Enda behandling

Dokument:
  • Först tillåts en gemensam diskussion om ärendena 1-5. Detaljbehandlingen av de fyra första ärendena sker idag medan detaljbehandlingen av tilläggsbudgeten vidtar vid plenum den 7 juni 2021.

    Diskussion.


  • Talman! Jag har det stora nöjet att presentera finans- och näringsutskottets betänkande över årets andra tilläggsbudget jämte det meddelande som landskapsregeringen formulerade i maj, samt två budgetlagar som vi sambehandlar. Att detta sker denna vecka är en händelse som ser ut som en tanke. Över hela Europa firar vi i dag den så kallade gröna veckan då vi alla européer försöker skapa opinion mot föroreningar i luft, vatten och mark. Det är nödvändigt, i vårt dagliga tal använder vi ibland lite begreppet kriser om än det ena och än det andra för att förklara sådant som känns lite läskigt och lite ogripbart. I själva verket har vi kanske bara en riktigt stor kris just nu och det är klimatkrisen som utmanar väldigt mycket av det som vi så länge tagit för givet. När Moder Jord själv protesterar är det dags att agera och det sker här och på de flesta andra ställen över hela världen.

    EU:s gröna vecka handlar i år om hur vi ska komma tillbaka efter Covid-19 pandemin, hur vi ska öka mängden jobb i samhället, minska social ojämlikhet och skapa förutsättningar för en hållbar ekonomi. Det är precis det som tilläggsbudget 2 handlar om och som vi på ett övergripande plan stöder från utskottets sida.

    Vi börjar med ekonomin där utskottet noterar landskapsregeringens avsikt att den långsiktiga balanseringen av ekonomin inleds år 2022. I praktiken betyder det tydliga ramar där målet är att verksamhetsutgifterna ska bantas med två procent det första året följt av en respektive en procent de följande åren. För ÅHS blir sparbetinget liknande med undantag för att den tvåprocentiga nedskärningen ska ske år två. Sammanlagt ska detta minska kostnadsmassan med åtta miljoner euro det tredje året. Frågan som måste ställas lyder rätt självklart; är detta tillräckligt för att nå en balans mellan intäkter och utgifter? Sker åtgärderna i tillräcklig snabb takt?

    Svaret och svaren är skrivet och skrivna i sanden, om intäkterna inte börjar stiga i pandemins spår räcker det inte. Om pandemin fortsätter begränsa folks resande blir våra problem ännu större. Om samhället däremot inom de närmaste åren återgår till någon form av normalitet ser det betydligt bättre ut. Om detta vet vi ännu för lite. Därför stöder utskottet tanken på en sansad, genomtänkt och noga planerad översyn av hela den offentliga ekonomin; kommunerna, de samhällsägda bolagen, förvaltningen, sjukvården och så vidare. En inbesparing som till en början kan uppfattas som försiktig kan resultera i stora förändringar efter något år. Från utskottets sida vill vi också vara tydliga med att vi inte stöder så kallade osthyvellösningar och att vi är utrustade med tålamod, långsiktigt tänkande och stark tro på ålänningarnas förmåga att rida ut även denna pandemi, på samma sätt som vi tillsammans hanterat tidigare utmaningar.

    Kommunernas ekonomi är en ständig utmaning inom landskapet Åland. Hur de än gör behöver det inte bli rätt. Kommuner med minskande befolkning får ekonomiska problem på grund av en alltför kostsam servicestruktur i förhållande till befolkningsunderlaget och kommuner med ökande befolkning får problem med alltför höga investeringsbehov på grund av den ökande efterfrågan på service. Åtgärder måste till för att sänka kostnaderna och utskottet applåderar de åtgärder som landskapsregeringen vidtagit och ämnar vidta. Nuvarande regelverk ses över med målet att göra vardagen bättre och billigare för ålänningarna, i vilken kommun de än väljer att bo. Utskottet stöder de föreslagna åtgärderna som har som mål att hela Åland ska leva och påminner samtidigt om nödvändigheten att då så är nödvändigt skapa förutsättningar för kommuner att gå samman med varandra. Ålands landskapsregering och kommunerna bär tillsammans ansvaret för att vårt samhälle ska locka till sig inflyttare och utgöra bas för nya företag och fler entreprenörer. Sist och slutligen handlar precis allt det som vi i Ålands lagting borde tänka på; att skapa högre skattekraft över hela Åland.

    En organisation som vi inte nog kan hylla denna gång är ÅHS och alla de anställda som gjort ett enormt arbete under pandemin. Facit är talande och tydligt. Ingen ålänning har dött till följd av Covid-19 vilket är exceptionellt på alla sätt i jämförelse med andra liknande öar som Åland. Till stor del kan vi tacka det systematiska arbetet som gjorts när det handlar om smittspårning. Vi har kanske också haft tur men då ska man komma ihåg slalomlegenden Ingemar Stenmark som konstaterade att ju mer han tränade, desto mer lyckosam blev han. ÅHS är en väldig organisation med åländska mått mätt och måste liksom andra delta i sparandet. Utskottet stöder ramarna som går ut på en procent neddragning år 2022 följt av två procent 2023 och ytterligare en procent 2024. Tiderna är sådana att hur gärna alla än vill låta bli, är det inte fel att sätta press på en stor organisation.

    När det gäller arbetsmarknad och sysselsättning får ingen möda sparas. Den åländska framtiden hänger nu som förr på vår förmåga att skapa förutsättningar för fler jobb. I praktiken betyder detta att vi ska bygga ett samhälle som uppmuntrar till entreprenörskap, företagande och mod. Vår arbetslöshet är utmanande och vi behöver en offensiv, välkomnande och inkluderande näringspolitik. Vårt nya ekonomiska system bygger på att vi ska bli fler ålänningar och skapa starkare och därmed vinstrika företag. Trots allt elände som pandemin fört med sig kommer i dag ändå en strimma ljus från ÅSUB. Den relativa arbetslösheten är 7,1 procent just nu, jämfört med 13,4 procent för jämt ett år sedan. I dystra tider måste man också leta efter de små guldkornen.

    En fråga som utskottet uppehållit sig vid är skärgården och hur våra växande infrastrukturella utmaningar ska hanteras. Vi stöder anskaffandet av begagnat tonnage som ökar kapaciteten och sänker utsläppen jämfört med i dag. Att fortsätta driva färjetrafik är dock knappast den rätta vägen framåt varför utskottet ser fram mot de slutsatser som den parlamentariska tunnelgruppen ska leverera. En tunnel mellan Svinö och Degerby skulle, enligt min mening, antagligen i ett enda slag sänka den årliga kostnaden för trafiken samtidigt som den skulle bidra till både stabilitet och stor framtidstro i den region som på så många sätt definierar hela Åland. Utskottet ser därför fram mot de slutsatser som tunnelkommittén kommer fram till och som en följd därav en övergripande strategi för hur infrastrukturen till skärgården ska skötas långsiktigt och kostnadseffektivt och förutsägbart. Det handlar ändå om att göra Åland större, på alla vis.

    Utbildning på gymnasienivå är en rubrik som är direkt avgörande för de som i dag är unga och som i morgon ska ta över spakarna kring skötseln av landskapet Åland. Med den insikten är jag stolt över att konstatera att den åländska utbildningen håller högsta klass, i varje fall om man jämför med både Sverige och Finland. Tack vare decennier av målmedveten, generös och framtidsorienterad åländsk utbildningspolitik har vi i dag en skola som levererar. När Finland har skurit ner, sparat och försämrat har Åland satsat på utbildningen. Det handlar om studiehandledare, högre löner till lärare, mindre elevgrupper, fler lärarledda lektioner, större insatser inom elevvården och så vidare. Den åländska gymnasieskolan håller högsta klass och det har skett tack vare utomordentliga insatser från alla de lärare och övrig personal som gjort det möjligt med stöd av den politiska landskapsregeringen och detta lagting. Sett i pengar per elev satsar Åland märkbart mycket mer än Finland och det ska vi vara stolta över. Utvecklingen i Finland har nu, av allt att döma, lett till att allt fler studeranden väljer att avbryta sin utbildning vilket lett till olika åtgärder varav den tydligaste är införandet av förlängd läroplikt.

    På Åland har vi tack vare den långsiktiga satsningen på både elevvård och lärare inte identifierat samma utmaning i samma grad. Vi har förvisso studeranden som inte fullföljer studierna men problemet är, av allt att döma, inte lika stort som i Finland. Ändå är gymnasieutbildningen något som alltid måste utvecklas och förädlas och därför väljer landskapsregeringen att i denna tilläggsbudget skjuta till mer medel för inköp av datorer. Det är en stark signal i dessa tider när den gemensamma kassan krymper och vi måste nagelfara varje kostnad.

    Om detta räcker till ska nu utvärderas av utbildningsavdelningen och landskapsregeringen. Jag vill dock vara tydlig, finans- och näringsutskottet står bakom fortsatta satsningar på den åländska gymnasieskolan och den övriga gymnasieutbildningen. Utbildning är det viktigaste vi har och vi har egen behörighet på området. Vi har inte likt Finland skurit ner på utbildningen och vi ska fortsätta vara ledande, men vi ska göra det på vårt vis, anpassat till våra förhållanden och med självstyrelsens möjligheter som grund.

    Inför höstens budgetbehandling ser vi fram emot fortsatt förädling av vår utbildning; på basen av analyser som genomförs strategiskt och systematiskt. Vid sidan av detta har utskottet erfarit att sättet som läromedel distribueras genomgår en stor förändring i Finland. Utskottet förutsätter att även detta följs av landskapsregeringen med målet att åländska studeranden aldrig ska begränsas att nå sin egen potential på grund av pengar. Utbildning är den viktigaste investering ett samhälle kan göra och på Åland är den urstark och välfinansierad och står på starka historiska ben.

    Till sist några ord om meddelandet som vi behandlar tillsammans med tilläggsbudgeten. Om den senare skapar omedelbara förutsättningar utgör meddelandet en plan inför framtiden och sådana är per definition svåra. Inte kan vi med säkerhet veta vad som väntar; om inte annat har året som gått gjort detta väldigt tydligt. Ändå är det viktigt med en vision som gjuter mod i ålänningarna och tydliggör att det åländska samhället är något som vi själva måste sköta. Därför är det värdefullt med en gemensam plattform från vilken ett förändringsarbete kan utgå. Hållbarhetsprojektet Bärkraft är en lyckad satsning där Åland har lyckats mobilisera och engagera stora delar av samhället såväl inom som utanför politiken.

    En för självstyrelsen direkt avgörande faktor i vårt samhällsbygge är att förvaltningen fungerar och därför lyfter utskottet behovet av personalvård och -omsorg. Förvaltningens relativa litenhet i kombination med de möjligheter som digitaliseringen ger skapar möjligheter till nya intressanta lösningar. Det är extremt viktigt att utveckla en progressiv och spänstig personalpolitik som skapar tjänstemän vars vilja att lyckas är större än oron för att göra fel. Det här upprepar jag gärna från utskottets sida, för det är något djupt mänskligt över det hela. Det är viktigare att drivas av en vilja att lyckas än en oro att göra fel, och det behöver vi minnas.

    I alla kriser finns möjligheter och sådan är också pandemin. Utskottet har i sitt arbete erfarit att regioner utanför storstäderna fått en ökad attraktionskraft i och med utvecklingen av distansarbetet, men konkurrensen är stenhård. Åland har en stark konkurrenskraft i och med att vi har en stark centralort, en levande landsbygd, en skärgård med god service och ständig närhet till havet.

    Utskottet stöder meddelandet och noterar landskapsregeringens avsikt att bilda en attraktionskraftsenhet för att underlätta inflyttning av både människor och företag till Åland.

    Talman! Mot denna bakgrund och eftersom vi sambehandlar dessa ärenden föreslår finans- och näringsutskottet följande:

    - att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2021 med de ändringar som framgår ur detaljmotiveringen, samt att moment 89230 i sifferstaten ändras till 89250,
    - att budgetmotionerna nr 81-105/2020-2021 förkastas,
    - att åtgärdsmotionen nr 8/2020-2021 förkastas,
    - att meddelandet nr 4/2020-2021 antecknas till kännedom samt
    - att lagtinget beslutar att andra tillägget till budgeten för år 2021 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

    Beträffande de två budgetlagarna som vi hanterar samtidigt föreslår utskottet: att lagtinget antar lagförslaget Tillfälligt likviditetsstöd till kommuner i den form som betänkandet föreskriver, samt att lagtinget antar lagförslaget Förlängt temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet och till arbetslösa för start av företagsverksamhet i den form som betänkandet föreskriver. Tack, talman! Några frågor på det?


  • Talman! Utskottets ordförande Jörgen Pettersson gav en ganska romantisk bild av hur arbetet med den här tilläggsbudgeten har gått till. Jag uppfattade, när vi diskuterade saken, att det fanns en hel del kritik också inifrån majoritetsblocket, där man inte uppfattade att man vidtog tillräckliga åtgärder.

    En av de saker som jag då skulle vilja diskutera och fråga är hur finans- och näringsutskottet ser på att faktiskt kunna göra rejäla inbesparingar när man har lagt budgetramar utifrån budget 2021, en ganska stor budget. Och vi vet att budgetförverkligande brukar ligga på 95-96 procent. Så det vill säga att hela den här ramen som är ställd torde rymmas inom normal ram, så att säga, eftersom den är baserad på budget och inte på bokslut.


  • Talman! Förverkligandet av budget är väl antagligen mindre än så om man räknar investeringarna också, så där finns alltid ett rätt stort slack.

    Finans- och näringsutskottet har diskuterat den här frågan och i varje fall regeringspartierna är väldigt överens om att det som sker just nu är det rätta eftersom Åland knappast är betjänt av drastiska ingrepp för ögonblicket. V är däremot förvissade om att hanteringen av hela självstyrelsen är i goda händer och att man kommer till spara in precis överallt där det är möjligt, utan att gå till någon form som helst av ekonomiska excesser som finansministern har garanterat.


  • Talman! Med den argumentationen så är det fullkomligt ologiskt att finans- och näringsutskottet stöder att man ska ha den största inbesparingsprocenten nästa år ifall man tycker att nu är det ett pandemiskt läge och att det nu inte är dags att dra åt handbromsen för hårt. Då borde man ju ha lagt om hela inbesparingen och haft en procent, en procent och två procent ifall man hade velat skydda det åländska samhället från inbesparingar om man tyckte att det var nödvändigt. Så den argumentationen är nog väldigt politiskt tillklämd.


  • Talman! Det handlar om politik. Det här är politik. Ålands lagting är baserat på politiker som gör bedömningar. Bedömningen som Ålands landskapsregering har gjort och som har fått stöd av finans- och näringsutskottet är rimlig. Det är rimligt att man sparar under en treårsperiod och att man tar till mer finmekaniska instrument än stora släggan. Det skulle inte samhället ha mäktat med i dessa tider. Vi måste göra en varsam men målmedveten återstart efter en pandemi som egentligen har ställt allt vi tidigare trodde oss veta på huvudet.


  • Tack, herr talman! Det förefaller som om ledamoten Pettersson ger en väldigt romantisk bild av hela behandlingen i utskottet. Varför hör vi ingenting om att man i utskottet har fått höra att förändringen på kommunfältet inte kommer att äga rum, därför att det finns ett mycket litet antal åländska kommuner som ens har den administrativa kraften att bedriva ett förändringsarbete. Varför tar man inte den frågan på större allvar?

    Varifrån kommer data om att den åländska skolan skulle vara bättre än den finländska skolan? På vilka data vilar ledamoten Petterssons utsagor om den åländska skolan?

    För det tredje, vad är det vi ger vårt godkännande till angående införskaffandet av den här begagnade 20 år gamla färjan från Norge för 4 miljoner? (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag är glad att ledamoten Gunell lyfte anskaffandet och nödvändigheten av att köpa begagnat tonnage, vilket nu är föreslaget, av det skälet att egentligen handlar det om en miljösatsning på väldigt många sätt. Det nya fartyget har en större kapacitet än de tidigare. Det drivs fram med hjälp av dieselelektriskt maskineri, vilket radikalt minskar bränsleförbrukningen i det aktuella området. Det här gör man allt till en väldigt, väldigt liten kostnad. Vi kan dra nytta av att andra områden i världen, som har det bättre ställt än vad Åland har, kan gå i bräschen för en utveckling som man ännu inte riktigt ser vart är på väg och som faktiskt är alldeles för dyr för landskapet Åland att delta i. Vi har inte de ekonomiska musklerna för att gå i bräschen när det handlar om elektrifieringen av sjöfart. Det är väldigt bra om någon annan gör det. (… taltiden slut).


  • Jag måste säga att romantiken fortsätter. Vad har man för siffror på det här, att den dels skulle innebära några inbesparingar, dels några miljösatsningar? Det är ju löjligt att säga det. En 20 år gammal färja från Norge, just för att Norge ska ställa om. Ska vi bli en avställningsmarknad för second hand fartyg? Jag tycker visionerna har hamnat helt snett. Vad är det vi nu ger vårt godkännande till? Det kommer inte att kosta bara 4 miljoner. Att sätta in ett fartyg i ny trafik innebär ändringar i färjfästen, isklasser och annat. Vad är det vi ska betala för här? Det är inte bara 4 miljoner, det är jag nästan säker på.


  • Talman! Jag tror att jag ska drista mig till att ge ledamoten Gunell en snabb lektion i hur Åland är uppbyggt och hur man har lyckats skapa en sjöfartsnäring som faktiskt saknar motstycke på många ställen i världen. Det har man gjort genom att pragmatiskt köpa upp begagnat tonnage och använda det på ett sätt som gynnar hela det åländska samhället. Så gjorde man med segelfartygen, så gjorde man med roro-fartygen och så har man gjort inom nästan all annan form av shipping innan passagerarfärjorna verkligen började skjuta fart. Det har man gjort, eftersom man är liten så måste man förhålla sig till de stora och då har man inte riktigt resurserna att alltid gå ut hårdast. I det här fallet som nu är så köper vi möjligen en färja som drar mindre bränsle och därmed genererar mindre utsläpp, vilket är bra för hela Åland.


  • Talman! Mandatperioden började bra. Finans- och näringsutskottets ordförande vara med och producerade några riktigt spetsiga betänkanden.

    Men här talar ju saker och ting sitt tydliga språk. Reservationerna är ju fylligare än betänkandet. Finans- och näringsutskottets majoritet har ju frångått från att vara lite spetsiga, att tänka själv från att bli en gummistämpel. Nu låter finans- och näringsutskottets ordförande som en propagandaminister. Man lever på gamla lagrar och pratar om fornstora dagar.

    När det gäller Ålands gymnasium så funderar jag om utskottets ordförande alls finns i verkligheten? Pratar man med lärare, med ungdomar, med föräldrar till NPF-barn, med assistenter och skolpsykologer så talar ni inte sanning, bästa ledamot Pettersson.


  • Tack, talman! Det vore mig främmande att gå in och recensera reservationer med samma frihet som man kan reservera texter om betänkanden. Men att någonting är fylligare är inte samma sak som att det består av jätte, jätte, jätte många ord. Det behöver inte vara fylligt bara för att det är mångordigt. Från min utgångspunkt så menar jag nog att i stort sett allt som står i reservationerna så finns också med i betänkandet, fast något mera pregnant formulerat. Det tror jag att man vinner på när det handlar om betänkanden och reservationer. Vi ska försöka vara tydliga för folk och vi är tydliga i detta betänkande. Vi vill att man ska gå framåt. Vi anser att den åländska skolan är väldigt bra och det tycker jag också att jag har stöd i från de höranden som vi har haft.


  • Nej, talman, jag får väl kontra med det då att en utskottsordförande som talar blomstrande, mångordigt och fylligt behöver inte betyda att det är det minsta konkret.

    Var är osthyveln? Jo, osthyveln finns här. Var är reformerna? Det finns inga reformer. Nu hoppas man på ökade intäkter. Jag kan garantera att för Liberalernas del så kommer vi att ta en hård strid om gymnasieskolan, om våra ungdomars framtid. Vi tycker att landskapsregeringen är på helt fel väg.


  • Tack, talman! Jag tror att det som ledamoten Sjögran alldeles nyss gjorde sig till talesperson för är det som gör att politik ibland känns svår att följa från sidan, när man så öppet deklarerar att man ska ta strid för en sak som man själv har varit med och byggt upp under så många år. Man har faktiskt skapat en gymnasieskola som på nästan alla plan är bättre än den finländska när det kommer till lärarlöner, när det kommer till grupptäthet, när det kommer till studierådgivare och när det kommer till det ena och till det andra. Vi kommer från en väldigt hög nivå. Vi har inte gjort samma sak som man har gjort i Finland, men det finns skäl till det, för vi har i många fall gjort det bättre än där.


  • Tack, talman! Utskottsordförande Pettersson sade att han vill hylla ÅHS för arbetet som man har gjort under det här pandemiåret. Men utskottets majoritet och landskapsregeringen gör detta hyllande genom att ålägga ÅHS ett tungt sparbeting, samtidigt som vi egentligen inte vet någonting om hur pandemikostnaderna kommer att slå på oss, vilken vårdskuld vi har eller kommer att få, hur demografin ska påverka ÅHS kostnader, hur vanlig medicinsk utveckling påverkar ÅHS och hur den psykiska ohälsan till följd av pandemin kommer att utvecklas. Vi ser redan idag att det är väldigt långa köer till barnpsykiatrin som ingen riktigt vet hur man ska hantera. Jag undrar, om det visar sig att vi har de här stigande kostnaderna, som jag tror att vi har framför oss, vad gör man då?


  • Talman! Om verkligheten förändras så ritar man om kartan, så har vi alltid gjort på Åland och det ämnar vi fortsätta att göra. Vår plan är att man ska spara på ÅHS genom att dra ner en procent det första året, två procent det följande året och därmed ytterligare en procent det tredje året. Det är inte omöjligt. Att sätta press på en stor organisation är inte dåligt, tvärtom. Det är bra och vi klarar av att göra den här hanteringen utan att på något vis i världen äventyra den åländska folkhälsan.


  • Redan innan det här nu lagda sparbetinget fanns på ÅHS så gjorde man ett väldigt bra strukturellt inbesparingsarbete där man hade som mål att genom strukturella förändringar få ner kostnaderna för ÅHS verksamhet med en procent per år. Ovanpå det ska man nu lägga ett ytterligare sparbeting på den organisation som ålänningarna anser vara den allra viktigaste av alla verksamheter med skattemedel som vi håller på med. Jag tycker att det är väldigt svårt att se framför sig att man skulle kunna spara så mycket på vården - trots att det säkert är bra att sätta press på alla organisationer - utan att det påverkar kvalitén på verksamheten. Så vilken del av ÅHS verksamhet är det som är utbytbar?


  • Tack, talman! Jag tror att ledamoten Fellman utgår ifrån en sak som jag inte riktigt kan förstå, och det är att mängden pengar att fördela är outsinlig och att det finns mer att ta av. Vår verklighet från regeringspartierna är att våra intäkter är i varje fall inte ökande, åtminstone inte så mycket som de borde vara. Snarare så finns det farhågor om att de kan komma att sjunka, alltså att vi tjänar mindre pengar i form av skatteintäkter till följd av de effekter som pandemin för med sig, för det måste vi bereda oss själva. Vi kan inte, liksom staten, trycka egna pengar. Vi måste förhålla oss till det vi har, och av det skälet så måste vi sätta sparkrav även på behjärtansvärda organisationer som ÅHS.


  • Tack, talman! Utskottsordförande Pettersson gjorde en mycket bra beskrivning av arbetet och resultatet som man har kommit till i utskottet. Jag hade nöjet att få vara med och delta i diskussionerna som jag tycker att var bra och den information vi fick från hörandena. Ledamot Pettersson har en förmåga att uttrycka sig på ett sätt som bara ledamot Pettersson kan. Skulle jag ha förklarat det här så skulle jag ha varit betydligt kortare och mycket mera ointressant, säkert.

    Det enda som jag liksom riktigt fastnade för här nu så här långt, så det var att när vi pratade skärgårdstrafik och hur den ska se ut i framtiden, om det ska finnas A- och B-alternativ och när vi kommer till något ställningstagande och så vidare för vilken väg vi ska gå, så har vi inte i utskottet överhuvudtaget tagit ställning till tunnel eller inte tunnel. Jag hörde att ledamot (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det skulle vara intressant att höra slutet på frågan. Så jag bollar tillbaka repliken med en gång, med det tillägget att det jag sade i presentationen så var enligt min mening och det är ganska viktigt. I finans- och näringsutskottet har vi ännu inte hanterat den stora frågan och det beror på att man fortfarande väntar på denna tunnelkommitté vars arbete pågår. Det kanske är den som ledamot Silander vill återknyta till och det fortsätter jag gärna att svara på.


  • Tack, talman! Jo, det var alldeles korrekt, det var det som jag avsåg. Det var enligt ordförandes egen uppfattning att så var fallet. För egen del så väntar jag nog med att ha uppfattningarna klara tills utredningarna är gjorda istället för att ha en färdig dedikerad uppfattning att så här ska det bli.


  • Talman! Tack för möjligheten att diskutera detta ledamoten Silander. Nu har jag ju förmånen att sitta med i tunnelgruppen och har därmed möjligen ett litet informationsförsprång just nu, vilket inte behöver stämma för det är svåra frågor som det handlar om. Men min övertygelse är att genom att bygga en fast förbindelse så gör man Åland större och man sänker de årliga kostnaderna dramatiskt. Jag ser verkligen fram emot att kunna leda detta i bevis så långt det någonsin är möjligt när tiden är inne.


  • Tack, talman! Genom att lyssna på ledamoten Petterssons anförande kan man konstatera att ledamotens bild av den utökade läroplikten och dess betydelse för det åländska samhället varken krokar arm med lärarkårens eller Socialdemokraternas syn på det hela. Vi befarar ju att de åländska ungdomarna riskerar att hamna i en ännu mera utsatt sits och att de blir ofördelaktigt behandlade jämfört med ungdomarna i riket. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar lite hur man har kommit fram till att man inte vill satsa på den här reformen.


  • Tack, talman! När det gäller reformen som sådan så var det inget som vi har diskuterat i utskottet, och det finns ingenting som jag nämnde om det heller i själva anförandet. Däremot så delar jag nog knappast socialdemokratins uppfattning om de åländska ungdomarna. De är inga viljelösa offer som faller i händerna på någon annans beslut. De kommer att ta sig fram ändå. Ålands landskapsregering skjuter till pengar i höst och nu för att man ska kunna köpa fler datorer och det finns en beredskap att även se över hur man ska finansiera nödvändigt läromaterial. Jag tror att vi kommer kunna fortsätta att bygga en åländsk gymnasieskola, som inte är lika bra som den finländska utan mycket bättre, såsom vi har gjort hittills.


  • Tack, talman! Till skillnad mot ledamoten Pettersson så anser jag att det är oroväckande när man som politiker slutar lyssna på fältet, slutar lyssna på de sakkunniga och inte kritiskt kan granska det man själv gör eller inte gör.

    Det är långa köer till BUP. Det är långa köer för barn på Åland att få sina diagnoser. Det finns psykisk ohälsa bland barn och unga och de har också drabbats väldigt mycket av de stängda skolorna och så vidare. Jag hoppas att regeringen på allvar tar tag i den här frågan, för våra barn och ungdomar kan riskera att bli offer på grund av regeringens slapphänta hantering av den här frågan.


  • Tack, talman! En eloge till ledamoten Eckerman som lyfte viktiga frågor, möjligen blir de lite ihopblandade för de handlar om olika saker. Ungas psykiska ohälsa är någonting som är otroligt viktigt och som måste adresseras i varje enskilt fall och hela tiden. Vår gymnasieskola är nog en lite annan fråga på väldigt många sätt. De har beröringspunkter, men de är inte samma sak.

    Som medlem i Ålands lagting så bär vi ansvar för hela Ålands ekonomi. Alltså, vi måste se till helheten och vad som är bäst för alla, inte bara för en grupp. Det är detta arbete som nu ska inledas och som utbildningsavdelningen och Ålands landskapsregering kommer att ta med sig ifrån den här behandlingen.


  • Tack, herr talman! Ett stort tack till utskottet med ordförande Pettersson i spetsen. Ni har gjort ett bra och intressant betänkande. Jag konstaterar att det har varit en hel del reservationer här så det har säkert varit kämpigt många gånger. Från regeringens sida är jag tacksam för betänkandet som har lämnats över.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson Vi hade en trevlig tid i utskottet igen, bra stämning. Men jag måste säga att vi nog kanske aldrig tidigare har haft en sådan klyfta när det gäller vägen framåt. Jag kan tycka att det är synd, för vi har producerat många bra betänkanden under fjolåret. Men nu tycker jag faktiskt att vi inte gjorde ett bra jobb. Vi tog väldigt, väldigt lite fasta på vad som kom fram i hörandena. Vi hörde om den förlängda läroplikten, vi fick tydliga åsikter där men ingenting tog vi med. Vi hörde om institutionerna kring äldrevården, ingenting tog vi med kring det. Vi hörde om reformbehovet från näringslivet, ingenting tog vi med om det. Vi hörde också om fördelning av landskapsandelarna där det kom fram tydliga åsikter, ingenting tog vi med om det. Så det känns på något sätt som att först ska det klara regeringsfiltret, sedan ska det klara majoritetsgruppsfiltret och sedan blir det väldigt, väldigt (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Frågan som ledamoten Holmberg väckte är högintressant och någonting som jag funderade väldigt, väldigt mycket på. Hur är det möjligt att ett utskott kan gå ifrån att se väldigt lika på saker från i höstas till att inte göra det under våren? Jag tror att svaret är att det nog inte är ens fel när två träter den här gången heller. Jag delar inte uppfattningen att vi inte lyssnade på hörandena. Jag tycker att saker som kom fram så lyfts i betänkandet i den mån som det är bra för hela Åland. Jag anser möjligen att vi den här gången gick in i utskottsbehandlingen med mer förutfattade meningar än någonsin tidigare, där jag ibland uppfattade att det spelade ingen roll vad som sades för det var bestämt redan på förhand. Den insikten tror jag att vi ska ta med oss till nästa utskottsbehandling.


  • Tack, talman! Jag håller inte med här heller. Vi gjorde nog inte det för betänkandets bästa, utan vi gjorde det för majoritetens bästa och det är inte samma sak. Det är långt ifrån samma sak.

    När det gäller vad vi tidigare har skrivit, de senaste 18 månader i våra betänkanden, så den politiken hittar vi i reservationerna. Där finns det samma linje när det gäller till exempel ekonomisk styrning, när det gäller reformarbete, när det gäller digitalisering, den ekonomiska politiken och allt. Där hade vi, trodde jag, en samsyn, men nu är det på något sätt som att det har blivit skilda vägar. Det är synd. Jag tycker att det är någonting som vi verkligen behöver fundera på, för betänkandena i sig tappar nog mycket av sitt värde när det blir på något sätt ett facit som vi ska skriva och som kommer från landskapsregeringen och majoritetsblocket. Vi måste kunna vara lite mera självstyrda än så.


  • Tack, talman! Jag ska inte säga att jag inte delar uppfattningen, för då har vi igen en polarisering, men jag håller inte med. Jag hävdar att de saker som vi har skrivit i tidigare betänkanden så syns tydligt i den politik som förs. Man ser att det pågår ett reformarbete som är tålmodigt, utan snabba kast. Man ser att det som sker så sker till alla ålänningars bästa, inte bara enstaka oppositionspolitikers önskemål. Det är väl det som är den stora skillnaden tror jag just nu.

    Jag tycker ändå att man aldrig får ge upp, utan vi måste fortsätta att försöka hitta gemensamma spår. Att stå på varsin sida om skyttegravar leder faktiskt ingenstans alls. I den mån som det blivit så i det här betänkandet så tycker jag att det är synd, men jag tycker inte att det är bara (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson för en mycket informativ presentation. Jag saknar dock vårt gemensamma skötebarn i avsnittet om skärgårdstrafiken. Jag tänker på tunnelkommittén och de önskemål som jag har framfört i motionen och också i övrigt, nämligen signalerna från regeringen på hur arbetet med tunneln ska gå vidare. Och för att inte få uppfattningen om att vi kommer att ta ett steg tillbaka så skulle det ha varit väldigt viktigt att i ert betänkande åtminstone haft några signaler kring vad man tror om framtiden. Och så mycket vet vi ju redan nu att det behövs tilläggsutredningar och därför skulle jag ha efterlyst en skrivning om dem.


  • Tack, talman! Nu förhåller det sig så här att ledamoten Juslin och undertecknad sitter i samma tunnelkommitté. Vi tycker båda att det kunde gå snabbare, men vi har att förhålla oss till de demokratiska spelregler som vi har förbundit oss att följa. I dem ingår att vi ska komma med en mellanrapport från denna kommitté för att sedan komma med en slutrapport senare. Vår förhoppning är att man på basen av denna mellanrapport, som alltså ännu inte är klar, ska kunna dra slutsatser. I väntan på det så vore det faktiskt fel om andra kroppar skulle gå in och komma med pekpinnar innan de som äger frågan faktiskt har fått säga sitt. Det vore odemokratiskt och det vill inte jag arbeta för. Vi har en tunnelkommitté. Vi arbetar i den och den ska få säga sitt innan man går vidare.


  • Tack, talman! Tack utskottsordförande Pettersson. Jag delar inte riktigt den uppfattningen. Jag tror nog och tycker ändå att man kunde ha signalerat om behovet av eventuella tilläggsutredningar då det gäller den här berggrunden. Det skulle ha varit väldigt viktigt att få in en sådan skrivning för att lite tysta de här de spekulationerna kring berggrunden där många nu utmålar väldigt dystra bilder inför framtiden och att kanske hela projektet borde skrotas i det här skedet. Jag håller med om att mellanrapporten från tunnelkommittén kommer att vara oerhörd viktig. Jag tror att vi har en samsyn ganska långt i den frågan, men jag saknar ändå den här viktiga signalen ut till allmänheten. De behöver få veta att det görs någonting och att vi inte bara sitter av de här mötena.


  • Talman! Den parlamentariska tunnelgruppen har haft åtta eller möjligen nio möten. Vi har hört ett stort antal intressenter både när det gäller de sociala konsekvenserna av ett tunnelbygge och de tekniska konsekvenserna. Vi har, skulle jag säga, blivit övertygade om att det finns väldigt lite risker med att bygga en tunnel på Åland jämfört med att bygga den till exempel på Färöarna. Jag hävdar att vi har allt material som vi behöver för att kunna komma med en stark mellanrapport och utgående från den ska man sedan fatta beslut över fortsättningen. Att föregå den behandlingen så tror jag dessvärre inte att projektet gynnas av.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:11

    Talman! Under ett antal månader nu har vi i oppositionen väntat på landskapsregeringens omställning till sin politik. Pandemin kom i vägen, och det har vi förståelse för, men förväntningarna var väldigt höga inför just denna tilläggsbudget som med ett års fördröjning skulle visa Åland vad den stora valsegern, som Centern fick i oktober 2019, skulle leda till. Besvikelsen var därför ganska stor och många var frågande inför resultatet, som i stort sett, med undantag för det visionära meddelandet, bara var en vanlig tilläggsbudget.

    I finans- och näringsutskottet har jag haft anledning att fördjupa mig, tänka och lyssna på det som sägs och kommit till en slutsats. Det här är omställningen. Det blev inte och blir inte mer än så här.

    Centern och Obunden samling gick till val på att backa de reformer som den förra regeringen försökte driva, och det har man levererat. Det har gjorts nu. Det sista vallöftet, mera pengar till kommunerna förverkligas i den här tilläggsbudgeten och köpet av en begagnad färja till skärgårdstrafiken blir den stora satsningen på infrastruktur. Det enda vi ytterligare kan förvänta oss är ett upprätthållande och förvaltande. Vi kan se vissa besparingar för budgeten 2022 och betydligt slappare tyglar när vi går in i valåret 2023. Det är viktigare att behålla makten än att använda den.

    Jag ska kort presentera Socialdemokraternas reservationer, som blev sju till antalet av tekniska skäl, men egentligen berör fyra områden; utbildningen, sjukvården, skärgårdstrafiken och kommunerna.

    Socialdemokraterna lämnade in en motion om att ÅHS skulle undantas från sparkraven under nästa år, tills vi vet vart pandemikostnaderna tar vägen, hur personalen återhämtar sig från ett ansträngande år, och tills vi vet hur vårdskulden och den psykiska ohälsan utvecklas. Vi har valt att föreslå en skrivning i betänkandet med samma innehåll. Det är naivt att tro att den organisation som har drabbats hårdast av pandemin och som ansvarar för vår hälsa ska gå opåverkad genom detta, och dessutom orka möta regeringens krav på nedskärningar när man just stretar på den sista tunga biten av en lång uppförsbacke.

    Däremot, och detta är i kontrast mycket allvarligt, väljer landskapsregeringen att fokusera sitt ekonomiska stöd till det åländska samhället, till de åländska kommunerna. ÅHS ska spara, vår egen gymnasieskola ska spara men kommunerna ska ha mera pengar. Dit går två miljoner, dels i tillfälligt likviditetsstöd till Sottunga, dels i direkta och kraftigt regionalpolitiskt laddade överföringar. Med tanke på de starka bokslut som kommunerna ser ut att presentera finns inget akut behov av pengar, förutom när det gäller Sottunga, som skulle behöva hanteras just i en tilläggsbudget, alldeles särskilt som andra delar av landskapets verksamhet skulle behöva stöd. Detta i kombination med en total ovilja som regeringen har att ställa krav eller på något sätt styra utvecklingen i kommunerna gör det helt klart att regeringen inte vill se förändringar eller reformer på det kommunala området, och att pengarna ska fortsätta finansiera samma gamla struktur.

    Vi föreslår en sänkning av landskapsandelarna till kommunerna med 800 000 euro och att likviditetsstödet som måste gå till Sottunga utformas så att det åtminstone blir obligatoriskt att man gör med en kommunindelningsutredning om man ska få pengar för att klara sin egen ekonomi. Att lagförslaget är utformat så att det bara är en möjlighet, inte ett självklart krav, visar ytterligare hur ovilliga man är i regeringen att ställa något som helst krav eller visa på någon riktning för framtiden. Det kommer att bli mycket dyrt för resten av Åland.

    I tilläggsbudgeten ber landskapsregeringen om en fullmakt på 4 miljoner för inköp av begagnat tonnage. I utskottets hörande har det framkommit att det finns en färja lämplig för åländska förhållanden, i hyfsat skick och till ett rimligt pris. Det kan alltså vara en vettig affär, vi vet egentligen inte för vi har fått väldigt lite information. Kanske är det rätt sak att göra när inga andra visioner finns. Det som vi har reserverat oss emot och finner mycket olyckligt är att landskapsregeringen inte heller nu varken har plan A eller plan B för skärgårdstrafikens framtid, och att man därtill ber om fullmakt utan att redogöra för vilka tilläggskostnader som kan tänkas komma för färjfästen, isklassningar och så vidare. Vi går alltså i blindo in i en second hand verklighet som ersätter de tidigare kortruttsplanerna.

    Vi vill i betänkandet föra in en skrivning om att regeringen ska återkomma med en plan för helheten som sparar pengar. När vi pratar om att ÅHS måste spara så skulle det vara rimligt att också tänka sig att också de andra kostnadsområdena, där det finns möjligheter att genom strukturella förändringar spara pengar, också skulle göra det.

    Vi vill också att man ställer ett konkret mål, ett årtal när Åland ska ha en fossilfri skärgårdstrafik. Så gör andra regioner och länder som faktiskt vill komma framåt och inte som utskottsordförande förklarade; det har vi inte råd med.

    Slutligen då utbildningssektorn och Ålands gymnasium, faktiskt det största och allvarligaste misslyckandet för regeringen hittills. När den finländska regeringen meddelade att Finland från och med hösten 2021 inför förlängd läroplikt ställde vi socialdemokrater frågan i en frågestund till lantrådet om hur Åland ämnar göra. Lantrådet svarade att det inte blir något tionde skolår. Godmorgon yxskaft. Ungefär på den nivån verkar kunskapen i hela regeringsblocket ha varit när man kategoriskt och utan faktaunderlag sade nej till den största reformen på många år inom utbildningsväsendet, ett område där vi på Åland faktiskt inte ligger i framkant. Det är inte så.

    I stället lappar och lagar regeringen på olika sätt för att försöka göra en del av det som den här helhetsreformen åstadkommer, med följden att åländska ungdomar inte bara är i ett sämre läge än i resten av Finland, utan faktiskt också får dyrare studiematerial än tidigare år. Man har inte ens förmått möta upp det äskandet som gymnasieskolan ställde om 200 000 euro för att göra minsta möjliga anpassningar inför skolstarten. Det tycks som om Ålands gymnasium har talat till fullkomligt döva öron.

    Utbildningsminister Annika Hambrudd förklarade i en intervju bl.a. att Åland har så bra resurser när det gäller lärare och speciallärare att de nya stödformerna som lagen innebär inte behövs. Det är inte sant. Många studerande hoppar av, många faller mellan stolarna och vi saknar stöd i lag och system för att hantera detta. Att det skulle saknas speciallärare i Finland är ett jätte märkligt påstående, det vore intressant att veta vilka fakta dessa uttalanden baserar sig på.

    Vi föreslår att anslaget i tilläggsbudgeten till Ålands gymnasium höjs med 200 000 för att ge tillräckliga resurser för att lappa de största hålen, och att stöda Ålands yrkesgymnasium med assistentresurser och stöd till elever som pga distansundervisningen riskerar att permanent halka efter.

    Vi föreslår därtill en skrivning om att landskapsregeringen sätter igång jobbet med att från höstterminen 2022 införa förlängd läroplikt på Åland. För tydlighets skull vill jag säga: Förlängd läroplikt innebär inte ett tionde skolår efter grundskolan. Det betyder inte att alla måste gå ett teoretiskt gymnasium och inte får välja överhuvudtaget. Det betyder inte våldsamt ökade kostnader, eftersom gymnasiet, som de flesta redan går i, är avgiftsfritt även om det inte är kostnadsfritt. Förlängd läroplikt betyder; kostnadsfri skolgång för alla. Alla vanliga familjer, med vanliga löner som ska bekosta en skola som har blivit dyr för familjerna. Det betyder obligatorisk skolgång tills man har en gymnasieexamen. En ungdom som bara har en grundskoleutbildning har väldigt, väldigt få möjligheter i dagens samhälle. Det finns inte sådana jobb längre och därför är det vårt ansvar att se till att våra barn får en så bra start som möjligt.

    Det skulle alltså innebära en höjning av utbildningsnivån på Åland. Det skulle ge möjlighet att genom lag hålla i ungdomar som riskerar falla emellan inom systemet och ge dem den hjälp de behöver.

    Det mest häpnadsväckande är att detta hände utan att någon i regeringsblocket begärde den här diskussionen, underlag, kostnadsberäkningar eller konsekvensanalyser av vad som händer när man låter bli den här reformen.

    Jag vill här avisera att jag kommer att föra mina reservationer till omröstning. Tack, talman!


  • Tack, herr talman! Bara för att förtydliga resonemanget här om färjan, så den fullmakten som begärs så är inklusive nödvändiga ombyggnader på färjan.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:21

    Menar minister Wikström alltså att han garanterar att kostnaderna för denna färja med ombyggnader, tillbyggnader eller förändringar av färjfästen och isklassningar osv. inte kommer att överstiga 4 miljoner?


  • Tack, herr talman! Färjfästen är en annan fråga. Det är en helt annan fråga. Färjfästen är någonting som behöver åtgärdas i skärgårdstrafiken, oavsett tonnage. Man måste hålla de här begreppen isär. Många färjfästen är byggda på sjuttiotalet och behöver renoveras och byggas om, oavsett vilken typ av tonnage som ska gå där. Jag hoppas att det blev tydligare nu.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:22

    Jag menar att vi ger en fullmakt till den här investeringen utan att ha hela bilden klar för oss om vilka kostnader som tillkommer när man köper den här färjan, för det kommer att komma tilläggskostnader. Men framförallt - och det är det allvarligaste - vi köper den här färjan utan att ha en plan för helheten. Vi har en tunnelkommitté som, av allt att döma, famlar efter en lösning och som kanske aldrig kommer att bli någonting och sedan har vi inget mer. Så det som vi kommer att jobba med under de kommande åren är en begagnad färja på långrutt.


  • Talman! Jag fäste mig vid det som ledamoten Fellman sade om den förlängda läroplikten. Jag hade en replikväxling här med utskottsordförande om gummistämpel och konstruktivt tänkande. Det var ju faktiskt på det viset att finans- och näringsutskottet var eniga inför huvudbudgeten 2021 att frågan skulle analyseras. Den skulle utredas. Det finns ett uttryckligt krav på landskapsregeringen i finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har inte sett någonting av det ännu. Man förespeglat här att man gör saker och man gör beställningar, men det har tydligen absolut ingen betydelse vad lagtinget säger.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:24

    Jag tycker att det är en olycklig situation när det gäller den här frågan, dels för att vi vet för lite om konsekvenserna av det här beslutet. Trots att frågan har ställts många gånger så vet vi inte riktigt varför man fattade det, och också att det nu ser ut som det går en väldig prestige i det här, när man en gång har sagt nej så då blir det nej. Även om man skulle komma fram till, vilket jag är rädd för, att det blir ett byråkratiskt sätt att lappa och laga för att åstadkomma samma saker som den här förändrade lagstiftningen gör, så kommer man inte att se verkligheten som den är, utan bara sin egen prestige.


  • Ja, som jag tolkar finans- och näringsutskottets betänkande från december i fjol så säger man ju precis just det; inför en allmän läroplikt, men gör den på ett åländskt sätt! Man skriver att de åländska ungdomarna ska ha samma förutsättningar som man har på rikssidan. Man skriver att man behöver analysera och hitta lösningar som också svarar upp emot den insatsen man gör för eleverna, alltså det materiella innehållet i en allmän läroplikt. Vi har inte sett någonting av det i finans- och näringsutskottet. Istället håller man på med en massa konstiga pålagor kring behörigheten och slösar en massa pengar på det. Jag tycker det är upprörande.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:25

    Ja, jag delar den bilden och också lite olyckligt det som ledamoten Holmberg tidigare var inne på att betänkandet speglar inte den verklighet som vi i utskottet fick ta del av från gymnasieskolans personal. Bilden var att det är ganska olyckliga rektorer och tjänstemän som inte vet hur de ska hantera den situation som landskapsregeringen har försatt dem i. De vet inte hur de ska se till att åländska ungdomar åtminstone har hyfsade möjligheter att till exempel köpa en dator. De här pengarna som man ger nu kommer inte att räcka till det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:26

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Hoppas ni sitter bekvämt. Det står utom allt tvivel att Liberalerna vill se en helt annan politik än den som landskapsregeringen väljer att föra. Liberalerna ser ett behov av högre tempo i omställningen av Åland. Vi anser att vänta och se inte räcker på långa vägar. Vi vet vilka åtgärder som behöver komma till för att ändra färdriktningen till något bättre, tryggare och attraktivare, åtgärder som Åland varit i behov av långt före pandemin. Vi vet att det krävs politiskt mod och många obekväma beslut för att lyckas.

    Vi har valt att reservera oss kring väldigt mycket i detta betänkande och istället för att gå in och snuttifiera så har vi valt att reservera oss mot hela stycken. Vi är väldigt fundersamma när de kommer fram att oppositionspolitiken saknar substans, att den inte är konkret. Jag skulle vilja exemplifiera att i hörandet kom det fram - just kring gymnasiets situation och läroplikten som träder i kraft i Finland i augusti - vilken fruktansvärd situation Ålands gymnasium står inför. Vi har från näringslivet hört; visa politiskt mod, börja reformera och ingen tid att förlora, sätt ekonomin i skick! Vi har hört från ÅHS att äldrevårdsinstitutionerna borde in under ÅHS, det är bara på Åland vi har det skaffat som vi har. Överallt annanstans runt om oss så har man det redan så. Där finns det pengar att spara, där finns det trygghet att spara och där finns det resurser att spara.

    Vi har hört från företagare att det är i princip omöjligt, i alla fall en väldigt, väldigt, väldigt lång väg, att bli privat företagare inom den sociala sektorn. Vi har hört att servicesedlar skulle vara någonting väldigt viktigt, någonting som finns runtom oss, men där många av våra kommuner är så pass små att det inte är möjligt. Därav valde vi att reservera oss på många punkter och jag tycker ändå att de reserveringar som vi har gjort också ligger i linje med den politik som vi tycker att lagtinget borde föra och den politik som vi har fört ut under den här mandatperioden.

    Vi har under hela pandemiperioden ansett att det vore förnuftigt att uppnå långsiktiga prestigelösa, politiska överenskommelser, vi har bjudit in oss själva till samarbete, men fått kalla handen. Vi har lämnat in närmare 100 motioner, vilka samtliga avvisats eller ännu ej behandlats. Vi har väntat och väntat på omställningsbudgeten, som sedan visade sig bli en tilläggsbudget och om nu inte en floskelfest men i alla fall ett meddelande som rätt mycket saknar konkreta förslag. Att regeringen ständigt ska återkomma senare leder till misstanken att regeringen inte förmår hantera situationen, att samarbetet inte håller för djupare åtgärder. Landskapsregeringen underskattar även ålänningarna, som de allra flesta ser behoven och vet att Åland behöver en ny färdriktning.

    Jag tycker att det är viktigt också för vi skriver ju inte betänkandena för oss själva, vi skriver väl dem ändå för ålänningarna och då kanske det är bra att man inte använder ett svårtydd fikonspråk. Det kanske är bättre att man breder ut sig och använder någon mening till för att alla som inte är fullt insatta i saker ska få en bättre förståelse.

    Vi vet att Åland är förtjänt av en modern trygg utveckling med borgerliga förtecken, men där har det idag vuxit fram en ursäktande kultur för att inte göra något. Vi har ett ansvar att förvalta det som tidigare generationer byggt, inte sitta stilla i båten och göra så lite förändringar som möjligt för att sedan hoppas att det ska räcka vid nästa val.

    Liberalerna vill förändra i syfte att förbättra. Det går inte att styra Åland och hoppas på turen, inte så länge i alla fall.

    Pandemin har åsamkat Åland stor ekonomisk skada, men den har även lyckats få de stora vardagliga frågorna att försvinna ett tag. Nu går det inte att gömma och glömma dem längre. Nu ploppar alla upp till ytan och kräver politiskt ansvar, samarbete, politiskt mod och minimalt med prestige. Att luta sig bakåt, titta i backspegeln och invagga sig själva, ålänningarna, att allt blir bra bara pandemin drar över är nog en falsk trygghet. Minns gärna att landskapsregeringen flaggade för banklån innan pandemin slog till. När vi säger att banklån till drift inte är ett långsiktigt alternativ menar vi det, då menar Liberalerna det och agerar därefter. När vi anser att långtidsarbetslösheten är ett stort problem menar vi det och agerar därefter. När vi anser att äldrevården behöver en kraftsamling menar vi det och agerar därefter. När vi menar att det kommunala fältet är i behov av reformering agerar vi därefter. När vi anser att skärgårdstrafiken behöver en generalplan, då menar vi det. När vår utbildningsindustri sviktar på grund av att landskapsregeringen inte tar till exempel frågan om förlängd läroplikt på allvar, då måste vi som oppositionsparti visa vad vi står för. Detsamma gäller den ekonomiska politiken. När vi vill konkurrensutsätta, då menar vi det.

    Tiden går. Jag kommer nu att läsa upp den längsta av reservationerna och sedan återkomma i ett senare anförande.

    Landskapets ekonomi: Utskottet ser allvarligt på den ekonomiska situationen och saknar konkreta åtgärder från landskapsregeringens sida i såväl tilläggsbudgetförslag två som meddelandet för att uppnå en ekonomi i balans. Utskottet noterar den transparenta beskrivningen av det ekonomiska läget 2021-2024 samt det sparförslag som vidtas via budgetramar. Utskottet ser att den ekonomiska politiken behöver fler och större åtgärder än så och påminner om tidigare betänkanden under mandatperioden. Utskottet är också frågande till om plattformen årsbudget 2021 är rätt nivå att utgå från, där ett årsbokslut skulle varit mer riktgivande och gett större möjligheter att uppnå det tänkta inbesparingsmålet. För att uppnå en ekonomi i balans och framtida överskottsmål krävs större fokus på kostnadssidan inom den offentliga ekonomin. Speciellt med tanke på att ekonomiskt utrymme behöver frigöras för att parallellt bibehålla en tillväxtpolitik som främjar intäktssidan och skattebasen. Trots utmaningarna i att prognostisera intäktssidan behöver landskapsregeringen ha en längre framförhållning i det ekonomiska arbetet än fram till 2024. Idag finns inte några signaler om att landskapsregeringens lånebehov kommer att minska i närtid, utskottet konstaterar att det ekonomiska scenariot efter 2024 är oaktat.

    Utskottet ser nackdelarna i att enbart förlita sig på ett allmänt sparkrav, då vissa verksamheter riskerar så allvarliga kvalitetsförsämringar att nya kostnadsdrivande insatser krävs. Här gäller det att prioritera.

    Landskapsregeringen behöver, för att uppnå en hållbar ekonomi, arbeta mer med ekonomisk styrning och nyckeltal genom ett målfokus som kan behöva förändras över tid. Utskottet har idag mycket svårt att följa den ekonomiska politikens riktning och följder efter 2024 och detta är problematiskt, speciellt under rådande omständigheter. I detta ekonomiska processarbete behöver linjedragningar göras kring den offentliga sektorns kärnuppgifter och en snabb agenda gällande konkurrensutsättningar och reformprogram. För att trygga att den fastslagna ekonomiska politiken får ett brett stöd, är det av stor vikt att lagtinget inkluderas i arbetet och endast så kan hållbara överenskommelser uppnås. Den ekonomiska politiken riskerar i annat fall bli fragmenterad och statisk.

    Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att ta fram ett lag-PM i syfte att reglera hanteringen av ramar, överskottsmål och krav på rapportering om måluppfyllelse och att därefter revidera den åländska finansförvaltningslagen i syfte att åstadkomma en långsiktig hållbar ekonomi.

    Utskottet ser ett starkt behov av att landskapsregeringen sätter upp mål över när ekonomin ska vara i balans sett till strukturellt underskott samt investeringsbehov. Ekonomi i balans 2027 är en rimlig estimering för att tidsmässigt hinna vidta nödvändiga åtgärder som krävs för att uppnå önskade riktningsförändring i det ekonomiska arbetet och för att undvika ett skenande lånebehov.

    Utskottet ser behov att påminna om det stora reformbehov som föreligger inom det offentliga Åland och de skrivningar utskottet tidigare gjort i frågan. Den enskilt viktigaste reformen är en kommunreform. Allt fler kommuner har svårigheter att upprätthålla sina lagstadgade uppgifter och därmed riskerar enskilda ålänningar komma i kläm. Landskapsregeringens kommunpolitik är allt annat än hållbar och landskapsregeringen innehar det övergripande ansvaret. Kriskommunlagstiftningen är elementär via det sätt landskapsregeringen nu väljer att hantera det åländska kommunfältets utmaningar. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att avlämna lagstiftning beträffande definition och hantering av kriskommuner under inkommande höst.

    Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att förbereda reformpaket i skyndsam ordning och återkomma i årsbudget 2022 med konkretisering av reformplaner inom exempelvis följande områden:
    Ersättarsystemet i lagtinget
    Automatiserat beslutsfattande
    Förlängd läroplikt
    Äldreomsorgen
    Pensionsfonden
    Utmanarrätter

    Utskottet ser konkurrensutsättningar som ett självklart led i arbetet med att uppnå en ekonomi i balans. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i skyndsam ordning skapa förutsättningar till att konkurrensutsätta verksamheter som det finns litet eller litet behov av att driva i egen offentlig regi. Konkurrensutsättning minskar budgetslitage, men ger även stimulerande signaler gällande företagande och entreprenörskap.

    Den offentliga sektorns storlek bör minskas av ekonomiska orsaker och för möjligheten till bibehållen god välfärdskärna. Landskapsregeringen behöver fastställa vilka verksamhetsområden som kommer att påverkas eller dras in, alternativt konkurrensutsättas för att uppnå ett ekonomiskt utrymme motsvarande cirka 10 miljoner euro. Färdriktningen för detta presenteras i samband med årsbudgeten 2022.

    Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i samförstånd med berörda fackförbund utvärdera Ålandstillägget och dess ekonomiska påverkan på den offentliga ekonomin. Ålandstilläggets framtida existens behöver ses på i ljuset av en ekonomi i balans och möjligheterna att på sikt frigöra utrymme för ett jobbskatteavdrag som kommer samtliga arbetande ålänningar till godo. Det är en tydlig åtgärd som en stark katalysator för den åländska arbetslinjen. Konkreta förslag till handling, ingenting sker över en natt så att då motivera med att det är fel läge att göra detta under pandemin är fel, för det här är åtgärder som kanske tar en halv mandatperiod att implementera och sjösätta.

    Jag återkommer i ett senare anförande med övriga reservationer. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag noterade att ledamot Holmberg ställde sig positiv till en utökad läroplikt. Det förvånar mig lite grann. Ledamot Holmberg brukar ju försöka marknadsföra sig själv som en väldigt ekonomiskt sinnad man. Men när nu regeringsblocket försöker hålla igen, då är det också fel. Det skulle vara intressant att höra ledamot Holmbergs förklaring.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:39

    Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Det är faktiskt så att Liberalerna har tittat på den frågan ganska grundligt. Vi konstaterar att genom att modernisera studiepenningen, alltså att flytta medel från dagens studiepenning till den förlängda läroplikten, så blir hela reformen självfinansierad. Vi har en förhållandevis hög studiepenning idag jämfört med riket. Sett till de kostnader som beräknas uppstå med en förlängd läroplikt och avgiftsfritt gymnasium så ser vi inga problem med att vi måste tillföra extra ekonomiska resurser i det här. Tvärtom så finns det stora vinster i det. Vi minskar på byråkratin, något som vi ofta talar om här i salen att vi ska ha en avbyråkratisering. Så det finns ett färdigt förslag på detta.


  • Tack, talman! Det låter som en dröm.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:41

    Tack, talman! Jag välkomnar ledamot Egeland in till Liberalernas gruppmöte så ska vi upplysa dig om många andra goda saker. Nej men skämt åsido, det finns faktiskt bara vinster med det.

    Jämför man studiepenningens storlek med riket, hur den ser ut nu i och med att läroplikten förlängs och hur den ser ut på Åland, så ser vi ju att det blir ett nollsummespel. Man kunde till och med i förlängningen kanske ha någon form av specialbehandling, särbehandling som skulle vara motiverat för de studeranden som kommer från skärgården som har andra utgifter också. Det är därför som vi också tycker att den förlängda läropliktsfrågan så borde landskapsregeringen på ett grundligare sätt ha satt sig in i och agerat mycket snabbare. För det är inte riktigt bra som det har blivit, men vi har lösningen.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Den förlängda läroplikten medför fördyrade kostnader utifrån de här olika upphandlingarna. Av den anledningen är landskapsregeringens förslag 114 00 euro i tilläggsbudgeten, men det täcker naturligtvis inte alla kostnader utan en liten del. Landskapsregeringen har en mycket prioriterad fråga som vi arbetar med just nu inför budget 2022 för att vi ska kunna säkerställa de kostnaderna.

    Men lite utifrån tidigare replikskiften, det blev inte ett riktigt svar på frågan, så jag funderar: Anser Liberalerna att man ska införa den förlängda läroplikten? Studiepenningen är ju kvar i Finland, ska vi ta bort den helt och hållet här på Åland? Vad blir det för konsekvenser?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:42

    Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Som svar på frågan om Liberalerna vill införa den förlänga läroplikten, svar ja, men enligt en åländsk modell. Vi måste också göra mycket av det som nu sker runtom oss, alltså det ska vara ett avgiftsfritt gymnasium som vi finansierar via studiepenningen som är förhållandevis hög idag sett till närregionerna. Vi ska inte att ta bort hela studiepenningen, men en stor del. Syftet med den är ju ändå att den ska gå till studiefrämjande åtgärder, så att säga. Det finns inget behov av att behålla studiepenningen och sedan subventionera gymnasiet för att de studerande ska kunna köpa datorer. Det ser vi inte som en bra lösning. Det blir mycket byråkrati. Vi vill reformera studiepenningssystemet. Göra en åländsk läroplikt där det också krävs viss lagstiftning för att få den andra delen av den förlängda läroplikten att fungera bra på Åland, den här samordningen. Vi ser det som ett ekonomiskt nollsummespel, men där vi löser väldigt, väldigt många svårlösta problem sedan tidigare och minskar på byråkratin.


  • Tack, talman! Utifrån datorerna så uppfattar jag som en lösning för er är att Ålands gymnasium köper in datorerna. Det innebär ju också en viss form av byråkrati med stöldmärkning och annat som också ökar kostnaderna på Ålands gymnasium.

    Jag har ändå inte riktigt fått svar på frågan från Liberalerna. Anser Liberalerna att om man ska gå i gymnasiet så får det inte kosta någonting, utan det ska vara helt avgifts- och skattefinansierat?

    Landskapsregeringen håller med om och avser för det är så som vi resonerar, att vi ska ha en åländsk variant, inte på läroplikt utan på hur vi utvecklar gymnasiet utifrån att vi har all behörighet här på området. Så det är ju inte så att vi anser att inte göra någonting, utan vi ska utveckla den goda gymnasieutbildningen vi redan har idag. Vi ska utveckla den ytterligare så att den är anpassad utifrån vår (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:45

    Tack, talman! Vi ser den här frågan som en reform, helt klart en utbildningsreform som behöver ha ett högt tempo. Vi ser problematiken om vi inte gör någonting, vi ser en grundlagsproblematik och likabehandling. Vi ser också en problematik redan till hösten där vi ser att många vårdnadshavare och föräldrar kommer att stå inför ett faktum som nog kommer att skapa problem. Vi ser också en problematik i att Ålands attraktionskraft som studieort för vissa gymnasielinjer helt enkelt kommer att försvinna om vi inte gör någonting.

    Vi ser helt enkelt att studiepenningen behöver gå in i den åländska förlängda läroplikten. Jag kallar den för åländsk förlängd läroplikt för jag tror att det är mer politiskt korrekt här i salen. Jag tror också att det är detta som har varit grundproblemet till att kanske landskapsregeringen inte riktigt har köpt den idén. Det grundläggande i den är det som vi behöver ha på Åland. Det syftar framåt och det plockar också upp många av de problem som idag finns och har funnits länge, som också gör (… taltiden slut).


  • Jag tycker att det en intressant reservation som ledamot Holmberg har lämnat. Jag har själv tänkt i de banorna som Holmberg har gjort när han pratar om att man borde ha utgått ifrån årsbokslutet istället för 2021 års budget när man lägger spannmålen. Det finns dock ett problem där som skulle vara intressant att höra om Holmberg har funderat på. Det vill säga år 2020 var ju knappast ett normalt bokslutsår, det kan man inte riktigt utgå ifrån, och tyvärr inte heller år 2019 på grund av de extra ordinära inkomsterna som vi hade då. Är det någonting som ledamot av Holmberg har funderat på? Vilket bokslut skulle man i så fall utgå ifrån för att få det relevant?

    Sedan håller jag också med det som skrivs i reservationen om att konkurrensutsätta verksamheter. Det är verkar inte vara lätt. Jag har försökt kämpa på med det själv och inte gjort någon större succé men jag har inte gett upp ännu. Men Holmberg var ju med bakom den förra regeringen och då vet jag att där blev det inte heller (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:47

    Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Nu hörde jag inte de sista meningarna.

    Men när det gäller budgetramarna så inget år är väl optimalt att ha som en plattform. Jag är övertygad om att ett bokslutsår ändå är bättre än att ha ett budgetår. Vi kan ju se nu t.ex. när det gäller överföringarna, så vi ska spara en halv procent på överföringarna och vi ser nu i det här förslaget till tilläggsbudget att vi tillför 2 miljoner. Enligt sparförslaget så ska det ge 1,5 miljoner, men nu tillför vi 2 miljoner. Vi har redan tappat 0,5 miljoner av de tänkta inbesparingarna när det gäller överföringarna. Det blir ett problem när vi ser till förverkligandegraden när vi ser att årets budget 2021 är relativt hög mot vad den borde vara av olika orsaker. Tyvärr så tror jag att det är mycket luft i den här sparvolymen som landskapsregeringen avser att göra. Jag tror att man borde ha gjort på ett annat sätt. (… taltiden slut).


  • Som jag sade inledningsvis så har jag själv tänkt tanken och jag tycker fortfarande att den är intressant, man borde ha utgått ifrån ett årsbokslut, för då har man ett facit som man utgår ifrån. En budget är bara en plan, så det ligger mycket i det. Frågan är bara vilket bokslut, behöver man ta någon typ av genomsnitt? Det är någonting som man får återkomma till.

    Sedan angående att konkurrensutsätta verksamheter så det jag sade när tiden gick ut var att jag följde inte med så noga under förra mandatperioden. Men jag tror inte heller att man lyckades - då när Liberalerna stod bakom regeringen - att konkurrensutsätta någonting, utan istället så skapade man förutsättningar för ännu mera samhällsbolag. Jag tänker till exempel på kompostverksamheten, där risken är stor att man slår undan benen för ett existerande företag och igen bygger upp någon sorts samhällsinstitution som ska driva det. Det här är ju helt fel riktning att gå. Men igen, vad berodde det på att det var så svårt då när man hade regeringsmakten att komma någonstans? Jag kan behöva lite tips.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:49

    Tack, talman! Jag tror att en orsak var väl kanske att man politiskt då inte riktigt var på samma våglängd i den frågan. Sedan hade man också tre stora reformfrågor; kortrutten, kommunreformen och grundskolelagen och andra saker också. Men det var liksom tre mastodontpaket som egentligen kanske alla var värda en egen mandatperiod. Jag tror också att när det gäller ekonomin i stort så har man fått upp ögonen för att någonting behöver göras. Jämför vi vår offentliga sektor med omvärlden så är den ju stor. Visst på grund av självstyrelsen, absolut, men också på hur vi har valt att hantera den här ekonomiska kulturen som jag brukar prata om och den måste vi nog förändra. Det handlar inte om att ge sparken åt sjukskötare och lärare. Det handlar om att skapa mer företagande och entreprenörskap, bidra till det och på det sättet också minska den offentliga kärnan och kunna satsa på det som vi verkligen vill kunna satsa på, istället för att nu osthyvla överallt.


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag inleder med motiveringen till min reservation. ”Landskapsregeringen bör helt och hållet fokusera sitt arbete på problem som den kan påverka, såsom exempelvis effekterna av coronapandemin och den ekonomiska krisen till följd av pandemin. Klimatet har varierat både mellan århundraden och årtusenden. Ibland har vi haft istider och ibland har människan levt mellan istider utan att människan har kunnat påverka klimatet. Det vi bör göra är att anpassa oss efter klimatförändringarna.”

    Herr talman! Ibland ligger jag och lyssnar på böcker för att koppla av från politiken. Häromsistens så lyssnade jag på en bok om den sista hungersnöden i Sverige. Den var värre än pandemin. Jag lyssnade på hur lång och kall vintern 1867 var, hur snön låg kvar ännu vid midsommarveckan uppe i Norrland. Veckan efter kom det sydliga varma vindar och man kunde snabbt börja så. Men den 18 juli så svängde vinden. På kvällen var det hagelstorm, men hagelstormar går över. Vinden gick över, molnen skingrades. På morgonen så vaknade norrlänningarna upp av att åkrarna var vita av frost. När jag sedan lyssnade vidare på dessa lidanden som man hade och det var väl ungefär mitt i vintern när man kom till de första dödsfallen som jag insåg att jag än en gång hade hamnat in i en bok som faktiskt har kopplingar till dagspolitiken. Det som jag lyssnade på var alltså en hemsk berättelse om hur det var att leva i Norrland och också i norra Finland året 1867-1868. Jag drog mig till minnes att det var ju det årtiondet som klimatalarmisterna har som utgångspunkt, temperaturen före den industriella revolutionen, en tid då sommaren i Norrland kunde vara fyra veckor mellan snö och frost.

    På Kökar finns en dokumentation att man den 9 juni 1916 körde med häst och släde mellan holmarna för att hämta hem vinterveden.

    Klimatalarmisterna är bedrövade över att temperaturen har gått upp typ en grad, varav största delen var före första världskriget, medan utsläppen av koldioxid ökade först efter kriget. Då frågar man sig; vad är en grad, vad innebär det? Man kan beskriva det på olika sätt. Stockholm har två grader högre medeltemperatur än Åland. Så om vi skulle få samma som Stockholm så skulle det alltså vara en klimatkris. Sverige har tio graders skillnad från norr till söder, så att flytta 200 kilometer är också att uppleva en klimatkris.

    Fru talman! Vi kan också göra historiska tillbakablickar. På 1600-talet så frös Themsen ungefär vart tionde år. Så passa på om ni går på ett konstmuseum att titta på dessa tavlor, för konstnärerna tyckte om att måla det där när de hade marknader. 1200-talet var mycket varmare än nu, en-två grader varmare. Grönland befolkades och därför fick det också namnet Grönland. Vad berodde den uppvärmningen på? Människans påverkan? Solaktiviteten påstår forskare. Sedan blev det kallare och kyrkoruinerna ser vi fortfarande kvar där.

    Fru talman! Sedan har vi en massa skojiga effekter som man talar om när det gäller klimatkrisen. Vi har hört om de utdöende isbjörnarna. Vi har en här, men den har väl skjutits, men det lär finnas fyra gånger fler nu än när Al Gore föddes. Skördarna är mycket, mycket större, till stor del på grund av att koldioxidhalten har höjts. I växthus har man nämligen fyra gånger högre än vad vi har här ute, det växer bättre. Får vi lite lägre än vad vi har nu, då blir det kris för då växer ingenting.

    De krympande öknarna tycker jag att är väldigt skoj. Klimatalarmisterna nämner alltid dem.

    Talmannen: Ledamot Toivonen ska presentera sin reservation.

    Stephan Toivonen: Ja och motiveringen till den. Här är motiveringen till min reservation. Ibland har jag som bekant svårt att få in mina insändare. Jag skrev en gång om klimatet och den refuserades. Jag frågade varför. Man sade att jag hade skrivit att öknarna krympte. Det tog mig 15 sekunder att googla på SVT och krympande öknar. De hade ett program där de visades, sedan fick jag in insändaren. För det är så att länderna kring Sahara får av någon anledning fortfarande pengar för att man tror att öknarna växer.

    Samma sak är det med klimatet. FN ska samla in 100 miljarder varje år för att dela ut åt de länder som drabbas av klimatförändringar. Det är främst USA och EU som betalar för tillfället, medan Kina och Indien ökar mycket, mycket mer än vad vi håller på med. De betalar ingenting. Därför tycker en del att FN är en marxistisk organisation - jag ska inte gå in på det - som består i alla fall av 200 nästan icke demokratier som då demokratiskt bestämmer att USA och EU ska betala pengar.

    2018 fick vi nyordet flygskam. 2020 gjordes ett globalt experiment med att dra ner 90 procent av flygtrafiken. Man drog på vissa håll ner 90 procent av biltrafiken. Läste ni någon artikel om att koldioxidhalten skulle ha sjunkit? Nä! När ska alarmisterna börja inse att de inte står på en vetenskaplig bas? Det har sedan 80-talet varit tio år kvar till undergången. På 70-talet, den som minns, då var det tio år till istiden.

    Det finns en bön som säger: "Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden". Det finns de som säger att EU:s klimatpengar faktiskt gör att vi försummar miljöpolitiken. Miljön kan vi påverka. Vi måste sänka arbetslösheten, höja BNP, höja skatteavräkningen och förbättra miljön.

    Bästa lagting! Även om vi för en minut låtsas att vi kunde påverka miljön så kan Åland inte påverka världens klimat mer än 0,00004 procent. Det är fullständigt bortkastade pengar.

    Sedan talar vi också ibland om barnens psykiska ohälsa. Ni kanske har sett studier på vad man anser att det beror på? Jo, det är klimatkrisen som är en av orsakerna, någonting som man inte kan göra någonting åt. Det är också en orsak till att vi inte borde tala om klimatkris. Vi lärde oss i utskottet att vi inte får tala om kriskommuner, för det lär vara stigmatiserande. Men jag tror inte att det finns barn som har drabbats av psykisk ohälsa på grund av kriskommuner.

    Så bästa lagting, vi ska vara väldigt, väldigt tacksamma att klimatet har blivit varmare sedan 1600-talet och 1860 som jag läste om och att det kanske ännu blir lite varmare. Klimatet har ändrats oberoende av människan. Jorden har haft åtta istider oberoende av människan.

    Talmannen: Tiden!

    Stephan Toivonen: Ledamot Pettersson gick åtta minuter över tiden, vill jag påpeka. Men jag har så här mycket kvar.

    Som sagt var, även om vi kunde påverka klimatet så påverkar vi så mikroskopiskt så att det enda som vi märker av är att vi har mindre pengar i vår sinande kassa.

    Vi måste också förskona våra ungdomar från en del av den psykiska ohälsan genom att slopa mantrat om klimatkrisen och det gäller även media.

    Låt oss börja den resan här och nu. Därför föreslår jag att orden "och klimatkrisen" stryks i detta betänkande. Jag avser att ta denna reservation till omröstning. Tack för ordet, fru talman!


  • Tack, talman! Jag kan hålla med ledamoten Toivonen i det att vi ska fokusera på det som vi kan påverka och det är därför som vi inte fokuserar så mycket på Toivonen därför att honom verkar vi inte kunna påverka.

    Det är ju så att ansvariga politiker är ju satta att fatta beslut efter den bästa tillgängliga kunskapen som finns. Om 99+ procent av världens klimatforskare säger en sak och Toivonen säger någonting annat, vem tycker Toivonen att vi ska lyssna på då?


  • Tack, fru talman! Svaret är ju självklart; de som kanske har andra åsikter ska man också lyssna på. Jag brukar bland säga att Einstein i tiderna också var ensam. Man kan googla på Wikipedia. Det var under ganska många år som ingen trodde på honom, bara han själv. Tänk på det, ministern!


  • Jag lyssnar alltid, det gör jag och det vill jag vara noga med att säga. Det är otroligt viktigt som politiker att ha stora öron.

    I den här processen och arbetet för att minska våra utsläpp så handlar det ju också om att minska vårt beroende av fossila bränslen, alltså det som vi vet att är ändliga resurser. Så även om man inte tror på klimatförändringarna och människans roll i dem, så är ju strävan att göra oss mindre beroende av fossila bränslen och ställa om till giftfria processer. Att helt enkelt leva mera hållbart och mera som en del i vårt stora ekosystem på jorden än att vara emot det. Kan ledamoten utveckla vad som är fel i att sträva mot att vi ska ha förnybar energi och leva mer i samklang med naturen än mot den?


  • Tack, fru talman! Ett problem är pengarna, om de räcker till. Ni talade om oljan som beräknas ta slut och det sade man redan när jag studerade att den skulle ta slut om tio år. Men som ekonom sade man att då går ju priset upp och då börjar man söka efter alternativ. Så det är ur den synvinkeln inget problem. Sedan har vi miljö, men vi har inte så mycket miljöproblem när det gäller färjorna.

    Däremot tycker jag att det är ett väldigt bra initiativ som infrastrukturminister nu har, att ta den här begagnade, den är ändå bättre, mer miljövänlig och mer fossilfri - som vi skojade i utskottet - för 4 miljoner än en ny som kostar 30 miljoner. Det blir ändå bättre för miljön, bättre då om man talar om klimatet och mycket, mycket bättre när det gäller pengar. Det tycker jag att är ett bra exempel på den här kombinationen.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Anförande | 16:03

    Fru talman! Ledamöter, eventuella åhörare! Idag är det den 2 juni och det känns som om sommaren är här! Det har ju faktiskt blivit lite varmare. Då kan man tänka på Caj Lundgrens dikt: "Var glad min själ åt vad du har, nu har du hundra sommardar". Det är det som vi har framför oss. Det gäller för oss att stanna lite till och njuta av blomsterprakt och värme.

    Finland inför fr.o.m. läsåret 2021 en utökning av läroplikten och det här torde väl vara helt och hållet klart för oss allihop.

    I reformen ingår också utökade resurser för studiehandledning och stöd. Varför har man då gått in för det här? Jo, därför att i Finland avbryter 15 procent av årskullen sin utbildning, och det visar sig också att i de siffrorna över arbetslösa så är personer som inte har en examen från andra stadiet i majoritet.

    Reformen påverkar också Åland på det sättet att läromedlen blir dyrare. Det är ju så att förlagen har ställt om sitt system till gruppförsäljning, sedan har man använt ganska mycket medel för att utforma de nya digitala läromedlen och det har lett till att kostnaderna har ökat med ungefär 30 procent.

    Åland har i kraft av självstyrelselagen egen behörighet på utbildningsområdet och det har vi utnyttjat så vår utbildning är inte identisk med utbildningen i Finland. Den är lite annorlunda. Sedan är jag lite försiktig med värdeord som sämre och bättre, därför att jag tror att vi i viss mån är bättre och i viss mån är sämre.

    När vi tittar på vår utbildning så kan vi fick se på att Åland har sedan ett tiotal år tillbaka satsat på studiehandledarfunktioner, både i lyceet och i yrkesutbildningen. Satsningen har varit väsentligt högre här. Åland har inte i likhet med Finland skurit ner resurserna för yrkesutbildning och på Åland är den lärarledda delen av utbildningen väsentligt högre. Det finns resurser i form av trevliga lokala, laboratorier, maskiner, utrustning, bibliotek, speciallärare. I lyceet är gruppstorlekarna begränsad till 24. I gymnasier i Finland är maxgränsen 32, ibland är den också högre. Här måste jag faktiskt erkänna att jag är personligt skyldig till det här. Jag fick i tiden flankstöd av en moderat utbildningsminister för att det här kunde genomföras.

    Vi har HUT, högskoleförberedande utbildningshelhet, och det här ger möjlighet för studerande i yrkesutbildning att läsa ett antal ämnen för att bli behöriga för högre studier och avlägga studentexamen. Det har också studerande i Finland möjlighet till, men där får var och en efter eget gottfinnande läsa ämnen i gymnasiet. Det ordnas ingen speciell utbildning.

    Vi har haft IKT, alltså i IT-handledare, som stödfunktion under en ganska lång tid både för studerande och lärare. Det är ju viktigt när man digitaliserar att man inte bara satsar på maskiner utan också på människor.

    Vi har ett eget läraravtal med helhetsarbetstid, det finns inte i Finland på samma sätt utan där kör man med undervisningsskyldighet och snittlönerna är ungefär 200 euro högre.

    I bokslutet 2020 så var kostnaderna för en elev i Ålands gymnasium 18 987 euro om man räknar med internhyran. Tar man bort internhyran så var den 13 715 euro. Motsvarande kostnader i Finland för 2019 var 7 939 euro för gymnasiestuderande och 10 443 euro för yrkesstuderande. Yrkesutbildning är nästan allt dyrare.

    Men vi ska vara stolta över vår utbildning. Jag kanske är fel person att fjädra mig på den punkten. Men nu när vi står inför ett en lite annorlunda sak, det vill säga utökad läroplikt, så ska vi gå vår egen väg och skapa en modell som är anpassad för våra förhållanden. Våra förhållanden är inte alltid likadana som i Finland. Vi ska se till att vi riktar resurserna så att de passar behoven. Vi ska inte tala om förlängd läroplikt utan vår modell är lite annorlunda.

    Jag ska här framföra två delar i den här modellen för Åland, det vill säga utökat lärostöd som ska garantera resurser för inköp av datorer till lyceets studeranden inklusive HUT-studeranden. Det ska fortsättningsvis vara så att eleverna själva köper sina datorer, för då får de bestämma vad de vill ha för någonting, och då behöver inte gymnasiet satsa resurser på att installera och försäkra dem. Men datorerna måste nog vara på ett sådant sätt att de passar in i systemet, detta har man ju redan utformat så det är inget problem.

    Det ska finnas resurser för skolorna att köpa lärobokslicenser. När man kommer så långt att det här systemet tillämpas fullt ut så betyder det en kostnad på mellan 300 000 och 350 000. Nu i tilläggsbudgeten finns den första delen, men i budget 2022 ska kostnaderna beräknas och noteras på ett realistiskt sätt.

    Den andra delen i den åländska modellen är det som jag då kallar för alternativt lärostöd. Nu finns det en grupp ungdomar som inte är betjänt av ytterligare ett år i skolan. En förlängd läroplikt är liksom att skjuta över målet, de har redan tröttnat på skolutbildning och det krävs andra åtgärder. Man vet i dagsläget inte hur många de är, men det kan vara så många som 100. I dagsläget så finansierar ju landskapsregeringen Katapult, Boost och ungdomslotsar och också ett extra år på Ålands folkhögskola. Det här ska då stöda ungdomarnas väg till yrkesliv och arbete. Men här ska man ta ett mer samlat grepp eftersom det behövs lagstöd för att man ska få tag i ungdomarna innan de fyller 18 år. Landskapsregeringen ska ta initiativ till en arbetsgrupp, tycker jag, med uppgift att lansera underlag och målsättningar. Här ska man naturligtvis ta vara på Boost, Katapult med fleras erfarenheter. Det är viktigt att beakta att man ska uppmana till privat företagsamhet på det här området.

    Den här modellen som jag nu har kallat utökat lärostöd och alternativt lärostöd kan säkert få andra begrepp innan det här är färdigt.

    Centerns lagtingsgrupp omfattar modellen och ser den som ett utbildningscentrerat grepp. Tack för ordet! Och kom ihåg, du har hundra sommardagar kvar.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman för ett som vanligt somrigt anförande.

    Vi har det väldigt bra förskaffat på Åland inte bara när det gäller gruppstorlekarna, vi har det också när det gäller vården, vi har bra resursering.

    Jag och Liberalerna ser den här läroplikten i flera delar. Vi ser dels den här ekonomiska biten. Jag nämnde en undersökning som Göteborgs universitet gjorde här tidigare under våren när det gäller rörelser hos barn. 83 procent av barnen till höginkomsttagare rörde på sig aktivt, medan siffran för låginkomsttagare var enbart 51 procent av barnen. Det är här som det är ett problem. Det är inte problem när de har kommit till skolan, utan vi måste avdramatisera den här gymnasieutbildningen. Därför vill Liberalerna ta medel från studiepengen för att finansiera den ekonomiska biten i en läroplikt, istället för att vi vid varje budget ska tillföra extra medel och kanske höja studiepenning. Det är bara onödig byråkrati. (… taltiden slut).


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:13

    Jag tror inte att jag här kan utreda exakt hur man ska göra det här, för det är liksom inte min uppgift. Men att det ska göras, det anser jag.


  • Det låter positivt. Tittar man då till exempel på vad en studerande som bor hemma, 19 år eller yngre, får i Finland nu till hösten så är det 39 euro per månad. Motsvarande siffra på Åland är ungefär drygt 200 euro. Det finns ekonomiska medel att omfördela från studiepeng till förlängd åländsk läroplikt.

    Sedan finns det flera delar i läroplikten som vi på Åland måste bevaka lagstiftningsmässigt och sedan också samordningsmässigt, det har vi pratat om många gånger. Vi måste bli bättre på att samordna folkis, Boost och alla de instanser som jobbar med barn och ungdomar.

    Men just den här ekonomiska biten, den socioekonomiska biten och avbyråkratiseringen, den löser vi väldigt enkelt. Jag hoppas verkligen att vi nu inte lägger onödig tid på arbetsgrupper och utredningar. Materialet finns redan. Facit finns redan.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:14

    Man kan jämföra det ena och det andra. Vi har det ganska väl förspänt här på Åland, det tror jag nog att vi måste erkänna.

    Hur man omfördelar det här är ju sedan en annan sak och som jag sade, jag kan inte säga det härifrån. Det är också på det sättet att i och med att Finland går in för den här utökade läroplikten så höjer man kilometerersättningen vid resor. Man tar nog där också lite från den ena fickan och sätter i den andra.


  • Jag tycker att det är imponerande att regeringen Sanna Marin trots pandemin ändå nu lägger reform efter reform på utbildningsområdet. Förlängd läroplikt är inte den enda. Det kommer också om flexibel skolstart, det förändras inom det familjepolitiska området och så vidare.

    Jag tror nog att det också i regeringsblocket i det här skedet finns en liten eftertankens kranka blekhet att man de facto har missat tåget i den här frågan. Och nu reagerar skolorna, familjerna, de studerande och människorna. Nu går det upp ett ljus om vad vi har gått miste om. Kan inte ledamoten Högman erkänna att jag till vissa delar åtminstone har rätt i min analys?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:16

    Det var en ganska lång presentation, så jag vet inte riktigt vad jag ska omfatta. Vi har alla rätt på sätt och annat.


  • Jag upplever nog ganska starkt att landskapsregeringen inte insåg vad den här reformen handlade om. Man förstod den inte och lite kryddat med en motvilja av att följa riket, Finland, i dess reformer så avstod man det här. Nu har man helt enkelt gjort bort sig och måste nu plåstra, lappa och laga för att vi inte ska hamna alldeles för mycket på efterkälken. För sanningen är att Åland behöver den här reformen lika mycket som riket, för den tar ett helhetsgrepp. Här behöver vi den ännu mer därför att vi tappar elever mellan kommunerna som har grundskolan och landskapet som har gymnasieskolan och ingen har ansvar för dem som varken är i utbildning eller i arbete.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:17

    Till den senare delen håller jag helt med lagtingsledamot Gunell. Den delen som inte går i skolan utan hamnar utanför, den delen måste man ta ett samlat grepp om, därför att de kommer att kosta väldigt mycket i förlängningen.


  • Tack, talman! I två eller tre omgångar sedan frågan om förlängd läroplikt aktualiserades så har vi i finans- och näringsutskottet hört de aktörer som jobbar med frågan inom gymnasieskolorna och inom Ålands gymnasiums förvaltning. De säger helt entydigt samma sak: Det här är bra, ge oss det här. Här finns möjligheter, här finns system för hur man plockar upp och håller i de här ungdomarna som faller mellan stolarna. Här finns en plan för en helhet.

    När man inte gör det, när man valde att inte gå den vägen så valde man ett arbete där ledamoten sade att man nu ska ta initiativ till en arbetsgrupp. Nu? Och inte för ett år sedan när man borde ha gjort jobbet, utan nu ska man börja fundera; hur ska vi göra i stället? Istället för att man skulle ha tagit (… taltiden slut).


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:18

    Ja, det är klart att man kan sig se saker och ting på det sättet som lagtingsledamot Fellman. Nu är det inte riktigt samma förhållanden i Finland som på Åland. Vi har också kunnat anpassa tidigare, vi har kunnat göra saker och ting tidigare och vi har kunnat göra saker och ting på ett annorlunda sätt. Varför ska vi inte kunna göra det nu?


  • Ja, det är precis det jag säger, landskapsregeringen hade för ett år sedan kunnat gå in för att man tar den här reformen på allvar. Man ser hur man i Finland har utformat lagen och så utgår man från den lagstiftningen och gör nödvändiga anpassningar för det lokala samhället, såsom man ofta har gjort på Åland. Men det lät man bli. Man sade nej, vi ska inte göra det här utan vi ska hitta på något eget system. Nu står man och famlar ett år senare och vet inte hur man ska hantera det. Vi har olyckliga rektorer som i höst inte vet hur de ska hantera den här förändrade situationen. Det är verkligheten.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:19

    Jag har nog haft kontakt med olyckliga rektorer, så jag vet hur det ser ut.


  • Talman! Det var nästan som man trodde att ledamoten Högman hade blivit utbildningsminister och nu framförde en vision för det här som vi har efterfrågat av utbildningsministern nu under en lång tid.

    Jag anser, precis som ledamoten Högman sade, att man inte behöver göra allt precis som i riket. Men problemet är ju att man är alldeles för sent ute. Vad än man säger till försvar så tror jag nog att ledamoten Högman också vet att skulle man ha varit i sin tidigare yrkesroll så hade man velat få de här svaren tidigare än under våren. Nu kommer semestrarna emot och man vet fortfarande inte hur man ska läsa läromedelsfrågan. Vi har en egen utbildningsbehörighet, men samtidigt är vi ju knutna till det finska läroväsendet genom läromedel, examina och andra funktioner. Så vi är ju inte en helt egen ö bara för att vi har egen behörighet. I de här gränsländerna nu så blir det problem. Det måste ju alla kunna erkänna.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:21

    I skolans värld så i dagsläge och om man blickar tillbaka så kommer alla reformer ganska hastigt på och man brukar kunna lösa dem. Jag alldeles övertygad om att man ska kunna lösa den här nu också.


  • Tack för det talman. Man kommer säkert att kunna lösa det, men man är ju sent ute och det kommer att bli problem i höst. Jag tycker att det skulle vara ärligt och bra om alla kunde erkänna det. Alla vi vet att det kommer att bli problem och det kommer att bli oklarheter. Alla vet vi att det är precis som ledamoten Högman sade, det blir hundra dagar av sommar och det brukar innebära välförtjänt semester för många. Så man har ju tappat momentum. Det finns oklarheter. Personer, både föräldrar, lärare, rektorer och andra ansvariga är oroade för hur detta ska bli. Anförandet som ledamoten Högman hade i dag hade jag med glädje hört för ungefär 6-8 månader sedan.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:22

    Men då kanske lagtingsledamot Zetterman kan vara glad idag i alla fall för mitt anförande.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman. Det här handlar om våra studerandes rättigheter på Åland. Vi vet om att pandemin har slagit mycket hårdare på de åländska arbetsplatserna. Vi har hög arbetslöshet och så vidare. Jag tycker att den här landskapsregeringen tar lite lättsamt på den utökade läroplikten och vad den egentligen innebär. Det är väldigt tråkigt för att vi talade här utanför i pausen mellan plenum och frågestunden om hur 90-talets ungdomar på Åland blev dubbelt bestraffade av den ekonomiska krisen och allt möjligt. Jag hoppas att vi inte släpper en hel årskull nu vind för våg på grund av att ingenting kommer att hända.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:23

    Den utökade läroplikten och det som har drabbat skolorna med pandemin, det ju liksom lite två olika skilda sakar. Pandemin har ju drabbat eleverna både i grundskolan och i andra stadiet. Men däremot har ju ungdomarna i andra stadiet varit mera borta ifrån undervisningen. Det här måste man ju titta på. Man måste funderar hur man kan lösa det och hjälpa ungdomarna så att de får en examen och att de får en god grund att gå vidare på. Det tycker jag att är en annan sak än den här utökade läroplikten. Det är lite att blanda äppel och päron.


  • Nej, allting som har att göra med åländska studerandes ekonomiska situation, deras utbildningssituation och deras framtidsutsikter har med det här att göra.

    Ledamoten Högman nämnde att Finland har 15 procents avhopp. Vilka siffror har man på Åland? Jag har tidigare inte fått några sådana siffror presenterade. Vi tappar elever mellan grundskolan och gymnasiet och mellan kommunerna och landskapet.

    Som sagt, pandemin har slagit hårdare mot Åland än mot riket. Vi är efter i upphandlingar av läromedel. Vi är inte med på gemensamma stora upphandlingar, om till exempel datorer för studerande, som kunde få ner priserna. Så det blir både sämre, dyrare och väldigt mycket kämpigare för en generation nu som hamnar här mittemellan innan landskapsregeringen presenterar någon slags framtid.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:25

    Det finns siffror på avhopp hos ÅSUB. Om jag försöker komma ihåg rätt så borde det vara ungefär 100 som hoppade av enligt de senaste siffrorna. Eftersom antalet studerande i Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum ungefär är 1 000 så borde det ligga någonstans på 10 procent. Men det är ju också det som är problematiskt, att det inte finns exakt statistik. Det är därför som man behöver ta ett samlat grepp över just dessa hemmasittare - det är väl tokigt att kalla dem så - men de som inte går i gymnasialstadieutbildning. Det var den ena biten.

    Sedan den andra bitar med upphandling av datorer, det är nog mycket bättre om var och en får köpa den dator de vill ha. En del har ju också redan dator (… taltiden slut). Det finns siffror presenterade....


  • Till skillnad från tidigare replikgivaren så tycker jag att det var en fröjd att lyssna på ledamot Högman. Om man tar den här åländska modellen eller den Högmanska modellen - vad vi nu ska kalla den för - så är det precis det som har byggt det här samhället. Vi tänker själva utgående från de förutsättningar vi har här. Vi bygger upp småskaliga lösningar som passar vårt samhälle, i stället för att i panik, springa efter allt vad rikssidan hittar på utan att det överhuvudtaget är tillämpbart här. Jag tycker att det är mycket bra.

    Jag håller också med ledamot Högman om det som hon sade, att det är inte en lösning för dem som har problem och är skoltrötta att ytterligare pådyvla dem ett skolår. Här borde man lägga alla resurser på att försöka underlätta för att de faktiskt kommer ut och får ett riktigt arbete, vilket inte är så lätt i dagens läge. Jag ska återkomma i nästa replik


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:27

    Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det här.

    Den här gruppen som inte går till gymnasieskolan och som hoppar av gymnasieskolan, så det är någonting som är ganska svårt att genomföra. Du kan inte göra för alla liksom på ett sätt, utan här måste man ha det individuellt prövat.


  • Jag håller med om det. Det jag försökte säga - jag ska vara lite tydligare nu - är att jag tror inte att det är den bästa modellen att hålla skoltrötta ungdomar kvar inom skolvärlden, oavsett vad man kallar det för.

    Tar jag min bransch till exempel, jordbruksbranschen, så det är en sådan bransch där många som hade svårt att hitta sin plats i livet började arbeta. Men när jag ser på de 40 åren som jag har hållit på så har det ju blivit oerhört invecklat, det är inte för vem som helst att börja. Det är en oerhörd komplicerad bransch och så är det också med många andra branscher. Det stora problemet är att hitta arbetsplatser åt folk som behöver ha lite lättare jobb, om jag uttrycker mig på det sättet. Det är detta som jag tror att man borde lägga fokus på istället för att kopiera system som inte passar oss.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:28

    Jag tror inte heller att den finns finländska modellen med förlängd läroplikt alltid bara innehåller att de ska gå i skola. Så enkelt tror jag inte att det är. Men här tror jag nog att man får lägga ganska stora klut på att utforma det. För räddar man en för yrkesliv så har man räddat ganska mycket pengar till samhället.


  • Tack, talman! Tack ledamot Högman för ett balanserat anförande som även lyfte att Åland faktiskt har det bra i grunden. Vi har en bra gymnasieutbildning i jämförelse med Finland som tidigare har dragit ned rätt mycket och förändrats speciellt utifrån yrkesutbildningarna. Regeringen ser utifrån vår självstyrelsebehörighet, vi utvecklar och anpassar vår utbildning bäst så att den är anpassad för våra förhållanden. Det är ju ett gediget arbete som just nu faktiskt pågår, dels förändringen utifrån gymnasieutbildningen, men även ett mer samlat grepp hur vi arbetar med de elever som faller mellan stolarna.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:30

    Det är ju så att de ungdomar som går till utbildning, som går till yrkesutbildning och som går till lyceet så de allra flesta klarar det här jättebra. De får en bra utbildning, de kommer ut i samhället och de blir produktiva. Min uppfattning att vi ska vara glada för att vi har så duktiga ungdomar. Jag måste ju säga att min uppfattning är att ungdomarna blir bara klokare och klokare. Jag upplevde under min tid som lärare och rektor att de var mycket, mycket klokare än vad jag var när jag var ung. Jag tror att där måste vi utmåla en lite mer ljus framtidsbild.


  • Tack, talman! Vi måste absolut se ljust på framtiden. Det är av den anledningen som det faktiskt är ett prioriterat arbete inom landskapsregeringen nu, utifrån att vi faktiskt kan presentera ett åländskt alternativ när vi presenterar budget 2022.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 16:31

    Tack.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 16:31

    Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag vill gärna beröra tre områden i den här budgeten; trafik, utbildning, ekonomi -kommunal ekonomi.

    Landskapet ska alltså införskaffa en färja från Norge. Det blir i stället för den omställning som det fanns visioner om för en fossilfri sjötrafik på sikt. Men eftersom man i drastiska och ogenomtänkta ordalag för ungefär ett år sedan hävde det avtal som innebar en modern kortruttslösning för Ålands del, och som skulle göra att vi låg i framkant när det gäller trafikutveckling, så står vi nu alltså i ett panikartat läge. Man får nu börja köpa 20 år gamla färjor från Norge, ett land som går i framkant och som nu ställer om.

    Förutom att det här är otroligt sorgligt och förutom att det kommer att kosta landskapet en hel del i skadestånd och annat när det är avklarat, så vad är det riktigt som lagtinget nu säger ja till i och med den här fullmakten på 4 miljoner euro? Vad innebär dessa 4 miljoner euro? Jag upplever inte att utskottet har klarlagt vart de pengarna ska gå och vad de räcker till.

    Minister Wikström sade att i den här kostnaden ingår allt. Men vad kostar då en ombyggnation för isklassning? Vad kostar det? Enligt de siffror som jag har och kunskap från området så kostar det 1-2 miljoner euro att isklassa ett fartyg som inte är gjort för isgående. Kan den här prislappen verkligen räcka till?

    När det gäller påståendet att utsläppen minskar så vill jag också påstå att det inte är en korrekt kalkyl, åtminstone har inte utskottet heller där fått se några uträkningar. För om man lägger in den här nya färjan på linjen Åva-Osnäs så måste man ju lägga Viggen på en lång rutt på södra linjen, och där bränner man upp de miljöfördelar som man skulle få på Åva-Osnäs linjen. Tyvärr så stämmer ju inte det här. Jag tycker att utskottet borde faktiskt på riktigt titta på de här frågorna, inte bara vara så romantiska och ge en sådan romantisk bild av alla de här frågorna när man har höranden som tyder på något helt annat.

    När ledamoten Jörgen Pettersson presenterade betänkandet så fick jag en stark upplevelse att det här inte är realism. Det är romantik och romantiker hör hemma i romaner och möjligen på midsommarnatten, men inte som ordförande i finansutskottet.

    Ledamoten Pettersson lovade dessutom att en tunnel till Föglö skulle vara igång redan innan julen 2019. Det var rena fantasier redan då och det kommer det att fortsätta att vara. Jag tycker att man från lagtingets sida kan kräva mera saklighet, mera realism och mera fakta i finansutskottets betänkande och utsagor som vilar på data, statistik och utredningar och inte på någon annan romantik. Det är nästan outhärdligt, tycker jag, att stå ut med det här.

    Det är bra med visioner, men jag tycker att landskapsregeringen ägnar alldeles för mycket tid åt orimligheter och fantasier som inte ens majoritetsblocket själva verkar tro på. Dit räknar jag då frågan om tunnel till Föglö och jag räknar också den här storskaliga vindkraften. Det här tar kraft, pengar och tid från annat som vore mycket mer relevant att satsa på idag. Det finns pengar till det, men tydligen inte för att stärka vården, psykiatrin och stödundervisningen i skolan.

    Jag vill också komma in på den här frågan om läroplikten och gymnasieutbildningen. Landskapsregeringen har över ett år sturskt sagt att här på Åland behöver vi inte förlängd läroplikt. Nej, för vi har vår egen åländska skola och den är bättre än den finländska. Vad grundar man då sina utsagor på? Vad menar utbildningsministern när hon i tidningen säger att i Finland har man inte några speciallärare? Det är ju inte sant. Eller har journalisterna missförstått? Är inte sanningen helt enkelt den, om vi är riktigt ärliga, att regeringen Thörnroos har missat tåget fullkomligt i frågan om förlängd läroplikt? Man hör ju på ledamöter som uttalar sig här från majoritetsblocket att de inte förstår vad den här reformen ens innebär. Man tror fortfarande att det är ett tionde skolår som lantrådet trodde för ett tag sedan.

    Man måste nog kanske låta sig styras av lite mera förnuft och titta lite mera sakligt på de här reformerna innan man avfärdar dem på så totalt lösa boliner som man har gjort i det här fallet.

    Så nu får skolorna och ungdomarna lida och familjerna ska betala mer än förut. Vi har ett näringsliv som förlorar i attraktionskraft och ett samhälle som förlorar i konkurrenskraft. Är det verkligen värt det? Jag tror att regeringen har förlorat sig i att man tyckte att man nog inte ska följa allt som de gör i Finland. De får nu hitta på vad de vill, men vi ska gå vår egen väg.

    Det är nog bra om man vill gå sin egen väg men den här reformen, om man tittar sakligt på den, så är precis vad Åland behöver den. Den tar ett helhetsgrepp om utbildningen och det förstår man i skolorna och skolledningarna. Man förstår också att i landskapet Åland så behöver vi det här ännu mera än i riket, därför att vi har den här klyftan i ansvar mellan kommunerna som har dagis och grundskola, och sedan tar landskapet vid när man ska börja gymnasiet och där i den klyftan så förlorar vi många. Man talar om en hel generation ungdomar som varken är i utbildning eller i arbetslivet. Och vad händer med dem? Är det så som vi ska ha det här på Åland?

    Jag är rädd för att när man nu då har gått in för det här så kan man inte släppa prestigen. Nu har man sagt nej, så då får man leva med det och så ska man hitta på sådana här plåsterlösningar som absolut inte kommer att bli bra.

    Dessutom så måste man hålla ögonen öppna på andra reformer, till exempel flexibel skolstart, som också kommer på rikssidan så att man inte missar också den här på Åland för då blir vi ännu ett steg efter också i det skedet av utvecklingen.

    Jag skulle vilja att regeringen redogör för detta att det är så mycket sämre i Finland och att vi är så bra på Åland. Vad finns det för statistik och siffror på det? Jag hoppas att det stämmer, men jag tvivlar i många fall. Jag vill också mena att de neddragningar som regeringen Sipilä gjorde på utbildningen i Finland, de drabbar i huvudsak inte gymnasierna utan de drabbar forskningen och universiteten, för de finansieras via statskassan. Det är kommunerna i Finland som upprätthåller gymnasiet, och det var nog kanske inte helt och hållet bara Sipiläs fel i så fall.

    Nej, det här är väldigt beklagligt. Jag hoppas att landskapsregeringen kan släppa det här känslomässiga sättet att se på viktiga reformer och också släppa den här beröringsskräcken med Finland som faktiskt leder er fel.

    Sedan till kommunerna och ekonomin. Det är ju så att nu ska det då vara frivilliga lösningar och frivilliga vägar till samgåenden. Det låter jättebra. Fri vilja, egen drivkraft, det är jättebra. Allt är bra med det, förutom att det inte blir något resultat. Jag tycker nog att resultat är ganska meningsfullt, särskilt när man har en ekonomisk situation som kanske kräver lite resultat. Då måste man ju fråga sig, vad ska den här fortsatta kommunstrukturen då kosta landskapet? Ska vi fortsätta år efter år att höja och höja och höja på landskapsandelar till lands- och skärgårds kommuner hur länge som helst på bekostnad av det som landskapen själv tillhandahåller; vården inom ÅHS, gymnasieskolorna och andra gemensamma åtaganden? Det är så tyvärr, att det är väldigt dyrt i många led för Åland som helhet med en evighetsmaskin av byråkrati som vi har byggt upp med 160 olika beslutsfattande organ. Det är extremt ineffektiv samhällsmodell som vi har och det ska vi nu fortsätta att betala för, tycker regeringen Thörnroos.

    Det är helt uppenbart att vi i den här budgetbehandlingen tycker annorlunda och det kommer vi att föra till omröstning. Jag tycker att det är synd att inte utskottet på allvar har tagit fasta på de höranden där det i utskottet framkom att det är ytterst få kommuner idag på Åland som ens har den administrativa kraften att förändra sin egen situation. Det betyder helt konkret att den här modellen med fri vilja och egen drivkraft låter bra, men resultatet uteblir.

    Jag hoppas att man har mer att komma med. Eller har vi nu hört allt vad landskapet har att komma med i frågan om kommunstrukturen? Tack, fru talman!


  • Tack, fru talman! Ledamoten berör fossildrift och klimat. Det är ju så att när man ersätter två färjor med en så betyder det att man släpper ut mindre. Så även om den här lösningen nu är en fortsatt fossilfärja så är det en dieselelektrisk drift som vi eftersträvar. Det är en betydligt effektivare metod än nuvarande metod. Därtill när man kör en färja i stället för två så sparar man också på utsläppen. När man gör jämförelser med Norge så ska man komma ihåg att Norge är ett av världens rikaste länder som finansierar sin omställning med hjälp av olja. Det kan vara värt att komma ihåg när man tänker på de här sakerna. Vi behöver tänka på var Ålands ekonomi ekonomiska situation är idag och inte jämföra med ett av de absolut rikaste områdena i hela världen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:44

    Det finns andra länder också, till exempel Finland som går i bräschen för den här omställningen och som gör det i stora kliv framåt. Det är synd att Åland ska bli det här fossilområdet som är kvar här i Norden sedan på längre sikt och bli någon avställningsplats för avlagt tonnage från länder som faktiskt ställer om. Det är inte hållbart i längden. Det kommer inte att hålla. Vi måste göra den här förändringen också här på Åland.

    Men kan ministern svara på vad den här isklassningen kostar, vad den här fullmakten de facto går ut på och vad vi får för pengarna?


  • Tack, fru talman! Det här är ju nu en upphandling av en färja, så vi måste ta hänsyn till vad det blir för färja sedan. Det är förstås så att det inte finns så många färjor på marknaden, men man måste ta hänsyn till vad det blir för färja när man upphandlar. Tidigare har vi idag talat här om upphandlingar också. Tidigare har jag också erfarit att ledamoten har vissa luckor när det gäller just upphandlingslagstiftning. Vi måste vänta tills det är klart innan man kan göra en fullständig bedömning, men bedömningen idag är att det här ska räcka.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:46

    Jag vet inte vem som har luckor, men uppenbarligen finns det luckor i hela den här bilden av vad finansutskottet skriver. Som jag uppfattar det så har man inte fått fakta, siffror och underlag på vad helheten kostar, vad ombyggnationen av färjfästen och anpassningar kostar och vad isklassningen kostar. Sedan är det väl så att det finns ändå en färja som man har spanat in, som är från Norge, som är 20 år gammal och som man har för avsikt att upphandla. Inte vet jag om det är några luckor i det här, men då får ju ministern gå upp och begära ordet. Men det är helt klart att åtminstone stora delar av lagtinget saknar en helhetsbild här. Det kommer det ena hugskottet efter det andra, alltifrån tunnlar till andra fantasier. Det är helt oklart vad landskapet vill åstadkomma här.


  • Tack, fru talman! Tack för ett innehållsrikt anförande. Jag kommer inte att kommentera allt. Det roar mig lite att vi kanske har lite liknande åsikter när det gäller vindkraften just nu och vi hade kanske lite olika tidigare.

    Men den här lilla färjan nu som ni ondgör er över ska kosta cirka 4 miljoner. Vi fick ju uppgifter om att en ny kanske skulle kosta 30 miljoner. Då ser jag rent pragmatiskt, det är 26 miljoner mera. Norge har en BNP som är 60 procent större än vad vi har, de har haft budgetöverskott i 25 år och de har en arbetslöshet som är hälften av vad vi har. Vi har ett bokslut på minus 50 miljoner. Tycker ni verkligen att vi ska tävla med Norge när det gäller färjorna eller att vi kan acceptera att ta de smulor som faller därifrån?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:47

    Tack, fru talman! Jag tror inte att vi kommer att ligga i paritet med Norge hur vi än försöker. Det enda vi kan göra är att i varje beslut försöka gå i rätt riktning.

    I motsats till ledamoten Toivonen så tror jag att det existerar en klimatkris, vilket jag menar att medför att vi måste fatta beslut som hela tiden går i den riktningen. Jag upplever inte att det här är tillräckligt välgrundat beslut. Det mest problematiska är att jag tycker att vi inte får svar här i lagtinget vad den här fullmakten innebär och vilket beslut vi går med på i och med att den här budgeten klubbas.


  • Oberoende om man tror eller inte tror på klimatkris så vad jag har förstått med den här färjan så är den i alla fall, som skämtsamt sades, mer klimatsäker än de andra. Det går åt mindre energi. Och, som sagt, den kostar mycket mindre. Ska vi ha många 30 miljoners färjor så kostar det oerhört. Vi får ju faktiskt många sådana här färjor för samma pris och vi kan skära ner kostnader. Dessutom så ska den väl också gå att konvertera till biogas, om jag inte är helt fel underrättad.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:49

    Jag tror det skulle vara mycket bra för landskapsregeringen att inför lagtinget presentera en helhetsbild. Vad är det som händer? Om den här färjan plockas in på den här rutten så tas den färjan över till en lång rutt med ett fossildrivet fartyg som istället för att gå på en kort sträcka ska gå en längre sträcka. Har man gjort de uträkningarna och beräkningarna på koldioxidutsläpp på helheten? För det är väl ändå det som i slutändan är intressant, inte bara en enskild färja och en enskild linje utan hela skärgårdstrafikens utsläpp.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Du inledde med om jag var felciterad. Det gällde inte en speciallärare och i en av tidningarna stod det studiehandledare. Och ja, jag var felciterad. Det är klart att de har studiehandledare även i Finland, men de har betydligt färre och det kommer de naturligtvis att åtgärda nu i den här reformen.

    Det här handlar inte om prestige från landskapsregeringen beträffande läroplikten. Vi vill utforma och utveckla gymnasieutbildningen utifrån åländska förhållanden. Vi har i grunden en bra utbildning och det är jag säker på att ledamot Gunell också håller med om. Vi har mera lärarledda lektioner på yrkesgymnasiet. Vi har mer resurser när det gäller laboratorier och moderna maskiner i skolorna. Vi har begränsade gruppstorlekarna på Ålands lyceum, vilket man inte har på rikshåll. Vi har även satsat på studiehandledarfunktioner både i Ålands lyceum och i yrkesgymnasiet och av den anledningen (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:51

    Jo, men jag har också arbetat i landskapsregeringen. Jag vet också hur tunt vi har det med tjänstemän, kompetens, tillräckliga breda synsätt på olika frågor och hur lite tid, kraft och resurser och tillgång till forskning och utveckling i pedagogisk verksamhet som vi har på Åland jämfört med våra kringliggande länder; Finland och Sverige. Därför har vi genom tiderna följt de här länderna och tagit steg på samma sätt som dem i pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag menar att den här reformen i Finland är en sådan som vi bara borde inse att vi ska följa, för det kommer att stärka vårt samhälle på sikt. Vi har också en ganska låg utbildningsgrad på Åland.


  • Tack, talman! Vi har en lägre utbildningsnivå om man nu ska jämföra med Finland, men den har faktiskt ökat för varje år, vilket den även gjorde år 2020. Men det är väl det som är styrkan i det åländska samhället, vi tittar västerut, vi tittar österut och samlar erfarenheterna utifrån vad som är den bästa vägen att gå och sedan gör det till en åländsk modell. Det är ju det som har varit styrkan hela tiden i det åländska samhället.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:52

    Nå, det där är ju en sanning som vi har sagt i trettio år snart och till viss del stämmer det väl. Men samtidigt så fick vi höra bland annat av Centern många gånger genom åren att man också måste lyssna. När makten slutar lyssna så ska de bytas ut. Var det inte så ni sade? Nu tycker jag att ni i landskapsregeringen ska lyssna på skolorna. Ni ska lyssna på lärarna, skolledningarna och ni ska lyssna på familjerna. Det finns också företagare och andra som tänker; varför ska vi bo på Åland när våra ungdomar får gå gratis i Katedralskolan i Åbo? De kan lika gärna bo där som på Åland. Vi förlorar ju på att inte införa den här reformen. Det är det man måste inse. Alla andra plåsterlösningar där vi ska klippa och klistra blir sämre. Jag är övertygad, tyvärr.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag håller med om i princip det mesta som ledamoten tog upp i sitt anförande. Jag tycker att det är lite beklämmande, jag tog själv upp det i mitt anförande tidigare att betänkandet nu i princip är rentvättat från vad vi fick från hörandesidan, i mångt och mycket är det väldigt tomt därifrån. Det är synd, för det blir ett ganska intetsägande dokument när det kunde vara någonting som strävar framåt.

    Jag tycker att den klart tydligaste frågan här idag är just den förlängda läroplikten. Där har vi en tydlig linje på hur vi ska föra den vidare. Jag tycker också att det är synd att vi inte parlamentariskt, som vi har föreslagit, skulle kunna komma överens om långsiktiga lösningar. För vi märker ju här i dag att det finns stora kunskapsluckor hos många när det gäller vad den egentligen innebär. Vi från Liberalerna ser ju att den behöver inte bli kostnadsdrivande överhuvudtaget om vi också reformerar studiepenningssystemet. Det behöver ju inte överhuvudtaget tillföras (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:54

    Nej, jag håller med om det. Man kan definitivt titta på studiestödssystemet och hur stora delar som det därifrån kan finansieras. Jag bedömer heller inte att det här är en reform som kommer att kosta mycket, mycket och man kanske tror att det här handlar om många miljoner, men det gör det inte. Det här måste man ju ut göra utredningar på. Naturligtvis så vill ju lagtinget säkert se anpassningar till det åländska samhället. Vi här i lagtinget är ju inte någon kopiator, utan det är klart att lagstiftningarna kan vara åländska och det ska vara en åländsk lag. Men reformen som sådan så behöver vi ha.


  • Tack, talman! Vi pratar så ofta och det blir klyschor om hur vi ska ha avbyråkratisera. Vi ska förenkla, vi ska öka kostnadseffektiviteten, vi ska stärka utbildningen och vi ska vara i framkant när gäller attraktionskraften etc. Men det är ju bara tomma ord. Vi ser ju när det finns en tydlig åtgärd, som kunde innefatta allting; avbyråkratisering, öka attraktionskraften, öka konkurrenskraften och plocka upp alla de problem som finns kring barn och ungdomar i dag, så då blir det ingenting. Jag tror ju att grundorsaken till att den här frågan har blivit akut är att landskapsregeringen såg det här som någon sorts reptilreflex i att det här är självstyrelsepolitik. Vi ska göra som vi alltid har gjort, ingen ska komma och säga hur vi behöver göra. Men frågan är större än så.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:56

    Det är nog inte det åländska samhället betjänat i det här svåra läget att lämna realism, höranden och det som hörande säger åt sidan och istället ägna sig åt romantik och en förskönad bild, vilket jag tycker att det här utskottsbetänkandet verkligen är ett exempel på. Som sagt, romantiker passar bäst i romaner och på midsommarnatten, men inte i finansutskottet.


  • Tack, fru talman! Ja, man har ju hört många socialistiska anföranden från den här talarstolen under åren. Det här tar väl priset vad gäller att än en gång tala för utgifter och ta absolut noll hänsyn till att vi behöver inkomster. Det sista är att ledamoten, Socialdemokraternas ordförande, anser vi inte ska försöka förverkliga visionen om ett vindkrafts Åland som skulle kunna ge oss ett otroligt mervärde inte bara vad gäller hållbarheten utan i synnerhet också när det gäller inkomster. Det är en tragisk reaktion från Socialdemokraterna.

    Vad gäller den för Socialdemokraterna så förhatliga kommunala sektorn, alltså allt som finns utanför Mariehamns gränser, så försöker ju den nuvarande landskapsregeringen reda upp så gott det går efter det att Socialdemokraterna har haft ansvaret för kommunfrågan. Vi har tagit det första steget och från och med igår, den 1 juni 2021, har kommunerna nu möjligheter att förändra sina strukturer.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:57

    Ja, ledamoten Harry Jansson, vicelantrådet, förnekar sig aldrig. Det är samma nedlåtande attityd. Men svara istället på frågorna vad det ska bli för resultat. Hur ska ledamoten, vicelantrådet Jansson, se till att det blir förändringar på det kommunala fältet? I utskotten får man höra att det kanske finns en eller två kommuner på Åland som överhuvudtaget har den administrativa styrkan att genomdriva en reform. Hur ska ledamoten Jansson få rörelse i det här projektet? Vem ska leda det och när ska resultaten komma? Eller ska vi betala mer och mer och mer år för år?


  • Tack, talman! Ja, ledamot Gunell vet ju att från och med i går, den 1 juni 2021, så kan den kommunala sektorn börja diskutera tillsammans igen. De vet att de har lagliga förutsättningar att kunna gå samman när de så önskar. Som vi har lovat i regeringsprogrammet så kommer den här landskapsregeringen att vara mycket aktiv i att hjälpa till och underlätta de diskussioner och processer som ett bra slutresultat för berörda kommuner innebär. Sedan får vi se i vilken mån politik ute i enskilda kommuner kommer att försvåra det hela, men vi kommer att göra vårt bästa. Det enda vi har kunnat göra så här långt är att helt enkelt ta bort förbudet för kommunerna att göra någonting.

    Vad gäller att kommunerna inte skulle ha kraften att göra den här förändringen, det är ju sådant nonsens så att jag blir förvånad om utskottet skulle ha tagit den typen av påståenden på allvar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:59

    Det är nog socialism det, att betala sig blå på gamla strukturer, ålderdomlighet och en ineffektiv samhällsmodell. Det går inte att säga att den inte är det. Det är bra med fri vilja och egen drivkraft, men det blir inget resultat och det är detta som landskapsregeringen nu har åstadkommit. Ni får nog överbevisa oss med att det faktiskt blir några reformer på det här området. Jag tror det skulle vara viktigt om landskapsregeringen faktiskt kunde drivas mera av kärlek till landskapet Åland, dess invånare och dess behov av utveckling, snarare än något sorts reflexmässigt finnhat och hat mot Mariehamn. Vi kommer ingenstans med det. Den tiden är förbi.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 17:00

    Talman! När vi regeringspartier för ett år sedan startade hela arbetet med första hjälpen av det åländska samhället fanns många frågor i luften. Skulle insatserna vara tillräckliga? Skulle de komma i rätt tid? Tänk om vi missat något? Vi kunde helt enkelt inte då överblicka magnituden av krisen som skulle utveckla sig.

    Men när vi nu ser tillbaka på pandemimånaderna blir jag i alla fall oerhört imponerad, inte minst av att våra myndigheter kunde ställa om otroligt snabbt till en helt ny vardag. Också för att ålänningarna följt rekommendationer om försiktighetsåtgärder och hållit ut. Nu börjar vi se ett ljus i tunneln. Vaccineringarna går framåt, arbetslösheten minskar, restaurangerna öppnar, närturismen har smygstartat och sommarivern börjar skönjas.

    Enligt finans- och näringsutskottet är det dock inte läge att ligga på våra lagrar. Vi har visserligen vigt en stor del av vår tid till att följa samhällets utveckling och levererat åtgärder i snabb takt. Men nu övergår vi i en ny fas; nystarten och den behöver kombineras med en balansering av budgetekonomin på ett förnuftigt sätt.

    Talman! I varje kris riskerar de som befann sig i en utsatt position att drabbas värst. Vi fortsätter att säkra finansieringen av hela samhällets hantering av pandemin. Förslaget om höjda landskapsandelar till kommunerna är en investering i våra medborgare, att landskapsregeringen har en beredskap för tilläggsanslag till ÅHS och att det finns en flexibilitet i nedskärningarna över tid ger den lugn och ro som krävs just nu.

    ÅSUB har visat att arbetslösheten kommer att minska alltför sakta om inte politiska åtgärder möter upp utvecklingen. Den här regeringen förlänger sysselsättningsstödet för anställning av arbetslösa, erbjuder 220 unga sommarpraktik och ordnar fler sysselsättningsfrämjande utbildningar. Men vi inser också att detta inte kommer att räcka, vi följer därför utvecklingen noga inför budgetprocessen för 2022.

    Hållbart Initiativ hade dock gärna sett att finans- och näringsutskottet skulle ha gjort en fördjupad analys om gymnasieutbildningen. Från och med i år har Finland förlängt läroplikten till 18 års ålder för alla som går ut grundskolan. Till det har man också gjort utbildningen avgiftsfri. Enligt vår mening är samhällets roll att ge möjligheter till lärande, formellt och icke formellt, och rikta resurser till personer med låg socioekonomisk status.

    I våras ändrades studiestödslagen så att studerande under 18 år vars föräldrar har låga inkomster får ett extra tillägg, och att inkomstgränserna höjs så att fler kan få detta tillägg. Även om det är ett välkommet tillskott möter det inte kostnadsbilden för läromedel, särskilt vid Ålands lyceum.

    En grupp tillsatt av landskapsregeringen, som jag deltog i, har tagit fram förslag på revidering av studiestödslagstiftningen. Vi föreslår ett tillägg för läromedel för studerande i hushåll med låg inkomst. Om vi hade satt igång det finska systemet med läromedelstillägg på cirka 47 € månatligen skulle kostnaden uppgå till mellan 20 000 - 30 000 € på Åland.

    I andra tilläggsbudgeten föreslås ytterligare att för nya studerande, ettor, vid Ålands lyceum så subventioneras inköp av skoldator. Hur det blir sedan är fortfarande en öppen fråga. Centrala upphandlingar och delningsekonomi kunde gott vara kommande lösningar för att minska kostnadsbilden för gymnasiestuderanden.

    I debatten har föreslagits begreppet utökat lärostöd, det också föreslagits omfördelning av studiepenning till att neutralisera kostnaderna, vilket är väldigt intressant. Det finns många kombinationsmöjligheter här och också, ideologiska avvägningar som behöver göras. Vi ser verkligen fram emot det från Hållbart Initiativs sida.

    Talman! För 2017 var skärgårdstrafikens koldioxidutsläpp utifrån bunkerberäkningar 16 900 ton. Det motsvarar 6 760 Thailandsresor fram och tillbaka eller 5 600 villors förbrukning av eldningsolja eller 1,1 miljarder säsonger på Netflix. Det frigående tonnaget har en medelålder på 33 år. Färjorna är byggda för fossildrift och är inte särskilt energieffektiva. Eftersom många är gamla, är det inte konstigt att det sker driftsstörningar och att dessa kan dra ut på tiden då inte reservdelar alltid finns tillhanda. En ytterligare konsekvens av det ålderstigna tonnaget är de skenande kostnaderna. De 10 senaste årens budgeterade trafikkostnader, inklusive nuvarande år, uppgår till en totalsumma på över 161 miljoner €. Det är en hisnande summa.

    Landskapsregeringens tydliga avsikt är att skärgårdstrafiken ska bli helt fossilfri. Det kommer högst troligen att innebära investeringar i en kombination av eldrift, biobränslen och vätgas. På Åland är vätgasdrift bäst där batterikapaciteten inte ännu räcker till. Närmast skulle det handla om södra linjen, norra linjen och i tredje hand tvärgående. Det måste också bli mycket mer attraktivt att röra sig utan bil i skärgården. En kommande passagerartrafik behöver matcha med kollektivtrafik och elbilspooler vid hamnarna.

    Lappa-och-laga metoden kommer inte att fungera för att komma vidare. En tunnelutredning kommer inte att ge svar på alla frågor. Det behövs en investeringsplan för en hållbar skärgårdstrafik för ett livskraftigt lokalsamhälle. Det är en central del av den åländska nystarten enligt Hållbart Initiativ.

    Talman! Visst måste jag också sälla mig till lokaltidningarnas ledarsidor i min besvikelse att något riktigt viktigt saknas i debatten. Också finans- och näringsutskottet har missat en helt central del i nystarten, nämligen naturen.

    Åland är off track vad gäller målet om ekosystem i balans. Av de arter som finns i den finska rödlistan finns 20 % på Åland. Ett tungt krav från EU-kommissionen ligger på Åland att utvidga Natura 2000-programmet inom de åländska vattenområdena.

    Vi är många som är ute i naturen nu. Den ger oss enorm återhämtning och rekreation men så mycket mer än så. Värnandet av naturen är rentav en av förutsättningarna för Ålands attraktionskraft. Ska vi ha ett livskraftigt näringsliv också i framtiden måste vi bli mycket bättre på att säkerställa ekosystemtjänster som frisk matjord, pollinering och besökarupplevelser. Erfarenheter från Finland visar att varje euro som investeras i infrastruktur för naturreservat ger 10 euro tillbaka i intäkter. Naturen är bra business. Även Visit Åland efterfrågar sådana här satsningar. En tydligt uttalad satsning på ekoturism torde ligga helt rätt i tiden.

    En nystart för naturen är en självklar del av nystarten av Åland. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag vet inte, på något sätt känns det som att den åländska politiken är liksom konsten att göra saker och ting krångligt.

    Den förlängda läropliktsfrågan är en sak som borde vara självklar och enkel. Ledamot Holmström tycker att utskottet borde ha gjort en större djupdykning och större utredning kring frågan. Jag tycker att det är väl ändå landskapsregeringens roll. För mig och för oss liberaler är frågan enkel. Den kan finansieras som sagt via förändring av studiepengen. Vi avbyråkratiserar samtidigt och vi stärker de problem som har funnits i många år via viss lagstiftningsförändring. Jag tycker inte att vi behöver arbeta så mycket i utredningar och arbetsgrupper kring den här frågan. Jag tycker att all fakta finns redan. Nu gäller det nog att skrida till verket.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:09

    Talman! Det som är oroväckande är ju kostnadsbilden särskilt för studeranden vid Ålands lyceum. En utbildning kostar ungefär mellan 2 500 till 2 900 euro beroende på linje och beroende på vilka digitala läromedel som också förväntas av studerandena. Det här kan man möta upp på många olika sätt. Man kan göra det via digitala upphandlingar, det vill säga att de här licenserna för läromedlen upphandlas av gymnasiet. Det kommer att kosta. Man kan också göra det så att man riktar resurserna till dem som behöver det allra mest, det vill säga elever, studeranden, från hushåll som har låg socioekonomisk status. Man kan också tänka sig att allt på ett bräde görs kostnadsneutralt så att säga för studerandena och då som kompensation minska studiepenningen. Det finns många kombinationsmöjligheter. Jag menar inte att ett är bättre än det andra, men vi behöver ha underlag för att göra den (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det finns nog ett sätt som är det bästa. Läromedelsföretagen ställde ju snabbt om från pappersmaterial till digitala läromedel. Det funkar ju så idag att det finns upphandlingsenheter där kommuner och skolor köper upp licenser för en hel termin åt gången. Sedan kan man köpa klassrumsuppsättningar etcetera. För att få bästa möjliga pris så sker det ju via upphandling. Här borde ju Åland agera precis på motsvarande sätt för att få bästa pris. Så är det ju liksom inget tu tal om vad som är den enklaste vägen där.

    Sedan när det gäller kostnadsbiten så givetvis om vi ska ha ett avgiftsfritt, kostnadsfritt gymnasium så ska det vara det. Det blir inte kostnadsdrivande, däremot så blir det mindre byråkrati, vi bygger ett starkare samhälle och det gillar oppositionen, både Socialdemokraterna och Liberalerna den här gången, vi är överens. Vi förvånas över den senfärdighet som landskapsregeringen (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:12

    Tack, talman! Jag har i alla fall inte sett några sådana kalkyler från Liberalernas sida att det här är kostnadsneutralt, om man tar pengar från en pott, det vill säga studiepenningen, och sedan för över den i form av central upphandling, köp av datorer, köp av redskap till yrkesgymnasier och så vidare. Det skulle vara intressant att ta del av det. Det kan vara möjligt att det faktiskt kan jämna ut. Det kan också vara möjligt att det blir mycket billigare att verkligen rikta resurserna till de elever, studeranden, som verkligen behöver det allra mest. Och också på något sätt ge ett subventionssystem för de här datorerna eftersom det också ska finnas en typ av frivillighet att välja en dator som passar en bäst. Samma sak som det behöver finnas en frivillighet för dem som studerar på yrkesgymnasiet att välja sina arbetskläder till exempel. Så jag tror att det finns nog en hel del frågor att nysta i. Det är det nog inte så enkelt som ledamoten John Holmberg låter förstå här.


  • Talman! En reaktion på senaste replikskiftet. Min uppfattning är att det är landskapsregeringen och majoriteten som krånglar till saker något oerhört och gör saker och ting väldigt mycket mera byråkratiska än vad de någonsin skulle behöva göras.

    Men det var inte det som jag tänker säga, utan jag tänkte säga att jag har skrivit två motioner om strategier för cirkulär ekonomi och biologisk mångfald som jag tycker att saknas. En del av klimatarbetet och miljöarbetet är ju att hela tiden förbättra sig och vässa de verktyg man har. Vad jag har förstått så är man ointresserad av båda strategierna från majoritetens sida.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:13

    Tack, talman! Just de två konkreta frågeställningarna om cirkulär ekonomi och biologisk mångfald, de arbetas med. De finns liksom i grundbudgeten formulerat redan. Det finns också i regeringsprogrammet sådana formuleringar, så de sakerna är ju redan på gång vad gäller att ta ett strategiskt grepp kring just cirkulär ekonomi. Jag vet att utvecklingsministern har på gång att tillsätta en arbetsgrupp med sak kompetens för att sätta upp målsättningar vad gäller det.

    Vad gäller strategin för biologisk mångfald så är det ju någonting som kopplar till den globala konventionen om biologisk mångfald som faktiskt kommer att revideras i Kunming i oktober. I frånvaron av internationella målsättningar och i frånvaron av de målsättningar som sedan kommer sättas av EU så finns det egentligen skäl att invänta det. Men att arbete fortsätter är ju helt klart.


  • Min uppfattning och den kännedom och kunskap jag har när det gäller både miljö och klimatarbete så är det väldigt viktigt att ha en konkret strategi där du har tydliga nyckeltal, målsättningar och att du kan stämma av. Min uppfattning är också den att vi saknar fullständigt en strategi för den biologiska mångfalden. Varför ska vi vänta på det här? Landskapsregeringen har ju sagt att man ska göra en egen klimatlag före EU:s krav kommer. Så varför skulle vi invänta just det här? Cirkulär ekonomi är en väsentlig del i omställningen och att råda bot på koldioxidutsläppen. Den biologiska mångfalden är en överlevnadsfråga för hela planeten.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:15

    Jag instämmer helt med vicetalman Sjögrens avslutande kommentar där.

    Vad gäller målsättningar för cirkulär ekonomi så finns det ju redan en väldigt daterad avfallsplan. Landskapsregeringen har aviserat att den avfallsplanen ska revideras under detta år. Det är en del av det här paketet med cirkulär ekonomi att man sätter målsättningar också för recirkulering och återvinning av olika typer av material helt enkelt. Där så har ju då frågan ställts till kommunerna att inkomma med material inför den reviderade landskapsövergripande avfallsplanen.

    Vad gäller biologisk mångfald så finns där också mål. Det är inte det som är problemet. Mål finns i form av färdplan för strategiskt utvecklingsmål nummer 4. De målen är satta utifrån Aichi-målen inom ramen för det globala avtalet. Jag tror att vi behöver revidera de målen och sätta nya åtgärder.


  • Tack, talman! Jag blir lite ledsen över att det verkar som om diskrepansen växer mellan det som Hållbart Initiativ säger att man vill och det som regeringen faktiskt gör. Jag skulle vilja ställa frågan: Vad vill hållbart Initiativ när det gäller den förlängda läroplikten? Vad vill Hållbart Initiativ när det gäller infrastruktursatsningar? För det hjälper inte att räkna upp en massa olika saker som man kunde göra om man inte tydligt kan säga; "det här driver vi, så här ska det bli och vi får majoriteten med oss". Då är det bara att prata för den publik som eventuellt lyssnar.

    Och att tillsätta en arbetsgrupp, det betyder inte någonting och det är ungefär som att känna att man har gjort ett jobb när man svarar på ett mejl. Ingenting har hänt.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:17

    Nu tror jag att ledamoten Fellman inte lyssnade på mitt anförande. Hållbart Initiativ vill minska kostnadsbilden för studier på gymnasialnivå på Åland. Den är alldeles för hög i dag och det utgör ett hot mot ekonomisk jämlikhet och de mål som vi har satt kring det. Det ska inte vara en ekonomisk fråga att studera på gymnasiet och därför behöver vi hitta nya åländska lösningar för att minska kostnadsbilden.

    Vad gäller infrastruktursatsningarna så har vi också varit väldigt klara med att vi behöver ha en investeringsplan för förnyandet av skärgårdsfärjorna så att det går i den riktningen som landskapsregeringen har sagt, det vill säga i en fossilfri riktning. Vi behöver sätta ett årtal. Vi behöver välja vilka linjer som ska tas först, vilka linjer som tas sedan, var vätgasen kommer in, var elektrifieringen kommer in och biobränslena. Det behöver finnas i en plan och det behöver tas fram under detta år. Så jag tycker att Hållbart Initiativ har varit väldigt klara på de två punkterna.


  • Tack, talman! Men på de punkter som ledamoten nu räknade upp så har det inte hänt. Det har inte kommit någon plan och det har inte kommit någon lösning på frågan med förlängd läroplikt och de höga kostnaderna. Är ledamoten nöjd med det arbetet som man har gjort i landskapsregeringen? Har man kommit tillräckligt långt på de här områdena? På de här jätteviktiga områdena ställde vi från oppositionens sida frågor för länge, länge sedan. Beskedet från landskapsregeringen var; nej, vi tänker inte gå in för den här reformen när det gäller läroplikten och vi tänker inte köpa en el hybridfärja, utan vi går en annan väg i stället, som ännu inte har presenterats för oss. Det finns inget alternativ till det som man har skrotat.

    Jag kommer ihåg en väldigt energisk talesperson för Ålands natur och miljö som hävdade att allting alltid gick för långsamt och var för dåligt. Var är den människan?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 17:20

    Talman! Den människan är här. Jag är alltid väldigt frustrerad över att saker och ting går långsamt. Det är av den frustrationen som jag också kan kanalisera handlingskraft eftersom vi sitter med i landskapsregeringen och kan bidra till utvecklingen på de här två områdena faktiskt. Jag tycker att ledamoten Fellman är lite för negativ. Vad gäller kostnadsbilden för gymnasiestuderanden så har vi i flera vändor faktiskt minskat den genom det här extra tillägget och genom den satsning som finns här nu vad gäller subventionering av skoldatorer. Vi har också en rapport som har ganska klara konkreta förslag på hur vi ska göra det ytterligare. Så det är ingenting som man har lämnat därhän.

    Vad gäller att göra skärgårdstrafiken mer fossilfri så förbereds färjfästena för fossilfrihet och man elektrifierar en linfärjslinje. Det görs saker hela tiden. Men ja, det behöver göras mycket, mycket snabbare och det är därför vi (… taltiden slut).


  • Talman! Det glesnar i leden. Det är bara den hårda kärnan kvar nu va?

    Vi diskuterar en tilläggsbudget med påföljande betänkande som har haft en något ovanlig form med tillhörande meddelande. Det blev ingen omställningsbudget, inga reformer och inget nytänkande. Liberalerna har, som vi påpekat, tyckt att arbetet har löpt på bra i finans- och näringsutskottet. Och, som sagt var, vi vinnlade oss om att inte reservera oss inför huvudbudgeten 2021. Där fanns en tydlighet och många bra saker, vilket vi dessvärre inte ser så mycket av nu. Det förklarar nu den tydliga skiljelinje som uppstått och faktiskt också antalet reservationer.

    Majoriteten i finans- och näringsutskottet har nu bekvämt tagit sig rollen av en gummistämpel. Av oklar anledning är det inte tillåtet att tänka fritt, fräscht och konstruktivt kritiskt längre. Det är bara att beklaga, men det är bara att tugga i sig. Spelreglerna blir tydliga i alla fall.

    I frågestunden tog jag upp det akuta problemet med skattegränsen. Finans- och näringsutskottet skriver några rader om nämnda gräns.

    Vi får också bara helt lugnt konstatera, eller lugnt och lugnt, att landskapsregeringen är onödigt passiv. Det finns behov av en tydlig strategi av politiska kontakter på hög nivå. Lagtinget har också här varit väldigt tydlig med att landskapsregeringen ska ta sig de resurser som behövs i den här frågan, och nu verkar det inte bättre än att landskapsregeringen har mist en av sina bästa krafter när det gäller arbete med skattegränsen och tullkodexen.

    Lantrådet gav svar på tal i frågestunden. Som slutkläm sade lantrådet att man granskar alla tjänster och tjänster som har inrättats tidigare så ifrågasätts. Jag kan jag väl konstatera att det är en sanning med betydande modifikation. Vad jag förstår så anställer man projektledare för vindkraftsprojektet, för tunnelbygget och man tänker anställa en IT-chef. Men nu har man de facto ingen jurist på finansavdelningen och inte heller den här biträdande skattejuristen som var tänkt att skulle stärka upp hela finansavdelningen.

    Jag vill också säga några ord om den förlängda läroplikten. Jag uppfattar att det finns en hel del förutfattade meningar och direkt okunskap. Jag hade inledningsvis, när jag började läsa om den här reformen eller när den lanserades, exakt samma reaktioner som lagtingsledamot Eriksson; varför ska man tvinga skoltrötta ungar att gå mera i skolan? Men, det är inte alls det som det handlar om. Läropliktsreformen är en reform med många bottnar och det är helt självklart att om vi tar skelettet av strukturerna så ska vi göra det på åländskt vis. Att det blir kostnadsfritt att gå i gymnasiet blir naturligt eftersom läroplikten - plikten - förlängs.

    Liberalerna har nu lanserat en finansieringsform. Vi har inga exakta beräkningar, med de små resurser som vi har så har vi studerat hur det ser ut. Vi ser möjligheten att genom en översyn av studiepenningssystemet så skulle man kunna finansiera en kostnadsfri gymnasiereform.

    Vi ser också att det skulle kunna finnas utrymme för att reformera och förbättra för de ungdomar som har det tufft och som har dubbelt boende, till exempel ungdomarna från skärgården.

    Det finns också indikationer på att den studiepenning som en studerande får i en familj som har det tuffast ekonomiskt så går till familjen och räcker ändå inte till de stora kostnaderna som det innebär att gå till exempel på Ålands lyceum, vilket ledamot Holmström tog upp. Jag vet också att det finns en del familjer där den förhöjda studiepengen för sjuttonåringar blir fickpengar, så orättvist ser det ut. En kostnadsfri reform handlar om jämlikhet och det är väl helt på sin plats att det går till studiematerial.

    Vi blir också i ett svårare läge eftersom det inte bara är Finland nu som får ett kostnadsfritt gymnasium, det har också Sverige i dagsläget. Så Åland blir ensamt och unikt i hela Norden om att gymnasiet blir att kosta. Jag måste säga att jag vet inte exakt hur det ser ut på Färöarna. Men det ligger i farans riktning att Åland blir ensamma i Norden att ha kostnader för gymnasiet, men det måste jag ha en reservation för jag har inte lyckats få fram uppgifter.

    Om man ändå tar lite perspektiv på frågan så är det helt självklart att vi ska hjälpa kommuner i trångmål. Sottunga måste få ha sin skola, sina skolplatser och där kostar en skolplats 50 000 per plats.

    Det kan väl vara sin sak, men jag tycker då också å andra sidan att det är helt ofattbart att landskapsregeringen sätter tid, energi och pengar på att försvåra behörigheten för redan utbildade ålänningar. I ett slag så gjorde man rektorer och barnträdgårdslärare obehöriga. Så nu har man ett sådant system att om man som rektor ska byta tjänst i det åländska samhället så måste man göra ett Ålandsprov. Jag tycker att landskapsregeringen är onödigt byråkratisk. Det har inte tagits väl emot att om man har 20 års arbetserfarenhet som förskolelärare eller barnträdgårdslärare så måste man valideras och det kostar också pengar för enskilda. Där ska vi väl utnyttja vårt utbildningssystem, men där har ju landskapsregeringen och majoriteten försvårat och fördyrat både för samhället och för enskilda individer.

    Resurserna finns, de behöver samordnas och det kan säkert en arbetsgrupp förbättra och komma med förslag på. Men en lagstadgad läroplikt innebär rättigheter och skyldigheter och på Åland saknas det både en ungdomslag och en ungdomsgaranti. I skarven mellan landskapet och kommunernas faller många ungdomar emellan. Vi har 100 hemmasittare. Vi har vi har ingen koll på dem. Faktum är att 80 procent av ungdomarna klarar sig alldeles utmärkt, men man räknar med att ungefär 20 procent i en årskull behöver någon form av extra stöd av varierande grad. Det är 50 ungdomar per årskull. Det här skulle den här läroplikten komma åt på ett annat sätt; med elevvård, med studiehandledning, med skolgång, med praktik, med läroavtal och med Katapult. Det är ju på det viset att vi har väldigt goda resurser redan, det är helt på sin plats, men det vi saknar är juridiken. Vi behöver samordna. Läroplikt innebär att du har rättigheter och skyldigheter som ung människa. Vad hjälper det om man har ett smörgåsbord av åtgärder när man inte heller har en skyldighet att ta åt sig de åtgärder som presenteras?

    Det finns också flera intressanta aspekter, både Citra och den här Vihriälägruppen som analyserar pandemin och ekonomin rekommenderar en förlängd läroplikt. De tycker att gymnasialstadienivån ska vara den lägsta utbildningsnivån på befolkningen. Dessutom, som man heller inte pratar om, så stärker man befolkningens digitala kompetens. Alla på gymnasialstadiet får tillgång till datorer och ingen lämnas utanför, det är oerhört viktigt också så att vi inte får samhällsgrupper som inte behärskar de digitala medlen.

    Så landskapsregeringen, tänk om och gör rätt! Gör en åländsk reform som innebär läroplikt och som blir kostnadsfri.

    Jag hade faktiskt några ord om äldreomsorgen och kommunen. Jag får lämna äldreomsorgen och ta kommunerna.

    Det kom väldigt tydligt fram också under hörandena i finans- och näringsutskottet att vi koncentrerar oss väldigt mycket på de kommuner som inte har bärkraft, har svårigheter och dåligt med skattekraft. Men det man glömmer bort är tillväxtkommunerna. De har det lika tufft som de små kommunerna. De ska expandera, bygga infrastruktur, barnomsorg och skola. Det där är en sak som är helt borta från den åländska diskussionen. Ska vi ha tillväxt i det åländska samhället så behöver vi ha starka tätorter. Och pratar man om tillväxtkommuner så kanske Jomala är det tydligaste exemplet. De har det lika tufft som de små kommunerna. De har stora massiva investeringar framför sig. Så det är en aspekt som jag vill lyfta fram; tätortspolitik och tillväxtpolitik är minst lika viktig som regionalpolitik och att se till dem som har det svårast. Kanske det är detta som är att vara liberal, man kan ha många aspekter i huvudet samtidigt. Tack!


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 17:32

    Herr talman! Ungefär för en halvtimme sedan när jag råkade vara ut en stund så ringde en person som säkert många av er känner och sade att han lyssnade på debatten. "Nu måste ni sluta kålla och få upp gränserna". För den som inte kan åländska så betyder "kålla" att man inte pratar riktigt väsentligheter, utan det väsentliga var att vi får upp gränserna. Det var ganska intressant att han tog upp det, för det är lite det som jag tänker prata om.

    Jag vet att många tycker att det är tråkigt när man pratar om siffror och ekonomi hit och dit, så jag ska faktiskt hoppa över siffrorna den här gången. Jag tror ju innerst inne att alla vet att det ekonomiska läget är bekymmersamt framöver. Det finns två sätt att tackla det; det ena är att man inte låtsas om det och det andra är att man oroar sig.

    Man borde jobba stenhårt för att få ekonomin i balans och man borde slå fast en utvecklingsstrategi. Om det görs eller inte i dag kan vi ha olika åsikter om. Men skulle det hjälpa? Ja, kanske inte. Om man skulle göra det så borde man ta vara på det positiva som finns, och det finns faktiskt mycket positivt i samhället.

    Det har flera gånger nämnts i lagtinget, men det är värt att ta upp det igen. Det ordnas ett turistseminarium här tidigare under våren. Det företaget som var med, analysföretag Kairos future som jag tror att det hette, så pekade på de trender som fanns i Sverige. Det var att man ville resa i närområdet - check, tänkte jag. Man ville bo i stuga, man ville ha den egna bilen, man ville ha naturupplevelser och man ville till och med ägna sig åt sportfiske. Så nog är detta någonting som passar otroligt för Åland.

    Från finsk sida så finns det också mycket positivt. Som ni kanske tog del av så var det en av huvudnyheterna i YLE:s radiosändningar i morse att utvecklingskonsultbyrån MDI har gått igenom befolkningsutvecklingen fram till 2040 och vad man tror. Man har tre olika scenarion om hur det kan utfalla. I alla dessa scenarier så är Åland vinnare. Det är också någonting som är otroligt bra.

    Då är den intressanta frågan; varför skulle det inte hjälpa att ha en bra och seriös utvecklingsagenda som skulle ta fasta just på de här positiva sakerna och samtidigt jobba stenhårt för ekonomin i balans? Det är klart att det är ett tillspetsat uttalande.

    Det är ju så att oavsett vad vi gör så tas det beslut, som det har tagits under pandemin, från finska regeringens sida och de besluten slår undan benen oavsett vilken strategi vi har. Jag tror att vi behöver stanna upp och fundera på det. Vi haft många, många exempel under det sista året. Jag tänker kanske speciellt på det lagförslag som den finska regeringen skickade på remiss senaste vecka, men som enbart kom ut på finska. Enligt lantrådet så kom det på svenska hit till Åland klockan 17.55 på fredagskvällen och det skulle ges svar på måndagen. Det handlar alltså om den temporära förändringen av smittskyddslagen. Som ni säkert alla känner till så går förslaget ut på att alla ska testa sig för att överhuvudtaget slippa in i Finland inklusive Åland. De här förslagen skulle kunna gälla till sista maj nästa år.

    Åland har ju en turism som är uppbyggd på massturism. Det här är ju någonting som i så fall - med de priser som gäller för testning - enbart skulle möjliggöra för förmögna att komma till Åland. Det känns märkligt att en socialdemokratisk ledd regering lägger fram ett sådant förslag. Det är ju helt befängt att man lägger fram sådana förslag. Samtidigt som den övriga världen öppnar upp så stänger Finland eventuellt ner ett år till. Mot den bakgrunden, oavsett hur bra strategier eller ekonomi vi skulle ha, så är ju risken stor att den kan raseras.

    Vi pratar ibland om den nya självstyrelselagen. Jag vet att det tåget har hållit på i tio år, men det skulle vara enormt värdefullt att man åtminstone skulle få någon typ av behörighet över gränserna. Nu sitter vi här som ett självstyrt land som Åland är och som har ett service- och reseinriktat näringsliv och vi sitter i en oerhört otrygg situation. Ett sådant här beslut kan slå undan benen totalt för den strategi vi har.

    Jag ska enbart ta upp ta upp den här punkten i det här anförandet. Jag hoppas att vi med gemensamma krafter kan finna en lösning på det här. Statsminister Marin kommer förhoppningsvis hit nästa vecka. Det här behöver vi alla, som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med henne och med den finska regeringen, lyfta upp till diskussion. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Det är förstås en oerhört viktig central frågeställning som ledamot Eriksson tog upp när det gäller gränsproblematiken. Vi kan ju ha våra förhoppningar tillsammans om att vi kunde få ett utökat inflytande när det gäller den här typen av frågor. Ledamoten är, som viceordförande i självstyrelsepolitiska nämnden, medveten om att så mycket behörighetsöverföring till lagtinget från Finlands riksdag är ju inte direkt stort, om vi säger så. Vi får kämpa på.

    När det gäller det senaste lagförslaget så är många dåliga från Helsingfors. Riksdagsledamoten Mats Lövström har nu sannerligen gett tummen ner och förhoppningsvis har hans uttalande stöd i regeringsblocket i övrigt i Helsingfors. Vi kan bara hoppas att förnuftet vinner även den här gången.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:38

    Vi kan hoppas på det. Jag har väl kommit till den insikten att ska man få Finland att överhuvudtaget komma Åland till mötes så måste man få dem att förstå att det här är någonting som de har nytta av själv, på samma sätt som gjordes när vi fick taxfree undantagen. När man från finsk sida förstår att hela Finland de facto är en ö så är det någonting som i ekonomiskt hänseende kommer att betjäna Finland mycket, mycket mera än vad det betjänar Åland. För oss så står vi och faller med det. Jag tror att det är detta som man också måste få de finska politikerna att begripa, att det här är precis samma sak som exempelvis Moskva skulle ta beslut som skulle slå undan benen helt och hållet för den finska skogsindustrin eller för den finska metallindustrin. Jag tror att det är på det sättet som vi måste argumentera. Vi kan inte bara konstatera att vi inte får något till stånd i diskussioner med Finland. Vi måste helt enkelt vara finurliga och agera så att vi får dem att begripa att det här är viktigt för oss.


  • Det är en bra ansats som ledamoten har, det är de förhoppningar som man kan ha att vi kan ha den typen av diskussioner framöver. Vi måste dock komma ihåg att Helsingfors har en rädsla för pandemin och dess effekter som fortfarande också påverkar möjligheter till en fruktbar dialog. Vi fick ju trots allt till stånd en aftonskola här som var positiv på alla sätt. Men samtidigt fortsatte pandemin att plåga möjligheterna att träffas öga mot öga och ha den typen av diskussioner som är helt nödvändiga för framgångsrika politiska samtal. Så tyvärr, pandemin fortsätter att förstöra för oss på många plan.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 17:40

    Det där förstår jag fullt ut. De personliga kontakterna är helt ovärderliga om man ska komma någonstans. Man lyckas inte via en datorskärm få sådant här på plats, det har jag full förståelse för. Men förhoppningsvis ska väl pandemin klinga av och förhoppningsvis ska man väl också börja se på den problematiken med lite andra ögon i Helsingfors så småningom.

    Men det är viktigt att få finska politiker och framförallt tjänstemän, som ganska långt styr, att förstå att det inte är till skada för finnarna att man har en autonomi som kan utvecklas och som kan tänka själva och som kan utvecklas utgående från de förutsättningar som finns här. Tvärtom, det borde ju borde ju vara en styrka för ett land 2021 skulle man tycka.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 17:41

    Tack, herr talman! Den åländska gymnasieutbildningen är på många sätt är beundransvärd och under lång tid uppbyggd med egen behörighet utgående ifrån de grundförutsättningar vi har i vårt lilla samhälle.

    Jag har fått äran, i egenskap av styrelsemedlem i Ålands gymnasium, att besöka båda våra skolor, både lyceet och Ålands yrkesgymnasium trots pandemin. Det har varit en rolig och trevlig upplevelse att få träffa många av eleverna som går i vår skola. Vi har verkligen anledning att vara stolt över vår skola på Åland.

    Den förlängda läroplikten har diskuterats mycket idag och trots att klockan går vill jag också säga några ord.

    Den finska reformen om förlängd läroplikt innehåller två huvudsakliga delar som jag ser det:
    1. Läroplikten ska gälla t.o.m. personen fyller 18 år.
    2. Yrkes- och gymnasieutbildningen blir avgiftsfri i Finland från och med
    hösten 2021.

    Denna reform har nu föranlett att läromedelsförlagen i Finland fr.o.m. höstterminen övergår till ”gruppförsäljning av litteratur” och att de finska kommunerna därför upprättat upphandlingsenheter för detta. De finska
    bokförlagen har därav under våren gjort riktade erbjudanden till gymnasieskolorna i hela landet med paket baserade på att beställningarna nu blir större på grund av detta. Faktum är att kostnadstillägget i den finska reformen har resulterat i att t.ex. fysiska böcker blir dyrare för våra lokala bokhandlare då förlagen inte
    längre är intresserade av att trycka upp mer fysiskt material än nödvändigt.

    Det flesta läromedel tenderar idag att bli i digital form och utgörs av licenser som eleverna måste införskaffa istället för fysiska böcker. För att använda licenserna krävs sedan givetvis också en duglig dator för eleverna. I grova drag kan man sammanfatta detta med att genom reformen blir studiematerialet i Finland gratis, medan det fortfarande kostar för den enskilda studerande på Åland och kostnaderna kan till viss del öka på grund av upphandlingen.

    Som min värderade partikollega ledamot Högman tog upp i Centerns gruppanförande så är vår gymnasieskola på många sätt väldigt fin i jämförelse med både Finland och Sverige. På Åland har vi egen behörighet inom detta
    område vilket gör att den åländska gymnasieskolan har utvecklats över tid och kan idag erbjuda små grupper, många lärarledda timmar, HUT-utbildning, skolcoacher m.m. Det finns en hel del fördelar med den åländska
    gymnasieutbildningen.

    Jämför man kostnader för utbildningen, vilket ledamot Högman också gjorde i sitt anförande, är det lätt att
    konstatera att den åländska utbildningen idag är välfinansierad vid jämförelser.

    Jag tycker att vi ska vara stolta över att ha en egen behörighet och en gymnasieskola utvecklad och anpassad för de förhållanden vi har.

    Talman! Utbildning är grunden till vår välfärd. På Åland har vi en gymnasieskola som årligen examinerar ut kring 300 åländska ungdomar förberedda för vidare studier, liksom för att möta arbetslivets krav.

    Jag vågar lita på att landskapsregeringen långsiktigt och strategiskt kommer att jobba vidare för att fortsätta leverera en god gymnasieutbildning på Åland trots att man i dagsläget valt att inte exakt kopiera systemet med den finska läroplikten.

    Jag vill vara en av dem som är med och fortsätter att utveckla utbildningen med åländsk touch utgående ifrån det möjligheter som finns här.

    För mig är det viktigt att alla åländska ungdomar som har förmågan och viljan ska kunna gå den utbildning som de önskar. Det kommer inte och ska inte vara en klassfråga varken nu eller i framtiden.

    Med de tilläggsmedel som nu finns i budgeten och som finans- och näringsutskottet har behandlat i sitt betänkande så kommer inte kostnaderna att öka för de elever som till hösten börjar årskurs 1 jämfört med
    tidigare år.

    Jag är även väl informerad om att arbetet fortskrider för att Åland ska kunna säkerställa att alla elever efter högstadiet ska kunna välja vilket gymnasieprogram man önskar oberoende av familjens ekonomiska situation.
    Tack, talman!


  • Tack, talman! Ett litet förtydligande. Det är väl inte upphandlingsförfarande i sig som gör att studiematerial blir dyrare? Upphandlingen i sig gör ju att studiematerial blir billigare. Det som fördyrar är ju att det blir digitaliserat nu. Det finns inte möjligheter som tidigare att låna eller köpa begagnade böcker. Det är ju det som gör fördyringen.

    Som jag ser det så handlar det ju inte om ett ifrågasättande om att vi inte har bra resursering inom Ålands gymnasium. Det har vi jämfört med många andra ställen. Problematiken är att vi vill ju se till att alla som verkligen har möjligheten ska ges möjligheten. Det ska inte vara en social fråga, det ska inte vara en socioekonomisk fråga. Därav tycker vi att landskapsregeringen borde ha agerat tidigare. Det har funnits tid att implementera en åländskt modell enligt det här. Det handlar inte om att man skulle kopiera en finsk modell, i alla fall inte från Liberalernas sida. Vi ska plocka de bästa bitarna, förädla dem till en åländsk variant (… taltiden slut).


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:47

    Tack, talman! Vad gäller upphandling så är det väl både det och att man måste köpa mer digitalt material. Jag kanske var otydlig med den frågan.

    Vad det gäller det andra, så ser man tillbaka så kommer ju inte gymnasieutbildningen att bli dyrare än vad den har varit tidigare. Bland annat ledamot Holmström tog upp att en utbildning på Åland gymnasium eller Ålands lyceum i dag kostar mellan 2 000 och 2 500 euro. Så det är mycket pengar. Det är det. Men vi har också, som Liberalerna har tagit upp, ett högre studiestöd än vad man har på den finska sidan idag, och där hade du ett alternativ om omdisponering bland annat.


  • Tack, talman! Det som också är viktigt att tänka på - för att få det bästa möjliga av situationen när vi går in i digitaliseringen - är ju att läromedlen upphandlas terminsvis eller i alla fall kursvis. Alltså, det lönar sig att göra det jämfört med att köpa någon bok nu och då. Därför gäller det ju att Åland är med på tåget, att Ålands gymnasium ges möjlighet att gå med på tåget, för den upphandlingen skulle ha varit beställd redan för ett par veckor sedan egentligen.

    Därav så ville vi också från Liberalerna ge Ålands gymnasium dessa 200 000 som man har äskat om. Vi reserverade oss, de borde få dessa 200 000 för att nu kunna släcka den stora branden som kommer i augusti. Men långsiktigt och redan till följande läsår så borde ju den åländska läroplikten vara sjösatt.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:49

    Jag är ju ganska lösningsorienterad som person, så jag vet att det här en utmaning. Men jag ser också att det finns möjligheter att lösa det här kortsiktigt. Sedan måste vi ha en långsiktig plan och den jobbar vi på för fullt.


  • Talman! Det är förvisso fint att ledamoten Mattsson förklarade här varför partikollegan Hambrudd inte har gjort några fel och hur bra skola vi har. Jag har inte hört någon ifrågasätta att Ålands gymnasium skulle vara en dålig skola, det är ju inte överhuvudtaget det som någon av oss har pratat om. Det vi har pratat om är att det blir omfattande praktiska problem från och med hösten och det är landskapsregeringens och ytterst minister Annika Hambrudds ansvarsområde. Jag tycker inte att ledamoten Mattsson behöver ta på sig ansvaret till den delen.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:50

    Jag tycker i det här sammanhanget att det är viktigt att lyfta också den goda utbildning som vi har på Åland och att vi också ska vara stolta över den.

    Vad gäller ansvaret så har ju alla vi som sitter i regeringen ett ansvar. Vi vill ju jobba med en åländsk skola som vi har gjort under en lång tid tidigare och det vill vi också göra framöver.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Mattsson. Ledamoten Mattsson sitter ju också i finansutskottet och har fått del av den information som har getts där av de hörande. Är det enligt ledamoten Mattsson en sanningsenlig bild som speglas i det betänkande som utskottet har levererat? Eller finns det mer att önska när det gäller att beskriva innehållet och hur man ser på den här uteblivna reformen från skolornas sida?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:51

    Finans- och näringsutskottet betänkande är ju begränsat, men det var ett stort och omfattande betänkande som vi skulle göra. Vi valde att inte göra det alltför långt för det hade kunnat bli väldigt långt, om vi hade satt med allt. Men som vi alla vet och som det också står, så det här har varit en fråga som har varit omdiskuterad. Jag har också, lika som Gyrid Högman, haft kontakt med rektorerna vid gymnasieskolan.


  • Man bedömer från finländsk sida att samhället utvecklas idag i en sådan takt att de elever som stannar vid årskurs 9 och inte har någon utbildning efter grundskolan kommer att ha det mycket svårt på den kommande arbetsmarknaden. Känner inte ledamoten Mattsson någon sympati för dessa ungdomar som då inte får någon utbildning på andra stadiet? De blir den enda spillran i hela landet, dessa kanske 15 procent på Åland, som då inte har en utbildning efter grundskolan. Vill vi vara ett sådant landskap som blir den fläcken på kartan?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:52

    Jag läste i morse statistiken på hur många som hoppade av och det var ungefär 60 i fjol som hamnade mellan stolarna. Så klart så vill jag ju också att vi ska ta vara på dem. Jag ser ju att vi har ett behov där, som jag sagt flera gånger lika som ledamoten Holmberg. Vi har Boost, vi har Ålands folkhögskola med flera ställen som kan plocka upp dem. Man behöver titta vidare på hur vi kan samordna de här enheterna och göra det på ett åländskt sätt. Men jag ser ju också, som ledamot Högman sade, att vissa elever passar bra in i skolan medan andra passar mindre bra in i skolan och då kanske man behöver hitta skilda system för dem.


  • Tack, talman! Ledamoten Mattson, det är ju så att åländska ungdomar hamnar i ett sämre utgångsläge än dem i riket och det gäller ju alla de som redan är i en dålig situation och kanske inte kommer vidare till en yrkesutbildning och så vidare. De gör det redan från hösten. Alltså, vi har en sommar framför oss och sedan är liksom deras lopp kört för att den här landskapsregeringen inte levererar någonting. Så det är ytterst viktigt att man tänker på att det är många ungdomar på Åland som faktiskt kommer att fara mycket illa av att man inte levererar någonting konkret från landskapsregeringen just nu.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:54

    Det finns ju många olika elever som har olika och skilda behov. Vi har ju enheter i dag som är relativt välfungerande. Jag skulle vilja se en större koordinering av dessa enheter som kan plocka upp. Jag vill att man jobbar långsiktigt och hittar samarbeten för att fånga upp de här eleverna.


  • Det är ju precis därför och en av de största orsakerna till att riket har infört den här förlängda läroplikten, för det ingår i ett system som gör att du inte ska ha ekonomiska eller till exempel socioekonomiska eller andra hinder för att få en yrkesutbildning. Det är det som man nu har tackat nej till på Åland.

    Jag själv som förälder till ett barn med NPF tycker att det här är absolut bland det mest riskfyllda som den här regeringen har gjort, just med tanke på att det börjar från hösten. Hur många barn med till exempel NPF ska vi offra innan det blir en likvärdig skola som det blir i riket? Eller ska alla föräldrar med NPF-barn behöva flytta till Finland?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 17:56

    Som sagt, jag ganska lösningsorienterad till naturen. Jag tror att vi kommer att hitta möjligheter att ersätta det här på ett eller annat sätt, delvis med de verktygen vi har idag, men med bättre koordinering.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 17:56

    Tack, talman! Bästa lagting. Jag fortsätter i reservationsfloran.
    Arbetsmarknad och sysselsättning. Här önskar vi se lite tydligare skrivningar och konkreta åtgärder. Vi önskar att utskottet konstaterar att arbetslösheten kräver en mängd åtgärder där speciellt den växande gruppen långtidsarbetslösa riskerar att hamna långt från arbetsmarknaden om inte nödvändiga åtgärder vidtas. Vi har en långtidsarbetslöshet som var hög före pandemin och som växer.

    Utskottet anser att landskapsregeringen omgående bör utvärdera ÅSUBs senaste framtidsrapport, hur utbildningsbehovet och arbetsmarknaden utvecklas till 2035. Tillsammans med ÅSUBs tillväxtrapport 2019 kunde det ge en bra grund för ett åtgärdspaket i syfte att matcha utbildningsutbudet mot de kommande årens arbetsmarknad.

    Utskottet konstaterar också att samverkan är en av de viktigaste nyckelorden för att hantera de utmaningar som följer de höga arbetslöshetssiffrorna på grund av coronakrisen. Landskapsregeringen bör därför initiera en utvecklad samverkan mellan AMS, KST, studerandehälsan och tredje sektorns aktörer för att identifiera och aktivera hjälpåtgärder i syfte att erbjuda sysselsättning till långtidsarbetslösa och hemmasittare i alla åldrar och andra personer som av olika anledningar befinner sig långt från arbetsmarknaden. Vi vet alla att de så kallade enkla jobben blir färre och färre så ingången mot en arbetsmarknad för de personer som har svårt blir allt tuffare.

    Utskottet ser positivt på det förlängda stödet till arbetsmarknaden i avsikt att hålla sysselsättningen uppe tills pandemins inverkan upphör. Det är en bra fortsättning av det stöd som landskapsregeringen initierade i fjol. Landskapsregeringen bör öka antalet sysselsättningsplatser där ett viktigt fokusområde kan vara miljö och biologisk mångfald, restaureringar av naturliga lekplatser för fisk, anläggning av våtmarker och röjning i skog etcetera.

    Utskottet ser den växande utmaningen i att den moderna arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad och där antalet arbetsplatser som inte kräver så djupa kvalifikationer blir allt färre.

    Utskottet ser mycket positivt på ett ökat företagande inom den sociala sektorn då behovet av omsorg och service ökar. Här hade utskottet ett hörande med en nybliven entreprenör, en företagare inom den sociala verksamheten och det var nog ett väldigt klarläggande över hur svårt det är idag att bli företagare inom den sociala sektorn. Här finns ett arbete att göra. Därför behöver det vara enkelt att bli företagare inom social service. För så är fallet inte i dag, dels på grund av delad behörighet, men även att lagstiftningen upplevs otydlig och att sakkunnigt stöd saknas i uppstartsprocessen.

    Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att av Ålands Näringsliv beställa en starta- eget- kurs inom social service i syfte att stimulera till ökat företagande bland blivande privata serviceproducenter. Det här stimulerar också tillväxt och företagande i stort och kan erbjuda alternativ valfrihet och avlasta den offentliga sektorn.

    Parallellt med detta bör landskapsregeringen lagstifta om rätten och principerna för användningen av servicesedlar och även här blir det ökat företagande och ökad valfrihet.

    Men vi vet också att dagens kommunstruktur försvårar möjligheterna att erbjuda servicesedlar då den kritiska massan i små kommuner är för liten.

    Utskottet vill även lyfta den mycket goda satsningen discgolf Åland, där i princip samtliga åländska kommuner kan erbjuda en discgolfbana. En formidabel succé av stora mått på många olika sätt! Satsningen har gett betydande effekter på den åländska besöksnäringen i en annars mycket svår tid. Satsningarna har även främjat den allmänna folkhälsan och positivt stimulerat rörelse och motion för alla åldrar. Utskottet ser fram emot fortsatt utveckling av projektet för discgolfprojektet har verkligen visat att relativt små investeringar kan ha betydande påverkan för tillväxt och attraktionskraft.

    Utskottet konstaterar också efter pandemins följdverkningar att Åland behöver stärka sitt framtidsfokus för att kunna fatta välavvägda strategiska beslut som borgar för en stark tillväxt. Åland behöver få in mer kunskap om exempelvis nya näringsgrenar, framtidasspaningar och utveckling av offentlig sektor. Landskapsregeringen bör därför analysera hur ett starkare framtidsfokus kunde institutionaliseras på Åland.

    Sedan skärgårdstrafik och övrig infrastruktur. Utskottet stöder fullmakten för anskaffning av en begagnad färja men konstaterar att skärgårdstrafiken är i behov av omedelbara investeringar och långsiktiga lösningar för att uppnå ett kostnadseffektivt trafiknät med god turtäthet. Utskottet önskar därför att landskapsregeringen lämnar ett meddelande till lagtinget under 2021, i vilket framkommer hur trafiknät och tonnage planeras för att binda ihop skärgården till en välfungerande helhet såväl miljömässigt, ekonomiskt som brukarmässigt. Det är av stor vikt att meddelandet beaktar alternativa lösningar och scenarion då planerna kring en fast förbindelse till Föglö inte kommer att förverkligas i närtid med tanke på hur landskapsregeringen prioriterar frågan. Ett faktum som inte får försena de infrastrukturella investeringarna och strukturförändringarna mot en modern skärgårdstrafik med hög servicenivå.

    Under Ålands hälso- och sjukvård önskar vi följande stycke. Äldreomsorgen blir allt mer komplex och får en allt större påverkan på den offentliga ekonomin. Utskottet anser därför att landskapsregeringen behöver ta ett samordnande helhetsgrepp och tillsammans med kommunerna styra upp framtidens äldreomsorg som redan i närtid kommer att vara i behov av fler, större och mer specialiserade resurser såväl personalmässigt som kapacitetsmässigt. Kommunerna har svårt att rekrytera personal och de administrativa gränserna mellan kommunerna, KST och ÅHS gör att resurserna inte alltid läggs där de skulle göra mest nytta. För att minska de offentliga kostnaderna och för att garantera en jämlik äldreomsorg över hela Åland ser landskapsregeringen över möjligheten att överföra ansvaret för institutionerna till ÅHS. Landskapsregeringen utreder samtidigt möjligheten att införa bestämmelser om trygghetsboenden i äldrelagen. Trygghetsboenden är boendemiljöer anpassade för äldre som inte har behov av dygnet runt omsorg. Utskottet har erfarit att det finns utrymme för att optimera de olika personalgruppernas kompetens inom organisationen för att därigenom bättre kunna utnyttja de resurser man redan har. Exempelvis genom att främja fortbildningen av sjukskötare med avancerad klinisk kompetens eller genom att nyttja närvårdarnas kompetenser på ett bättre sätt för att även öka vårdkvaliteten.

    Den nästsista, kommunernas ekonomi. Utskottet ser inte att landskapsregeringens ekonomi tillåter stöd till kommunerna i den form och med de motiveringar som i dag görs. Att ersätta kommunerna av generella orsaker bör göras enligt ett system som baseras på mer faktiska ekonomiska effekter som exempelvis skattebortfall, arbetslöshetsnivåer eller som direkta kostnadsersättningar. Den modell som landskapsregeringen valt riskerar enbart att fördjupa de grundläggande problem som flera kommuner redan i dag har att hantera. Det finns en otydlighet i landskapsregeringens förhållningssätt där ersättningsnivåerna blir orättvisa och ologiska.

    Avslutningsvis, meddelandet. Utskottet framhåller att det är viktigt att visionerna löpande konkretiseras i olika former av handling och handlingsplaner. Här kan det finnas anledning att påminna om det arbete och arbetssätt som tillämpades av de tre arbetsgrupper som landskapsregeringen tillsatte den 29 maj 2020 för att ge förslag till åtgärder med anledning av tre pågående kriser, nämligen coronapandemin, den ekonomiska krisen som följd av pandemin och klimatkrisen.

    Utskottet gör bedömningen att en framtida havsbaserad vindkraftspark är visionär och intressant. För att undvika att skattemedel används ovarsamt bör en större tonvikt läggas på att analysera de reella intäktsmöjligheterna för den tänkta vindkraftsparken. Framtida intäkter via eventuell fastighetsskatt och arrenden bör sättas i proportion till satsningens investeringsbehov och konkurrenssituationen. Landskapsregeringen bör därför värdera affärsmodellens tänkta avkastningsmöjligheter och återkomma till lagtinget med en närmare redogörelse och totalekonomisk analys över den framtida satsningens effekter.

    Utskottet konstaterar också att IT-utbildningen vid Högskolan på Åland har en god utveckling, men att ytterligare insatser krävs för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Utskottet ser en utveckling av IT-utbildningen, såväl kvalitativt som kvantitativt, som en direkt tillväxtstimulerande åtgärd. IT-utbildningens kvalitet och kvantitet har stor påverkan på det åländska IT-klustrets kompetensförsörjning. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att vidta nödvändiga prioriteringar mellan Högskolan Ålands utbildningslinjer för att säkerställa att den ekonomiska resurseringen ger bästa möjliga utfall för den åländska arbetsmarknaden, alltså prioritering. Det var meddelandet.

    Vi kommer att föra samtliga reservationer till omröstning. När det gäller Ålands gymnasium så har vi också en förändring eller en omfördelning i momentet. Vi önskar att Ålands gymnasium ges 86 000 euro till så att de får dessa 200 000 som har äskats, och dessa 86 000 väljer vi att ta från likviditetsstödet. Det är den förändring som ligger.

    Avslutningsvis något som inte har med reservationen att göra men som jag ändå vill påpeka. Det är moment 9440 i tilläggsbudgeten, naturvård. Det här tycker jag att är ett område som givetvis är viktigt, men som jag också tycker att ha flugit lite under radarn för lagtinget och ålänningarna. Det gäller EU-kommissionens krav på en utvidgning av Natura-2000 programmet. Det här är någonting som kommer att påverka den åländska äganderätten stort. Här borde nog landskapsregeringen vara tydlig med hur visionen ser ut. Om jag uppfattat saken rätt så är det EU-kommissionens mål om biologisk mångfald att 30 procent av mark- och vattenområden ska vara skyddade, varav 10 procent ska vara strikt skyddade. Här tycker jag, som jag har sagt tidigare vid liknande exempel, att Åland borde göra sin röst hörd, påpeka omständigheterna och argumentera för Ålands särställning. Jag tror att gemene ålänning har svårt att uppfatta vad det här egentligen handlar om när man tar del av tilläggsbudgeten. Det var väl också ett ärende i det externpolitiska meddelandet, samma där. Jag tror att här behöver det nog finnas ett förtydligande om hur landskapsregeringen ser på det här. Det har ju varit en stor fråga där medlemsländerna har ifrågasatt hur det egentligen ska fungera. Blir det möjligt att jaga och fiska på de här områdena? Vi vet alla hur Åland är uppbyggt och hur den privata äganderätten ser ut. Jag tror att det här är en liten Pandoras ask om inte det här utvecklas och resoneras kring på ett transparent sätt. Tack, talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett mycket tydligt anförande. Jag tänker lyfta äldreomsorgen. Nu var det inte min motion, men det var en liberal motion. Jag skrev också en motion till årsbudgeten om äldreomsorgen. Då tyckte jag att finans- och näringsutskottet var ganska tydlig i sitt betänkande att någonting behöver hända. Jag kommer inte exakt ihåg hur ni då formulerade er i ert betänkande. Men jag trodde i alla fall att någonting skulle hända med utvecklingen i äldreomsorgen. Men vad fick ni för information? Är det några steg tagna med äldreomsorgen, med institutionsvården? Vad fick ni för uppfattning i utskottet?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:11

    Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. När det gäller äldrevården så hade vi höranden. Det som vi fick fram där var att det vore väldigt klokt att institutionerna flyttas från kommunerna till exempelvis ÅHS. Det är en modell som ju egentligen Åland är ganska ensamma om idag, sett till hur vi har det i dag. Det är en åtgärd som borde göras. Det sparar både pengar och förbättrar också vårdkvaliteten, med tanke på att de multisjuka får sin vård på rätt plats så att säga.

    I övrigt så är det väl tyvärr så att avtrycken från budgetbetänkandet inte riktigt har fastnat så mycket i politiken ännu, om vi säger så, och det är ju aningen frustrerande.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för det förtydligandet. Just med institutionsvården så där bedrivs mycket sjukvård. Jag tror att jag vågar påstå att man säkert i alla kommuner har svårt att hitta kompetens och rätt personalgrupper för att utföra det här. Därför tycker jag också att det skulle vara en intressant idé att institutionsvården skulle höra till ÅHS, så att man kan ge vård på rätt nivå.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:12

    Tack, talman! När vi pratar reformer så kommer vi alltid till kommunreformen. Det finns ju många, många, många olika typer av reformer att göra. Det här skulle ju vara en reform, som sagt, som skulle spara både pengar, resurser och förbättra vårdkvaliteten, enligt Liberalerna.


  • Tack, talman! Jag kommer precis alldeles nyss från en paneldiskussion tillsammans med bl.a. den finska miljöministern. Vi hade en ganska stor publik med många ungdomar runt om hela Norden, jag vet inte hur många de var, men det gick via olika kanaler så det var en ganska stor potentiell publik i alla fall. Vi kommenterade kring en rapport som har sammanställts av engagerade ungdomar i hela Norden. Det har varit flera tusen personer inblandade. Det visade väldigt tydligt att är det någonting som oroar Nordens ungdomar idag så är det förlusten av biologisk mångfald i världen och också här i Norden. Det här med naturskydd, att skydda biotoper, att skydda arter och att skydda ekosystemtjänster som är fundamentet för våra ekonomiska verksamhet så är viktigt, ja och behöver absolut diskuteras i lagtinget. Sedan när det gäller att ha så rigorösa regler att man inte får fiska eller vandra så där har Åland gjort sin röst hörd och kommer att fortsätta göra.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:14

    Tack, talman! Tack minister Röblom. Det är ju absolut inte fråga om att det ska vara kunskapsbrist vad gäller vad gäller ansvaret för framtida generationers möjligheter till biologisk mångfald. Det är absolut inte det. Men jag tror att det är väldigt viktigt, vi har sett liknande exempel tidigare när det kommer propåer speciellt från EU-kommissionen där vi kanske inte alltid har argumenterat till sin spets. Vi har ju en utmaning när Åland i mångt och mycket är uppbyggt av privat ägande, ett privat ägande som bygger på att man ska kunna jaga, fiska och röra sig hur man vill. Jag är helt övertygad om att det går att arrangera lösningar som tillgodoser EU-kommissionens krav. Men jag tror att det är viktigt att man är tydlig med vad det här egentligen innebär och att man kan hitta lösningar på det. För jag vet själv att många markägare är måna om den biologiska mångfalden, även fast de inte ligger under landskapsregeringens ägo. Jag tror nog att vi kan hitta en åländsk modell enligt det här, men jag vill lyfta problematiken för jag tycker att den är värd att diskuteras. (… taltiden slut).


  • Absolut, så är det. I en text som tillkom oss så jämställdes jakt och fiske med gruvdrift ungefär och då skickade vi in en ganska skarp respons på det från landskapsregeringen, att nu får ni nog lugna ner er, så där kan man inte jämföra.

    Jag är inte alls främmande för och hoppas att vi inom något vettigt sammanhang ganska snart får diskutera naturskydd och biodiversitet här i lagtinget och för en bredare publik, därför att det är en oerhört viktig fråga. Vi ska göra det på ett åländskt smart sätt och ta vara på den lokala kunskap som finns ute i skärgården och bland folk och det höga värden som ålänningarna sätter på naturen. Vi ska jobba därifrån utan onödiga och ohemula regelverk.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:16

    Tack, talman! Minister Röblom, jag är jag helt övertygad om att vi på Åland har möjlighet att vara väldigt duktiga på det här området. Vi kan verkligen visa hur man kan vara både miljömässig och pragmatisk och även ha en god tillväxt så att alla är nöjda. Det känns på något sätt som att vid varje budget och tilläggsbudget så är det någon sorts pålaga av EU-kommissionen som är aktuell. Jag kanske överdriver lite, men det känns som att den här frågan är stor och Åland har en särställning som ju är speciell sett till ägande, jordförvärvsrätt etc. Vi har varit vana att kunna hantera våra egendomar och röra oss väldigt fritt. Jag hoppas att landskapsregeringen tar fasta på det här, är transparenta och tydliga i den här frågan.


  • Tack, herr talman! Vad gäller reservationerna så är jag och ledamot Holmberg helt överens i den saken så det är ingenting som jag tänker lyfta.

    Däremot tänker jag poängtera naturskyddsområden, precis som också behandlades i förra replikskiftet. Jag vill poängtera, precis det som Holmberg också menade, att det är Åland i slutändan som måste sätta ner foten och bestämma vad vi menar med naturskydd. Vad skyddar vi naturen mot? Det måste ju också kunna finnas lokala anpassningar inom EU kring vad man menar med naturskydd. Det striktare naturskyddet, som också minister Röblom pekade på, där man jämför jakt och fiske med gruvdrift så det är ju helt absurt i våra ögon och öron. Det är precis just den punkten som vi ska lägga in spiken på. Vi måste vara noga med att hålla på våra värderingar och det som vi anser att funkar på Åland när det gäller den här frågan. Det är någonting som inte får glida ur händerna på oss. Vi måste vara tydliga på den här punkten. Det är vi som bestämmer. Som vanligt när det är pålagor från EU så är det vi som bestämmer hur vi tolkar dem.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:18

    Tack, talman! Det är ju så att till exempel jakten idag är ju en förutsättning för att ha en biologisk mångfald i mångt och mycket.

    Det som jag också ser som en utmaning är ju när man följer hur medlemsländerna resonerar. Det är ju många medlemsstater som kommer att ha problem att uppnå det här, med tanke på att de är så urbana. Det finns ju inte tillräckligt stora ytor för att komma upp i den areal som krävs, alltså 30 procent. Betyder det då att Norden; Finland, Åland, Sverige, Norge kommer att vara tvungna att införa en ännu större yta för att kompensera för de urbana ländernas mindre andel? Om ni förstår vad jag menar?


  • Tack, herr talman! Det är precis just det som jag menar. De lokala skillnaderna måste kunna få framträda när besluten tas på EU-nivå, men det är vi som måste lyfta fram dem. Lika mycket som områdena på kontinenten är väldigt urbana så har vi områden i norra Skandinavien som är närmare vildmark och som har ekosystem som i mångt och mycket kan klara sig nästan utan mänsklig närvaro överhuvudtaget. Men här i den åländska skärgården och runt Östersjön har det funnits människor sedan istiden. Vi har ju varit en del av det här systemet.

    Det gäller ju också att vi inte alltid behöver tänka på det här gammaldags och traditionella sättet. Vi ska alltid skydda naturen mot människans inverkan. Vi måste också kunna se människans del i naturskyddet och det måste vi också förmedla. Vi ser det tydligt nu när vi har de här insatserna kring sjöfågelns häckning som pågår i skärgården och ådor. Det är ju människorna som gör det. Vi måste ta vårt ansvar. När det gäller de obalanser som vi har rubbat så måste vi också åtgärda på ett eller annat sätt. Men det är bra att det här togs upp.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:20

    Tack, talman! Nu kommer vi inte att diskutera revisionsberättelsen idag, men det kom också upp i revisionsberättelsen just den utmaning som finns rent ekonomiskt för att man ska kunna köpa upp alla de här markområden. Det handlar om ekonomi också för landskapsregeringen. Jag tror att man på ett pragmatiskt sätt tillsammans med ålänningarna måste hitta lösningar där vi ändå lyckats med det här på bästa möjliga sätt för alla inblandade parter. Annars kan det också bli ekonomiskt väldigt dyrt.


  • Tack, talman! Tack också till ledamot Holmberg som lyfte den väldigt angelägna frågan om naturskydd.

    Som EU säger så ska 10 procent av medlemsländernas arealer; landareal och sötvattenarealer, vattenarealer generellt, vara med strikt skydd. På Åland är siffran 2 procent. Det är det ganska pinsamt egentligen med tanke på att Finland och Sverige har 13 procent. Att då börja argumentera för att Åland ska få någon typ av särlösningar att vi inte ska behöva delta i utvidgningen av Natura-2000 område både till land och till havs så kan bli ganska svårt med tanke på det här utgångsläget från första början.

    Det finns olika typer av skydd. I Finland finns det naturparker, det finns ju andra typer av nationalparker och det finns ju inte på Åland. Vår situation så gör ju det mer angeläget också att titta på frivilliga avsättningar på ett helt annat sätt. (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:21

    Tack, talman! Det var precis därför som jag tog upp frågan. Har man inställningen att nu ska landskapsregeringen köpa upp 10 procent av ålänningarnas mark och att det blir någon form av tvångsinlösen i sista änden för att EU-kommissionen kräver det, så det tror jag att är fel väg att vandra i den här frågan. Det är viktigt att frågan tas upp på ett sätt som ålänningarna förstår. Jag vet inte hur många ålänningar som riktigt känner till att det här är på gång ens? För som jag sade i mitt anförande så tror jag inte att man förstår det när man läser tilläggsbudget 2. Jag tror heller inte att man förstår frågan vad det innebär när man läser det externpolitiska meddelandet. Därför behöver den här frågan diskuteras öppet och transparent där man kan hitta lösningar. Jag tror att vi kan få en Ålandsmodell som vi gärna vill ha, där man beaktar det privata ägandet kontra EU-kommissionens. Jag tror att man kan hitta en lösning där så att vi uppfyller önskemålen.


  • Talman! Jag tror också att vi kan hitta en sådan bra lösning. Då behöver vi använda alla typer av verktyg som vi kan. Naturvårdslagen kommer att genomgå en förändring alldeles strax och då behöver vi sätta in nya typer av verktyg. Ett sådant verktyg skulle kunna vara frivilliga avsättningar. Man kan också titta på samfällda områden på ett helt annat sätt, man skulle också kunna uppta sådana som förvaltas väl i den här 30 procenten av det lösa områdets skydd, om man då kallar det löst och strikt om man gör som klassificering. Men jag tror fortfarande att det strikta områdets skydd också behöver uppvärderas. Vi behöver kommunicera det till ålänningarna. De 2 procent som vi har idag så består till stor del av markägare som har kommit till landskapsregeringen eller som har haft en dialog med landskapsregeringen om värdefulla livsmiljöer. Det har inte varit så stora problem egentligen. Men den här möjligheten måste kommuniceras på ett helt annat sätt och jag tror att landskapsregeringen behöver titta på det mycket, mycket mer.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 18:23

    Tack, talman! Det känns som att vi resonerar likadant, enligt samma vision i alla fall.

    Men en grundförutsättning, som jag ser, för att det ska lyckas är ju att ålänningarna ska kunna jaga och fiska på de här områdena. Annars ser jag det som väldigt problematiskt. Ser vi nu till exempel hur sjöfågelstammen mår bra av mänsklig aktivitet och mår bra av att man håller predatorer borta, så ser jag ju också detta som görbart.

    Varje gång de här propåerna kommer - jag är en EU-vän absolut, misstolka mig inte där - så tror jag nog att vi ändå måste våga stå på oss och argumentera för att vi har en särstatus på Åland som inte går att jämföra med något annat lands status. Det är viktigt att vi står på oss ibland, resonerar och hittar pragmatiska lösningar, annars blir det bara miljöaktivism som ingen riktigt vinner på.


  • Tack, herr talman! Bästa lagting. För det första, för säkerhets skull i fall jag glömmer, jag vill ta min reservation till omröstning så att det blir klart. Sedan en så kallad note to myself, det är nog bra att fortsätta med korta reservationer när man ser ledamot Holmbergs kämpande.

    Då har jag faktiskt kommit till mitt gruppanförande. Det är så här när man är liten och har en reservation så hamnar man sedan sist.

    Det är om det som jag kallade en onödig budget lite provokativt i början. Men det inledande avsnittet med finansieringsanalysen och besparingar á la osthyvel så tyckte jag att vara intressant och det har försökt fördjupa mig.

    Jag hörde här tidigare att romantik inte hör hemma i budgeter och ni kan vara mycket lugna. Jag ska inte ha någon romantik, det är siffror som vanligt.

    En sak som jag själv tog upp i remissen så var det så kallade strukturella underskottet. Jag försökte argumentera emot det här genom att visa att årsbidraget överstiger avskrivningarna i bokslutet. Men flera ledamöter försökte då motbevisa mig genom att påpeka att landskapets kassa sakta men säkert hade minskat och att det indikerade ett systematiskt och strukturellt underskott. Jag sade då att vi skulle ta reda på detta mera i utskottet och där fick vi en sammanställning av kassautvecklingen från 2003 till 2020. Vi kunde notera att kassan, det var glidande medeltal, så hade ökat med 60 miljoner från 2003 till 2008. Sedan minskar kassan med 120 miljoner fram till juni 2013. Men efter det så har medeltalet i princip varit på samma nivå. Från det här så kan vi dels stärka påståendet att vi inte har haft det här strukturella underskottet under de senaste åren, men också den saken att landskapet faktiskt behövde låna 120 miljoner för att ta sig igenom finanskrisen. Det är en viktig information som jag åtminstone inte visste tidigare.

    För bästa kollegor, då kan vi titta i backspegeln och vi kan se hur det ser ut nu. Vi kan jämföra arbetslösheten då och nu, vi kan jämföra underskotten då och nu och då kan vi komma fram till en uppskattning om vad vi tror att vi behöver den här gången. Arbetslösheten då kom aldrig upp i mer än 5 procent. Nu har vi den högsta arbetslösheten som Åland någonsin haft. Så ja, räknar vi från det så är nog 120 miljoner väldigt lite tyvärr.

    Herr talman! Det är svårt tyvärr, att sprida glädjebudskap om man rotar i aktuella ekonomisiffror. Jag tror att ledamot Pettersson hade hitta några, det är bra, de inte många. Men jag tror också att det är bättre att ni känner till fakta och känner till läget så att ni inte kommer med ibland lite populistiska uttalanden. Man säger att vi ska inte ta några lån. Som jag ser det så är det fullständigt orealistiskt när vi, som sagt var, ser läget och ser vad vi behövde tidigare.

    En annan sak som jag försökte ta reda på lite mera är hur stor ökningen kommer att bli av skatteavräkningen. Det var för mig lite oklart. Också andra frågar sig vad landskapsregeringen har budgeterat. Jag fick inte riktigt ett klart svar här då i remissen. Men nu har jag, som jag ser, de spännande svaren. På sidan 3 i budgetförslaget så ser vi att skatteavräkningen ökar från 78 miljoner till 102 miljoner. Men här har vi två olika system och det betyder att enligt de nya reglerna så det som vi kallar för skatteavräkning så innehåller också lotteriskatten, och den uppskattas till 5 miljoner nu 2021 och sedan 10 miljoner. Det betyder alltså att ökningen från det som jag tror att ni egentligen kallar för skatteavräkning så ökar från 72 till 92, alltså 28 procent under fyra år och det är då enligt landskapsregeringens budget.

    Då vill jag upprepa det som jag sade ett antal gånger och som också är taget från budgeten; "om intäkterna i samhällsekonomin, framförallt skatteintäkterna, inte långsiktigt ökas så är den enda vägen ut ur det strukturella underskottet att minska utgifterna." Och då måste vi ta reda på; vad har man planerat att vi måste öka med? Det är alltså 28 procent som är tillväxten i den här finansieringsanalysen, den finansieringsanalys som sade att vi ska låna cirka 100 miljoner, om jag kommer ihåg rätt.

    Herr talman! Jag och andra tog också upp, vilken tillväxt är det som regeringen har i sina prognoser? Där fick jag kanske inte heller ett helt klart svar, men också det här tog jag reda på. Jag tog väl kanske reda på vissa saker lite mer när det gäller siffror än vad utskottet tog och sedan fanns det en massa andra frågor.

    I ÅSUB:s normalscenario - de har tre olika, ett bättre, ett sämre och ett normalt - så enligt deras normalscenario så ska tillväxten i år förväntas bli 5 procent och sedan 4 procent under åren 2022 fram till 2027. Om detta då uppfylls så kommer vi kanske år 2027 att uppnå samma BNP per capita som vi hade 2017. För som jag har sagt tidigare, vi har tappat över 25 procent. Det här är också ett svar som på den diskussion som ledamot Valve hade i sitt blogginlägg, när når vi tillbaks till den tidigare nivån?

    Sedan noterade jag faktiskt när jag höll på att titta på de här siffrorna att i budgetförslaget på sidan 8 - ni har finstilt här men jag kallar det myrskrift - så där står det "med antagandet om svag återhämtning" och där skulle jag nog vilja säga att det är nog en överdrift. Ordet lögn får vi ju inte säga, men 21 procent på fem år. Så jag undrar bästa regering, när har Åland senast haft en sådan svag återhämtning? Vi behöver alltså ha en återhämtning på 21 procent till 2025 för att uppnå det här årsbidraget på minus 5 miljoner som ni har i budgeten och det är nog, som jag ser, en osedvanlig kraftig tillväxt.

    Som jag sade tidigare då är frågan, den tillväxt som ni då har, tror vi att det här sker spontant? Då behöver vi inte några satsningar i budgeten. Jag är tveksam om vi kan göra det och därför har jag bett om satsningar. Jag har inte kritiserar budgeten i sig, men det att ni inte har satsningar. När det kommer, som man ser här, så kommer det lite och det kommer sent. Så det är min största kritik till budgeten, det är de här satsningarna för att faktiskt nå den här tillväxten som ni utgår ifrån att vi ska ha.

    Jag har tittat lite på de här siffrorna. Vi hade som värst 2 000 arbetslösa. Vad jag har kunnat se så de här anställningsstöden och studieplatserna så har gett ungefär 300 platser, alltså minskat arbetslösheten. Visst, det har gett resultat och ingen visste ju vilket resultat det skulle vara. Men, som jag ser, ni borde ha flera åtgärder.

    Jag tänkte kort ännu - ja, de andra har gått så mycket över tiden också - kommentera lite det här meddelandet, för det var ju det som var kärnan, har vi det här underskottet så borde vi ha tillväxten. Där sade jag ju redan i remissen att vi borde ha ett mål; 1 000 nya platser, som jag sade, kanske på två eller tre år. Digitala tjänsterna borde få syskon. Gröna kraften på export, ministern har sagt det. Jag har sett tjänstemän som säger att det tar 10 år innan vi har ett vindkraftverk som står. Det är helt bortkastat att ha det i ett program som ska vara från 2021 till 2024. Sedan att vi ska få flera ålänningar så löser inte heller problem. Vi vet att alla kostnaderna ökar både från ÅHS och grundskolan. Det är bara att ta Sottunga som exempel, det var ingen lyckad inflyttning där. Gymnasiet kostar också. Inte är tillväxten på det sättet bra.

    Sedan kort om alternativ. Ibland kritiseras jag för att jag inte kommer med alternativ och jag tycker att det kanske inte är så bra alla gånger, för då är det jag som får stryk och det är ändå regering som lägger fram de här förslagen. Men jag har nämnt tidigare det här transportstödet som Karlström har för jordbruksprodukter. ÅSUB räknade för några år sedan att det skulle ge 450 nya arbetsplatser om man skulle ha transportstöd för all export. Det är en snabb åtgärd och det kanske skulle ge mera arbetsplatser än hela den lista som finns i meddelandet.

    Sedan nämnde jag också en gång att man kunde kreativt lägga in kostnader för skattegränsen, så att säga, som en stödberättigad kostnad. Skattegränsen är, har varit länge och är fortfarande ett stort problem.

    En sak till. Hur får vi igång efterfrågan? Vi vet inte hur gränserna öppnas överhuvudtaget. Som jag nämnde tidigare här en gång i fjol så var det faktiskt fler ålänningar än svenskar som var på de här övernattningsplatserna. Minister Karlström har själv gett pengar för Åland Boost som det heter och det är en väg att få ålänningar att hemestra, att subventionera. Jag tror inte på 100 procent, men kanske ge 50 procent, 200 eller 100-200 för vissa ålänningar och kunna subventionera den här övernattningen för att få upp det som vi behöver. Minister Karlström vill inte ha det här stödet i juli, man kan också göra så att det är olika procentsatser för olika månader. Man kan ge lägre under juli och lite högre under de andra för att få i gång efterfrågan. Vi vet hur siffrorna är på övernattningarna och, som sagt, vi vet inte hur gränserna öppnar. Vi behöver ha flera åtgärder rent generellt.

    Men som sagt, det som finns i budgeten har jag inte haft så mycket att säga om. Tack för ordet, herr talman!


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 18:36

    Tack, talman! Nu kanske någon i den här lilla skaran ledamöter och ministrar som fortfarande är kvar i plenisalen tror att ledamoten Eckerman ska gå upp och filibustra i flera timmar. Det tänker jag inte göra.

    Jag vill bara förtydliga att den socialdemokratiska lagtingsgruppen aviserar att föra samtliga av sina reservationer till omröstning, i fall det finns några av otydligheter i det från tidigare. Tack.


  • Den gemensamma diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen av tilläggsbudgeten vidtar vid plenum den 7 juni 2021.

    Detaljbehandlingen av ärendena 1-4 på dagens föredragningslista börjar.

    Först föreläggs lagförslaget i ärende nummer 1 i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om tillfälligt likviditetsstöd till kommuner för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Så börjar detaljbehandlingen av ärende nummer 2. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Förläggs först förslaget till landskapslag lag om ändring av andra och tredje paragraferna landskapslagen om temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare som har beviljats sysselsättningsstöd för anställning inom näringslivet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Förlängs förslaget till landskapslag om ändring av andra och tredje landskapslagen till arbetsgivare för start av företagsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Förläggs förslaget till landskapslagen om ändring av temporär ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslaget första behandlingen avslutad. Ärendets första behandlingen avslutad.

    Så vidtar detaljbehandlingen av ärende nummer 3. Först förläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Det är godkänt.

    Förläggs betänkandet kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendet enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlad.

    Slutligen vidtar detaljbehandlingen av ärende nummer 4. Först förläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Det är godkänt.

    Förläggs betänkandet kläm för godkännande. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendet enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlad.