Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Herr talman! Bästa lagting, en liten reflektion först innan vi går in på femte tilläggsbudgeten för år 2020.

    Osäkerheten i världen är stor. Frågorna är många. När har tillräckligt många vaccinerats så att gränser kan öppnas igen? Kommer turismen att återgå till det någorlunda normala och i så fall när? Ser vi en inflation med stigande räntor framför oss? Inflationen är nästan obefintlig, räntorna har varit noll och minusräntor, så vi har en utmaning framför oss. Vad händer där och vad händer om och när inflationen kommer? Den kommer förr eller senare.

    Tittar vi specifikt på Åland så vet vi alla hur känsligt vårt samhälle är, vi har en stor del av sysselsättningen inom turism och inom transport. Den stora frågan är förstås; står vi inför ännu en turistsäsong med mer eller mindre stängda gränser? Vi ska dock minnas att här på Åland finns det företag som går riktigt bra och vissa som går lysande, till exempel bankväsendet. Men om gränserna inte öppnas, vad händer med turistsäsongen? Är det risk att arbetsplatser försvinner, är i farozonen och att företag går i konkurs?

    Fjolåret präglades av ett antal nödvändiga räddningspaket för att undvika katastrofer. Stöd riktades till företag, kommuner och till människor. En grundbudget som var ungefär 20 miljoner i årsbidrag har efter ett antal tilläggsbudgeter förvandlats till en total budget med minus 44 miljoner ungefär.

    Tilläggsbudgeterna 1 till 4 innehöll, förutom stöd pga corona, även nedjustering av skatteintäkterna med 33 miljoner ungefär. Lånefullmakt beviljades. Lånet har ännu inte lyfts, men sannolikt behöver vi gå till banken nu i februari. Men alla handlingar vad gäller lånet, de s.k. kommuncertifikaten, är klara så när lånebehovet uppstår och pengar behövs så då är det ganska enkelt att göra en kontroll med bankerna. Den som har de bästa villkoren så får låna ut de pengar som behövs.

    Utmaningen för landskapet Åland, kommunerna och många företag är stora. Jag tror att alla behöver hjälpas åt, det är en självklarhet. Jag lovar att min dörr står öppen för alla som har goda förslag att komma med oavsett varifrån de kommer.

    Nu över till tilläggsbudget nummer 5. Tilläggsbudget nummer 5 är en positiv tilläggsbudget. Utfallet är positivt, exakt 407 000. Likviditetsmässigt så innebär den här tilläggsbudgeten ungefär 6,5 miljoner i pengar på kontot.

    Tilläggsbudget 5 innehåller egentligen bara några få poster. Jag kommer att beröra några helt kort här. Momentet för IT-drift och utvecklingskostnader på 70 000 euro gäller en överföring från drift till investeringar. Posten rör lagringsutrustning och eftersom anskaffning överstiger 50 000 så ska den hanteras som en investering. Det är egentligen en överflyttning mellan drift och investering. Det är ingenting som i sig handlar om pengar som ska till eller pengar som ska bort.

    Nästa punkt av intresse innehåller skatter. Ålandsdelegationen fastställde avräkningsbeloppet för år 2019 till nästan 3 miljoner lägre än vad som tidigare betalats i förskott. Däremot fastställde Ålandsdelegationen ett tillägg om drygt 4,5 miljoner till ett förskott som tillkommer landskapet Åland för 2020. Nettot av dessa två regleringar är 1,6 miljoner positivt.

    Rivningen av Marsundsbron slutfördes i maj 2020 och som följd av detta görs en budgetteknisk korrigering genom en nedskrivning av bron till ett värde om 1 031 000 euro. Här kan man bara konstatera att hål i luften saknar värde och ska således inte finnas med i en balansräkning. Denna nedskrivning är ju teknisk och har ingen inverkan överhuvudtaget på kassan.

    Det som kanske är det mest intressanta av allt här är den punkten som rör ett coronastöd från staten. I statens tilläggsbudget nummer 7 för 2020 har ett anslag om 6 miljoner upptagits för att ersätta Åland för de direkta tilläggskostnader som pandemin orsakat social- och hälsovården. Anslaget till statens tilläggsbudget utgör ersättning åt såväl kommunerna som landskapet. Landskapet Ålands andra tilläggsbudget finansierades med upplösning av reservering ur PAF-medel och nu föreslås motsvarande belopp, alltså 5 080 000 euro, återföras till reserveringen. Som en följd av detta är att inkomster i ÅHS budget ökar med ungefär 4,6 miljoner. De hade då beaktat sin budget nummer 2, att en anskaffning för medicinsk utrustning minskar med 304 000 samt att inkomsterna för social- och miljöavdelningen ökar med 100 000 euro. Allt detta har att göra med coronastödet från finska staten.

    Det här innebär att coronastödet inte har resultatpåverkan eftersom det går mot den här reserveringen. Men det har dock ändå en ganska stor inverkan på kassan eftersom det betyder att dryga 5 miljoner kommer in i landskapets finanser och 1 miljon kommer så småningom att komma till kommunernas finanser, eftersom coronabidraget är både till landskapet och till kommunerna.

    Notera att till bilagan i tilläggsbudgeten 5 finns en kalkyl över grundbudget, tilläggsbudgeter 1-5 samt en budget total. Budgeten total visar ju då med grundbudgeten, det som är budgeterat hittills inklusive femman som då är under diskussion, vad budgeten slutar på. Det är en ganska stor skillnad, som ni noterar, mellan grundbudget och vad budgeten ligger på nu efter dessa tilläggsbudgeteringar.

    Så med hänvisning till detta så föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar förslaget till femte tillägg till budget för år 2020. Tack!


  • Tack, talman! Det finns inte mycket att säga om den här tilläggsbudgeten. Det är en städarbudget, den är på plus, vilket man kan notera för att nu säga något om dess innehåll. Jag håller med om beskrivningen till fullo.

    Men jag vill ändå fråga, man säger här under den allmänna motiveringen att "i och med tillägget har under år 2020 budgeterats 423 934 euro", vad säger den siffran egentligen? Det är ju en hopblandning av driftskostnader, anslag och investeringar. Och i motsats till alla andra värden så finns heller ingen jämförelse med föregående år. Jag har inte sagt det här någon gång förut, det har inte gett effekt. Så jag tänker fråga hur nya finansministern ser på saken?


  • Tack, herr talman! Det var en klurig fråga. Jag satt själv för en stund sedan och räknade på just det här beloppet och insåg att jag inte vet hur detta är framräknat. Jag tittade på tidigare tilläggsbudgetar och såg att det fanns motsvarande beräkningar där. Så jag tror att ska man ha den här summan med så kräver det också en förklaring vad den riktigt innehåller. Jag tröstar mig med att vi har en total tilläggsbudget här i bilagan där man kan titta och förstå siffrorna. Det finns orsak till förbättringarna eller förtydliganden.


  • Tack, jo det finns det finns ju alltid, oavsett vad man håller på med så går det alltid att förbättra. När det gäller just den här punkten så håller jag med om att förtydliga den eller gör någon sorts koppling till den sista sidan som är mycket bra. För det är den som jag tror att är den viktiga eftersom det inte bara är den man använder pengar till utan även investeringar så måste också den kompletteras.

    Den andra saken som man kan fundera på är att man här nu tar bort ett värde på Marsundsbron på drygt 1 miljon för att den har inget värde. Självklart ska man göra så. Jag bara frågar mig; är det i år man ska göra det, eller skulle man ha gjort det för något år sedan när man tog den ur bruk för redan då var värdet noll? För även fast det inte belastar likviditeten så belastar det resultatet nu.


  • Tack, herr talman! Den nya bron byggdes väl för 15 år sedan ungefär. Man hade väl då planerat att riva den gamla bron vid de taget, men tyckte att man inte hade råd och då sköt man upp rivningen. Det blev ju lite märkligt budgettekniskt för man hade troligtvis då tagit med den som en investeringsbudget och nu korrigerar man till det. Huvudsaken är att den här miljonen i alla fall inte finns med som en tillgång i balansräkningen. Det är ungefär det som jag kan svara på den frågan.


  • Tack, herr talman! Tack finansministern får ett intressant anförande. På första sidan talas det om de här coronarelaterade kostnader som staten ska kompensera. Med stort intresse läste jag igenom det för att få reda på hur mycket det är. Jag fann det ingenstans. Nu nämnde ni både 6 miljoner och 5 miljoner. Jag undrar, hur mycket ger staten?


  • Ja, det som staten har tagit med i sin tilläggsbudget nummer sju så är 6 miljoner. Men 6 miljoner omfattar både pengar till landskapet och till kommunerna. Ungefär 1 miljon av dessa 6 miljoner kommer att gå till kommunerna, 5 miljoner är för landskapet lite drygt. Här kan jag berätta att detta kommer förstås att åtföljas av en ansökan och blanketter för detta kommer att komma vilken dag som helst. Sedan kommer landskapet att hjälpa till med kommunernas ansökningar också för att få ett samlat grepp. Men det som tillfaller kommunen kommer att gå direkt till kommunerna har jag förstått. Så det enkla svaret är dryga 5 miljoner.


  • Tack, herr talman! Jag har tidigare i många anföranden talat om pedagogiken och jag kommer att fortsätta med den. Jag kom fram till siffran 5 080 000 euro, detta genom att räkna ihop tre stycken punkter och jag är inte så säker på att hela lagtinget kände till den summan. Ni kunde ha skrivit det här på första sidan så skulle vi alla ha känt till det.


  • Tack, herr talman! Jag håller med. För mig är ju dessa budgetar och tilläggsbudgetar oerhört viktiga för det är de som styr våra pengar, oavsett om det är den ordinarie grundbudgeten eller om det är tilläggen som kommer. På något sätt vill man ju och önskar att de skulle vara lättförståeliga och pedagogiska. Så alla tips som kommer här så tas emot med tacksamhet och så gör vi det bästa för att kunna göra dem ännu bättre i fortsättningen. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 15:27

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Tack för presentationen finansministern och välkommen till posten! Det kommer säkert att gå bra. Den liberala gruppen har också dörren öppen hela tiden så det är bara att titta in.

    Vi har framför oss ännu en städarbudget. I framtiden så hoppas jag att landskapsregeringen kommer att beakta finans- och näringsutskottets budgetbetänkande från december. Det är ett betänkande där utskottet mycket tydligt beskrev vikten av att nyttja begränsade resurser på bästa sätt. Fullt fokus borde nu istället ligga på att skapa budgetramar och en omställningsbudget.

    Under hösten meddelade landskapsregeringen att detta omställningsarbete skulle ta vid omedelbart efter årsskiftet och att oppositionen skulle få vara delaktig i syftet att uppnå långsiktiga gränsöverskridande överenskommelser.

    Jag har några frågor till finansministern som jag hoppas att finansministern noterar. Kanske finansministern inte kan svara på dem idag, men förhoppningsvis i morgon om vi då i finans- och näringsutskottet börjar betänkandearbetet över tilläggsbudgeten 5.

    Jag skulle gärna se ett resonemang kring likviditeten. Hur ser den situationen ut? Hur framskrider omställningsarbetet? I tilläggsbudget 5 så finns 6 miljoner i klumpsumma från riket gällande coronarelaterade kostnader för social- och hälsovården. Motsvarar den summan de verkliga kostnaderna? Eller är det en form av kombination av olika kostnader som vi har fått oss till jämkade? Är det 6 miljoner som vi äskade om eller äskade vi om mer? Finns det möjligheter att i nutid, närtid också äska om andra former av coronarelaterade kostnader som inte hör till social- och hälsovården? Jag tänker till exempel på alla de intäktsbortfall och kostnader som har åsamkat speciellt vår besöksnäring. Tittat vi i självstyrelselagens 51 § så kan man nästan jämställa pandemin med en form av ekonomisk naturkatastrof för Åland, så det borde kunna finnas argument till att lobba ytterligare ersättningar Åland till gagn.

    Landskapsregeringen sjösatte ju flera coronastöd under 2020. Hur ser nyttjandegraden ut av dessa stöd? Är det något som skulle ha behövts ombudgeteras i en tilläggsbudget eller kan de pengar som är kvar rakt av gälla även 2021 utan ombudgetering? Det
    finns som sagt inte så mycket att bygga något på i den här tilläggsbudgeten.

    Det finns 70 000 euro som en investeringskostnad gällande lagringsutrustning. Varför kommer den först nu? Har man inte kunnat ha någon form av framförhållning i tidigare budgetar?

    Jag har lite svårt att ta till mig texterna gällande Ålarm, också där är en koppling mellan drift och investering. Vad blir slutnotan för Ålarm? Kommer vi att hålla oss på den tänkta årliga driftskostnaden långsiktigt som det var från början eller har det hänt saker under vägens gång?

    Gällande avräkningsbeloppet så skulle det vara intressant finansministern kanske resonera lite kring om förskottsbeloppet är för positivt. Kan vi räkna med att det även blir en avräkning i slutet på året som inte kommer Åland till gagn på ett positivt sätt, eller är den i balans med vad finansministern tycker att Åland ska kunna få?

    Detta var frågeställningar som kanske inte behöver besvaras här och nu, men som gärna besvaras i utskottet i samband med behandlingen. Tack.


  • Tack, herr talman! Det var mycket frågor. Som sagt så är jag kallad till utskottet imorgon och ska försöka klargöra åtminstone vissa av dem. Men det som ledamot Holmberg tog upp i början var utskottets betänkande runt den så kallade städarbudgeten. Nu tycker jag att städarbudget inte alltid är ett tillräckligt bra ord om en tilläggsbudget. I det här fallet så tycker jag att det är väldigt bra att kunna informera lagtinget om vad som har hänt. Då kan vi lära oss att det som har hänt är att det har kommit in 1,6 miljoner i skatteintäkter och vi också kan lära oss att det kommer in dryga 5 miljoner i coronastöd. Jag tycker att det här är viktigt. Det är jätteviktigt för lagtinget att känna till detta. Hur informerar man om det? Jo, lämpligen genom en tilläggsbudget. Sedan kan man ju ha en annan lång diskussion runt och varför (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:33

    Tack, talman! Tack finansministern. Jag vet att vi har haft en diskussion kring detta tidigare. Jag kan väl tycka att i tider som dessa, när resurserna är väldigt begränsade både på tjänstemannanivå och ekonomiskt, så krävs det även här i arbetet, enligt mig, prioriteringar. Största fokus borde ligga på omställningsbudgeten och budgetramar. Det är någonting som vi inom den liberala gruppen efterlyste väldigt frekvent under hela fjolåret och som jag också vet att underliggande myndigheter och avdelningar ser fram emot. Även fast det är tuffa tider så är just budgetramar ett viktigt verktyg i deras vardag. Visst, det är alltid bra att informera, men det finns ju de facto andra möjliga att informera lagtinget om det är så att man inte har möjlighet att vänta till ett bokslut.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett bra anförande. Ledamot Holmberg resonerade kring coronastödet och de frågeställningar som uppkommer där. I texten kan vi läsa att det ska ersätta medicinsk utrustning och de kostnaderna. Men jag upplever att sjukfrånvarokostnaderna har blivit jättehöga för många eftersom alla ska stanna hemma vid minsta symptom. Det här gäller ju inte bara inom hälso- och sjukvården utan inom alla enheter, var man än jobbar, för alla kan ju inte jobba på distans. Jag hoppas att ni också kan titta på det här i utskottet lite närmare.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:35

    Talman! Ledamot Pernilla Söderlund, det är absolut någonting som vi ska titta på. Frågan är ju stor, jag vet att vi redan i tilläggsbudgeten 2 gav färdkost till landskapsregeringen att verkligen vara tydliga med att alla underliggande myndigheter, kommuner och alla som har ett eget budgetansvar på något sätt borde bokföra sina coronarelaterade kostnader, för de hör inte hemma i en normal vardag så det borde inte vara så svårt. Sedan skulle man faktiskt bara kunna trycka på knappen och fram ganska exakta kostnader vad coronapandemin har åsamkat just den verksamheten.
    Det är någonting som vi förhoppningsvis ska diskutera i utskottet.


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 15:36

    Talman! Finansminister Höglund, välkommen till den nya posten! Det där kommer nog att bli bra bara tiden lider.

    Ekonomi handlar mycket om kommunikation och samsyn. Om man är överens om hur mycket pengar man har och hur stora utgifter som är att vänta så blir livet väldigt mycket enklare. För även om det ibland finns motstridigheter i hur man betraktar mängden intäkter och mängden utgifter så om man når någon form av samsyn så blir allt väldigt mycket enklare.

    Detta har vi resonerat rätt mycket om i finans- och näringsutskottet. I betänkandet över tilläggsbudget 4 så listade vi några saker som är viktigare än andra enligt utskottets mening. Det hoppas vi att finansministern tar med sig nu framöver också, för man ska minnas att betänkandet fick till de allra största delarna stöd av ett enhälligt lagting, vilket faktiskt ger en rätt god grund för framtidens arbete. Man efterlyste fleråriga utgiftstak, ett slags överskottsmål och finansiella mål överhuvudtaget. Alla är medvetna om att det krävs ekonomisk åtstramning för att vi ska komma på fötter och skapa en sundare ekonomi.

    Vi föreslog också att man ska sluta med städarbudgetar. Just det var, under de omständigheter vi lever i just nu, kanske inte helt genomförbart ännu men vi hoppas att man tar det med sig av följande skäl: Om man ska göra ekonomi begripligt så är det inte rätt sätt att börja att man gör en budget över något som har varit, eftersom budgetar blickar framåt. Det som vi nu betraktar är något som har hänt. När det handlar om coronastödet från finska staten så finns det nog en poäng i att man listar dem i en tilläggsbudget för de var så pass stora och så pass avgörande.

    Men det är inte lika lätt att förklara varför man måste lyfta upp en summa som till exempel Marsundsbron, som inträffade i maj, i en tilläggsbudget på följande år. Där hade det varit rimligare om man kunde ha det inom samma år. Som städarbudget betraktad så gör det inte förståelsen enklare att man ska ta bort en miljon från någonting som inte längre finns, som kunde ha hanterats tidigare och som man borde ha kunnat förutse. Jag tror att det är där som utskottet har ägnat en del kraft åt att faktiskt göra bokslut och budget begripligt för folk. Jag hör på replikskiftena bara här idag att det inte är alldeles enkelt vad det är som vi läser för någonting. Så en sak som jag tror att kommer att diskuteras under finans- och näringsutskottets möte imorgon är nog hur vi tillsammans ska göra det ekonomiska systemet begripligt - om inte för envar men - i varje fall för så många som möjligt.

    Situationen som vi befinner oss i är ogynnsam för oss på Åland, det är den också för resten av världen. Det gör det kanske inte enklare men det gör det åtminstone lite mer begripligt. Det är inte bara vi som har drabbats just nu. Det finns en himmelens massa förutsättningar så vitt att man bestämmer sig för det. Uppfattningen som jag tycker att råder i det här lagtinget är nog att det finns ett medvetande om vad som måste göras. Sedan är man kanske inte överens om alla detaljer. Men jag tror att förutsättningarna finns för finansminister Höglund att identifiera de största frågeställningarna och komma till samsyn kring vilka inkomster som är att vänta under de närmaste åren, ju fler desto bättre och vilka utgifter som vi har att hantera.

    Mot den bakgrunden återstår bara att önska lycka till i det fortsatta arbetet!


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:41

    Jag vill också önska nya finansministern lycka till i arbetet. Det är ett hedersamt och inte helt enkelt uppdrag.

    I detta förslag till tilläggsbudget finns väldigt lite politik, det har vi redan konstaterat. Vi socialdemokrater har inga invändningar till det som finns i budgeten, det är en städarbudget där man konstaterar saker.

    Det vi gärna skulle se och har efterfrågat ett flertal gånger också i utskottet är en genomlysning, gärna i morgon vid hörandet, hur dessa krispengar har använts som vi har beviljat i flera tilläggsbudgetar. Hur har det hjälpt företagen och hur har det hjälpt människor i samhället? Vi har välsignat en rad åtgärder, men vi har ännu ingen uppfattning om vilken effekt de har haft eller hur mycket pengar som gått åt. Jag förstår att det kanske ännu är tidigt att komma med någon sådan slutavräkning. Samtidigt är det viktigt att vi följer upp hur vi använder dessa pengar, om de har träffat rätt och om man behöver justera kursen på vägen.

    Som andra talare har lyft så skulle det också vara intressant att veta om de pengar som nu kommer från rikssidan motsvarar de pengar som faktiskt har gått åt, t.ex. inom ÅHS.

    Som andra också lyft så har vi framför oss en utmaningarnas vår och ett kommande år. Det är många frågor om hur vi ska ta oss framåt och hur vi ska få vår ekonomi i balans. Ska vi spara, investera, ställa om eller växa?
    Hur räddar vi sommaren för vårt näringsliv? Hur ska vi ta hand om våra studerande ungdomar som riskerar ännu en sommar i arbetslöshet? Det är ett problem som får konsekvenser för många år framåt om vi inte lyckas hjälpa till där.

    Hur får vi ålänningarna vaccinerade så snabbt som möjligt? Om det går det för långsamt, finns det genom självstyrelsen möjligheter att upphandla direkt eller köpa vaccin snabbare? Det kanske är en utopi, men jag tycker att i det läge som vi är i så behöver man fundera på alla möjligheter.

    Statsminister Sanna Marin beskriver Finland väg ur krisen i tre steg:
    1. Stärkt tillväxt med hjälp av EU-paketet. Tyvärr var det förslag som landskapsregeringen kom med på det området lite blekt. Där hoppas vi på en större tydlighet i kommande budgetar, om hur man ska använda de här pengarna för att faktiskt stimulera den gröna tillväxten på Åland. Tillväxten har varit vårt problem långt för pandemin, inte bara kostnaderna.
    2. Strukturreformer. Det är ett behov som har funnits länge på Åland. Vi har inga lösningar i sikte. Det betyder inte småsaker som att slopa Almedalen som ändå inte ordnas eller sänka anslagen till medis, utan stora, långsiktiga förändringar som det är jättesvårt att komma överens om. Jag skulle gärna höra finansministern säga vilka strukturreformer han ser att behöver genomföras. Kanske vi kan höra det imorgon eller kanske i den fortsatta debatten?
    3. Slutligen så pratade statsministern Marin om anpassningsåtgärder, besparingar om man så vill. De ska enligt statsministern göras när tillväxt och konjunkturen fått fart, inte i en pågående kris när de riskerar att fördjupa problemen.

    Lantrådets Veronica Thörnroos sade i en intervju i Hufvudstadsbladet i december: "Spara på äldrevård, sjukvård och skola". Håller finansministern med om de prioriteringarna? Finansministern själv har i en intervju aviserat sänkta servicenivåer för kommunerna i kommande lagstiftning. Är det vad vi har att se fram emot?

    Förhoppningsvis får vi i mars-april en tilläggsbudget där vi äntligen får se regeringen Thörnroos staka ut den väg som man vill gå framåt. Vi har nu haft både en tid när man har backat på tidigare lagstiftning och reformer och har haft en pandemi att hantera som förstås har ställt oss alla inför väldigt stora problem. Tack, talman!


  • Jag tänker bara klargöra lite grann för jag har fått en del frågor när det gäller vaccin och om vi kan upphandla själva. Det svar jag har fått när jag har kontrollerat upp det är att medlemsstaterna inte får upphandla egna vaccin utanför de upphandlingsavtal som de ingått med kommissionen. Finland är för närvarande part i sex av EU:s upphandlingsavtal. De här avtalen är konfidentiella vilket gör att det är svårt att se hur bundet Åland är av dessa avtal som Finland deltar i.

    Sedan är det också frågor om import av vaccin, sjukhusapotek får bara importera läkemedel i enstaka fall enligt läkemedelslagen. Sedan är det inte heller klarlagt rent juridiskt, ja, jag fortsätter. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:47

    Tack, talman! Tack ministern för det klara och tydliga svaret. Det här var faktiskt en fråga som inte var retorisk eller politisk, utan många har undrat om det finns ett handlingsutrymme som självstyrelsen ger oss. Det är jättebra att veta att detta inte finns. Jag har fullt förtroende för att man inom vår hälso- och sjukvård kommer att distribuera vaccinet effektivt och snabbt i vårt samhälle bara det kommer hit.


  • Talman! Det som skiljer upphandlingen av det här vaccinet jämfört med till exempel vaccinet för svininfluensan där alla europeiska länder konkurrerade mot varandra, vilket betydde att vaccinföretagen trissade upp priserna men i det här fallet har man gått tillsammans. Man har även fått höra att Tyskland upphandlar själv, men de vacciner som Tyskland har upphandlat så har man satt in i den gemensamma potten, man har fört de tillbaka dit.

    Sedan finns det också frågor om man liksom på något sätt kan få tag på vaccin när det nu är reserverat stora doser. För närvarande är det bara vaccin som omfattas av upphandlingsavtalen som har försäljningstillstånd i EU. Så tyvärr tror jag inte att det är möjligt överhuvudtaget, utan vi får förlita oss nu på att vi får vacciner och så fort som Finland får alla doser så fördelas de jämnt över landet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:48

    Tack talman! Det är bra att veta hur det förhåller sig. Då är det bara att hoppas att vaccinerna kommer i snabb takt och att vi klarar det som åtminstone i teorin verkar möjligt nu, att vi klarar denna pandemi utan ett enda dödsfall relaterat till Covid-19.


  • Jag håller med ledamot Fällmans anförande. Du tog upp mycket viktiga frågor om ungdomsarbetslöshet osv. Jag skulle också jättegärna vilja att vi utvecklar det till kultursektorn på Åland och arbetslösheten som kommer i och med att restaurang- och nöjesbranschen faktiskt i princip ligger nere på en ganska obestämd tid. Det skulle också vara intressant att höra lite tankar från ministern, om man får passa på att önska i en replik om det?

    Talmannen: Replikskiftet skall rikta sig mot huvudanförandet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:49

    Tack, talman! Absolut, i de tilläggsbudgetar och de stödpaket som vi har beviljat här så är det många sektorer som har fått hjälp och många som inte har fått det. Vi har till exempel kultursektorn eller media- och marknadsföringsbranschen. Det finns stora delar av vårt samhälle som går på knäna och som inte har kunnat ta del av de stödformer som vi har. Vi lider alla med dem och hoppas att sommaren blir bättre än förra sommaren så att inga företag går omkull. Men det är en utmaning som vi alla, landskapsregeringen och framförallt finansministern har att tampas med.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det var ett anförande med många kloka insikter. Jag noterade speciellt, det som säkert många med mig noterade, vaccineringen. Det var ett bra svar av minister Holmberg-Jansson kring den bristande möjligheten för Åland att nyttja sin självstyrelse till att införskaffa vaccin på egen hand. Men det är en av många ödesfrågor. Jag tror att det är väldigt viktigt hur vaccintillgången blir utanför Åland men också för Åland. Det känns, även om man är subjektiv, som att vi behöver vaccinet först av alla i hela Norden på något sätt. Vi har drabbats allra värst och vi måste få det först av alla. Men jag hoppas, precis som frågan ställdes, att landskapsregeringen verkligen penetrerar frågan och kan konstatera till hundra procent att det inte är möjligt att införskaffa vaccin. Men det var en klok fråga.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:51

    Tackar, tackar. Jag känner att jag är tillfreds med minister Holmberg-Janssons svar. Det sätt på vilket man i Europa har agerat när man har köpt in vaccin tillsammans så har man därmed eliminerat upptrissningen av priserna och man ser till att alla får dem samtidigt, så för en socialdemokrat så är det riktigt vackert.


  • Tack, talman! Vi är väl ungefär fyra nautiska sjömil utanför ärendet egentligen, men jag fortsätter bara under den här korta repliken.

    Jag förstår också EU:s förhållningssätt att man ska undvika köpslåendet, man ska verkligen få ett upphandlat vaccin till lägsta möjliga pris för hela EU. Men någonstans långt där bakom så tycker jag också att det borde finnas en möjlighet att man på fria marknaden ska kunna upphandla det man önskar, till ett dyrare pris givetvis, som inte på något sätt försvårar EU-upphandlingen. Som EU-medlem så borde valfriheten på något sätt finnas.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:52

    Ja, möjligen så skulle vi kanske inte ha råd med det dyrare priset om det där var möjligt. Kanske det heller inte skulle hjälpa oss om ingen annan hade fått det och hade immuniteten?


  • Ledamot Stephan Toivonen (ÅD) Gruppanförande | 15:53

    Tack, herr talman! Bästa lagting. Det är spännande med en ny finansminister. Jag gillar att debattera med finansministrar.

    Vi har en tilläggsbudget för 2020 framför oss. Få se om detta blir den sista? Nå, den kalls ju inofficiellt för städarbudget så får vi väl anta att det blir så. Mot bakgrund av det namnet och att den hänför sig till 2020, som vi med glädje lämnar bakom oss, så kanske jag inte ens hade behövt ta ett anförande, men det kanske hade varit oartigt mot den nye ministern.

    Herr talman! Om jag inledningsvis gör en jämförande analys av den förra finansministerns tilläggsbudgeter och den nytillträddes, så kan jag konstatera att den förre med sina fyra tilläggsbudgeter lyckades skapa ett underskott på 70 miljoner euro, medan den nytillträdde i sin första tilläggsbudget redan får ett överskott i räkenskapens resultat på 5,5 miljoner euro. Om det beror på skicklighet eller på mångårig erfarenhet från bokföringsbranschen så vågar jag inte uttala mig om. Man brukar ju tala om lögn, förbannad lögn och bokslut, som bekant. Det kan även bero på tur. Är det så hoppas jag att den nye finansministerns tur består för vi behöver nog en turgubbe som finansminister. Det är helt klart.

    Herr talman! Den övergripande frågeställningen vid första genomgången för mig var hur mycket Åland fick av Finland i den coronarelaterade kompensationen. Jag kunde, som bekant, inte hitta den uppgiften. Den här budgeten är ju inte så tjock så jag hittade dessa tre punkter som gav 5 080 000, vilket jag sade i en replik. Detta kunde kanske ha nämnts på första sidan så att vi alla skulle ha känt till det redan i början av genomläsningen.

    Herr talman! Vi kan se att avräkningsbeloppet har ändrat för både åren 2019 och 2020 i olika riktningar, totalt sett positivt. Nu vet jag inte hur f.d. bokföraren Höglund ser på att ta in medel från 2019 i en budget för 2020, men jag antar att detta är i enlighet med gällande, kanske lite missvisande, kutym.

    Men, herr talman, den största posten är ökade intäkter om 4,6 miljoner till ÅHS. Det är alltså fråga om en stor del av finska statens ersättning för coronakostnaderna. Vi hittar den i förslaget tilläggsbudget 5 som försäljningsintäkter om 4,6 miljoner. Nu är jag ju ingen fena på bokföring inom förvaltning, men åtminstone för företag så är detta absolut inte fråga om försäljningsintäkter. ÅHS har inte ”sålt” något till Finland? Hur ser f.d. bokföraren på den typen av beskrivning?

    Vi kan jämföra detta med sidan 10, 9840 Ålands hälso- och sjukvård, där en motsvarande coronaersättning bokfördes som en minskning av kostnaderna. Det kändes helt rätt för mig.

    Om vi då går tillbaka till uppställningen på sid 5 så finns vissa alternativ. Vi kan knappast minska på personalkostnaderna. Det ger en felaktig bild. Det finns "övriga verksamhetskostnader” som kanske kunde minskas. På tredje raden finns något som heter ”erhållna bidrag”. Det låter rimligt, tycker jag och betydligt bättre än försäljningsintäkter. Hur ser minister Höglund på den saken?

    Bästa lagting. Självklart ändrar inte detta någonting på sista raden, men det kommer att se lite märkligt ut när man gör jämförelser i försäljningsintäkterna för ÅHS om de plötsligt gör ett skutt och samtidigt ändras ju också självfinansieringsgraden väldigt mycket. Jag undrar vad ledamot Valve, som är ordförande för ÅHS styrelse, har för åsikter?

    Herr talman! Det finns inte så mycket att säga om den här städarbudgeten som är rätt tunn. Jag tänkte inte gå utanför den faktiskt.

    På sidan 8 hittade jag den här intressanta Marsundsbron som jag inte kunde låta bli att fundera lite på. Den nedskrivs nu med 1 031 398,06. Jag har i något annat sammanhang sagt att en viktig uppgift för den blivande finansministern kanske skulle vara att försöka realisera tillgångar i balansen, sådant som inte behövs för driften. Jag hade då inte i min vildaste fantasi tänkt att det skulle finnas en annan sak, som krisföretag brukar ha, nämligen lik i garderoben. Minister Höglund är nog bekant med begreppet, för er andra så kan jag säga att det är sådant som finns i bokslut men som inte har något som helst värde. Exempelvis en bro som ersattes för 20 år sedan av en annan bro och som tydligen fortfarande finns kvar.

    Då blev jag lite fundersam. Har man hållit på att avskriva den under 20 år? Har den fortfarande ett värde på över 1 miljon, har man pausat det eller hur har det rent tekniskt fungerat?

    Sedan undrar jag också en sak. Det står ”skrivs ned” med 1 miljon. Ni menar väl inte att det finns 2 miljoner kvar ännu? Det borde väl kanske ha uttryckts lite tydligare? Jag hoppas verkligen att den är borta nu från balansräkningen.

    Detta ger ju en fråga, minister Höglund, har ni sett om det möjligtvis finns andra lik i garderoben? Kanske även ledamot Silander har någon åsikt om att en obsolet bro, som inte har varit i bruk på 20 år, fortfarande finns kvar i balansen?

    Så även om ingen annan heller har haft så stora frågor här så finns det i alla fall några frågetecken som vi kanske kan reda ut sedan i utskottsarbetet. Tack för ordet, herr talman.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Toivonen, intressanta frågeställningar, absolut. Vi ska se vilka jag kan svara på.

    För det första så ska jag inte ta hela äran åt mig för tilläggsbudget 5, att den är positiv. Det här var ett arbete som var långt framskridet. Min företrädare Torbjörn Eliasson har gjort ett fantastiskt jobb här, ett grundarbete och sedan tog jag över det. Jag brukar inte vilja ta äran åt mig för sådant som jag inte har varit helt delaktig i från början. Här har vi hjälpts åt.

    Vad gäller bron så fanns det någon tanke då, när den nya bron byggdes, att rivningen skulle ingå, man såg det som en paketlösning. Man bygger en ny bro, man river den gamla och summan av det hela blir en investering. Någonstans på vägen här så blev det fel och nu har man gjort en teknisk budgetändring. Det är detta som det handlar om.


  • Tack, herr talman! Ja, jag kanske förstod att allt inte var ministerns förtjänst, men jag ville börja med den jämförande analysen.

    Den där bron, det som jag också frågade var; finns det fortfarande någonting kvar eftersom det bara står att man har skrivit ner den med 1 miljon?

    Sedan den större punkten om försäljningsintäkterna på ÅHS som jag inte riktigt kan hålla med om.


  • Tack, herr talman! Nej, det finns inga ingenting kvar av den här rivna bron. Det finns inget värde där. Den här miljonen var helt enkelt kostnaden för att riva den gamla bron. Där har vi den här miljonen.

    Sedan vad det gäller ÅHS och 4,6 miljoner så är det i det här budgetförslaget satt som en försäljningsintäkt. Jag vet inte var den bättre hade hört hemma? Det kanske är möjligt att sätta det som ett erhållet bidrag eller en korrigering mot var kostnaden ursprungligen var bokförda i tilläggsbudget 2, att man skulle ha kvittat där. Det är kanske detta som jag skulle ha föredragit. Men slutsumman är i alla fall okej där.


  • Tack, herr talman! Tur att den där bron nu är borta ur balansen i alla fall.

    Försäljningsintäkterna, som jag sade så ser jag det som felaktigt och det blir dessutom missvisande om man jämför från år till år. Det finns andra rader, som sagt, jag är inte expert på det där. Kanske vi i morgon kan diskutera vad man kunde placera den för att få en korrekt bild. Men som sagt var, slutsiffran är densamma, det är bara det att ÅHS har inte sålt någonting från 4,6 miljoner till staten.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.