att ÅDA åtminstone på någon punkt kan uppfylla de drömmar som man har haft.

    Här vill jag peka på arbetsgruppens slutsats att det krävs lagstiftning som ställer krav på att myndigheter ska använda gemensamma stödtjänster och regelverk. Det krävs kort sagt lite tvång och harmonisering för att få hela det offentliga Åland med på den gemensamma resan. Allt annat skulle vara orimligt, att vi skulle försöka inte bara att Åland skulle gå sin egen väg i digitaliseringsvärlden, utan att våra myndigheter, våra kommuner och landskapet skulle gå åt olika håll. Det finns ingen logik i det. Hittills har ju de här försöken att samordna och hitta gemensamma vägar misslyckats. Alla fiskar har rymt ur nätet. Jag ser fram emot den lagstiftning som skulle sätta grunden för att vi börjar röra oss i en gemensam riktning.

    Jag tycker också att det är helt klart att digitaliseringen av Åland kräver anslutning till de större system som finns, Kanta och Koski. Det är lika självklart att det inte finns någon knapp att trycka på och så är vi där, och där håller inte isen heller. Det finns lagstiftning och teknisk utveckling som måste komma först. Så där behöver vi också det där snabba inriktningsbeslutet. I det här underlaget finns förslag på att landskapet bör gå med i Kanta, men vi måste få det här och det här och det här på plats först. Det måste man börja jobba på.

    Den risk som jag ser nu är att det är så mycket lagstiftning och så många arbetsgrupper som ska driva frågor framåt. Vi vet alla hur det ser ut i vår förvaltning, det är ganska få gubbar och gummor som ska sitta i alla de olika grupperna och få alla de här frågorna att gå framåt. Särskilt på lagberedningen så brukar det vara svårt att få tag på någon som faktiskt har tid att göra jobbet.

    Jag uppmanar landskapsregeringen att titta på prioriteringsordningen och lägga upp en tidsplan så att man vet vad som ska komma först. Vad kommer under den här mandatperioden? Vad skulle behöva göras under nästa mandatperiod? Så att man hittar den samsynen.

    Lika viktigt är det förstås, det som alla också har nämnt, att man måste få personal. Man måste få landskapet, myndigheterna och kommunerna att jobba och tänka digitalt och utbilda sig på det här området. Det behövs mycket utbildning och inte minst av oss här i rummet.

    Jag vill därför å det varmaste understöda att det här meddelandet ska utskottsbehandlas och kanske också leda till den typen av öppna höranden eller fortsatta seminarier som hölls i ett annat viktigt utvecklingsärende, nämligen vindkraften, så att vi som ska stifta lagar sedan vet vad det står i de förslag som kommer från landskapsregeringen.
    Tack!


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Gruppanförande | 14:26

    Fru talman! Vi vill alla skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för medborgarna. Digitaliseringen ger den möjligheten. Dessvärre har det åländska samhället inte utvecklats i samma takt som i våra närregioner. Vi har hamnat på efterkälken på grund av olika orsaker. Ibland är det pengarna, ibland att vi inte har tillräckligt modern lagstiftning och ibland att vi inte har samordnat oss bättre tillsammans.

    Landskapsregeringens digitaliseringsmeddelande ger en fyllig beskrivning av IT-utvecklingen hittills, målbilden framåt men också möjliga åtgärdsförslag för att nå målet. Vi ställer ett mycket ambitiöst mål; att säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som medborgarna i våra grannländer. Vi vet att våra grannländer toppar EU-statistiken på framgångsrik digitaliseringsresa.

    Digitaliseringen öppnar upp för många möjligheter. Den möjliggör effektivitet i form av besparingar på tid och pengar. Den gör det enklare för medborgarna att vara delaktiga i samhället och kommunicera med olika myndigheter smidigare. Digitaliseringen för också med sig större förutsättningar för delningsekonomi såsom digitala applikationer för samåkning, utbyte av småjobb eller inköp av mat som blivit över i butikerna.

    Ett samhälles mognad på digitaliseringsområdet är också en hävstång för export av tjänster inom digitalisering, automation och artificiell intelligens. Det är nämligen en av de starkare megatrenderna globalt som landskapsregeringen redan identifierat som ett område av näringspolitisk potential. I det åländska näringslivet finns ett stort intresse av att växa här. Digitaliseringen är helt enkelt nära på oumbärligt för Ålands attraktionskraft, för skatteintäkter och för Ålands hållbarhetsarbete.

    Talman! Det är ingen lätt match. Med denna stora förändring som ingriper i hur vi lever våra liv och sköter samhället behöver vi hantera utmaningar. Det kan gälla integritetsfrågor, sårbarheten och risken för attacker på samhällsfunktioner, digitalt utanförskap, stressen och pressen att alltid behöva vara på nätet samt behovet av källkritik och gott omdöme.

    EU kommer också med ökade kravnivåer. För snart exakt ett år sedan antog EU-kommissionen en digital kompass till 2030. När det gäller digitaliseringen av offentlig sektor är EU:s mål att 100 % av den viktiga offentliga servicen ska finnas på nätet senast 2030.

    En av de största utmaningarna är finanserna. Vi har inte råd att göra allt på en och samma gång. Och vi måste göra hårdprioriteringar och fundera när vissa projekt rimligtvis kan vara färdigt implementerade.

    Exempelvis tar det mycket tid och resurser att förverkliga visionen om ”en dörr in” vilket skulle innebära att medborgarna kan hantera alla sina myndighetsärenden, oberoende av myndighet, digitalt i en och samma portal. Med andra ord, ett åländskt Suomi.fi.

    Det självstyrda Färöarna har förverkligat det eftersom de inte vill vara en del av det danska systemet. Under fem år kostade detta cirka 21 miljoner euro. De löpande kostnaderna för projektet uppgår nu till cirka 3 miljoner euro årligen. Är Åland redo att satsa så mycket på investering och underhåll när vår IT-skuld gällande myndigheters digitalisering redan släpar efter?

    Många andra svåra avvägningar behöver göras. En av dem är om Åland ska finnas med i de finländska statliga systemen såsom Kanta och Koski. Hållbart Initiativ anser att grundprincipen bör vara att systemen fungerar på svenska och är användarvänliga. Går det att lösa så är det oklokt, ja dålig ekonomi att bygga egna system av enbart självstyrelsepolitiska orsaker, om vi redan kan använda redan existerande system som förenklar för ålänningarna.

    Herr talman! När man läser digitaliseringsrapporten som är en bilaga till meddelandet framkommer det med all tydlighet hur digitaliseringen har gått från arbetsgrupper, till digitaliseringsdelegation, till digitaliseringsråd. Ansvaret har fördelats från det ena till det andra. Det behövs ett tydligt ledarskap i den offentliga digitaliseringen. Området är alltför komplext för att alla olika myndigheter och aktörer ska förmå hålla reda på den stora bilden.

    Ålands digitala agenda - ÅDA - startades under 2010-talet för att samordna hela det offentliga Ålands digitalisering. Tanken var god. Man vinner skalfördelar då man upphandlar antivirusprogram eller datorer i större mängd än för alla organisationer individuellt. Men utförandet och samarbetet mellan de myndigheter som ska servas har inte löpt på bra. Vi behöver inte gå in i detaljer, det gör redan landskapsrevisionen och andra externa utredningar.

    Det besked som landskapsregeringen nu kommer med är att landskapsregeringen tar på sig ansvaret för finansieringen av en central myndighet för digitalisering. Genom att spika den långsiktiga agendan tar man på sig ledartröjan för den digitala utvecklingen inom hela den offentliga sektorn.

    Talman! Det kan vara bra att ha bakom örat att meddelandet egentligen inte innehåller något "facit" med exakt färdplan för hur digitaliseringen av det offentliga Åland ska ske. Det är mera av en sammanställning av vision och målbild samt en kartläggning av nuläget och en första uppräkning av de behov som finns för att överbrygga gapet.
    Den grupp som ska finnas som stöd i att prioritera de åtgärder som behöver vidtas och lägga in dem i en tidslinje är en ny parlamentarisk kommitté. Syftet är mycket gott, för vi måste inse att de satsningar vi gör är mycket långsiktiga och spänner över regeringsperioder.

    Med digitaliseringen kommer också tids nog en digital transformering. Som vi förstått begreppet tidigare har digitalisering handlat om att överföra manuell handpåläggning till digital hantering. Men det är en annan sak att också omvärdera arbetsstrukturer, rutiner och sätt att utöva förvaltning. Med teknikens hjälp kan vi inte bara spara tid utan också göra myndighetsutövandet enklare och smidigare. Möjlighet att bryta silotänket. Möjlighet att ha en dörr in för medborgare. Det handlar inte bara om teknologi. Det handlar om förhållningssätt.

    Åland har redan, med det här meddelandet, kommit närmare målbilden om ett attraktivt åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för sina medborgare. Tack, talman!


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 14:35

    Tack för ordet, herr talman! Jag noterade att lagtingsledamot Fellman sade att hon var en digital amatör och det kan vara många av oss som är det. Jag träffade en äldre, mycket framgångsrik, åländsk företagare igår som sade; "ni skulle prata om något digitalt i morgon, vad är det för något?" Så jag kom på mig själv att det inte är alldeles lätt att förklara vad det riktigt är för någonting och hur man förklarar det på ett bra sätt. Det finns många definitioner. Tillsammans med den här företagaren så googlade jag faktiskt frågan; vad är digitalisering egentligen? Av de fem olika svar som kom så var följande mest populärt: "Digitalisering är del i en teknologisk process som har som syfte att med hjälp av digital teknik förbättra och effektivisera en verksamhet. Det kan handla om snabbare utveckling av befintlig verksamhet eller att uppfinna helt nya innovationer med hjälp av nya tekniska lösningar." Och det, kollegan Josefsson, är väl en rätt bra beskrivning?

    Det är klart att samhället blir allt mera digitalt och digitaliseringen hyllas i alla sammanhang. Det var många bra saker som minister Karlström sade i sin presentation. Speciellt vill jag lyfta upp det som han sade om att man inte får digitalisera bort flexibilitet och snabbhet. För äldre företagare så går det många gånger mycket, mycket snabbare att lösa saker och ting med ett telefonsamtal bort. Det vill jag understryka. Stora omfattande datastrukturer, som är anpassade för betydligt större förhållanden än för Åland, så kan passa illa många gånger. Det tillför inte så mycket effektivitet då.

    Digitaliseringen måste genomföras så att den kan vara ett lyft för självstyrelsen, men det kan också vara ett stort hot, främst mot vårt svenska anspråk men också våra möjligheter att från finska regler och datastrukturer ta avvikande vettiga beslut som är bra för Åland. Här noterade jag att minister Karlström sade att landskapsregeringen har med rekommendationer av arbetsgrupperna valt att integrera Åland i de finska Kanta-tjänsterna inom social- och hälsovård. Innan man går vidare på det spåret måste vi ha ett svar på den frågan; vad gör Åland den dag tjänsterna inte finns på svenska mera? Det här är en väldigt viktig självstyrelsepolitisk fråga som behöver ha ett svar faktiskt redan nu, inte en dag när man står där med enbart finskspråkiga tjänster. Det här måste man klarlägga från landskapsregeringens sida innan man går vidare.

    Ett intressant exempel i det sammanhanget är Färöarna som kollegan Bergbo nämnde och som också nämns i betänkandet. På Färöarna konstaterade man, över 10 år sedan åtminstone, att den digitala infrastrukturen höll toppklass, medan den allmänna digitaliseringen av den offentliga sektorn inte hade utvecklats i samma takt. Det här är intressant; vidare ansåg man vara alltför beroende av Danmarks digitala lösningar. Det ansågs nödvändigt ur självstyrelsesynpunkt att delvis utveckla egna digitala lösningar. Och märk väl redan då, och speciellt nu, så var man på Färöarna mycket, mycket friare i digitalt sammanhang och i alla sammanhang än vad Åland är i förhållande till Finland.

    Det är onödigt att jag upprepar det som kollegan Bergbo sade, hon gick igenom det som som står i betänkandet att man var beredd att satsa 21 miljoner euro på en tidsperiod fram till 2020. Men det intressanta är att ungefär 60 procent av den här finansieringen kommer från parlamentet, 17 procent från kommunerna och resterande 23 procent från den privata sektorn. Projektet leddes från regeringens sida, men även det privata näringslivet var väldigt integrerat med banker, IT, teleföretag och så vidare.

    Om man tar ett exempel idag; en företagare som vill betala ut lön betalar bara bruttosumman in till banken, bankernas tjänster se till att skatten går till skattemyndigheterna, övriga kostnader går dit de hör och nettolönen går ut till arbetstagaren. Det må vara att jag är odigitaliserad, men Suomi.fi och alla inbetalningar till höger och vänster så har blivit så komplicerat så att åtminstone jag och många, många andra småföretagare har varit tvungna att lämna bort den här tjänsten med alla de merkostnader som det medför. Det här är ett exempel som jag saknar lite i dagens diskussion. Hur kan vi via digitaliseringen göra vardagen enklare för företagare och vanliga ålänningar? Jag saknar helheten, det vill säga en gemensam agenda för det åländska näringslivet och det offentliga Åland. Vi har ju företag som är världsledande inom vissa IT-segment, men det offentliga har blivit efter.

    Som jag sade om Färöarna så leddes det här projektet från regeringens sida, men man såg till att man hade kompetensen från företagen med sig. Därför tycker jag det som står under punkt 5, Fortsatt färdfärdplan, är bra. Det sägs bland annat: "Om Åland inte satsar på att utveckla den digitala kompetensen kan det innebära att det på längre sikt inte finns några möjligheter att avvika från rikets digitala lösningar inom områden där det anses mer ändamålsenligt med åländska speciallösningar", som jag tror att kollegan Josefsson också nämnde. Man skriver vidare så här: "Det innebär i förlängningen att en begränsning av den åländska självstyrelsen och eventuellt möjligheten att bo och verka på svenska i det åländska samhället blir uppenbar om man inte uppmärksammar det här problemet". Därför är jag lite förvånad över att man så starkt tar ställning för Kanta redan nu. Det är mycket möjligt att det är det bästa, jag har inte den kunskapen, men man måste få otroligt tydliga utfästelser för att det fungerar på svenska även framöver.

    Avslutningsvis tycker jag att det är bra att man tillsätter en parlamentarisk kommitté för Ålands fortsatta digitalisering, och åtminstone från Ålands Framtids sida så ska vi göra som vi brukar göra i de här kommittéerna och försöka få tag på bästa möjliga expertis. Det behöver nödvändigtvis inte vara någon ÅF-stämpel för den sakens skull. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Ledamot Eriksson svarade faktiskt själv på sin fråga över hur vi kan säkerställa självstyrelsen och svenska språket i de finska systemen för framtiden. Det är just den digitala kompetensen som behöver ökas generellt i landskapet, men också i förvaltningen.

    Nästa visionstanke om det går åt skogen är ju att Åland kan vara den garanten för det svenska språket i Finland också, vilket jag tror att vi kommer att kunna ta en roll för. Vad är det som säger att digitaliseringsenheten inte har en översättningsbyrå som garanterar det svenska språket i Finland i framtiden, om det är så att behovet går åt det hållet. Det är ingenting som jag ser att är omöjligt. Men någonstans så är ju Finland tvåspråkigt än så länge. Tittar vi på andra Kanta-tjänster som finns tillgängliga i dag, inte dock helt fullt ut för ålänningarna, så är det väldigt bra svenskt innehåll (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:43

    Jag ber värderade näringsminister Karlström att tänka efter ett varv till när han säger att Åland kan bli en garant för svenskan i hela Finland. Systemet är faktiskt så att det är Finland som har förpliktat sig internationellt. Man har garanterat att all service från Finland till Åland ska ske på svenska. Ska vi ta på oss den rollen att vi ska rädda svenskan i hela Finland så tror jag verkligen att vi hamnar på sju famnars vatten. Som säkert minister Karlström redan vet så har vi fullt upp redan nu att få det att fungera. Det är stora problem inom många sektorer att klara sig på svenska när det gäller den finska samhällsservicen. Kanta, enligt vad jag har förstått, så fungerar relativt bra i dag. Men hur är det med nästa uppdatering och hur är det med uppdateringen därefter?


  • Hur det är med de kommande uppdateringarna de kommande fem-tio åren kan givetvis ingen svara på. Däremot så är det betydligt större möjligheter och chanser att det fortsättningsvis kommer att finnas på svenska om Åland är med, och också har gjort överenskommelseförordningar och samarbetar med Finland att hålla det svenska språket på de tjänster som vi ska vara delaktiga i. Men jag säger det igen, vi behöver redan nu bygga en möjlighet och en bas för att kunna välja om fem, tio eller femton år att gå en annan väg, om det visar sig att vi behöver göra det. Men alternativet att stå utanför just nu, det är ett större hot, tror jag, för självstyrelsen. För då kommer människan och medborgaren på Åland att undra vad vi sysslar med. För tänk ett liv utan att vi hade kunnat få ut vårt digitala covidpass när vi ville ut och resa eller komma in någonstans. Det hade varit fullständigt hopplöst för ålänningar att göra göra sig tillgänglig (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:45

    Det sistnämnda är vi helt eniga om, absolut. Det är absolut nödvändigt att man får långsiktiga utfästelser att detta kommer fungera. Men jag vill ta fasta på det positiva som Karlström sade, det vill säga att vi måste ha en sådan struktur på vår IT-sektor så att vi kan välja den dag som vi ser att det inte går längre. Men jag är personligen ganska orolig för att det går som det går i många andra sammanhang, att vi sitter så fast i de finska strukturerna så oavsett om det går på svenska eller finska så har vi inte möjligheter att välja. Jag vill igen varna för att om vi ska ta på oss rollen för att svenskan ska fungera i Finland, och bli någon sorts garant, så är vi ute på sju famnars vatten. Det är Finland som är förpliktigad att se till att det fungerar på svenska på Åland.


  • Tack, herr talman! Jag reagerade lite på den här retoriken att just digitaliseringen i sig skulle vara ett hot mot självstyrelsen. Jag har hört det sägas förut också av företrädare för landskapsregeringen och jag motsätter mig det resonemanget. Det är ändå, så att säga, som att en kökskniv i högerhanden skulle vara ett hot mot vänsterhanden. Det handlar om hur du hanterar det. Det är ju ett verktyg. Det är vi som måste äga frågan. Det är vi som ska göra det, hantera det som ett verktyg och vi måste ändå vara ett subjekt till det här och inte se oss själva som någon som är utsatt för en digitalisering.

    I ett tidigare replikskifte som undertecknad hade med ledamoten Josefsson så kom vi fram till att det är relativt enkelt ändå att sköta språkfrågan digitalt. Det handlar om en rent teknisk fråga. För det andra så är resten av självstyrelsefrågan också en juridisk fråga som behöver hanteras över tid. Vi måste ju få tid att hantera den. Det här är ju en kompetensförsörjning, både tekniskt men också juridiskt, som krävs för att hantera det. Men det är vi som gör det. Vi är inte utsatta för någonting och det vill jag tydliggöra för hela församlingen så att vi inte diskuterar det som ett hot.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:47

    Vi ser olika på det. Det är det som är fördelen med 30 ledamöter att det finns olika tankar. Vi ser helt olika på det. Nog är vi ju alla medvetna om att oavsett vilken typ av samhällsservice det har varit, vilken typ av finska hemsidor det har varit som också ska betjäna på svenska, så kommer i regel översättningarna ett par månader senare eller uteblir och det kommer ett kort, kort sammandrag. Nog tycker jag att det verkligen är på sin plats att höja ett varningens finger. Det finns fragment i punkt 5, Färdplan framåt, som är bra. Jag ser att landskapsregering har förstått problematiken. Men vi bör också ha ett svar på hur vi ska hantera den här problematiken och den ser helt annorlunda ut för mig än vad den gör för kollegan Påvals.


  • Absolut, men jag vill bara säkerställa att vi inte har den retoriken som framställs, att digitaliseringens verktyg i sig är ett hot. Det är ett verktyg som vi behöver hantera bättre för att kunna hantera de här frågorna. Jag ser att det förbättras hela tiden på det digitala planet; översättningar och möjligheten att kunna få betjäning på svenska.

    Minister Karlström var inne på att Åland på ett sätt kan vara en garant för det svenska språket och det motsätter jag mig absolut inte heller. Jag tycker att Åland har en viktig roll för svenska språket i Finland gentemot resten av Svenskfinland att kunna stå med sin självstyrelselag och sina tolkningar också som en garant för deras rätt att tala det svenska språket, använda det och få service på det sättet. Jag tycker att ålänningarna brukar vara duktiga på att ta saken i egna händer. På det här sättet behöver vi också öka kompetensen för att vi ska kunna göra det, både tekniskt och juridiskt.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 14:49

    Jag kan väl hålla med om att digitaliseringen i sig är inget hot, men det är ju hur den används. Datoriseringen och digitaliseringen har gjort det åländska samhället betydligt mer förfinskat än vad det har varit tidigare. Utan att stå här nu och räkna olika företag men det finns massor av företag på Åland som jobbar med finska dataprogram. Man har inte möjligheter att få fram någonting annat. Det leder till att åländska ungdomar som utbildar sig i Sverige inte har någon möjlighet att komma tillbaka och ta de här tjänsterna. Det här problemet har funnits länge. Jag ser helt annorlunda på det än vad kollegan Simon Påvals gör. Det är ett stort stort problem om vi vill behålla Åland svenskt framöver och det är viktigt för mig och för Ålands Framtid.


  • Tack, herr talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. För det första så jag är imponerad över det underlag vi har nu och det arbete som har gjorts för att ta fram det här underlaget. Jag är också imponerad över samsynen här i lagtinget. Alla är överens om hur vi ska fortsätta den här tuffa vandringen som kommer att ta lång tid och kosta mycket pengar.

    Men sedan är det två saker som jag vill att vi ska komma ihåg. För det första att vi inte ska digitalisera bort människan och det mänskliga. Det tror jag att man bör komma ihåg när man håller på med det här arbetet.

    För det andra så måste vi komma ihåg de människor i vårt samhälle som inte är digitaliserade idag och kanske inte kommer att bli det heller, att vi ändå ser till att de finns med och får den information och den hjälp de behöver. Tack, herr talman!


  • Tack, herr talman! Jag reagerade på det här som ledamot Eliasson sade. Jag håller med om att det är viktigt att slå vakt om att samtliga medborgare i samhället kan tillgodogöra sig den offentliga servicen på de sätt som man själv föredrar. EU:s mål till år 2030 är att 100 procent av den viktiga offentliga servicen ska finnas på nätet. Det är någonting som är väldigt viktigt att tänka på, att det är ingenting som utesluter någonting annat. Men någonting som jag tycker att är viktigt att poängtera, och som vi måste ta med oss, är att det i huvudsakligen som norm ska finnas på nätet tillgängligt digitalt på ett sådant sätt att det enkelt kan hanteras så effektivt som möjligt. Sedan ska de andra alternativen finnas, att det finns tillgängligt att kunna ringa och att kunna hantera det på rätt sätt, att de alternativen existerar. Men i huvudsak ska det vara den digitala inriktningen i servicehanteringen. Det tycker jag att är väldigt viktigt att poängtera.


  • Tack, herr talman! Ja, exakt som ledamot Påvals sade. Det betyder enkelt sagt att vi måste komma ihåg alla människor, alla som finns i vårt samhälle, att de har samma möjligheter.


  • Det handlar om att tänka två tankar samtidigt, tänka kompetenshöjning bland befolkningen och vi ska absolut vara medvetna om att den stora delen av befolkningen, oavsett ålder, har gjort ett enormt hopp i digitaliseringen. Vi har människor i dag i flera åldrar, men ofta den äldre generationen, som inte har växt upp med IT och med digitaliserade tjänster och de hanterar det idag på ett sätt som de aldrig trodde att de skulle göra. Självaste grundtanken med digitaliseringen och den digitala transformeringen är ju att det ska vara enklare. Det ska vara ett enkelt sätt att hantera någonting. Var och en ska kunna göra det utan att behöva gå en utbildning. Men kompetensen behöver höjas just i den medvetenheten att det är så här enkelt, det är tre knapptryck bort och sedan är det färdigt. Jag tänker just på skatteverktyget i dag, vero.fi som är otroligt bra. Där kan du enkelt deklarera med några enkla knapptryck och slipper bläddra dig sjuk i alla papper.


  • Tack, herr talman! Vi är helt överens.


  • Diskussionen är avslutad. Ärendets behandling avbryts här och fortsätter vid nästa plenum då beslut fattas om eventuell remiss.