Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Talman! Ärade lagting. Några ord om ändringar i samfundsbeskattningen. Det här är en behörighet som är delad mellan landskapet och riket. Skatt till staten är rikets behörighet och skatt till kommunerna är vår egen behörighet. För att stödja den kommunala sektorn så har staten gått in för att ändra fördelningen av samfundsbeskattningen, så att den kommunala andel av skatten höjs mellan statens andel sänks. En del av höjningen är temporär och har sin största effekt under 2021. Där höjer man kommunens andel med 2,42 procentenheter. Sedan under åren 22 till 25 så kommer den här höjningen att variera mellan 0,402 och 0,408 procentenheter. År 2026 så blir det en permanent höjning med 0,4 procentenheter. Och eftersom landskapet Åland har behörighet över kommunalskatten så är det upp till oss själva att bestämma nivån på den kommunala andelen av samfundsbeskattningen. Landskapsregeringen föreslår samma fördelning som staten inför gäller också här. Då innebär det att den totala skattesatsen fortsättningsvis blir 20% respektive 26,5.

    Och även fast kommunalskattesatsen är vår behörighet och vi i teorin skulle kunna ha en annan skattesats, så har vi valt att föreslå att det harmoniseras, det är samma totala skattesatser här som i riket. I fjol så gjordes en ungefär motsvarande sak. Det har helt enkelt att göra med att staten vill stöda kommunerna. Den här höjningen av kommunalskattesatsen kommer för 2021 år innebära en ökning av kommunernas intäkter med ungefär 3,3 miljoner. Landskapets intäkter minskar i motsvarande mån genom lägre skatteavräkning. Det är dock beaktat i grundbudgeten för detta år. Och de kommuner som har mera samfundsintäkter kommer att vara vinnare i detta system. Ytterligare föreslår landskapsregeringen bland annat en lag om tilläggsavdrag för forskning och utvecklingsarbete görs tillgängligt under skatteåren 21 - 25 genom en blankettlag. Enkelt uttryckt är det så att skatteskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk får göra tilläggsavdrag i beskattningen enligt vissa kriterier och enligt vissa tak. Det handlar om 50% avdrag och maxbeloppet är en halv miljon. Det här hoppas man sporrar näringsliv sporrar jordbruk att göra forsknings- och utvecklingssamhälle. Och helt enkelt gör sådant som kan utveckla vårt samhälle redan under dessa svåra tider.

    Slutligen föreslår Ålands landskapsregering att landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen ska ersättas av en blankettlag. Det finns egentligen ingen större anledning för landskapet att ha en egen lagstiftning om koncernbidrag då samfundsskattningen bör vara harmoniserad inom hela landet. För att undvika de problem som skulle uppstå om vi har avvikande skattelagstiftning. Med hänvisning till ovanstående så föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar de lagförslag som berör ändringar i samfundsbeskattningen.


  • Tack, talman! Det känns väldigt naturligt att man gör det här. Att våra samfund betalar 20 % skatt precis som man gör annorstädes i Finland. Det skulle kännas onaturligt att ha olika skatteprocent, åtminstone i dagsläget. Numera är det så att vi behåller samfundsskatterna på Åland, även fast de tar en sväng via Helsingfors. Vi har samma avdragssystem och dylikt som man har i övriga Finland. Men när man sedan har fastställt skatten, borde det inte vara så då, har ni övervägt att den pott som nu kommer till Åland på ett eller annat sätt fördelas så som vi vill? I det här fallet så följer vi bara med på tåget, nu råkade det bli 3 miljoner mera till kommunerna. Men vi kanske skulle ha velat någonting annat i det här sammanhanget, ha en annan fördelning? Har den frågan berörts?


  • Berörts, nej. Men frågan i sig är intressant och frågan är praktiskt hur man skulle gå tillväga. Vi kanske kan diskutera det vidare inför framtida liknande frågeställningar. Tack för frågan.


  • Tack, talman! Med de här förändringarna som i sig är bra så sätter man i kraft rikslagstiftning som ger kommunerna 3,3 miljoner mera om jag förstod det rätt. Jag fick aldrig något svar av vicelantrådet på min fråga om kommunernas inbesparingar i det stora sparbetinget som landskapsregering aviserar. Jag undrar om finansministern ska kunna redogöra för hur det är tänkt att fungera för kommunernas del.


  • Tack, herr talman! Jo det är väl en fråga som kanske ligger lite utanför det här men den är säkert av allmänt intresse. Jag ska försöka besvara den och det är ju så att vad det gäller de så kallade överföringsutgifterna så är sparbetinget enligt anvisningarna. Då ska vi komma ihåg det ett försteg till det som sedan blir en tilläggsbudget, en omställningsbudget. En halv procent är det tänkt för överföringar men med vissa undantag där man då har sagt att överföreningar som gäller arbetslöshet, sociala förmåner och kommuner kan man inte sätta detta sparbeting på.


  • Tack, talman! Så om jag förstår det rätt genom de här förändringarna som nu föreslås så stärks kommunernas kassa för att man får en större andel av samfundsskatten. Men kommunerna kommer inte att behöva spara på landskapsandelarna.


  • Tack, herr talman! Vissa kommuner kommer förstås få mera pengar genom den här omfördelningen av samfundsskatten. Det är de kommuner som har mera samfundsskatteintäkter förstås. Sedan vad det gäller den andra frågan så tog man bort ungefär 4 miljoner 2019 om jag minns rätt. Och jag tror nu att kommunernas totala budget för innevarande år ligger på minus 15 miljoner. Tack.


  • Tack, talman! Tack minister Höglund. Ett positivt lagförslag, speciellt kring forskning som borde attrahera flera av företagen i vårt näringsliv. Jag funderar vad är kriteriet för en forskningsorganisation? Det kanske är en fråga som ministern kanske inte nu kan svara på, något som vi kan ta reda på i utskottet. Jag tänkte ifall ministern har kännedom om det. Det här bygger egentligen på att våra åländska företag söker sig utanför Åland i ett sådant samarbete. Eller har vi i dag något som ska kunna kategoriseras som en forskningsorganisation?


  • Tack, herr talman! Jag vågar inte svara på vad en forskningsorganisation är. Däremot kan jag väl tänka mig, om man vill vara lite visionär och tänka framåt, att det är sådant som via högskolan kan komma i fortsättningen. Jag tror inte att vi har något speciell forskningsorganisation i dag. Kanske det finns något via landsbygdscentret som kan räknas dit. Men jag vågar inte svara på det. Det är jättebra om utskottet funderar vidare på det.


  • Tack, talman! Det var exakt det som ministern sa, att jag funderar också i de banorna. Kan det här vara något som är framtiden för ett bolagiserat högskolan Åland och det innovationscenter som är på gång där och hela den biten kan vara en pusselbit. Det här föreslås vara i kraft till 2025. Det finns ju en viss tid för det.


  • Tack, herr talman! Det finns en viss tid här och jag tror att många av oss läst den artikeln som var i Yle som menar att en av Finlands stora brister var att man hade sysslat för lite med forskning, utveckling och innovation. Det gör att man hamnar lite på bakkanten och har svårt att utveckla samhället, läs utveckla ekonomin på det sätt som man behöver och önskar. Det här är en bra möjlighet till det.


  • Tack, talman! Tack för dragningen finansministern, som är mycket mer än blott finansministern som skulle borde ha koll på kommunerna och landskap. Jag skulle gärna ta tillfället i akt och bredda diskussionen lite och lägg fokus på brukarna. Alltså de som skall betala den skatt som ser till att allting rullar. Nu är finansminister Höglund i den positionen att han är företagare och dessutom skatteexpert till vissa delar, i alla fall när det gäller bokföring hur man bokför den. Då undrar jag hur tycker eller hur tror finansministern att detta kommer att påverka företagen. Hur kommer de att märka detta i sin vardag?


  • Jag förmodar att ledamot Pettersson tänker på just det där avdraget för forskning och utveckling. Det första är att ska man bedriva forskning och utveckling vilket man bör bedriva och skall bedriva, så då måste man ha finansiella muskler till det. Och det är ofta det som är problem nummer ett, att man vill utveckla sitt företag sin produkt etcetera. Men där kommer ekonomin emot. Man kan inte finansiera det här så att i samspel med någon typ av finansiering, i samspel med kanske högskolan till exempel som vi nämnde och så vidare så kan man göra någonting gott av det hela. Men det handlar tyvärr ofta om att man ska hitta finansieringen i ett första skede.


  • Tack för det. Det ska bli intressant att fördjupa sig i, för att kunna se effekterna av olika lagförslag. Den andra delen som jag tänkte ställa frågan om, eftersom en minister Höglund har insikter i den kommunala verkligheten så har man i bakgrundsmaterialet till den finländska lagstiftningen lyft fram att detta är för att hjälpa kommunerna något under den pågående pandemin och att det då sker på statens det vill säga landskapets bekostnad. Räcker det till är nog fel fråga. Hur mycket kommer detta att märkas i den kommunala vardagen, om man bortser från de som faktiskt verkar beröras, Mariehamn, Jomala, Lemland, Finström och någon till. Kommer detta att alls märkas i de små kommunerna?


  • Tyvärr, jag är rädd för att man inte kommer att märka av det mycket t.ex. i Geta. Kanske inte så mycket i Vårdö, kanske inte så mycket i Sund. Just de här mindre kommunerna som inte har så mycket samfund och således inte har så mycket samfundsskatt. Så jag tror att de här 3,3 miljonerna kommer att märkas mest i de kommuner som är lite starkare av sin storlek och av sitt näringsliv då förstås.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:29

    Tack talman! Bästa lagting. Det är ett positivt lagförslag. Det kan i alla fall bli väldigt positivt beroende på hur vi väljer att utveckla det. Just den här delen kring forskning, utveckling där våra företag får möjlighet att dra av är väldigt intressant. Det finns flera områden på Åland som skulle kunna vara intresserade av det här, men jag funderar också, hur går den här informationen vidare? Blir det per automatik nu så att alla våra företag runtom får reda på det här tillräckligt snabbt? Det här lagförslaget är tidsbundet fram till 2025. Att starta upp sånt här tar sin tid. Speciellt när man ska vända sig utanför Åland för att hitta en forskningsorganisation. Man behöver kanske fundera på, hur ska det marknadsföras utåt. Det är väldigt positivt i tider som dessa, att kunna få fram något som ställer om och utvecklar verksamheten postpandemi.

    Jag är vän av blankettlagstiftning, med det kan ändå vara intressant att i ljuset av tillväxt se vilka möjligheter Åland kunde ha gällande den kommunala samfundsbeskattningen, i alla fall i teorin. Här skulle det vara intressant att kunna se några teoretiska scenarion hur det skulle kunna se ut. Globalt kommer nog alla länder att ganska mycket förändra sina skattesystem nu efter pandemin, för att få tillbaks de offentliga pengarna. Det är intressant i ljuset av vårt nya avräkningssystem som varit i kraft några månader, att se på vilket sätt vi kunde duka upp en form av skattesmörgåsbord efter våra behörighetsmöjligheter. Jag hoppas vi kan ta oss den tiden i utskotten, hur skulle det här kunna vara något som utvecklar Åland, åtminstone i teorin. Det är viktigt att vi har det. Det var främst det jag tänkte säga, jag vet att det finns en motsida i det här. Det är självstyrelsepolitiskt och det är också det att det ska vara system som är förutsägbara och vi vet också att alla system som avviker från de gängse i skattebyrån är förknippat med kostnader. Avslutningsvis, det skulle vara bra i tider som dessa att titta närmare på teoretiska modeller. Tack.


  • Diskussionen är avslutad.Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.