Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Herr talman! Självklart finns det en oro ute i samhället nu, hur ska det gå? Kan Åland behålla sjöfarten och sin välfärd? Hur går det för företagen, arbetsplatserna och den offentliga ekonomin? Vi delar också den oron, både vi i regeringen och ni kolleger i salen. Tyvärr vet vi inte svaren idag, och det finns inte någon att fråga. Landskapsregeringen gör allt vi kan för att få kontroll över våra ansvarsområden och jag kommer i min budgetpresentation att ge så mycket information jag bara kan och hinner om läget. De stora frågorna i TB4, om förutsättningarna för budget 2021 och så ska jag berätta om några ljusglimtar också.

    Det här är fjärde tilläggsbudgeten för år 2020. Pandemin är orsaken till detta historiskt krävande arbete med att försöka anpassa verksamheter och ekonomi till omständigheter som är oförutsebara och omöjliga att direkt påverka. Ett virus har ställt till svårartade problem för en hel värld. Åland har medicinskt kommit lätt undan men ekonomiskt har vi drabbats hårt och vi vet inte hur framtiden ser ut? Vi befinner oss i ett uttröttande spänningstillstånd där alla satsar fullt för att solidariskt hantera den uppkomna situationen, för att lindra de negativa effekterna för hela det åländska samhället. Ministrarna i landskapsregeringen har alla arbetat hårt, men jag tänker ändå främst på tjänstemännen som gått på fulla varv och måste fortsätta med det ända tills vi tagit oss ur detta järngrepp.

    Grundarbetet med budgeten 2021 är i princip gjort ute i förvaltningen nu och om en vecka startar manglingen i regeringen och den kommer att kräva alla krafter under kort, intensiv tid. Och det kommer fler tilläggsbudgetar, herr talman! Det kommer fler tilläggsbudgetar, åtminstone en, kanske två till. I praktiken pågår således flera budgetprocesser samtidigt vilka kräver mycket av de inblandade. I Finland har man åstadkommit fem tilläggsbudgetar hittills, under ledning av två finansministrar kan nämnas, och det kommer fler där också. Till saken hör att vi är hårt knutna till budgetarna i Helsingfors där framför allt våra inkomster bestäms.

    Den riktigt stora posten i TB4, som ligger på era bord idag, är ju minskningen av skattefinansieringen med 33,6 miljoner euro. Det finns också några besparingsåtgärder och anslag, bland annat de allmänna inbesparingarna motsvarande två veckors lön om 1,7 miljoner euro, bränsle sjötrafiken om 1 miljon euro och minskning av flygunderstödet om 750 000 euro. Vilket totalt ger en resultatförsämring med 32 miljoner euro. Budgeterat underskott 2020 blir då hela 47,3 miljoner euro, inkluderande alla tilläggsbudgetar hittills. Upplösning av resultatförbättrande Paf-reserveringar ligger på sammanlagt 37,5 miljoner euro. Exklusive denna upplösning skulle det budgeterade resultatet varit skrämmande höga 85 miljoner euro!

    Men, herr talman, låt mig säga något positivt innan jag går in på fler detaljer i TB4. Första glädjebudskapet, det är lycka att gränsen till Sverige öppnas på lördag. Det har alla ålänningar längtat efter och även om det är för sent för att rädda turistsäsongen så ger det en rejäl injektion för framtidstron. Familjer kan träffas på nytt, mor- och farföräldrar får träffa sina barnbarn igen och ”businessen” kan bli effektivare och lite mer ”as usual” mellan Åland och Sverige, det är bra! Det är nödvändigt med tanke på både nutid och framtid. Och kanske Covid19 förändrar resebeteendet till förmån för åländsk turism. Om vi kan ställa om och utnyttja en förhoppningsvis kommande ny trend kan det bli lättare till fördel för turistnationen Åland. Självuppfyllande profetian, som jag alltid vill lyfta fram, är viktig för att vi ska tänka positivt och orka fortsätta, starta om och ställa om och tillsammans göra allt för att övervintra och se fram emot en ny vår med bättre förutsättningar igen. Bara att tänka positivt ökar våra chanser att lyckas med det.

    Andra glädjebudskapet, underrättelsen om förenklade förfaranden vid skattegränshanteringen, som vi kunde läsa om i pressen. Det vill säga att tullen arbetar aktivt för att underlätta import och export av varor till och från Åland med EU och Finland. Det är glädjande för oss och alldeles speciellt för näringslivet, för privatpersoner och e-handeln. Att inte vi visste något innan det stod att läsa i tidningarna, det är sedan en annan historia. Vårt stora problem när det gäller lösningen av de här frågorna har ju varit den kroniska bristen på information. EU:s tullkodex har varit klar i många år, frågan är hur den sist och slutligen kommer att implementeras. Nu är kanske en islossning på gång. Farhågorna från vår sida är svårigheterna att i ett gemensamt digitalt system göra förenklingar och anpassningar till Ålands situation. Tullchefens uttalanden inger nu hopp och vi väntar på att få det skriftligt. Regeringen tillsätter en isbrytargrupp för förenklingar över skattegränsen. Skattegränsen behöver vi för sjöfarten och för att upprätthålla nödvändiga transporter till och från Åland. Men att vi har vårt skatteundantag och samtidigt ligger inom tullunionen skapar stora problem för landbaserat näringsliv. Att varuflödena mellan Åland och Finland, mellan Åland och hela EU handlar om import/export komplicerar, försenar och fördyrar hanteringen och försätter åländska näringslivet i ett sämre konkurrensläge. Här måste vi hitta lösningar som underlättar! Den här regeringen har i sitt regeringsprogram sagt att allt ska göras för att minimera dessa hinder. Nu håller vi på att tillsätta en isbrytargrupp med deltagare från finansavdelningen, näringslivet, Posten, Tullen och finansministeriet vars uppdrag är att pröva alla farleder för att minimera handelshindren under rådande omständigheter, lagar och direktiv. I TB4 ingår 50 000 euro för att visa att vi menar allvar. Pengar som kan användas till exempel för utomstående expertis.

    Tredje glädjebudskapet, vi ålänningar kan vara och är tacksamma för att vi medicinskt förskonats från Covid19:s allvarligaste effekter och härjningar. Att ingen har dött och bara ett fåtal smittats är ett overkligt facit så här långt. Nu måste vi lova varandra att fortsätta att ta riskerna på allvar och följa alla instruktioner och rekommendationer till punkt och pricka.

    Herr talman, det handlar om målmedvetna kontakter och envetna påtryckningar mot Helsingfors. Ingenting kommer av sig självt. Vid sidan av och parallellt med förändringen av självstyrelselagen pågår ständiga ansträngningar på en mängd områden i kontakterna med regering och med myndigheter i Helsingfors. Skattegränsfrågan är bara en i raden. Den riktigt stora frågan de senaste månaderna har varit att få gränsen mot Sverige öppnad. Den långvariga stängningen har förorsakat Åland skador som proportionellt är mycket större för oss än för näringslivet i Finland. Vår arbetslöshet har procentuellt sett ökat med 200 % jämfört med Finlands som ökat med 50 %, för att ta ett exempel. Vi har 1 600 personer i arbetslöshet, 10,5 %, samt rederier, hotell, stugbyar, restauranger och många andra turistföretag i ett kritiskt läge. Öppningen av gränsen mot Sverige gör det nu lättare, men kommer vi att klara övervintringen utan många konkurser? Landskapsregeringens åtgärder i TB2 har fungerat bra enligt Ålands Näringsliv och nya åtgärder finns med i denna tilläggsbudget. Också de framtagna tillsammans med näringslivets representanter. Näringsministern och utbildningsministern, som tyvärr är sjuk nu, kommer att berätta mer om dem.

    Herr talman, så något om fullmakten för upplåning, likviditeten och våra budgetdirektiv. Sedan TB4 offentliggjordes har diskussionerna mest handlat om regeringens begäran om fullmakt för att låna upp till 60 miljoner euro i ifall ett sådant läge uppstår att likviditeten inte räcker till för att förverkliga budgeten. Jag vet och jag förstår att det är en bekymmersam signal, en signal som ingen finansminister någonstans vill ge. Ändå måste vi komma ihåg att alla andra stater faktiskt lånar pengar, till väldigt höga belopp dessutom, världen över. Landskapsregeringen kanske är ensam om att ha siffran 0 i lånemomentet än så länge. Många stater har upplåning i storleksklassen 50-100 % av BNP och ännu mer. Skulle landskapsregeringen tvingas utnyttja hela den föreslagna fullmakten så skulle det ända bara röra sig om några enstaka procent av Ålands BNP. Att landskapsregeringen begär fullmakt nu handlar om insikt, rättskaffens transparens och en vilja att skapa trygghet för den åländska befolkningen. Alla ska veta att risken är stor att vi behöver förbättra likviditeten runt årsskiftet, men alla ska också veta att landskapsregeringen inte lånar en enda cent om det inte behövs och i så fall inte mer än nödvändigt! En sak är säker, landskapsregeringen försätter inte Åland i ett läge där löner för viktiga samhällsfunktioner inte kan betalas ut. Ingen ska behöva oroa sig för det! Om vi behöver låna pengar eller inte avgörs av likviditeten vid olika tidpunkter och likviditeten är beroende av hur pengar flyter in och flyter ut, inkomster och utgifter och förhållandet mellan dem. I dagsläget har vi drygt 60 miljoner ”i kassan”. Om budgeten förverkligas som planerat så behövs drygt 80 miljoner för att parera planerade utgifter och minskade inkomster. Finansavdelningen vill alltid ha en marginal på 20 miljoner, ”kassan” får inte sjunka lägre. Sedan räknar vi med en negativ förändring av likviditeten under första kvartalet 2021 om 10 miljoner euro och så anser vi det klokt att ha fullmakt för ytterligare 10 miljoner för utgifter som inte kan förutses idag. Vi ska också komma ihåg att landskapsregeringen är en stor arbetsgivare som betalar löner, men också en pensionsanstalt som betalar över 3 miljoner euro per månad till ca. 3 000 pensionstagare. Plus att det görs stora regelbundna överföringar till kommunerna och tredje sektorn, studiestöd, barnbidrag och arbetslöshetsersättningar samt stödutbetalningar till näringslivet. Det gäller att ha ”kassan” i skick! Vi känner inte till fortsättningen av pandemin. Viruset kommer att bestämma förutsättningarna ganska lång tid framöver, tyvärr. Definitivt gör vi det inte själva. Tillsammans och totalt behöver landskapsregeringen alltså en lånefullmakt om 60 miljoner och vi begär den tidsbegränsad fram till och med första kvartalet 2021. Det är min förhoppning att lagtinget har förtroende för att vi hanterar den med största försiktighet och vi lovar återkomma med skrivningar i budget 2021.

    Herr talman! Några ord om lånealternativ. Landskapsregeringen gör i normala fall årligen upp en finansierings- och placeringsplan. I den ingår allmänt om finansieringen, hur beslut fattas, riskhantering, placeringsstrategier, likviditetshantering och låneupptagning. För att erhålla finansiering kan landskapsregeringen välja mellan att ta upp banklån, emittera obligationslån eller använda sig av så kallade kommuncertifikat. Landskapsregeringen begär erbjudande från flera kreditgivare för att sedan anta det förmånligaste lånet. Vilket också görs nu vid förberedelserna. Det är ett enkelt och snabbt sätt att få finansiering samt flexibelt gällande lånebeloppet. Kommuncertifikat, som vi talat om, är en kortfristig finansiering med löptid från 1 dag till 1 år, vanligtvis är kommuncertifikatens löptid antingen 3 eller 6 månader. Storleken på programmet sätts enligt finansieringsbehovet, men storleken på ett kommuncertifikatprogram kan variera allt från ca 1 miljon euro till över 100 miljoner euro. Vanligt är att ett avtal om kommuncertifikatprogram tecknas med flera banker och när medel behövs kontrolleras vilken bank som erbjuder bäst villkor för emitteringen.

    Herr talman! Att vi talat om kortfristig upplåning har kanske givit upphov till ett missförstånd att landskapsregeringen vill göra gällande att lånebehovet skulle vara över snabbt ifall det uppstår. Så behöver det inte vara. Ordet kortfristigt kommer från att vi i första hand ämnar använda oss av kommuncertifikat, som är kortsiktiga och kan förnyas. Hur långsiktigt lånebehovet sist och slutligen blir beror på flera faktorer, varav den viktigaste är hur inkomstutvecklingen kommer att se ut framöver. Därför har regeringen sagt att vi vill återkomma i ordinarie budget när vi vet mer om hur staten ser på utvecklingen och vi bättre kan beräkna skattefinansieringen som denna gång är ännu mer komplicerad eftersom vi har effekterna av två ekonomiska system att ta hänsyn till. Vilket medför både risker och möjligheter. Jag återkommer gärna i ett senare anförande och berättar om de två systemens effekter.

    Herr talman! Det har talats om budgetramar, att regeringen i tilläggsbudget borde ha gått ut med ramar för budget 2021. Under den värst brinnande Coronatiden, när osäkerheten var nästan total, så bestämde vi oss i stället för att göra mycket noggranna och strama budgetdirektiv. Den 11.6 skickades anvisningarna ut och där förklarades vår ytterst svåra ekonomiska situation och att alla måste ta hänsyn till den vid budgeteringen. Jag ska läsa ett stycke ur det dokumentet. ”Avräkningsbeloppets utveckling är till stor del beroende av hur statens inkomster utvecklas medan skatteavräkningens utveckling baseras på de statsskatter som debiteras företag och privatpersoner på Åland. Det är således mycket viktigt att det åländska näringslivet genererar både arbetsplatser och skatter. Befolkningsutvecklingen kommer i det nya ekonomiska systemet att ha en direkt inverkan på avräkningsbeloppet eftersom en ökad åländsk befolkningsandel i jämförelse med hela landet direkt ökar på avräkningsbeloppet och vice versa. Det är för närvarande oklart i vilken takt såväl den åländska som finländska ekonomin återhämtar sig efter alla restriktionsåtgärder. Klart är åtminstone att målsättningen med det kommande arbetet är att trygga det åländska samhällets återhämtning efter den akuta krisen så att långvariga negativa effekter inte uppstår.” Med hänvisning till ovanstående har landskapsregeringen i detta skede inte fastställt siffermässiga budgetramar för år 2021.
    Följande ska iakttas vid uppgörande av avdelningarnas och de underlydande myndigheternas budgetförslag för år 2021: Budgetera stramt och för den lagstadgade basverksamheten. Eftersträva hög effektivitet i verksamheten och håll igen på kostnader där det är möjligt, t.ex. genom att omorganisera verksamheten. Avsluta verksamhet där det är möjligt, t.ex. genom att korta ner tiden för kostnadsdrivande projekt. Var restriktiv med att starta upp ny kostnadsdrivande verksamhet eller nya projekt. Ge förslag på förändringar som kan göras i verksamheten eller projekt som kan genomföras för att minska på nettokostnadstrycket. Lista vilken lagstiftning eller del i lagstiftning som är kostnadsdrivande för den verksamhet som bedrivs. Ge förslag på ändringar i lagstiftning som minskar på kostnadstrycket. Förslag på stimulansåtgärder för det åländska samhällets återhämtning till följd av coronapandemin, exempelvis gröna investeringar, utbildning, sysselsättningsåtgärder för att motverka ökande arbetslöshet, utökat digitalt samarbete. Ge förslag på idéer som kan utveckla och stärka den åländska samhällsekonomin. Så tänkte vi då, i juni, och vi anser fortfarande att det var rätt beslut!

    Till sist kan jag konstatera att oppositionen lämnat in många finansmotioner som ska behandlas parallellt med tilläggsbudgeten. Det är en intressant läsning som ger mig intrycket av att vi tycker lika i många framtidsavgörande frågor, till exempel beträffande finanspolitiken, stärkt ”utrikespolitik”, behovet av nya utbildningsinsatser, aktivering av 48 och 51 §§, extra anslag, särskilt bidrag i självstyrelselagen. Arbetet med att Åland ska få sin rättmätiga andel av Finlands EU-stöd och lån för återhämtning och resiliens. Det bådar gott. För ska vi få Åland på fötter, det vill säga först rädda hotade företag och få ner arbetslösheten till hanterliga nivåer och sedan skapa förutsättningar för företagen att åter utvecklas och generera nya jobb och vinster, då behöver vi jobba tillsammans för tillväxt och inflyttning.

    Herr talman! Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar följande förslag till fjärde tilläggsbudgeten för 2020, samt att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att för budgetens förverkligande uppta lån om högst 60 miljoner. Till detta vill jag ytterligare nämna att det har kommit en komplettering till den här tilläggsbudgeten gällande beviljningsfullmakter. De ingår också i den här begäran. Tack.


  • Tack, talman! Vi är överens om mycket, det är också min bild av verkligheten. Men när det gäller finanspolitiken så tror jag att vi i vissa frågor ligger en bit ifrån varandra, bland annat i synen på ålänningarnas skulder. Finansministern ville ge sken av, uppfattade jag, att ålänningarna inte har skulder. De facto så har ålänningarna, precis som alla andra finländare, en del i statsskulden på 22 500 per person i slutet av augusti. Med den här låneupptagningen på nästan 2000 euro per person skulle ålänningarna vara närmare tio procent högre skuldsatta än resten av finländarna. Under förra mandatperioden lämnade nu sittande vicetalman Häggblom in en lagmotion om att ändra landskapslagen om bostadsproduktion. Undertecknande av den var nu sittande lantråd, vicelantråd och sittande talman. Finans- och näringsutskottet ställde sig positiva till det här. Varför har ingenting hänt? Varför lån i stället?


  • Tack, talman! Jag försökte inte göra det, gällande att vi är skuldfria. Jag sade att i landskapets skuldkontroll, där står det 0. Jag är mycket väl medveten om att det finns skulder i våra kommuner och kommunalförbund. Det kan finnas också landskaps ägda och offentligt ägda bolag som har skulder i storleksordningen 180 till 200 miljoner euro, tror jag.

    När det gäller lagen om bostadsproduktion som lagtingsledamot Zetterman sade, så jag känner till det och jag lovar att vi ska titta på det.


  • Tack, talman! Det lovande ni är också efter det att finans- och näringsutskottet lämnade sitt positiva betänkande i den här frågan. I den lagmotion som nu sittande vicetalman Häggblom lämnade in sade man att det finns ungefär 30 miljoner att hämta inom mycket kort tidsspann, inom ett par månaders tid, bara man får igenom lagen. Det förvånar mig storligen, eftersom likviditetsproblematiken har varit känd länge, att man inte har kommit längre i den här frågan. Ett sätt att hantera likviditeten utan att skuldsätta ålänningarna.

    Slutligen skulle jag vilja fråga lite närmare om det som ministern sade i inledningen av sitt anförande. Det finns ingen att fråga, sade ministern, gällande den situation som vi befinner oss i. Jag och Liberalerna är av en helt avvikande åsikt. Vi förde tidigt fram att man skulle tillsätta ett ekonomiskt råd. Vi menar att det finns många personer med djup kunskap, både i den åländska näringslivsstrukturen och ekonomin, men också nationalekonomiska starka kunskaper. Varför har man inte nyttjat det?


  • Tack, talman! Jag vet att jag sade att det finns ingen att fråga, det är väl ett retoriskt uttryck. Jag menar med det att oberoende vem man pratar med nu så är det ingen som kan säga att så här kommer det att gå. I normala fall så kan man genom att titta på trender och olika former av statistik. Och med sin nationalekonomiska kunskap så kan experter med ganska stor sannolikhet uttala sig om hur det kommer att gå. Så är tyvärr inte fallet idag, därför att det viruset som bestämmer. Det var det jag menade med det uttalandet.


  • Tack, talman! Tack för presentationen. Det stora i den här tilläggsbudgeten är förstås den här anhållan om att få uppta lån på 60 miljoner. Det är verkligen en stor händelse i det åländska samhället och nu kopplat till en svår ekonomisk situation. I likhet med finansministern så förstår jag mycket väl att det kan behövas. Det som förvånar mig mycket är att det finns en hel del att önska kring intäktssidan. Har man verkligen synat alla kort när det gäller att få hem de resurser som Åland borde få från Helsingfors? Både i fråga om den här coronafonden och fråga om att begära 0,45 av de tilläggsbudgetar som har lagts i Helsingfors. Alla i syfte att bemästra coronaepidemin.


  • Tack, talman! Jo, det gör vi. Vi har först reagerat med att skicka ett brev till statsrådet. Nu har vi också en person utsedd, det är vår förvaltningschef som är involverad i det här arbete. Vi kommer att göra allt vi kan för att få vår rättmätiga del. Hur stor den sedan ska bli, det kan man ju diskutera. Vi vet att Åland egentligen har blivit värre drabbat av Covid-19 än övriga landet. Nu handlar det om också att kunna visa upp intressanta projekt för att komma i åtnjutande av den här typen av investeringar. Vi gör allt vi kan.


  • Jag tror tyvärr inte att skicka brev är långt ifrån tillräckligt. Om våra rederier får möten med finansminister Vanhanen, måste också landskapsregeringen kunna få till de här mötena. Om jag har förstått det rätt så har landskapsregeringen levt i okunskap om att beredningen angående de här coronapengarna i ministerierna har pågått sedan länge, och landskapsregeringen är helt utanför det här arbetet. Är det verkligen så? Har man gjort allt man kan för att faktiskt få till ett möte på hög nivå med de avgörande politikerna i Helsingfors? Har man också begärt att få 0,45 av tilläggsbudgetarna till Åland, till oss, att fördela här efter de behov som faktiskt finns i det åländska samhället?


  • Det är så. Våra kontakter, det handlar ju inte bara om ett brev utan vi har också personliga kontakter naturligtvis. Vi har bjudit in finansminister Vanhanen, sagt att han är välkommen hit och att vi kommer gärna dit för att träffa honom. Senast idag så hade vi diskussioner med riksdagsmannen Mats Löfström och han kommer också att tala med Vanhanen och försöka hjälpa oss så att så fort som möjligt få till en träff. Så vi gör allt vi kan.


  • Tack, talman! I tilläggsbudgeten aviseras en egentligen redan genomförd allmän inbesparing på motsvarande två veckors lön och 1,7 miljoner i inbesparingar. Jag undrar på vilket sätt gynnar den här inbesparingen återhämtningen i samhället. Det pratas ju väldigt mycket om hur viktigt det är att hålla företagen och näringslivet rullande. Är det då vettigt att spara på det som egentligen går direkt ut i konsumtion i det åländska samhället? Och hur vettigt är det att spara på de instanser som ska lyfta Åland ur den här krisen, till exempel utbildningsområdet. I den allmänna motiveringen till den här tilläggsbudgeten så utmålas hur flera av de åländska utbildningsinstanserna ska ordna kurser och utbildningar för att hjälpa till. Samma myndigheter som också ska spara betydande summor.


  • Vi ansåg då att egentligen alla måste vara med och hjälpa till. Vi uteslöt från det här ÅHS, polisen och AMS, där vi insåg att de kommer ha så mycket arbete. Ska man spara in genom att vara ledig så kan det påverka deras verksamhet. Vi tyckte såhär och så gjorde vi det.


  • Tack, talman! Det är en vacker tanke att alla ska vara med och hjälpa till. Men är det en hjälp att spara till exempel 121 000 tusen på utbildnings- och kulturavdelningen, där de tjänstemän som jobbar där ska vara de som planerar och organiserar kommande utbildningsinsatser? 155 000 på högskolan, 24 000 på folkhögskolan som är tänkt att ska hjälpa till med utbildningsinsatser. Eller 340 000 på gymnasieskolan som det står i den allmänna motiveringen att ska ordna utbildningar för de över 1000 arbetslösa ålänningar som vi har nu. Jag skulle gärna höra, vad betyder det konkret de här inbesparingarna för de här utbildningsinstanserna? Och kommer de att kunna erbjuda tilläggsutbildningar när de samtidigt ska spara?


  • Tack, talman! De där är nog frågor som utbildningsministern egentligen ska svara på. Jag kan konstatera att den här åtgärden innebär en inbesparing på 1,7 miljoner euro. Det är stora pengar och alla åtgärder som man gör, eller för det mesta är det så med åtgärder som man gör, att det kan finnas på vissa ställen som det inte funkar eller kanske riktigt passar. Men i stort har det ändå fungerat bra.


  • Talman! Jag hade också frågor kring utbildningen, som är ett viktigt ben i den här tilläggsbudgeten. Det är säkert så att utbildningsministern inte kan svara på detaljfrågor, men jag tycker att det är skäligt att finansministern kan redogöra för hur man tänker kring sysselsättningsfrämjande utbildningar under hösten och kompetenshöjande yrkeskurser under 2021. Det har kommit till vår kännedom tvärtom att man faktiskt har dragit in vuxenutbildningar på gymnasiet på grund av de här sparkraven. Hur har landskapsregeringen fått reda på och kartlagt vad det finns för sysselsättningsfrämjande behov och kompetenshöjande behov?


  • Tack, talman! Jag måste säga det att en finansminister måste ha många olika bollar med siffror och saker i huvudet och det här kan jag inte svara på. Jag har inte den detaljkunskapen, tyvärr vicetalman Sjögren. Jag hoppas att någon annan av våra ministrar kan hjälpa mig med det.


  • Talman! Jag tycker att det är väldigt viktigt och kan inte finansministern svara på frågorna så tycker jag det är en väsentlig sak för finans- och näringsutskottet att ta reda på. Det framkommer här att man kommer att ha SFI-utbildningar på Medis och utbildningar på folkhögskolan och på Ålands gymnasium. Men lika viktigt som att stöden till företagen slår rätt så är det väldigt viktigt att man gör utbildningsinsatser som slår rätt, och som ökar effektiviteten och höjer kompetensen i det åländska samhället. Det är en alldeles central fråga. Jag hoppas att utbildningsministern kan redogöra för det. Men oroande är det ju om det faktiskt stämmer att man har dragit in vuxenutbildningar på grund av de här besparingskraven.


  • Tack, talman! Jag ber om ursäkt att jag inte har den här informationen. Som jag sade i mitt anförande så kommer ministrarna att hjälpa till, näringsministern och utbildningsministern om hon kommer hit. Jag tror kanske inte det i dag eftersom hon är sjuk men då finns det säkert någon annan, exempelvis Alfons Röblom. Han vinkar att han kommer att berätta om det här och hjälpa mig, så tack för det.


  • Tack minister Eliasson för presentationen. Vi står väldigt långt ifrån varandra vad gäller synen på Ålands ekonomi. Jag tror inte att lösningen är att gå till banken för att ha råd att köpa plåster för att stoppa en blödning. Offentliga Åland blöder rejält, men jag kommer att återkomma med det i mitt anförande.

    Finansministern tog upp några ljusglimtar. Jag håller med om att reseförbudet som upphävs är mycket positivt, tullkodexen är mycket positivt, men det finns en springande punkt i det. Det är, som jag också har nämnt flera gånger här i salen, diplomati och personliga kontakter på politisk nivå. Tack till våra rederier för att ni har idkat ett lobbyarbete och bemödat er att söka upp finansministern få ett möte med honom, det var avgörande. Det räcker inte med att skicka arga brev. Tack också för det lobbyarbete som har skett från näringslivet gällande tullkodexen som vi kunde läsa i tidningen om. Jag tycker att finansministern och Ålands landskapsregering ska titta sig lite i spegeln när den här krisen är över om några år och konstatera att det här med kommunikationen och diplomati är väldigt, väldigt viktigt.


  • Tack, talman! Jag håller med lagtingsledamot Holmberg, det är väldigt viktigt. Jag tror att ledamot Holmberg undervärderar förvaltningens insatser här faktiskt. Det är nog inte så att det här hade gått utan de insatser som förvaltningen har stått för. Det är gemensamma krafter naturligtvis och det är jättebra att Viking Line har haft direktkontakt med finansministern. Vi försöker få det och hoppas få det så fort som möjligt.


  • Tack, talman! Jag förringar absolut inte förvaltningen. Jag pratade om politiska kontakter och jag vet precis vilket hårt arbete som har pågått från tjänstemannahåll.

    En annan sak, "892 finansiella poster" så är det en pott på dryga miljonen för Ålands Utvecklings Ab. Jag skulle önska att finansministern skulle kunna redogöra för innehållet i det momentet på en någorlunda detaljnivå under en minut.


  • Tack, talman! Det är egentligen näringsministerns ansvarsområde, så jag tror att jag bollar över den till honom.


  • Tack, talman! Tack för ett intressant och belysande anförande. Det här är ju egentligen midsommarbudgeten som vi har väntat på i flera månader. Ni nämnde själv att arbetslösheten har trefaldigats, BNP är man beredd att minska med 16 procent och så vidare. Vi hade väl, åtminstone jag, förväntat mig en återhämtningsbudget. Vad jag kan se här så är det nu huvudsakligen, som tidigare nämnts här, besparingar. Hur kan ni tänka er att den här budgeten ska kunna hjälpa till med återhämtningen av Åland?


  • Tack, talman! Det finns besparingar, men det finns också rätt stora mängder pengar för en återhämtning från corona. Det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder och utbildningsinsatser som ledamot Toivonen kommer att få höra mera i detalj om när näringsministern berättar.


  • Tack, talman! Om vi tar bort den här minskade intäkterna på 33 miljoner så är faktiskt den här budgeten på plus 1,5 miljon, det vill säga minskade kostnader. Som jag nämnde, BNP utsikterna är väldigt, väldigt besvärliga. I en första coronabudget gav ni likviditetsstöd till företagen, vilket jag tyckte var väldigt bra. Nu visar det sig att det finns mycket pengar kvar. Hälften har inte ens använt era lån utan tagit andra lån eftersom det kanske ha varit för dyrt. Kommunerna gav ni räntefria lån, stora sådana. I en frågestund så öppnade ni lite för att man kanske kunde tänka sig att subventionera också företagarnas lån, varför finns det ingenting av det här?


  • Tack, talman! Det finns inga nya anslag där eftersom det, exakt som ledamot Toivonen själv sade, finns pengar över. Därför har vi inte behövt plussa på det. Det finns, tror jag, över 7 miljoner euro för de här sysselsättningsfrämjande åtgärderna kvar att tillgå, och det är bra.


  • Ledamot Roger Höglund Gruppanförande | 13:57

    Tack, fru talman! Ärade lagtingsledamöter och regering. Landskapsregeringen har nu lämnat över tilläggsbudget nr 4 till lagtinget. Även denna budget har till lejonparten sin grund i coronapandemin och även denna budget värnar om de åländska företagen och invånarna. Ser vi på vår omvärld så har ingen nation, ingen ekonomi och knappast någon individ gått omärkt ur den pandemi som drabbat vårt samhälle. Och detta är något som fortfarande pågår. Någon gång kommer denna pandemi att vara över men inget kommer att vara som tidigare.

    Företag har försvunnit genom konkurs eller genom att ägaren eller ägarna gett upp och kunnat avveckla sin verksamhet, förhoppningsvis på ett kontrollerat sätt. De som är lite äldre och nu förlorat sitt arbete kommer kanske aldrig att få ett arbete igen. Hur kommer färjnäringen att se ut i framtiden? Kommer vi att se lika många avgångar från Åland som vi är vana med att se? Kommer anställningar inom branscher vi sett som osårbara eller till om med i den offentliga sektorn att vara lika trygga de varit? Frågorna, eller låt oss säga farhågorna, är många.
    Åland med sitt stora beroende av transporter och turism har ekonomiskt sett drabbats mycket hårdare än de flesta andra.

    Efter ett val är det normalt att den nya politiska majoriteten uppgör en omställningsbudget. Nu kom det ingen omställningsbudget, det kom en corona. TB4 är i någon mån en omställningsbudget. Snart är det dags för budgeten för år 2021, en budget som kommer att vara troligtvis en av de svåraste som någonsin uppgjorts för landskapet. Då kommer vi alldeles säkert att se vilken politisk riktning man går in för. Även om TB4 i mångt och mycket handlar om minskade intäkter, ökade kostnader samt en fullmakt för lån andas den ändå av en framtidstro. ”Att dra lärdomar av nya situationer och hitta nya vägar framåt är en del av den åländska framtidssagan” skriver landskapsregeringen. Att ett företag ställer om sin verksamhet kan göra att de går lättare ur en kris. Det kan till om med vara så att en kris tvingar företag att göra den omstrukturering som över tid ändå krävts, eller att man genomför generationsskiften i förtid. Det är helt möjligt att nordbor i fortsättningen alltmer väljer semestermål i sin närhet. Då är Åland med sin natur, utvecklade turism, fiske, fina golfbanor och allt annat en helt tänkbar destination. Det är viktigt att vi har tron på framtiden, tron på att vi kommer att leva över krisen, att våra ungdomar inte väljer att flytta från Åland. Det nya ekonomiska systemet förutsätter ju att antalet ålänningar gärna ökar. För att stimulera sysselsättningen och utvecklingen i företag föreslås ett temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare inom näringslivet som under en period om högst sex månader anställer en arbetslös person.

    Fru talman! Några ord om sifferdelen i TB4. Vi tar det allvarligaste först. Från en redan synnerligen ansträngd budget försvinner över 33 miljoner i minskade andelar, skatteintäkter från Finland. Detta är förstås en följd av att den finska ekonomin kraftigt försämrats. Under Radio och TV:s verksamhet hittar vi en större post som beror på inkomster som på grund av en olycklig felbudgetering i grundbudgeten för 2020 måste korrigeras nu. Detta är närmast en teknisk korrigering. Nya tjänster ska i detta läge inte gärna införas men lagberedningen vet vi alla att varit underbemannad under en lång tid och självstyrelserevisionen kommer att ta resurser från den ordinarie verksamheten. Här blir det en anställning till. I en kris är det viktigt att göra inbesparingar där det går och satsa där det behöver. Betydande satsningar kommer att göras inom digitalisering, näringslivsutveckling samt utbildnings- och innovationsprojekt. Inom IT utreder landskapsregeringen skapandet av en ny IT-organisation med avsikt att skapa en effektivare, modernare och mer agil organisation. En enhetlig beställarfunktion är en absolut nödvändighet. Redan i ett tidigare skede uppmanade landskapsregeringen både förvaltningen och de flesta underställda myndigheter att vidta åtgärder som skulle spara in ett belopp som motsvarar personalkostnaderna för två veckors avlöning. Exempelvis genom att omvandla semesterersättning till ledig tid eller att omfördela befintlig personal till andra arbetsuppgifter. Vi hittar dessa inbesparingar som allmänna besparingskrav i TB4. Vissa kostnadsminskningar i TB4 har sin grund i tidigare budgeterade resor som inte blivit eller blir av. Landskapsregeringen konstaterar att hela den offentliga sektorn, inklusive de åländska kommunerna, står inför stora framtida omställningar. En minskning av de offentliga utgifterna måste därför åstadkommas genom bland annat högre produktivitet. Detta är förstås en ambition och mycket arbete kvarstår där att göra.

    Slutligen några ord om likviditetsläget. Vid utgången av augusti var kassaläget hos landskapet ca 63 miljoner samt 13 miljoner hos Fastighetsverket. Inbetalningarna för sista kvartalet detta år kommer att sjunka med över 30 miljoner. Beaktar man de investeringar som ligger i budget, en post för oförutsedda kostnader om ca 10 miljoner samt den grundkassa om ca 20 miljoner landskapet behöver ha så ser man att kassan är förbrukad. Landskapsregeringen begär därför en lånefullmakt om högst 60 miljoner. Man hör ofta att Åland är skuldfritt men så är det inte. Det helägda bolaget Kraftnät Åland har banklån, så koncernen Åland har de facto lån sedan ett antal år bakåt. Viktigt att notera är att detta handlar om en fullmakt och inte om att det ska upptas lån på 60 miljoner. Lån upptas om och när man behöver och till det belopp som behövs.

    Lagtingsgruppen för Åländsk Center stöder landskapsregeringens förslag till fjärde tilläggsbudget samt begäran om en lånefullmakt om högst 60 miljoner.


  • Jag vet inte ens om jag tryckte på min knapp faktiskt, men jag gratulerar ledamot Höglund till ett mycket bra anförande.


  • Tack, talman! Ledamoten nämner i början av anförandet att vi ska se tilläggsbudget 4 som en omställningsbudget. Det skulle jag också gärna göra, och hela min liberala grupp. Det är väl det som är problemet, det är ingen omställningsbudget på något sätt. På vilket sätt ser ledamot Höglund det här som en omställningsbudget?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:05

    Talman! Jag ser det som en omställningsbudget eftersom den här budgeten visar en inbesparing på 1,7 miljoner vad det gäller personalkostnader. Man ger i förvaltningen uppdrag här att spara ungefär 1,7 miljoner, det är en omställning i sig. Sedan är inte det här kanske den där stora, omvälvande, politiska omställningsbudgeten som många kanske hade sett fram emot. Den får vi vänta på ytterligare ett antal veckor.


  • Tack, talman! Jag känner personligen att det är lite retoriskt lurendrejeri när man i allmänna motiveringarna, med ganska vackra och kloka ord, beskriver hur man vill se verkligheten den närmsta tiden, speciellt inom utbildningssidan. När man sedan tittat på hur besparingarna skett med osthyvel, där speciellt utbildningssidan varit tvungen att, som vi har förstått, dra in utbildningar. Man har definitivt har haft en dämpande effekt på att kunna sysselsätta åldringar, äldre och yngre, i olika utbildningssyften. Jag förstår inte den omställningen. Här ger man med högra handen och tar med den vänstra. Sett till att jag även vet om det ekonomiska läget i dag med 33 miljoner mindre i avräkning så förväntar jag mig nog faktiskt lite långsiktiga strukturförändringar, som Åland har varit i behov av väldigt länge. Jag håller inte alls med ledamot Höglund om att det här är en omställningsbudget. Det här är på något sätt "vänta och se", det som vi har hört nu i snart ett år.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:06

    I någon mån en omställningsbudget, uttryckte jag mig.


  • Tack, talman! Ledamot Höglund säger att landskapsregeringen i den här budgeten nu vill ta nya vägar framåt. Det får man ju verkligen hoppas när man föreslår en lånefullmakt på 60 miljoner, att det finns någonting nytt som man har att komma med. Definitionen på ny väg är någon väg som man inte har trampat på förut, någonting som man inte har velat göra förut. Jag undrar vilka sådana nya vägar Centern nu känner sig redo för och har diskuterat? Är det till exempel strukturella reformer på kommunområde, eller något annat område där man inte har velat göra reformer tidigare? Eller är det bara så att det är personalen som ska spara och bli mera effektiva så att kostnaderna inom offentlig sektor går ner?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:08

    Den här TB4 innehåller inte några stora strukturella förändringar, det måste nog vänta ett tag till. Däremot finns det ingredienser i den här TB4 som är klart intressant. Tar man kanske det som är en av de mest spännande saker som nämns så är digitaliseringen som sådan. Åland har en digitaliseringsskuld som är ofantligt där digitaliseringen som har gått, delvis via ÅDA, inte riktigt fått det utfall som man förväntat sig. Så här kanske man målar upp bilder som man ska jobba med, som till exempel digitaliseringen.


  • Tack, talman! Menar ledamoten Höglund då att den nya vägen som man vill beträda nu är att göra om ytterligare en struktur för hur digitaliseringsskulden ska betalas, genom att tillsätta nya tjänster inom den allmänna förvaltningen och spara på någonting annat istället? Hela ÅDA reformen var ett sätt att ta steg framåt och nu vill man kanske riva upp den och börja i någon annan ända i stället. Hur mycket får det kosta och vem ska betala? Var ska man spara i stället i sådana fall?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:09

    Tack, talman! Det är så att digitala lösningar på sikt ska innebära dels inbesparingar för samhället och göra det lättare för invånarna genom allt från digitala blanketter och så vidare. Vi vet ju alla att kanske ÅDA inte riktigt uppfyller det som man trodde från början. Inget ont om ÅDA, de gör säkert så gott de kan. En ny beställarfunktion behöver jobbas upp här och hur det går till i detalj kan inte jag svara på här. Blir det kostnadsdrivande, det kan det säkert bli. Blir den kostnadsdrivande blir det inbesparingar på sikt, antagligen.


  • Talman! Ledamot Roger Höglund säger i Centerns gruppordförande att man ska spara där det går och satsa där det behövs. Men med handen på hjärtat, ledamoten Höglund, är det inte precis tvärtemot man har gjort? Man har låtit osthyveln gå över alla förvaltningar förutom sjukvården, polisen och AMS. Det är osthyveln man haft, helt utan politiska prioriteringar. Där man har skurit i utbildning och näringslivspolitik, de som arbetar med det, och så vidare. Det är inga politiska prioriteringar överhuvudtaget, eller är det vad som är Centerns omställningsarbete? En evig osthyvel under fyra år? Då tycker jag synd om ålänningarna.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:11

    Tack, talman! Jag tror inte att de tre kommande åren kommer att bestå av någon osthyvelsprincip vad det gäller strukturer och kostnadsbesparingar och så vidare. Det vet vi alla att ska man snabbt göra någonting så är ju ett sätt att man gjorde så som landskapsregeringen här. Man säger att spara in de här pengarna som motsvarar två veckors lön. Så gör man i det privata näringslivet, där förhandlar man. Företagaren har inte råd med det, så som landskapet inte har råd med det, hur löser vi det? Till exempel genom att man omvandlar två veckors semesterpremie till ledighet och då spara pengar.


  • Talman! Jag börjar bli faktiskt upp över öronen trött på jämförelsen med "så här gör man i det privata näringslivet". Det är alltid samma grupp med människor som säger det, som också verkar tro att andra människor inte har koll på hur det fungerar i det privata näringslivet. Hade tanken slagit dig, ledamoten Höglund, att de privata bolagen och det offentliga Åland har två olika roller i en kris?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:12

    Självklart har man det. Man kan inte rakt av jämföra en offentlig verksamhet med ett aktiebolag till exempel. I mångt och mycket kan det offentliga Åland lära sig av hur ett bolag drivs och vad man har för tänk där, men långt ifrån fullt ut. Men det finns lärdomar att hämta därifrån. På samma sätt som säkert det privata näringslivet har lärdom att hämta från den offentliga sektorn.


  • Tack, talman! Det här är alltså första gången som landskapet Åland går till banken och lagtinget ska bevilja en fullmakt. Det är en rejäl summa man vill låna, 60 miljoner. Det önskar man att lagtinget ska säga ja till utan att vi får veta vilka utbildningslinjer man kommer att satsa på, hur man ska betala tillbaka lånet och när det ska betalas tillbaka. Eller vilka reformer som landskapsregeringen tänker vidta för att minska driftskostnaderna på lång sikt. Är verkligen Centern nöjd med det?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:13

    Talman! Jag tror inte att det finns något parti här i salen som är nöjd när man begär en lånefullmakt för att kunna gå till banken och låna pengar. Notera, det här är en fullmakt. Om lån upptas, när och hur, till vilken summa är totalt okänt för oss allihop här. Likviditetsanalyserna visar på ett underskott här vid årsskiftet redan som gör att lånebehovet finns. Man behöver förstås ha en sådan kassa så att landskapet kan betala sina löner och allt annat som landskapet ska betala. Det var något till jag skulle säga, men det har jag glömt. Jag tar det senare.


  • Det är en självklar sak att det måste finnas likviditet så man kan betala löner. Min fråga är: skulle lagtingsledamot Höglund gå med på att bevilja landskapsregeringen ett lån på 60 miljoner utan att få svar på en enda fråga om hur återbetalning ska ske, när det ska ske och vilka reformer man tänker genomföra för att minska driftskostnaderna på lång sikt? Det kanske är så att man inom regeringsblocket vet saker som inte vi vet, men hur ska vi våga ge oss in på det här om inte vi kan få några som helst besked av de som leder landskapet Åland idag. Inte ens Centern verkar ha koll på det här.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:15

    Tack, talman! Det vi vet är att det här likviditetsbehovet kan dyka upp hyfsat hastigt, redan inom någon månad. Som jag har tolkat det så är det inte bara att man tar beslutet en dag och sedan går till banken och vill lyfta lån. Utan det här ska förhandlas med bankerna, man ska titta på olika lånealternativ. Det finns kommuncertifikat, vanliga banklån, en uppsjö av lånemöjligheter här. De behöver man gå igenom för att kolla vilket är det absolut bästa för landskapet Åland.

    Sedan det som kanske är det absolut viktigaste, som vi inte vet idag, är att hur kommer inkomsterna för 2021 att se ut. Det vet vi inte redan, det klarnar väl så småningom. Det kommer säkert ges ett svar på när kan vi förväntas betala tillbaka lån, helt eller delvis.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Gruppanförande | 14:16

    Tack, talman! Jag kan börja med att berätta att jag vet när vi vet hur intäkterna för 2021 ser ut. Det vet vi först år 2022. Så ska man invänta de prognoserna med all säkerhet får vi vänta ganska länge.

    Talman! Inledningsvis kan vi konstatera att liberalerna gjort sitt allra bästa för att bidra till budgetprocessen, precis så som finansministern också lyfte. Vi har lämnat in 14 budgetmotioner, och vi känner oss glada och nöjda över att inte en enda av dem är kostnadsdrivande. Dessa kommer att presenteras i separata anföranden, medan liberalernas gruppanförande kommer att beröra helheten.

    Att de sex senaste månaderna har varit tumultartade är minsann en underdrift. Osäkerhetsfaktorerna har varit mångfalt fler och större än vanligt på alla nivåer i samhället. Individen, föreningarna, företagen, kommunerna och landskapsförvaltningen har alla drabbats av pandemin. För till skillnad från de senaste finanskriserna som drabbat vissa sektorer har så gott som hela samhället träffats av coronapandemins konsekvenser.

    De stängda gränserna och den drastiska minskningen av ekonomisk aktivitet har skapat en efterfrågechock och också en utbudschock, någon finanskris har vi inte. Än i alla fall. Det här är både bra och dåligt. Dåligt på det sättet att vi är ovana att hantera efterfråge- och utbudschocker till skillnad från de finanskriser som vi lärt oss hantera. Dåligt för att den höga sysselsättningen som vi är så vana med nu sjunkit till nya bottennivåer, men bra för att pengarna flödar mer än vanligt i kris.

    Att det finns pengar på marknaden skapar möjligheter. Det Åland behöver nu är att få hem medel utifrån, dels genom olika projektfinansieringar från EU och andra institutioner, dels genom statliga Finland och dels externa medel genom det privata näringslivet. Därför är forsknings- och utbildningssatsningar och en liberalisering av näringsrätten hörnstenar i liberalernas tillväxtpolitik. Vi ser fram emot konkreta förslag i de frågorna. För nu finns det pengar på marknaden, det ser man bland annat på hur börserna agerat på krisen. Vi har några branscher som gått stark innan coronakrisen och fortsätter göra det. Jag pratar huvudsakligen om banking, försäkring, IT-klustret och vissa delar av tillverkningsindustrin. Det har funnits intresse av att bilda nya dotterbolag som tyvärr hamnat på annan ort. Nu måste det visas politisk handlingskraft gällande näringsrätten, vi behöver pengarna till Åland!

    Bolagiseringen av Högskolan går vidare, detta är också ett projekt som måste hanteras brådskande. Vi har inte råd att missa mer EU-medel. Vi har en åttonde minister för den här posten, det är märkligt att processen inte kommit längre. Vi behöver få en samlad kraft för forskning och projektinhämtning som kan jobba för en högre produktivitet, stärkt humankapital och starkare lönsamhet på hela Åland. Grunden består i att satsa PAF-medel. Vi måste våga göra långsiktiga satsningar genom att ge en rejäl grundplåt till Högskolan.

    Talman! Nu måste Åland satsa på tillväxt mer än någonsin. Det handlar om utbildning, stärkt sysselsättning, effektivisering och om digitalisering. Vi sympatiserar till stor del med de skrivningar som finns i allmänna motiveringarna, men förvånas storligen över att ingenting återkommer i detaljmotiveringarna eller att finansieringsmodellerna synliggörs. Är detta en bluffbudget eller avser landskapsregeringen att verkligen genomföra någonting? Alla budgetmoment anger inbesparingar, inte några satsningar. Det är helt icke-transparent för lagtinget och hela det åländska samhället hur satsningarna ska finansieras. Om det handlar ombudgeteringar från tidigare budgetar beskriv då det. Berätta vad och hur man är beredd att satsa! Nu jobbar man helt bakvägen. Man tar bort pengar med ena handen, vilket bland annat lett till att utbildningar stoppats inför hösten för att sedan säga att man ska satsa på utbildning, men inte hur. Insatserna borde redan ha varit på plats. Det borde ha varit det direktivet som utbildningssektorn skulle ha fått i juni. Det direktivet skulle ha gått ut.

    Utbildningen är en del av sysselsättningen, och förstås arbetsplatserna den andra och större. Vi ser klart behovet av satsningar i denna riktning, men understryker vikten av att det, att det vi använder skattemedel till ska ha effekt också på lång sikt. Det gäller att gynna ökad lönsamhet så vi får starka företag med muskler att både investera och anställa. Och lagtinget har rätt att veta hur mycket detta är beräknat att kosta, det räcker inte med att hänvisa till en tidigare tilläggsbudget. Vad uppskattas det att det kostar i år och vad kommer det att kosta 2021? Det behöver lagtinget få veta.

    Sysselsättningen ska alltså högprioriteras, det tycker både majoriteten och det tycker vi. Vi delar också landskapsregeringens uppfattning om att landskapet behöver fortsätta digitalisera. Man behöver särskilt stärka sin beställarfunktion. Men vi hävdar att man också behöver arbeta med generell organisationsutveckling för att anpassa organisationen till nya arbetsmodeller. Det räcker inte, det kommer inte att ske per automatik bara genom digitalisering, man behöver jobba med det andra också. När det gäller skrivningarna i tilläggsbudgeten råder viss förvirring, iallafall hos oss. Vad vill landskapsregeringen egentligen med ÅDA? Vi stödjer tankarna om digital transformering, men undrar vad som kommer att hända med ÅDA. Vi menar att vi inte har råd att dubblera poster. Om landskapsregeringen uppfattar något som trasigt, laga det. Köp inte nytt.

    Talman! Vi ser två mycket stora och allvarliga brister i tilläggsbudgeten. Det ena gäller senfärdigheten och det andra gäller bristen på strategi och långsiktighet. Den här budgeten skulle ha legat på våra bord före sommaren, nu står lagtinget här som en gummistämpel. I princip alla öppnade budgetmoment är redan genomförda. Det här förfaringssättet är inte acceptabelt, corona eller ej. Det undergräver hela självstyrelsen, vi menar att lag och ordning måste följas. Dessutom har landskapsregeringen inte modet att följa lagtingets mycket goda exempel kring beskrivningen av hur inbesparingen har genomförts. Finansministern visste inte vad som hade hänt, uppenbart har majoritetsblocket inget att invända mot att inte ha koll. Eller vet ni vad som hänt i de olika myndigheterna och verksamheterna? Vet ni vilka projekt som stoppats, vilka lektioner som inte blir av? Finansministern visste inte, sannolikheten för att ni känner till det är ganska låg. Bryr ni er? Vi är invalda av Ålands folk, det är dags att börja ta ansvar! Och vi kan lova er, liberalerna kommer att vara arbetsvilliga. Vi kommer inte att stoppa ett enda extra plenum eller långa utskottsdagar.

    Den andra delen som är under all kritik är bristen på långsiktighet. Det finns ingen strategi, inga ramar, ingen prioritering, ingen tanke om när och hur länge samhället ska stimuleras och hur ekonomin åter ska komma i balans. Landskapsregeringen lever i limbo under mantrat att man ska invänta finansministeriets prognoser, men vad vill ni? Vad vill regeringsblocket? Hur ska finanspolitiken skötas? Vi tycker inte att det här är ansvarsfullt. Det skapar oro hos företag, föreningar och hos hushåll. Landskapsregeringen behöver verka stabiliserande på alla nivåer. Det duger inte längre med att, som finansminister Eliasson, säga ”Jag vet inte”. Varför har inte landskapsregeringen tagit hjälp med att ta fram olika strategiförslag? Vi är som sagt inte vana att hantera efterfråge- och utbudschocker. Idéutvecklingsgrupperna var ett bra inspel, men var är de djuplodade nationalekonomiska analyserna? Tror landskapsregeringen att man besitter all kunskap i majoritetsblocket? Det liknar faktiskt ingenting talman. Vi står i beråd att skuldsätta ålänningarna med ytterligare 2000 € per person och då, bästa minister Eliasson, räcker det inte med att besvara frågan om hur budgeten ska gå ihop så som ministern gjorde förra veckan: ”Jag vill inte komma med några gissningar. Det kan gå sämre och det kan gå bättre. Förhoppningen är att det ska ljusna och gå bättre.” Det, bästa vänner, är finansministerns analys: ”Det kan gå sämre och det kan gå bättre. Förhoppningen är att det ska ljusna och gå bättre.” Var, bästa landskapsregering och majoritetsblock, är ordningen på pengarna? Var är strategin som ska bära Åland ur krisen? Eller är det faktiskt så illa att ni bara sitter och hoppas på att det ska ljusna och gå bättre? Tack Talman.


  • Tack, talman! Eftersom ledamot Zetterman, med flera, lyfter inbesparingarna tänkte jag redogöra för åtminstone Ålands Folkhögskola. Det är i huvudsak i form av supportavtalsavgifter, levetransporter och skolmat som blev uteblivet i våras då skolan var stängd och allt skedde på distans. Sedan har också skolekonomen jobbat extra åt landskapsregeringen, så det räknas som en inbesparing. Om vi ser vidare så har hantverkslinjen utökat sina platser då det var många sökande. Det här kunde ske samtidigt som man håller sig inom budget och följer direktiven. Så åtminstone här har ingen osthyvel skett utan, det är snarare bra dialog och flexibel hantering.


  • Uppenbart hör folkhögskolan till en av dem som hade tur, som gjorde automatiska inbesparingar medan andra varit tvungna att prioritera hårdare. Det visar väl, om någonting, på det ologiska i det budgetdirektiv som landskapsregeringen skickade ut.


  • Om jag tittar på talarlistan så tror jag att du också får en redogörelse för andra skolinstanser.


  • Det kan ju vara bra, men det borde ha funnits med i budgeten förstås. Det är klart att det borde vara transparent för oss alla vad som har hänt i de olika myndigheterna, eftersom det här redan är genomfört. Lagtinget hade ett otroligt bra sätt att redogöra exakt för hur pengarna gick åt, det borde alla andra också kunnat leverera. Det behöver inte vara på extrem detaljnivå, men i stora drag presenterat. Det handlar inte om vad de olika ledamöterna råkar sitta i för styrelse här. Det här borde ha skett på ett organiserat och strukturerat sätt.


  • Tack, talman! För det första så är det helt klart så att utbildning spelar en väldigt viktig roll i hanteringen av en kris. Det här står nog alla klart. Därför har landslagsledningen under en längre tid tillsammans med landskapets skolor, AMS och näringsliv arbetat tillsammans för att få fram sysselsättningsfrämjande utbildning och kurser, både nu till hösten och till början av 2021. Det här är ingenting som vi har legat på latsidan med, utan vi vet att det här är åtgärder som behövs både vad gäller omskolning, kompetenshöjande och så vidare. Det här finns alldeles klart på radarn. Orsaken till att landskapsregeringen inte äskar om extra medel gällande sysselsättningsfrämjande utbildningarna är att vi till exempel har budget från tilläggsbudget 2, 4 miljoner euro, till landskapsregeringens disposition som vi kan använda ifall det behövs.


  • Talman! Jag efterfrågade inte extra anslag, jag efterfrågade en redogörelse över finansieringsmodellerna. Precis det att om pengarna är från tidigare tilläggsbudgetar, redovisa då för hur de används.

    Nu när högskoleministern har ordet så kan jag passa på att fråga om det rykte som jag i alla fall har hört på stan, så får du möjligheten att dementera det en gång för alla. Det sägs att högskolan på Åland har finansierat sin inbesparing genom att tacka nej till externt finansierade projekt och därmed gjort inbesparingar symboliskt på personalkostnaderna, stämmer det?


  • Tack, talman! Det där är nog sådant som jag inte känner till faktiskt, det som Zetterman säger nu. Det låter allvarligt i så fall men det är inte några uppgifter som har nått mitt bord.


  • Som sagt, talman och övriga lagtinget, "jag vet inte" börjar bli ett ganska uttjatat ord i den här salen.


  • Tack, talman! Jag undrar vilka utbildningar som ledamot Zetterman syftar på i sitt anförande? Jag vill också säga att vi är nog så angelägna att ta vårt ansvar, både vad det gäller utbildning och ekonomi.


  • Vad jag kan förstå så är det en vuxenutbildning inom IT som verkligen skulle behövt sättas igång i höst, men som har skjutits fram tills nästa årsskifte i stället.


  • Tack, talman! Vi har också samarbetat med en hel del andra utbildningsinstanser som kan komplettera det här. Jag vet att Ålands gymnasium i första hand fokuserar på ungdomarna, men vi har också andra organisationer på Åland som kan se till att arrangera utbildningar.


  • Talman! Jag fick varken någon bekräftelse eller dementi i den fråga av ledamoten Mattsson. Det jag kan konstatera är att det vi behöver nu är utbildningar som stärker produktiviteten, ökar lönsamheten och bär Åland framåt. Det är just vad en IT utbildning är. Vi behöver satsa på det som ger långsiktig effekt. Det hoppas jag att samtliga i den här salen bär med oss, det tror jag att vi alla inser.


  • Talman! Det är många ord och anklagelser som ledamot Zetterman kommer med. Det är många måsten som hon säger att vi ska uträtta nu. Man måste iallafall betänka att vi fick en tuff start med pandemin, det är nästan ett förlorat år på det sättet. Alla de här måstena, vad gjorde förra regeringen med liberalerna åt dem? Varför finns de kvar?


  • Om det nu är måstet gällande näringsrätten som finansminister Eliasson pekar på, utgår jag ifrån, så kan jag konstatera att liberalerna jobbat för en liberaliserad näringsrätt i närmare 20 år, men varit ensamma om det. Det är droppen som urholkar stenen. Nu verkar alla vara överens om att det behöver göras någonting åt den saken.


  • Tack, talman! Sedan citerade ledamot Zetterman mig och sade att det kan gå sämre, det kan gå bättre. Hoppas det går bättre. Javisst, jag sade det, och det står jag för. Det är klart att regeringen har egna analyser och kalkyler, inte sitter vi bara och fuktar fingret och känner hur det ska gå, men de är så pass osäkra. Det vill jag vara öppen och ärlig med att säga att det kan faktiskt gå bättre och det kan gå sämre, men vi hoppas att det går bättre. Vad är det för fel på det?


  • Att man hoppas på att det går bättre, det hoppas väl alla hoppas jag. Det är kanske inte däremot så mycket av en analys. Det vi efterfrågar av landskapsregeringen är en strategi. Vad är det vi ska satsa på? Vad ska vi göra mindre av? Vi menar att det är det som borde ha synts i den här tilläggsbudgeten. Inte bara en osthyvel som har gått fram och inte bara vackra ord i allmänna motiveringen. Vi menar att utbildningsinsatser borde ha varit på plats från och med hösten. Vi menar att sysselsättningsåtgärderna också borde ha varit på plats från hösten. Det är senfärdigt och dessutom har landskapsregeringen använt lagtinget som en gummiklubba. Vi har ingenting att säga till om i de här budgetmomenten med inbesparingar, allt är redan gjort. Det är att undergräva självstyren, bästa finansminister Eliasson.


  • Talman! Den här utbildningen som enligt sägen skulle ha tagits bort, den startar i januari och är en vuxenutbildning för datanomer. Ansökningstiden börjar 28.9 och pågår till 30.10. Det är alltså en utbildning som är på kommande.


  • Talman! Den uppfattningen har jag också. Enda skillnaden i uppfattningen jag har är att den var planerad med kursstart i höst, men sköts fram på grund av inbesparingskraven.


  • Enligt min sagesman, som är en kvinna, så är den uppskjuten av strategiska skäl, för att samla ihop folk.


  • Alltså en uppskjuten utbildning som hade varit nödvändig att ha nu under hösten.


  • Tack, talman! Jag har följt med landskapsbudgetarna under många år, och inte vet jag om de senaste fyra årens budgetar har varit alltför inspirerande och inbesparande heller. Den här budgeten visar på 1,7 miljoner, en inbesparing, som i alla fall är en bra början. Det ställer mig frågan, nu när ledamot Zetterman på något sätt sågar den här budgeten, vad skiljer den här jämfört med tidigare år? Hur har man tidigare år sparat pengar och varit jätteduktig? Ge oss lite tips här så är jag glad.


  • Talman! Det ska jag så gärna göra. Jag kan konstatera att under förra mandatperioden gjordes vissa strukturella förändringar. Det borde ha gjorts ännu mera. Det borde ha påbörjats en inbesparing för att spara ihop en buffert inför kommande lågkonjunkturer. Nu står vi där. Vi gjorde ganska stora reformeringar inom ÅHS, vilket Centern sade nej till. Vi försökte driftsprivatisera Guttorp, vilket Centern sade nej till. Vi försökte göra en kommunreform för att på sikt spara pengar, det sade Centern nej till.


  • Tack, talman! Det var lite intressant. Jag visste inte att Centern hade sådan jättebetydelse under förra lagtingsperioden, så det var intressant att veta. Jag frågade egentliga vilka inbesparingar man gjort, inte vilka man hade tänkt göra eller funderat på att göra och så vidare. Så jag är riktigt nöjd med det svaret.


  • Talman! Inom ÅHS gjorde man inbesparingar, man gjorde många andra liknande. Jag bara konstaterade att Centern sade nej till dem. Vi säger ja till de inbesparingar som trots allt görs. Vi har inte begärt om ett extra ökat kostnadsanslag på en enda post, vilket Centern gjorde genomgående. Jag tror Centern låg på ungefär mellan 10 och 20 miljoner i medeltal på de budgetäskande man hade i budgetarna. Jag tror att man måste titta på sig själv före man går åt andra.


  • Tack, talman! Vicetalman Zetterman lyfter att liberalerna sympatiserar med allmänna skrivningarna, det tycker jag är jättebra. Också det att sysselsättningen ska prioriteras, det gläder mig.

    Vad jag förstått så är det så att det är plötsliga och oförutsedda saker som tas med i en tilläggsbudget. Kan vicetalman svara på om du tycker att förslagen Liberalerna ställer hör hemma i en tilläggsbudget eller en ordinarie budget?


  • Talman! För det första är det ju så att man brukar genom en tilläggsbudget göra en omställningsbudget från regeringsblocket under första året. Däremot så ska jag också säga det att coronapandemin och dess effekter är plötsliga, oförutsedda händelser som ställer helt nya krav på verksamheterna. Så ja, jag uppfattar att de är plötsliga. Vi behöver utbildningsinsatser nu, vi behöver sysselsättningsinsatser nu och det beror på den plötsliga händelsen av ett coronavirus.


  • Tack, talman! Då betyder det också att vi har en tilläggsbudget som är rätt långt i linje med Liberalernas önskemål. Jag ser att vi har en ganska stor samsyn.


  • Talman! Det har vi och det var precis vad jag lyfte i vårt gruppanförande. Vi sympatiserar i mycket hög utsträckning om både utbildningsinsatser, effektivisering, digitalisering och utbildning. Problemet är bara att det finns inte i den här budgeten. Allmänna motiveringen är inte gällande för någon. Ingen myndighet kan göra det som står i allmänna motiveringen om det inte finns anslag för det. Man är alltid tvungen att prioritera det som är ens lagstadgade verksamhet först. Så det kommer inte att bli av, med den här budgeten som ligger, såvitt jag kan se det.


  • Tack, talman! Ledamot Zetterman poängterar flertal gånger att hon saknar tillväxt och framåtanda, strategi och långsiktighet, men man ska dra sig till minnes att Liberalerna hade en ledande ställning de sista fyra åren. Varför såg vi inte något sådant då, under den perioden?


  • Talman! Under förra mandatperioden gjordes en hel del på tillväxtsidan. Man gjorde en stor konkurrensutredning via ÅSUB. Vilket gav kunskap och inblick för näringslivet och landskapsförvaltningen, vad man ska satsa på. Man gjorde inom det turistiska fältet väldigt många satsningar dels på cykelvägar, på Bomarsund, på konstgräsplaner och flera andra som jag nu inte lyckats dra mig till minnes. Man jobbade mycket tillsammans med Orkla, man gav bidrag till utbyggnaderna av fabriker runt omkring på Åland. Så visst jobbade man med tillväxt. Det är bara det att nu behöver det prioriteras ännu mera än vad det gjorde. För vi har en ny verklighet idag som inte beror på ett regeringsskifte utan som beror på en helt ny vardag hos ålänningarna.


  • Talman! Det jag kan konstatera är att man lämnade efter sig en budget med underskott i och en massa kostnadsdrivande lagar som vi ska reda upp nu.


  • Talman! Ett underskott har landskapsregeringarna lämnat efter sig sedan 2008. Det här är ingenting nytt. Jag tror inte att den här diskussionen om vem som har lämnat mest kostnadsdrivande lagförslag hit eller dit kommer att leda någonstans. Vi kan konstatera att sedan 2008 har vi haft en ständigt sjunkande BNP per capita. Vi har suttit i landskapsregeringen, Centern har suttit i landskapsregeringen, Obunden Samling, Socialdemokraterna, alla har vi varit där. Vi har inte kommit ner på de nivåerna där man har varit tvungen att göra de nödvändiga beslut som behövs för den åländska tillväxten. Nu, bästa ledamot Häggblom, har vi inte råd att vänta längre.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 14:43

    Fru talman! Gratulerar till den nya positionen. I gruppanförandet för Moderat Samling tänkte jag ta upp tre saker. För det första, normalläget i vår ekonomi och behovet av en likviditetsreserv. För det andra den ekonomiska situationen just nu och framåt och det tredje, lånefullmakten.

    Först några ord om normalläget i vår ekonomi och behovet av en likviditetsreserv. Ambitionen är att intäkterna över tid skall vara högre än kostnaderna. Det är en utmanande ambition bara det. Ofta används resurserna fullt ut oavsett konjunkturläge. Men varje person, familj, företag, kommun och även Ålands lagting och regering bör agera sunt så att intäkterna räcker till för att täcka driftskostnaderna och även eventuella lånekostnader och amorteringar. De ekonomiska resultaten har varit rätt okej under de senaste åren. Inom det egna kapitalet finns resultatmedel på drygt 120 miljoner euro, ungefär 80 miljoner av dessa handlar om interna vinster som har uppstått när man har fört över egendomar till fastighetsverket och innebär i den bemärkelsen förstås inga nya medel till koncernen. Vi behöver ha positiva årsresultat, men lika viktigt är det att inte alla resultatmedel binds i icke realiserbara tillgångar. Vi måste skapa en likviditetsreserv inom det egna kapitalet som motsvaras av lättrealiserade medel på balansräkningens tillgångssida.

    Talman! En likviditetsreserv hade varit bra just nu. Och för att öka förståelsen för landskapets totala ekonomi så bör vi kunna få konsoliderade resultat- och balansuppgifter. Även möjligen en finansieringsanalys på koncernnivå, så att penningströmmarna klargörs ännu tydligare. Jag har själv varit lite tveksam till behovet av det här, men den här gången har jag insett att det nog skulle vara till fördel att alla skulle få möjlighet att läsa den informationen.

    Så några ord om den ekonomiska situationen just nu. Vi har drabbats hårt redan i år och vi kan anta att intäkterna under de kommande åren blir på en lägre nivå än tidigare. Den ekonomiska skadan kan bli väldigt stor. Dessutom finns, som vi alla vet, en stor osäkerhet i hur långvarigt det här problemet blir. Vi bör nu analysera alla tillgängliga fakta och göra kvalificerade bedömningar som grund för ett åtgärdsprogram. Bedömningar kan vara rätt eller fel, men kan justeras allt eftersom ny information presenteras. Inom kort, som här har sagts, kommer vi att få en bättre uppfattning om utvecklingen av intäkterna, bland annat gällande avräkningsbeloppet. Det är förvisso prognoser men må nu kunna ligga som grund för analyserna.

    En viktig fråga är nu hur vi ska använda medel för att dämpa skadeverkningarna av den pågående pandemin, hur vi kan trygga befolkningens hälsa och utkomst och skapa förutsättningar för att inte livskraftiga företag ska försvinna. Hittills har Ålands regering klarat av uppgifterna med den äran och mera insatser görs kontinuerligt, som här har berättats om. Budgeten för år 2021 blir här vårt viktigaste styrinstrument. Det känns rätt att vi undviker kraftfulla och panikartade åtgärder som ändå inte skulle ha någon positiv effekt på innevarande årsresultat. Om intäktsnivåerna under de kommande åren kan antas bli betydligt lägre än vad vi hittills har vant oss med så måste nödvändiga åtgärder vidtas. Kan vi inte höja intäktsnivåerna måste vi sänka kostnaderna. Kan vi göra det utan att förändra servicenivåerna? Det har kontinuerligt framförts önskemål om effektivitetsåtgärder och behov av produktivitetsökning, inte bara nu utan under alla år. Vi har väl egentligen inte lyckats särskilt väl. Successivt har vi byggt på den offentliga servicen och därmed kostnadstrycket. Då uppstår förstås frågan om servicegraden skall ligga på nuvarande nivå, kan den fortsättningsvis höjas? Finns det i tankevärlden hos oss alla att den kan komma att sänkas?

    Talman! Visst har det framförts åtgärder gällande skärgårdstrafiken, organisationen gällande den kommunala sektorn och säkert mer än så, men sanningen är att vi hittills inte har lyckats effektivisera särskilt mycket. Vi kommer alla ihåg diskussionerna om Guttorp under föregående mandatperiod. Efter många diskussioner blev slutsatsen att vi inte ska göra någonting alls. Nyttan med Guttorp bedömdes vara större än besparingspotentialen. Jag är orolig för att vi bara petar lite i anslagen och att vi inte har förmåga att göra det som sannolikt behöver göras.

    Så några ord om lånefullmakten slutligen. Vi ska nu ta ansvar för de förpliktelser som finns i gällande budget. Samtidigt är det rätt att redan nu planera åtgärder som kan införas så snart grundarbetet har gjorts klart. Den här hösten kommer vi att få leva med lägre intäkter och nästan oförändrade kostnader. Underskottet måste finansieras om vi inte ska ställa till det ännu värre för våra verksamheter och för den åländska befolkningen. Det är här den föreslagna lånefullmakten kommer in i bilden. Det handlar om att skapa beredskap. En beredskap som inte kostar en enda euro, sådär i princip. Ambitionen är alltid att undvika lån och eventuella lån tas bara till det belopp som är nödvändigt för att hantera likviditetssituationen. Stater i vår omgivning är ivriga låntagare, det vet vi och det har vi hört här i dag, men de har skatteinstrumentet i sin hand och de har även tillgång till sedelpressar. Det har inte vi. Inte vill vi heller försätta kommande generationer i en skuldsituation, som har uppstått redan under vår tid, för att finansiera vår överkonsumtion av samhällsservice. Inte överkonsumtion i den bemärkelsen att behovet inte skulle finnas och vara nödvändigt att tillgodose. Utan överkonsumtion i den bemärkelsen att den erbjudna samhällsservicen är underfinansierad.

    Det är intressant att här göra en liten tillbakablick på den förra mandatperioden. Jag är säker på att de flesta av oss inte vill finansiera driftsverksamhet med lån annat än i mycket speciella och sällan förekommande fall, möjligen som nu i coronatider. Däremot är det självklart att det ska vara möjligt att finansiera investeringar som ger nytta under många år genom just extern finansiering och med en återbetalning som följer avskrivningsplanen, sådär i princip. Det tänket finns i privatlivet, familjerna, kommunerna och företagen. Ändå finns det starka åsikter här i lagtinget om att man absolut inte kunde tänka sig att landskapet skulle ta upp lån överhuvudtaget, till exempel för att finansiera investeringar som kortruttsprojektet. Det är bra att vi nu alla inser vad det här handlar om. Förslaget till fullmakt att uppta lån om maximalt 60 miljoner euro är inte dramatiskt i sig, utgående från den situation vi har hamnat i. Visst kan beloppets storlek diskuteras, men eftersom vi inte tar upp mer lån än nödvändigt för att klara likviditeten är det för oss inom Moderat Samling möjligt att omfatta förslaget. En fråga som jag själv har ställt i något sammanhang, och som är väldigt svår att svara på, är hur länge det tar innan eventuella lån är betalda. Svaret på den frågan kommer att kunna presenteras när vi får mera information om nivån på de framtida intäkterna och vad som kan göras åt kostnadsnivån.

    Talman! Med dessa ord om normalläget i vår ekonomi och behovet av en likviditetsreserv, den ekonomiska situationen just nu och framåt samt lånefullmakten så förordar Moderat Samling det föreliggande förslaget till fjärde tilläggsbudget för år 2020, jämte senare kompletterat förslag. Tack.


  • Tack, talman! Det händer ibland, det är inte så ofta tyvärr, att en från majoritetsblocken står och pratar borgerlig politik. Jag tackar för det, det var ett väldigt bra och klargörande anförande. Mycket bra.

    Det som har varit Ålands problem, enligt mig, är inte intäkterna. Det kanske till och med har varit så att vi har haft för goda intäkter under för många år. Det är kostnadssidan som har varit problemet. När vi nu sedan går in i en lågkonjunktur så möts dessa två parametrar på ett obehagligt sätt. Vi har dragit på oss verksamhetskostnader, en kostym som är alldeles för stor egentligen för att passa på Åland. Vi vet vad som borde ha gjorts för länge sedan. Vi vet att det både ha gjorts under förra perioden, det försöktes, det gick inte fram, men nu är vi där vi behöver göra. Där kanske jag har lite att påpeka om ledamot Selanders anförande. Borde man inte nu ha tagit lite avstamp i strukturella förändringar, reformer etc. mot vad som komma ska?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:55

    Tack, talman! För mig är det nu, och alltid, på det sättet att det man borde ha gjort är ganska ointressant. Nu står vi här, vad ska vi göra nu? Det är alldeles klart att man nu måste fundera. Vi, man ska undvika ordet "man". Vi måste fundera, tillsammans, på vad ska vi få med i budgeten för 2021. Vi har en liten tid på oss, ett par veckor, för att komma med konkreta, välunderbyggda förslag. Ingen lätt uppgift minsann, vi får se hur vi lyckas. Jag är glad att alla hjälper till.


  • Tack, talman! Ledamot Silander och den moderata gruppen kan lugnt räkna med hjälp från liberala gruppen, det vågar jag lova.

    Tyvärr, om vi ska vara lite negativa, tilläggsbudget 4 borde ha kommit före sommaren. Nu har vi tappat i princip ett kvartal i mitten på september. Skulle vi ha lagt den här före sommaren skulle man kunnat implementera de här utbildningsinsatserna på ett bättre sätt. Också bedriva en egen näringspolitik på ett bättre sätt. Och också tagit avstamp för de åtgärder som behöver göras för budget 2021. Det finns en hel del i regeringsprogrammet som borde förverkligas, som faktiskt bara är vackra ord före man gör någonting med dem. Där har vi driftsprivatiseringar, strukturella reformer till exempel. Näringsrätten, kanske inte så tydlig i regeringsprogrammet men det är absolut något som behöver komma till. Så jag hoppas att ledamot Silander verkligen står stadigt när de börjar blåsa i december.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:57

    Jag kan lova det att jag gör mitt bästa i den processen.


  • Tack, talman! Moderaterna satte i den tidigare landskapsregeringen och drev, tillsammans med de andra partierna, stora strukturella reformprojekt som hade för avsikt att få ekonomin i balans. Även om det inte lyckades och det inte är någon mening med att titta bakåt så är ändå min fråga: Är Moderaterna nu beredda att godta en så här kraftig skuldsättning? Utan krav på en enda sådan strukturell reform som man borde göra? Jag tycker att ska man hålla kostnaderna nere så ska man sega på med budgetramar och med investeringar som får ned driftskostnaderna, men vi har inte sett någonting. Så vilken är den Moderata visionen för att få en lösning på de här problemen?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:58

    Tack, talman! Det är precis som jag försökte säga här att vi nu måste analysera den information som kommer om några dagar, om en vecka, gällande vår intäktssituation. Den är otroligt viktig för de kommande åren. Tappar vi 30 miljoner varje år till exempel då blir det helt andra åtgärder förstås än om det här är en engångsföreteelse, en dipp, och att vi är någorlunda tillbaka 2021. Vilket jag personligen har lite svårt att tro på, men det är precis så vi måste gå till väga. Allvaret i åtgärderna är beroende på vilka siffror vi kommer fram till i den här analysen.


  • Tack, talman! Självklart när det gäller de strukturella reformerna så finns det inga svar, uppenbarligen. Det är svåra frågor att ta ställning till. Ledamot lyfte också frågan om försämringar i servicenivåer ifall ekonomin fortsätter att bli sämre. Som socialdemokrat kan man inte låta bli att ställa frågan, vem ska betala då? På vilka människors bekostnad ska man sänka servicenivåerna? Det är lätt att prata om sådana här inbesparingar, lätt att säga att de kanske behöver göras. Men otroligt svårt att faktiskt genomföra dem så att inte kostnaden som man sparar in, när man trycker ner på ett ställe, dyker upp någon annanstans.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:59

    Tack, talman! Ja, det är absolut en ambition att göra inbesparingar så klokt man förmår. Naturligtvis är det på det sättet. Det är också viktigt att göra dem ändå, trots att det kommer att svida lite här och där om man hamnar i en sådan situation. I stället för att hamna i en skuldsituation som är svårhanterlig.


  • Talman! Jag uppfattar att lagtingsledamot Silander analyserar och tänker framåt. Jag sympatiserar starkt med den diskussionen kring att man behöver göra mer än att peta i anslagen, såsom ledamoten Selander uttryckte det. Det blir risk att allt blir dåligt, ingenting blir bra ifall man agerar på det sättet.

    Ledamoten Silander resonerar också kring lånefullmakten. Faktiskt lite förvånande så är Moderaterna beredda att acceptera det i den form som det nu är skrivet. Silander frågar sig när kan lånet betalas tillbaka, för det är kortfristigt lån vi pratar om. Är inte den korrekta frågan: när kommer nästa begäran om lånefullmakt? För precis som ledamot Silander sade här i en annan replikväxling så kanske det inte kommer att återgå helt och hållet till normala ekonomi under nästa år.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:01

    Tack, talman! Det enskilda lånet, om det är kortfristigt, långfristigt, eller vad sjutton det är har väldigt liten betydelse. Frågan är vilken skuldsättningsnivå vi kommer att ha när det här året är slut, när 2021 är slut och kanske även i fortsättningen. Allt handlar om att intäkterna måste vara större än kostnaderna. Är de inte det så hamnar vi i en lånesituation om vi inte kan med små medel eller drastiska medel, det som nu behövs, korrigera det.


  • Talman! Ibland är ledamot Silander expert på att vara politiker och inte svara på ens konkreta fråga, just nu var han också. Min fråga till ledamoten är att är ledamoten Silanders bedömning att den här lånefullmakten kommer att räcka? Eller kommer landskapsregeringen under 2021 vara tvungen att komma med ytterligare begäran om fullmakter för lån?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:02

    Tack, talman! Det är en jättesvår fråga förstås att svara på. Jag utgår ifrån att det här lånet kommer att kunna betalas bort väldigt snabbt.


  • Tack, talman! Det är tur att det är denna helborgerliga regering med ledamoten Silander i spetsen som nu kommer till lagtinget och begär lån, och inte kanske en regering som Socialdemokraterna är med i. Det har låtit som att vi måste gå till banken. Det är ungefär som att vi är på väg mot stupstocken, och så är det förstås inte. Det kan till och med vara bra i vissa tider att ta lån med långa lån och med låg ränta. Men då ska pengarna användas för att göra de förändringar i samhället som vi behöver. Vågar inte Moderaterna mera säga att Åland behöver en kommunreform?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:03

    Tack, talman! Min bestämda uppfattning är att skulle vi 30 000 ålänningar komma till Åland, den obebodda ön Åland, skulle vi inte dela in den i 16 kommuner.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamoten Zetterman, det börjar bli väl mycket politikerprat här. Det skulle vara faktiskt dags så småningom, efter att ha suttit vid makten i ett år, att vi kunde få lite besked hos den åländska befolkningen. Det har funnits två reformer som har varit avgörande för driftsekonomin och som kunde lätta på driftsslitaget, det är skärgårdstrafikens kostnader och kommunreformen. Moderaterna har stöttat de båda och nu står man här och vågar inte säga någonting. Ledamoten Silander, stöder Moderaterna fortsättningsvis de här viktiga reformerna?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:04

    Talman! När vi gick in i den här regeringen så hade vi två förbehåll. Det ena var skärgårdstrafiken där vi fick tycka fritt och det andra var kommunreformen. Där vi också hade bestämda uppfattningar om att det är klokt att göra kommunsammanslagningar på ett eller annat sätt. Det finns ändå andra, som är flera än vi, som tycker annorlunda.


  • Tack, talman! Jag vill tacka för stödet från Moderaterna till att ta detta lån. Jag tror vi har exakt samma uppfattning när det gäller lån och vad man kan använda lån till. Vi tycker egentligen att om man lånar så ska det vara till en investering som ger effektiviseringar eller utveckling på något sätt. I det här fallet, när vi har tvingats på grund av pandemin, så kan det också gå att göra på det sättet som vi gör nu. Tack för stödet.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:05

    Tack, talman! Jo, vi är helt överens. Jag tackar för tacket.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 15:06

    Herr talman! Bästa lagting. En person, en känd styrelseledamot i Ålandsbanken, sade en gång i tiden att den som står i skuld är icke fri. Med de orden vill jag väl börja då. Det är i grunden också Obunden Samlings åsikt faktiskt, att börja låna känns inte bra. Det känns inte bra om man inte vet exakt vad pengarna ska användas till. Så det var nog med långa tänder som vi har accepterat det här upplägget och har valt att visa förtroende för landskapsregering som förklarar att man behöver ha den här lånefullmakten, som ju faktiskt är den stora saken i den här tilläggsbudgeten.

    Vi litar på landskapsregeringen. Vi hoppas att den här lånefullmakten behöver utnyttjas så lite som möjligt. Den är begränsad fram till mars 2021. Vi räknar med att till dess har det hänt som borde ha hänt för längesen. Det vill säga att vi ska få se en budget där faktiskt den regeringskoalition som nu sitter i förarsätet ska få visa sina ränder, val och prioriteringar. Normalt skulle vi ha fått en omställningsbudget hyfsat snabbt efter valet, men det fick vi inte på grund av skäl som alla känner till. På det sättet skulle jag nästan tycka att ni här på vänstersidan av salen skulle vara lite nöjda, egentligen. Det vi har hamnat på att göra är att uppfylla den politik som ni hade stakat ut på förhand. Där vi ökar kostnaderna åt kommunerna med sociallagstiftning, grundskolelagstiftning och så vidare. Det har vi hamnat att fortsätta med, fastän det inte har varit vårt val.

    Så i stället för att vara så hårda som ni är nu angående den här tilläggsbudgeten vill jag påminna er om att det är en tilläggsbudget, det är inte en ordinarie budget vi håller på med här idag. Det är inte 2021 vi pratar om. Det är en tilläggsbudget där vi försöker ta 2020 i mål. Det låter på er som att ni hade förväntat er av oss att vi skulle komma med en femårsplan, eller vad det nu är ni vill ha. Inte gör man det i en tilläggsbudget. Utan i början på november så kommer det att komma. Där måste jag ge lite cred, får man väl säga, till ledamot Zetterman som tog upp det här med att till exempel titta på lånestocken som landskapsregeringen sitter på. Omvandla den till rena pengar, i stället för att man har en fordran på någon så gör man om den till reda pengar. Det har vi talat om länge. Mina lagtingskollegor vicetalman Bert Häggblom och ledamoten Lars Häggblom lyfte det här redan under förra mandatperioden, liberalerna och lagtingsledamot Zetterman har lyft det nu i dag. Det är bra. Vi upplever att vi har löften om att det här ska det tittas på. Här har man kanske 40 miljoner eller mer som man kan göra om till reda pengar och det kommer vi att arbeta för. Jag är ganska övertygad om att det blir.

    Sedan får jag också ge lite cred till Socialdemokraterna. Så till vida att det som lagtingsledamot Gunnel säger att inte är det precis som att gå till stupstocken att låna pengar, det har hon faktiskt rätt i. För i synnerhet om man lånar i den värld som vi befunnit oss i ganska länge, nollränta eller till och med negativ ränta, att man får betalt när man lånar pengar om man är stat i synnerhet. Nu är vi inte riktigt där, vi är inte en stat ska vi komma ihåg så vi kommer nog att ha en räntekostnad. Om man har ett väldigt lågt pris på pengarna som man får från andra och om man satsar dem klokt och skapar den tillväxt som överstiger räntan så är det ju bra, det är bara att fortsätta. Enda problemet är att vi kan aldrig räkna med en evig nollräntemiljö. Ju större balansräkning man har, desto mer problem har man den dagen det vänder. Det vill säga ju mer lån man har desto större problem den dag det vänder.

    Sammanfattningsvis vill jag påminna om att det är en tilläggsbudget vi håller på med. Jag vill säga att vi stöder det här, vi litar på landskapsregeringen. Vi ser fram emot när man på allvar börjar planera det här och när vi på allvar ska kunna börja visa att den här koalitionsregeringen som vi har faktiskt får visa sina ränder, som jag sade. Det gör vi när vi börjar jobba med den ordinarie budgeten. Tack.


  • Tack, talman! Jag håller inte alls med ledamot Måtar, jag tycker att tilläggsbudget fyra är minst lika viktigt som en årsbudget faktiskt. Läget är såpass prekärt för Åland. Vi var på väg till den här ekonomiska situationen under en lång tid och coronan har försnabbat hela den processen. Att skylla på oppositionen för kostnadsdrivande lagstiftningar i form av grundskolelagar som ledamoten tog upp, den har inte ens kommit i kraft ännu så jag tror inte att underskottet beror på det heller.

    Sedan är det ju märkligt, det finns andra partier som går upp nu i talarstolen, som sitter med i regeringen, som säger att de vill saker men tycks inte få fram sin vilja inom regeringssamarbete. Det förvånar å det grövsta. Det är märkligt att återbetalning av hyresbostäder inte går att förverkliga. Det är någonting som jag vet att Obunden Samling med en väldigt fin motion förra perioden tog upp och som har aktualiserats tack vare ledamot Zetterman och liberalerna nu. Varför gör man inte någonting där? Det är ju 30 miljoner. Det finns ett Alfrida stöd att hämta hem, ingenting gör man där heller. Paragraf 51 finns också pengar att hämta, men ingenting gör man där heller. Är det bättre att gå till banken då? Obundna hade ändå som ett stort budskap i valet "inga banklån, en ekonomi i balans"


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:12

    Tack, talman! Jag är väl medveten om att de lagändringar som jag talar om träder i kraft 1.1.2021, men det är framtiden vi talar om här. Det är det inte så många månader kvar så är det 2021. Vi kommer snart att börja jobba med, eller man håller ju på och jobbar med budgeten för 2021.

    Sedan var det så mycket annat. Det var nog ingen fråga som jag riktigt uppfattade. Det vara en hel hög påståenden som är svåra att bemöta så här på några minuter i lagtinget. När det gäller att få igenom saker och ting så upprepar jag egentligen det jag redan har sagt. Det vill säga vi har inte haft möjlighet att göra en omställningsbudget så som normalt skulle ha skett ganska tidigt efter valet. Då hade det nog märkts mer Obunden politik. Eftersom vi hävdar vår rätt i det här samarbetet och det är kloka saker vi kommer med.


  • Tack, talman! I och med att man har skapat ett regeringsprogram så har man på detta sättet gjort en deklaration över hur man vill att Åland ska drivas vidare. Sedan kan det förstås ske förändringar i det programmet med tanke på en så pass allvarlig sak som pandemin. Det har funnits tid och utrymme att förverkliga flera tilläggsbudgetar.

    Vi, Liberalerna, vill att tilläggsbudget 4 skulle ha kommit före sommaren. Vi var beredda att jobba i lagtinget hela sommaren om det behövdes. Vi hade kunnat ha ännu fler utskottsdagar, ännu längre dagar. Vi har inte tackat nej till arbete. Tid har nog funnits att förbereda Åland för det här på ett helt annat sätt än vad man gör nu. Om det är så som ledamoten säger, att man nu börjat ta fäste för budget 2021, är man nog senfärdig även där. Därför skulle det varit väldigt snyggt och tryggt att i denna tilläggsbudget se hur avstampen ser ut. Reformer har behövts under många år, det har inte slutat (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:14

    Talman! Reformer har behövts länge och jag konstaterar, vilket jag tror att flera före mig har gjort, att ni hade fyra år i förarsätet och jag kan inte se några sådana reformer som ni nu efterlyser. Det är något 13 punkts program eller vad det nu är ni för fram. Det är lätt att säga att någonting har kommit försent. Vi var inne på ett tag att är det faktiskt så att vi behöver den här lånefullmakten exakt nu, kanske man skulle skjuta upp det lite. Då är jag helt säker på att om vi hade gjort det så hade ni stått här och sagt "Nej men ser ni inte att vi måste låna?", "Det är oansvarigt att inte fixa det här!". Det är lite att vad man än gör så kommer rumpan bak, det är tyvärr bara att konstatera.


  • Tack, talman! Det som jag tycker är viktigt med här att man lånar pengar är att upprätthålla offentlig sektor, att se till att man har likviditet och så vidare. Men det är samtidigt också viktigt för mig att de här pengarna inte går till att bekosta ineffektiva, tunga, byråkratiska strukturer som det här samhället till många delar upprätthåller. Vilka sådana förändringar ser ledamoten Måtar och vilka av dem kommer han att driva fram i samband med ordinarie budget?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:15

    Talman! Jag ser inte att dagens ämne, som handlar om tilläggsbudgeten där vi ger en lånefullmakt och konstaterar att vi inte får mer pengar från olika håll och kanter, ryms inte helt enkelt. Mina 44 sekunder jag har kvar så kan jag inte gå in på det. Jag kan inte börja räkna upp alla de effektiviseringar som jag önskar. Jag har nämnt en redan och den är vi ju eniga om. Även fast jag inte har hört att Socialdemokraterna understöder den, men mina vänner här till vänster på liberala kanten så vill ha den här bostadslåns grejen. Det är en effektivisering i sig, minskar balansräkningen och skaffar fram kapital som behövs i stället för att sitta med fordringar på folk så har man cash. "Cash is King", brukar man säga.


  • Till den frågan kan ledamoten Måtar också titta på det beredningsmaterial som redan finns i förvaltningen så ser han andra sidan av det här myntet, som jag har hört många gånger om tidigare. Ledamoten Måtar behöver inte redogöra för allt. Han kan nämna en sak där han ser att man kan lätta på. Där man istället för att bibehålla ineffektivitet faktiskt kan få en bra förändring som gör strukturerna lättare och mindre kostsamma för landskapet på lång sikt.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:17

    Det känns här som att ni vill mota mig in i ett hörn och avtvinga mig en bekännelse. Såpass härdad har man redan blivit här under ett år att den kommer nog inte. Jag skulle säga så här att om jag får bestämma rakt av så är det 5 procent direkt bort på allt. Det funkar för mig, det är ett bra exempel. Jag gjorde en jämförelse idag när vi diskuterade det är. Det är som att se på en karta som är 1:100 000 där man ser bara kontinenter men man anar att det händer någonting på den här kartan. Men sedan så drar man den till lite mindre skala, kanske 1:100, 1:1000, då börjar man se vad som verkligen händer där nere på marken och vi måste ju dit. När jag säger 5 procent då använder jag den här 1:100 000 skalan. Det kan ju vara lite farligt ibland där verksamheter som inte skall spara blir drabbade. Där var jag lite politiker igen och sade både det ena och det andra, men bra svar tyckte jag det var.


  • Talman! Vi har ju hört upprepade gånger här från den obundna bänken att man tycker att det är fasansfullt, de här nya socialvårdslagarna och nya grundskolelagen. Att det är så belastande för kommunerna. Men det är ju helt blanka kort nu som ligger. Varför stoppar man inte socialvårdslagstiftningen och grundskolelagstiftningen om det är det man vill göra? Annars får man ta ansvar för den nya lagstiftningen och säga att man ska genomföra den på ett rätt, riktigt och viktigt sätt. Som är viktigt för eleverna och som är viktiga för alla de ålänningar som behöver socialvård. Det skulle väl visa lite ryggrad att säga att nu stoppar vi det här, för vi anser att vi inte är i behov av det och att det är kostnadsdrivande.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:19

    Talman! Skulle jag bestämma ensam så skulle det här liksom vara på gång. Nu tror jag att vice talman Sjögren själv inser att vi ändrar ju inte lagen, den träder i kraft 1.1.2021 så hur får vi det ändrat. Det borde ha dragits igång tidigare men det kom, som jag konstaterade här tidigare, saker emellan som har gjort att det inte blir lagstiftningsresurser lagt på den här saken. Vi i vårt parti anser till exempel att tvinga kommunerna att bygga upp ett system som gör att man måste tillhandahålla utbildning åt sådana som saknar grundutbildning, vuxna människor som av någon orsak inte har en grundutbildning. Att bygga upp ett system för det blir jättedyrt och onödigt. Det är en fin rätt för dem som får det, det är väldigt få. Det är jättemycket pengar för väldigt få. Det är inte värt det. Vi är också skeptiska till (… taltiden slut).


  • Talman! Att stoppa en lag är ingen svår sak. Det gör man på en arbetsdag, sätter fram en sådan lagframställning. Så vill man stoppa grundskolelagen och socialvårdspaketet så är det upp till landskapsregeringen att göra det, men det kommer vi att motsätta oss kraftigt. Eftersom vår grundskolelag är från 90-talet och socialvårdslagen ger helt andra möjligheter att arbeta förebyggande. Och ska vi vara ärliga, lagtingsledamot Måtar, det har inte varit något problem att stoppa kortrutten och om man tänker stoppa kommunreformen också. Det här är väl en liten vindpust i motsats till det. Jag tycker att man ska ha ryggrad i så fall och säga att man vill stoppa lagstiftningen. Inte komma med institutioner att det var förra landskapsregeringens fel. Jag kan sätta upp armen när som helst och säga att det här är viktig lagstiftning. Det är folklagstiftning och det är viktigt för ålänningarna, både stora och små.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:21

    Talman! Jag kan, till allas vår lycka, konstatera att kortrutten är inte lagbaserad. Det var den inte, det underlättade det hela. Kommunreformen är baserad på en, för att ta en underdrift, bristfällig lagstiftning som ni hjälpte till att ta fram. Den uppnådde inte heller det syfte ni hade, till all tur.


  • Talman! Jag skulle vilja fortsätta på samma tema som vicetalman Sjögren. Jag undrar om det är en del av den politiska teatern som ledamot Måtar spelar, eller om han har stöd i sin regeringsmajoritet för att riva upp socialvårdslagarna, grundskolelagen och äldrelagen som antogs under den förra mandatperioden och som han nu menar är kostnadsdrivande för kommunerna? Och specifikt vilka delar av den lagstiftning, de jättestora lagstiftningspaketen, tänker man sig då? Är det satsningen på förebyggande socialvård som på lång sikt sänker kostnaderna? Är det satsningar på språkstöd i skolorna? Eller är det kanske den goda, trygga äldreomsorgen, som väldigt vackert definieras i den här lagstiftningen och väldigt specifikt för kommunerna att förhålla sig till, så att alla våra äldre har samma rättigheter till en trygg ålderdom? Vad ska bort?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:22

    Talman! Jag har inte sagt ett ord om äldre eller äldrelagen. I det här läget tänker jag inte heller göra det, så det är onödigt att försöka leda in mig på det spåret.

    När det gäller socialvårdslagstiftningen och grundskolelagstiftningen, jag tog redan ett exempel när det gällde grundskolan. Ett annat exempel när det gäller grundskolan är där vi helt plötsligt har skolföreståndare som har varit det i 20-tals år och så är de inte behöriga längre. Jag menar, vad är det? Det liknar ju ingenting. Ytterligare när det gäller socialvårdslagstiftningen. Vi har klarat oss utan en socialjour i jag vet inte hur länge, alltid! Nu helt plötsligt ska vi tvingas bygga upp ett sådant system där vi ska ha en socialjour på den här holmen. Vi tror inte på det. Det är för få människor som gynnas av en för stor kostnad. Där är klarspråket.


  • Tack, talman! Det är helt uppenbart att ledamoten Måtar inte vet vad han pratar om. Äldrelagen är en del av socialvårdspaketet, de hänger ihop. Allt som är nytt och som kanske är svårt att åstadkomma är inte dåligt. Det är väldigt mycket av det som finns i socialvårdspaketet som är tänkt att på lång sikt sänka kostnaderna. Skulle man ha läst beredningen av den här lagstiftningen skulle man se att det faktiskt på andra ställen i Finland, där man har genomfört den här lagen, har hänt. Min fråga var, har ledamoten Måtar stöd i regeringsmajoriteten för att riva upp socialvårdslagstiftningen, äldrelagen och grundskolelagen? Eller pratar han bara för sig själv?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:24

    Talman! Det måste vi nog backa bandet och komma ihåg att jag sade att om vi hade bestämt, så att säga. Jag står inte här och talar för regeringen. Jag talar för Obunden Samling och vi driver sedan på de här frågorna. Vi har aldrig heller talat om att riva upp hela lagstiftningar. Det är bara att ta bort dåliga delar som till exempel det jag har nämnt. Om man säger så här, den som köper allt han ser får sälja allt han äger. Det är dit vi hamnar om vi ska måsta. Vi kan inte gå emot alla hemska eller vad ska vi säga, vi kan inte lösa alla situationer åt alla. Det är det som vi måste börja få klart för oss i den här församlingen. Det går inte, det blir för dyrt.


  • Tack, talman! Jag vill tacka Obunden Samling för stödet till lånefullmakten, 60 miljoner. Tack för det. Jag kan också upprepa att vi ska titta på det här med bostads lånestocken, vilka möjligheter det finns där och vad det kan ge. Det ska vi göra.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 15:26

    Tack, talman! Bästa lagting. Det är en tilläggsbudget med dubbla budskap. Vackra ord kring satsningar, men inget satsas. Det sparas. På personalen som tvingats vara långlediga nu och ta ut sin semesterpenning i ledighet. Att följden blir högar som växer på skrivborden och ett arbete som blivit ogjort. Skolorna som borde ha fått i uppdrag att leverera utbildning har i stället fått hålla på med att hitta inbesparingar. Jag tycker att fokus är fel.

    Varför? Därför att läget är svårt. Vi har 1 600 arbetssökande där ute och ekonomin är svår för hela samhället. Ryggmärgsreaktionen hos oss som privatpersoner i ett sådant läge är att spara och hålla i slantarna. Ryggmärgsreaktionen hos ett företag där inkomsterna sinar är förstås att stoppa utgifterna. Risken är att den ryggmärgsreaktionen fortplantar sig till offentlig sektor. Det är då man måste ställa sig frågor kring samhällets roll. Ska vi med ena handen hjälpa företagen genom att ge dem bidrag och med andra handen försämra deras möjlighet att tjäna pengar på kunder som har råd att handla? Det bästa konceptet är att offentlig sektor ser till att det finns köpkraft hos de egna anställda i landskap och kommuner och hos alla som är beroende av transfereringar, olika typer av stödformer. Bidrag till företag är nödvändigt i det här skedet, men det bästa läget är om företagen kan fortsätta att fungera så vanligt som möjligt på marknadsmässiga villkor. Vilket betyder att kunderna kommer och att de har pengar att betala med.

    Vi vill, från den Socialdemokratiska gruppen vara konstruktiva. Vi är intresserade av vilka koncept som faktiskt fungerar i de här svåra läget. Vi är redo att hjälpa till och bevilja också den här lånefullmakten, men vi behöver få bättre svar. Vi vill gärna låna om det finns behov att upprätthålla likviditet. Att fortsätta att se till att det kommer trygga löner. Att offentlig sektor och medborgarna i det åländska samhället kan lita på sina institutioner på vården, på skolan och omsorgerna. Vi vill inte att de här pengarna ska gå till att upprätthålla tunga, byråkratiska kommunstrukturer eller annat. Det måste ske och också kopplas ihop med reformer som gör att driftsslitaget på sikt blir lättare än idag.

    Att spara på kort sikt är nämligen sällan så lyckat, kostnaderna dyker upp, alltid, någon annanstans. Att spara på lång sikt, att investera sig till effektivisering och kostnadseffektiva samarbeten är enda sättet. Där håller jag med om att man måste sätta ramar för verksamheterna. Man måste komma ihåg att det som blir metodiskt, uthålligt, resiliens, det långa loppet, ultramaratonloppet är sällan särskilt populärt. Det är mycket enklare att visa handlingskraft och snabba muskler i ett 60 meters lopp, men det är sällan det bästa för samhället i ett längre perspektiv.

    För Socialdemokratiska gruppens del ser vi inte att det är några konstigheter med att begära ett lån. Det är bättre att låna i svåra tider än att tömma alla befintliga kassor och ett likviditetsflöde måste finnas. Det är till och med en bra tid att låna pengar när räntan är låg och återbetalningstiden kan vara lång. Att tro att man ska få en snabb återbetalning redan 2021 tror jag inte på. Med vilka pengar skulle det ske? Kanske är det i det här skedet viktigt att konstatera att ingen av oss vet hur den här coronasituationen slutar. Och att man är sanningsenlig och uppriktig gentemot lagtinget med att det här kanske inte är pengar som går att återbetala i snabb takt.

    Jag trodde dock, innan man skulle komma till lagtinget för att begära ett lån. Jag har i alla mina år här i lagtinget fått höra att Åland kommer att måste gå till banken. Det har låtit som att måste vi gå till banken så då är vi nära undergången, holmen kommer att sjunka om vi måste gå till banken. Jag har aldrig trott på det, men det har varit politik från många partier i den här salen. Nu är vi där och jag är glad för att det inte är ett Socialdemokratiskt lantråd som kommer och begär om ett lån på 60 miljoner, utan den så kallade helborgerliga regeringen. Men har man då gjort det? Har man verkligen tittat på alla intäktsposter? Har man gjort allt man kan för att se till att vi får de intäkter som Åland borde få? Har man tagit upp det här alternativet, fört fram det till rikets regering och ministrar om att det vore lämpligt att Åland hade fått 0,45 procent av varje tilläggsbudget som har lagts hittills, där syftet är att dämpa coronasituationen som också har drabbat Åland? Vilket vi alla har konstaterat kanske till och med värre än många andra platser. Tog man upp den diskussionen med Ålandsministern när hon var här? Lade man fram ett sådant alternativ? Varför får man inte i stånd ett möte med finansminister Matti Vanhanen, centerpartisten? Om våra rederier klarar av att få ett möte så måste ju landskapsregeringen kunna få till ett möte på hög nivå om de här frågorna kring den åländska ekonomin.

    Jag tror vi måste konstatera att vi har satsat för lite vad gäller bevakningen, den politiska, dagliga bevakningen i Helsingfors. Vi har en bra modell för det inom EU där vi har en tjänsteman inom FINREP som har tillgång till all information och kan vara ajour med vad som sker. Det är dags att vi får in en sådan åländsk intressebevakare i statsrådets kansli. Det har nu blivit uppenbart att landskapsregeringen är tagna på sängen med att ett ganska utförligt arbete redan har gjorts inom ministerierna för hur de 3,3 miljarderna, som Finland kommer att få ur EU:s coronafond, ska användas. Deras projekt är uppenbarligen redan iscensatta. Vi missar så mycket möjligheter om vi inte är där, om vi inte är på plats, och vi har inte råd att låta dem chanserna segla förbi Åland. Vi får heller inte gå här och vara lättkränkta över att vi inte har blivit inbjudna till festen. I det här tuffa läge och den här tuffa striden så måste vi bråka oss in på de kalasen, för vi kommer inte att stå på inbjudningslistan. När kommunikationen uppenbarligen inte fungerar ens mellan ministerierna, vem skulle komma ihåg Åland? Vi kan vifta med flaggan, vi kan skicka brev, men jag tror att vi måste vara på plats i Helsingfors.

    Det är bra att landskapsregeringen skriver att det gäller att visa politiskt ledarskap. Att man vill ta samhället ur krisen med olika åtgärder. Med 1 600 utan arbete så måste utbildningssektorn på bred front aktiveras, och det måste man göra nu. Det krävs tid, lärare, fysiska utrymmen om man ska kunna skapa utbildningar. Det är väldigt viktigt att man på utbildningsavdelningen nu har den beredskapen och att man har de tjänstemän och resurser man behöver för att kunna planera de här insatserna. Inte en enda person hittills från regeringsblocket, eller från regeringen, berättar vilken analys man har gjort, vilka insatser på utbildningssidan är det som man kommer att göra? Det kan ju inte bara vara så att det är en minister, och hon är sjuk, som vet allt. Nog måste ju någon av er andra 20-30 människor här ha någon aning om vad det är för utbildning som ska planeras.

    Led gärna Åland genom krisen rejält och framåt hela tiden, inte ett steg fram och två bak. Ta tillfället i akt att göra de strukturella förändringar som vi nu lånar pengar också för att göra. Så gör företagen där ute i samhället. Man drar nyttan av en kris och den krismedvetenhet som finns. Tack.


  • Tack, talman! En fråga till ledamot Gunnel. Ni nämner i början av anförandet om personal som tvingas vara långlediga. Jag skulle vilja ha det lite förtydligat, jag förstår inte riktigt det här.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:36

    Den vanligaste formen av inbesparingar som görs är att man omvandlar semesterpenningen till ledighet. Om jag har förstått det rätt så är det vad landskapsregeringen också har erbjudit sina tjänstemän. Det betyder att man är ledig betydligt längre och att arbetet växer och blir ogjort under den perioden.


  • Då förstår jag. Det handlar kanske inte om långledigt på det viset utan om två veckor då man har bytt sin semesterersättning mot ledighet. Då påminner jag om att jag känner många som har varit permitterade i 90 dagar och sedan efter det belönats med ytterligare permittering. Det här är något som har kostat samhället jättemycket pengar, både i det privata och de offentligt anställda. Det är väl så att vi kanske under sådana förhållanden får hjälpas åt lite var och en. Var och en har vi drabbats på olika sätt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:37

    Tack, talman! Jag tror det är väldigt bra att ledamoten Höglund tar den där repliken. För jag tror det visar verkligen skillnaden i synsätt från er sida och från min. Jag menar att den offentliga sektorn inte ska gå med och förvärra en kris. Det är bättre om de offentligt anställda har pengar att handla för. Då hjälper man företagen på bästa sätt än att göra det genom bidrag. Det behövs också men det här är viktigt. Ledamoten Höglund har en uppfattning om att alla ska lida lika mycket. Det går jag inte med på. Den offentliga sektorn och samhället har en annan roll i en kris. Man ska inte vara med och förvärra för företagen, vi ska vara med och hjälpa dem.


  • Tack, talman! Jag håller helt med om banklånet. Det är någonting som vi måste ta, men jag är inte bekväm med det. Vi vet vad räntan är i dag men vet inte vad den är om ett eller två år. Jag håller helt med om behov av reformer. Jag håller helt med om relationerna till Helsingfors. Det jag däremot inte håller med om är offentliga sektorn. Jag skulle säga att en orsak till att vi var på väg in i den här lågkonjunkturen, ekonomiskt för Åland, före pandemin var just att vår hunger, vår offentliga sektor, hade vuxit sig alldeles för stor. Vi har inte driftsprivatiserat tillräckligt, konkurrensutsatta, vi har inte fått utmana rättslagen och vi har helt enkelt inte kunnat prioritera. Vi har velat ha mycket och det vi inte har fått enligt ram har vi skuffat in ändå via olika tilläggsbudgetar. Misslyckas vi med att skapa en sund ekonomi i balans under en högkonjunktur så måste vi göra det när det är lågkonjunktur.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:39

    Jag säger, i likhet med ledamoten Holmberg, jag håller med om en del av det som han säger. Nog är det lite märkligt att komma ett år efter att man själv har lämnat finansministerposten och lantrådsposten i ett samarbete och säga att politiken inte var vad man ville ha, eller hur?


  • Tack, talman! Skulle jag ha kunnat levt om mina fyra år från 2015-2019 så skulle jag varit ännu tydligare i min politik. Jag fick en gul regnrock i slutet på förra perioden och den nyttjar jag nu, mer och mer. Jag tror definitivt att Åland borde haft en stramare ekonomisk politik sedan 2008. Vi tömde utjämningsfonden 2008, nu tömmer vi PAF, vi tömmer fastighetsverket och vi går till banken. Väldigt, väldigt lite borgerlig politik om hur vi ska få finanserna på rätt igen. Det beror till viss del på coronapandemin, men grundproblemen fanns under tolv år före pandemin. Den kan vi inte skylla på. Jag vill se en annan finansiell politik och därför är jag också besviken på denna tilläggsbudget. Jag hade hoppats på att borgarna, som det ändå finns en majoritet av här i salen, skulle kunna visa upp mycket mer än vad man har gjort i denna tilläggsbudget.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:40

    Jag vet inte riktigt hur jag ska kommentera det här för att göra det riktigt snällt. För mig är det väldigt viktigt att man har en principiell uppfattning kring det här med driftprivatiseringar. Min uppfattning, och Socialdemokraternas, är den att när det blir billigare för samhället och medborgarna, skattebetalarna som ska finansiera, då ska man göra driftsprivatiseringar. Men det är långt ifrån en automatik i det. När de drivs av ideologiska skäl, vilket jag tror att ledamoten Holmberg också drivs av, är det inte alls säkert att det landar så att det blir billigare för skattebetalarna.


  • Talman! Det är lite som ledamoten Gunell säger att det är lätt att tillgripa panik i ett läge där kassorna sinar. Jag kan göra en betraktelse som ny politiker att det känns att tematiken ofta är när det händer sådana saker "Spara!", kosta vad det kosta vill. Det vill säga att man tittar väldigt kortsiktigt på hur statsfinanserna förhåller sig till det övriga samhället. Ser vi på den tidigare finanskrisen och utvecklingen av hushållets skulder på Åland så har det skenat i förhållande till närregionerna. Samtidigt som landskapsregeringen kanske inte tog det ledarskapet i övrigt för att stimulera ekonomin, få ökad köpkraft och så vidare. "Don´t waste a good crisis" brukar sägas ganska många gånger. Det är något som också framgår ur de allmänna motiveringarna här i tilläggsbudgeten, att det politiska ledarskapet har en viktig roll att spela. Jag upplever att det finns samma vision i regeringsblocket där.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:42

    Ja, jag håller helt med om att det politiska ledarskapet är helt avgörande om vi ska segla tryggt och säkert genom den här stormen. Men då måste man ju börja berätta vad man vill göra och inte skjuta upp det budget efter budget för att det sedan ska komma en omställningsbudget. Eller den här regeringens politik ska få sitt genomslag i den ordinarie budget, som jag uppfattar det, som ska komma här om någon månad. Så vad kan vi göra? Vi ställer frågor gång på gång. Jag tycker att ålänningar börjar få rätt att veta vad som ska hända och vi får inga svar. Så det är väl bara att vänta ett par månader till.


  • Talman! Jag tror att pandemin har gett en sådan effekt att vi kan inte veta alla svar, vi kan inte veta prognoserna för nästa år vad gäller intäkterna för Åland. Vi kan inte uppgöra en strategi, men däremot så kan vi ha tydliga avsikter hur vi kommer att hantera en sådan situation. Det tycker jag att tilläggsbudgeten nr fyra faktiskt ger i de allmänna motiveringarna. Vi kan inte veta hur EU:s återhämtningspaket kommer att fördelas, men vi vet att vi kommer att arbeta för att dra in så mycket medel som möjligt för hållbarhetssatsningar, effektivitetssatsningar, digitalisering och så vidare. Och det är just den intentionen som jag tycker att den här tilläggsbudgeten andas och upplever att den i alla fall har fått gehör hos oppositionen, och är väldigt glad för det.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:44

    Jo absolut, men det finns också frågor som behöver få ett svar kring hur man tänker gå vidare med strukturella reformer och förändringar. Sådant som man hittills har stoppat eller sagt att det där blir det ingenting av. Hur står Hållbart Initiativ till exempel i relation till tunnelbyggen, kortrutts trafik, kommunstrukturen och vilka andra strukturella reformer? Hur ska man hitta resurserna som ska bli över för den gröna omställningen? Jag tror det är jätteviktigt för de väljare som har röstat på Hållbart Initiativ att man nu får en grön politik och inte bara en blå.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:45

    Talman! Lagtingsledamot Gunells anförande innehöll mycket bekant och en del väntat. En sak, en viktig sådan, som noterades var meningen om att vi behöver sätta ramar för verksamheten och det här är rakryggat av lagtingsledamot Gunell. Det känns bra att Socialdemokraterna redan nu aviserar att man är med på detta. Det kan inte uteslutas att det är just exakt detta som måste göras när intäktsnivåerna för 2021 är kända. Tack för det moraliska stödet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:45

    Det är klart att det måste finnas en rambudgetering. Hur ska annars en verksamhet veta vad man ska förhålla sig till? Det har vi hållit på med i flera år. Det infördes under något av mina år i landskapsregeringen och det är en väldigt viktig sak. Däremot tror jag inte en sekund på sådana här förslag om fem procents nedskärningar över hela fältet. Det prövades redan 2004 och det gick inte. Det kommer inte att gå nu heller för alla verksamheter är olika. Sådana ramar tror jag inte att man ska försöka.


  • Talman! Ledamot Gunell redogjorde för kommunstrukturen, att det inte har hänt något. Är det inte så att ju mer lagar som lagtinget stiftar och lagar man lägger på kommunerna, ju mer stiger kostnaden för kommunerna och landskapet i landskapsandelar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:46

    Jag förstår att ledamoten Lars Häggblom också är irriterad över de lagar som förra landskapsregeringen har lagt, som förbättrar grundskolan, äldreomsorgen och socialvården. Det är de som är för dyra, tycker man. Men är det inte samhällets och vi lagstiftares roll att försöka förbättra och utveckla det här samhället, samt se till att alla får tillgång till de tjänster som de behöver. Sedan tycker jag att man kan spara på den ålderdomliga kommunstrukturen. Eftersom den i sig kostar en massa, med alla dessa 160 olika samarbetsorgan och en alldeles för tung byråkratisk överbyggnad.


  • Talman! Man kan stifta hur mycket lagar som helst, men det är någon som kan finansiera allting också. Sedan gällande kommunstrukturen, jag har inte sett någon utredning ännu om vilka inbesparingar som man skulle göra genom att slå ihop kommunerna med bibehållen service. Om man tar bort service förstår jag helt att man gör inbesparingar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:48

    Den förra regeringen gav fram sin modell. Nu är det att vänta och se vad den här regeringen ska prestera för någonting, och vi väntar med spänning.


  • Jag noterade att ledamot Gunell sade att vi måste vara på plats i Helsingfors och jag delar den uppfattningen. Man kan tycka att det är respektlöst mot självstyrelsen men jag noterar att riksdagsman Mats Löfström sade att det är den som skriker högst som hörs. Synbarligen måste vi också vara där och skrika oavsett vad man tycker om det. Jag delar den uppfattningen och jag har förstått att det är möten på gång, så det kan säkert landskapsregeringen mera informera om.

    Sedan nämnde hon en intressant sak att man behöver ha intressebevakare, Åland behöver ha intressebevakare vid statsrådet om jag förstår det rätt. Om man tittar igen på våra systerautonomier ute i Norden så har det danska statsrådet tjänstemän som specialbevakar Färöarnas och Grönlands intressen. Var tanken från Gunells sida att vi själva skulle finansiera och ha lobbyister där? Eller ser hon det, som jag, naturligt att det är från finsk sida man ser till att det finns sådana tjänstemän?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:49

    Jag har tittat lite grann på det här med Grönland och Färöarna och vad jag har förstått så har de heller inte egna personer inne i statsrådets kansli, utan de har sina ambassader. Så de har många tjänstemän som året runt är på plats i Köpenhamn för att bevaka deras intressen. Vad har vi i Helsingfors? Vi har ett tomt kontor och så har vi en tjänsteman. Hon är jätteduktig och hon ordnar möten och så vidare, men vi har ingen politisk intressebevakning i Helsingfors som är innanför staketet och inne bland där saker och ting händer. Det är det vi menar, från Socialdemokraterna, att det är dags nu att ta det steget. Jag tror vi måste finansiera det själva eller överenskomma med staten om en samarbetslösning.


  • Jag är inte hundra procent uppdaterad numera men när jag var intresserad av och jobbade stenhårt med de här frågorna så då vet jag att det fanns tjänstemän, två stycken faktiskt, för respektive autonomi vid det danska statsrådet som finansierades ifrån dansk sida. Det skulle förvåna mig storligen om de skulle ha försvunnit. Sedan att Färöarna är väldigt aktiva och har en utrikespolitik och har ambassader både i Bryssel och Köpenhamn, det är en annan femma. Jag tror att det är enormt viktigt att vi får finska myndigheter, den finska regeringen att förstå att de har faktiskt ett ansvar för den åländska självstyrelsen och det ansvaret ska de börja ta. Det gör de inte idag.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:50

    Vi har försökt med olika modeller. Det finns en vid justitieministeriet som har ett särskilt Ålands ansvar, men den personen är mycket upptagen med självstyrelselag och annat. Vi har försökt utbilda, genom Ålandsakademin, tjänstemän vid alla ministerier för att de ska lära känna relationen med självstyrelsen. Alla ansträngningar är bra men vi är inte i mål och det är långt ifrån tillräckligt. Vi märker att när läget hårdnar och det blir tuffare tag, som det har varit under de här åren, då åker Åland ut. När man ska ägna sin vardag åt att slå vakt om 5 miljoner människor är den där folkspillran på 30 000 inte tillräckligt stark i sin röst i Helsingfors. Det är där vi menar att modellen som vi har i EU med FINREP, det har fungerat bra. Varför inte ta den modellen också vad gäller statsrådet?


  • Talman! Lagtingsledamot Camilla Gunell efterlyste kunskap, och att det är ingen som vet av regeringsblocket. Jag kan berätta att Ålands Yrkesgymnasium har en vuxenutbildning i röret som ska omfatta 300 personer. Det är nästan en hel årskurs om man jämför med det. Det är massor med olika kurser. Jag har de uppräknade här men det blir kanske för långt och tradigt om jag sätter fram det här. Det är försäljning och butiksservice, E-handel och digital marknadsföring, kundservice och planering av företag samt verksamhet. Det är välmående i arbete, det handlar om arbete som personliga assistenter, ambulanssjukvårdare med mera, med mera.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:53

    Tack, talman! Det är betryggande att det finns en ledamot som vet. Det är kanske bra om listan går över till finansministern så kan han också redogöra för den nästa gång. Det är jätteviktigt att vi alla känner oss trygga med att regeringen vet vad som pågår. De här utbildningarna är säkert väldigt välkomna för alla de 1 600 människor som kanske inte vet vad de ska göra med sin närmsta tid. Jag hoppas att de blir mycket välbesökta och att finans- och näringsutskottet tar tillvara den här informationen och tittar närmare på det här utbudet.


  • Talman! Jag är helt säker på att minister Hambrudd också är helt underrättad om det här.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:54

    Det är hon säkert!


  • Talman! Finansministern kan inte ha allt i huvudet, åtminstone kan jag inte ha det. Då tycker jag att det är bättre att man säger att man inte kan och lämnar det till fackministern.

    Tack, ledamot Gunell, för stödet till lånefullmakten, det är vi glada för. Sedan det här att gå till banken, det är nog varken borgerligt eller socialistiskt. Det är ett fullt normalt beteende för alla privatpersoner, företag och stater. Som jag sade i mitt anförande kommer vi naturligtvis att hantera de här pengarna på bästa möjliga sätt för att hantera vår likviditet. Så att vi kan betala ut löner, pensioner och även trygga kommunernas drift.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:55

    Tack, talman! Jag tror det är mycket klokt att avdramatisera det här spöket som har varit så stort och svårt i det åländska, politiska landskapet så här länge. Det finns inte några större hinder för att låna så länge man också kan påvisa en hyggligt bra avbetalnings- och amorteringsplan. Att man orkar med att bära de här lånen över tid, och förstås att det är inte heller rutinmässigt lyfts lån för regelbunden drift och annat.

    Jag tror att Göran Perssons citat många gånger blir lite missanvänt om att den som är satt i skuld är inte fri. Det finns i så fall nästan inte en fri ålänning, inte en fri kommun heller och inte ett företag. Det blir lite märkligt.


  • Tack, talman! Sedan tycker jag nog faktiskt att jag var trovärdig beträffande återbetalningen och hur långt det här lånet kan bli. Jag sade att det vet vi inte, hur långt det kan bli, men i första hand utnyttjar vi kortfristiga krediter som kan förnyas och sedan återbetalas det så fort vi har möjligheten. När vi får ett överskott, att vi har pengar att betala tillbaka.

    Ledamot Gunell pratade om ramar och att man ska sätta ramar på verksamheten. Vi är inne i nästa budgetarbete redan så det skulle vara intressant att höra lite synpunkter, om vi kan få något tips?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:56

    Jag tror att finansminister Eliasson har den kompetens som behövs på finansavdelningen kring rambudgeteringen. Det finns principer från det sedan tidigare och säkert också stöd i finansförvaltnings lagen.

    Den här pucken som man talar om. När våra två ekonomiska system ska haka i varandra och det som man kanske hyser förhoppningar om att ska ge oss en viss ekonomisk skjuts under 2021. På vilken nivå bedömer finansministern, ni behöver inte svara nu men kanske någon gång under debattens gång, att den kommer att ligga på? Jag anar mig till förhoppningar om att när den där pucken ska komma så ska vi också kunna betala tillbaks lån.


  • Tack, talman! Först en liten reprimand till ledamot Gunell. Det är onödigt att ironisera över att vi har en minister som tar ansvar för de regler vi har satt för vårt gemensamma arbete, när man har symtom stannar man hemma. I motsats till lagtinget respekterar ministrarna de påbuden, så sluta ironisera och nedvärdera en mycket ambitiös kollega på det viset.

    Beröm ska jag rikta vad gäller behovet av att stärka våra insatser i Helsingfors. Det här är ingen ny sak utan alla vet hur veteranen Gunnar Jansson tidigt, för 20 år sedan, talade om behovet av en egen statssekreterare. Problemet för oss har alltid varit att man vill inte släppa in Åland så tätt inpå beslutsmaskineriet i Helsingfors. Tillsammans kanske vi lyckas bättre nu när vi har en Socialdemokratisk statsminister i Helsingfors. Kritiken vill jag rikta mot att vi ska kunna ordna någon 0,45 av finska stödsystem via budgetar, med stöd av vad?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:58

    Till det sista, med stöd av undantagsförhållandet. När inga regler fanns mera, då sattes allt ur spel. Varför skulle man inte då kunna komma med ett extraordinärt förslag som 0,45 av tilläggsbudgetarna, som också naturligtvis borde ha riktats till Åland. Jag tycker att jag till och med hörde Ålandsministern, vid en presskonferens, säga att till nästa gång det blir en tilläggsbudget ska de åländska intressena beaktas. Sedan kom den tilläggsbudgeten och där fanns ingenting för Åland. Hur kommunicerar regeringen med ministrarna för att Åland ska få sin rättmätiga del av den här finansieringen från staten?


  • Den sittande åländska regeringen, precis som tidigare landskapsregeringar, är tvungna att basera sig på det system som vi lever med och som vi har som bas för relationerna till den finska sidan. Att, som ledamot Gunell, drömma att vi skulle ha lyckats skapa något nytt juridiskt system för att kunna få pengar hem från Helsingfors utöver det vi lyckats vid sidan om det normala systemet.

    Självstyrelsen har varit satt ur spel. Vi har gjort vad vi kunnat för att ta hem de pengar som bara går. Därför att det i vissa fall har handlat om pengar som är alltför stora i förhållande till vår volym och styrka, det känner ledamoten väl till. Det går bra att häva ur sig den här typen av påstående, ni har försummat möjligheterna att ta hem pengar. Vi har tagit de juridiska argument som finns för att Åland ska hänga med också vad gäller pengarna. Jag ser fram emot finans- och näringsutskottets kommande behandling.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:00

    Tack, talman! Jag har faktiskt en helt annan åsikt. Om staten själv inför undantagstillstånd och alla regler är satta ur spel. Varför ska vicelantrådet Harry Jansson stå här som någon duktig pojke och hävda de juridiska rättigheterna? Det finns väl en politisk dimension av det här? Allt var satt ur spel. Varför skulle inte en sådan här möjlighet ha kunnat komma till diskussion? Det är en ganska given lösning, tycker jag.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 16:01

    Tack, talman! Sisyfos. Den grekiska guden som hade fått straffet att långt nere i djupaste underjorden rulla ett stenblock uppför en sluttning. Om han lyckades skulle han bli fri. Men det gjorde han inte, blocket rullade alltid ner igen just innan den var på toppen. Rullandet blev hans eviga öde. Sisyfos personifierade det meningslösa livet som återupprepade sig själv.

    Idag skulle vi kalla det ekorrhjul, en skapelse av den moderna mytologin måhända. Jobba för att amortera, amortera för att konsumera, konsumera för att imponera. Så snurrar det några varv tills psykisk ohälsa och ekologisk kris knackat på dörren. Pandemin tvingade oss att kliva ur systemet för ett tag. Öppna våra ögon. Vi ställer oss frågor som: Kan vi nöja oss med färre turer till Stockholm? Mår vi bättre av färre pryl inköp? Är jakten på mer pengar onödig? Hur är det egentligen att minska pendlingen och jobba hemifrån? Att gå ner i arbetstid? Varva ner, få mer tid för oss själva och ha tid med våra nära och kära? Vi håller på att återerövra vår frihet. Vi ser värde i att leva det vanliga, nedvarvade livet. Det nya normala. Och detta kommer att förändra vår samhällsekonomi radikalt.

    Talman! Vi ska inte backa bandet. Det är inte eftersträvansvärt att gå tillbaka till en samhällsmodell där vi finansierar vår välfärd genom överkonsumtion, miljöförstöring och att trötta ut människor. Därför ska vi inte återstarta samhället med metoder från förr. Vi behöver anpassa vårt samhälle och vår ekonomi till de nya förutsättningarna framöver. Vi måste hitta nya affärsmöjligheter. Åland ska stå på fler ben. Vi måste också anpassa Åland till en situation då koldioxidskatten införts för sjöfarten, då vattendirektivet skärpts och påverkar vattenbruket, då flera kemikalier förbjudits inom jordbruket och då extremväder påfrestar vår infrastruktur. För oss är det helt självklart att verksamheterna ska finnas kvar, men om de vill ha samhällets hjälp ska de också vara villiga att dra sitt strå till stacken. Men att nu satsa på livsuppehållande verksamheter för att imorgon lösa hållbarhetsutmaningarna är en förlustaffär. Vi måste lösa utmaningarna samtidigt. Det innebär att de offentliga satsningarna ska gynna enbart de ekonomiska verksamheter som tydligt styr mot ekologisk och social hållbarhet. Vi i Hållbart Initiativ kallar det för en hållbar omstart.

    Talman! Framtidstron är helt avgörande i dessa tider. Enligt förslaget till tilläggsbudget har det politiska ledarskapet ett särskilt stort ansvar att hjälpa samhället att komma ut ur krisen starkare än innan, speciellt nu när det tar lite längre tid för pandemin att släppa i vår näromgivning. De föreslagna satsningarna är vällovliga. Flertalet utbildningsinsatser kommer igång så som kompetenshöjande kurser och annan omskolning. En arbetsgrupp tittar just nu på hur högskolans utbildningsutbud ska se ut i framtiden och vilken roll Högskolan ska ha. En självklar roll är att högskolan ska agera motor för internationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Landskapsregeringen gör sig samtidigt redo med konkreta hållbarhetsprojekt för att tillgodogöra sig Finlands pott av EU:s återhämtningspaket. Med tanke på hur Åland drabbats i förhållande till närregionerna ska såklart Ålands svansföring vara hög. Nuvarande EU-program fortsätter troligtvis till 2022 genom övergångsår, och där ska Åland fortfarande vara en del av programmen. Leadermetoden, värd att lyfta, är viktig för att hålla kvar ett starkt och motståndskraftigt lokalsamhälle. I arbetet med att göra upp programperioder är det viktigt att styra EU-medlen till enbart hållbara verksamheter. I tilläggsbudgeten nämns också att beställarfunktionen inom IT hos landskapsregeringen ska stärkas. Satsningen på digitalisering har möjlighet att på sikt sänka driftskostnaderna och öka attraktionskraften.

    Ytterligare ett intressant inslag tacklar arbetslösheten. Ett sysselsättningsstöd lanseras för företag som vill återanställa arbetslösa och permitterade. Detsamma gäller ett uppstartsstöd för nya företagare. För Hållbart Initiativ är det helt centralt att stödet riktas in till utveckling av nya affärsmodeller och omställning av verksamheten, vilket kan ge nya marknader i framtiden. Detta framgår tydligt ur tilläggsbudgeten, men inte med tillräcklig tydlighet i lagförslaget som kommer att debatteras senare. Landskapsregeringen bör därför, enligt vår mening, skyndsamt försäkra sig om att lagstiftningen motsvarar också ambitionsnivån i tilläggsbudgeten. Stödet ska nämligen inte vara en konstgjord andning utan snarare ett framåtsyftande omställningsstöd. Så klart behöver mycket mer göras. Fler satsningar kommer därför att synas i budgetförslaget för 2021.

    Visst kostar det. Den likviditetssituation som kommer talar för att landskapsregeringen måste ha beredskap att uppta lån. Det är en viktig signal till alla ålänningar: Vi sviker er inte. Vi finns här i de svåra stunderna. Alternativet är nämligen att vi stänger alla kranar och bromsar i uppförsbacke. De välfärdskostnader som detta innebär på lång sikt överstiger långt de kostnader vi har idag. Låt oss inte vara kortsiktiga. Detta innebär självklart att vi ska ta itu med strukturella reformer och besparingar för att på sikt få budgeten i balans. För Hållbart Initiativ innebär detta att gemensamma finansiella resurser stryps för ohållbara verksamheter. Men det viktigaste just nu är kanske inte att avisera åtstramning. Utan ett gott ledarskap, ska vi veta, signalerar inte oro och bekymmer. Ett gott politiskt ledarskap ser till att alla känner sig trygga och känner framtidstro.

    Talman! För oss är det helt självklart att pandemins möjligheter tas tillvara. Vi ska inte bara satsa oss ur krisen, vi ska också bygga ett mer motståndskraftigt samhälle, som tagit itu med arbetslösheten, känslan av oro inför framtiden och de ökade inkomstklyftorna lika mycket som övergödningen, utsläppen av växthusgaser, förlusten av biologisk mångfald och slitaget på naturresurserna. Och när krisen slår till igen, för det kommer att hända, då är vi mycket mer förberedda! Och tills dess har fler ålänningar slutat rulla det där klippblocket upp för kullen. Eller snurrat de där onödiga varven i ekorrhjulet. Gått ner i arbetstid. Kanske tagit sig ut på en spontan pic-nic på Stornäset med mormor och morfar. Istället för den där Thailandsresan, spikat upp några fågelholkar på stugan och spanat på dem. Jobbat på distans en dag istället för att köa i Rökkarondellen lite för länge. Gått den där Medis kursen som aldrig blev av förut. Varit med att ordna en spontan filmfestival eller gjort en rolig Tik-Tok film med vännerna. Nu förbereder vi oss för ett nytt samhälle som ger kärlek till allt levande på vår planet. Det nya normala.


  • Tack, talman! Jag tror att jag har sagt det förut, men det är lite som att lyssna på tjuren Ferdinand som sitter under en korkek och filosoferar. Det är ett väldigt, väldigt vackert anförande, men jag blir faktiskt mer och mer mörkrädd. Nu tycker tydligen ledamot Holmström att det är bra att färjetrafiken har blivit strypt. Att det är bra att vi har 1 600 arbetslösa som inte har ett jobb att gå till. För vi har en morgondag som ska vara grön, rosa och fin. Var ska det komma ifrån då? Ledamot Holmström och hans parti har inte på något sätt gett något avstamp i den här tilläggsbudgeten kring det, inte heller i tilläggsbudget 3, tilläggsbudget 2 eller tilläggsbudget 1. Nu ska någonting hända på magiskt sätt om några månader när årsbudgeten kommer. Det är många vackra ord, men väldigt lite verkstad.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:11

    Tack, talman! "Många vackra ord", jag blir väldigt glad av det. Jag tycker verkligen att det här tillfället att stå här uppe och visa på framtidstro, att det finns någonting efter de här krisen, det är det vi politiker ska göra. Det budskap som kommer från Hållbart Initiativ är att vi ska skapa ett motståndskraftigt samhälle, vi ska inte bara starta igång ekonomin med metoder från förr. Det kräver mod. Det kräver att man ser på anslag. Tittar, går det här nu till hållbara verksamheter eller inte? Ska vi stöda verksamheter som alltid har funnits förut när vi vet att de kanske når ett stopp, de når ett tak? De når koldioxidskatt, strängare vattenlagstiftning, giftlagstiftning. Ska vi stöda sådana verksamheter i dag och sedan försöka stöda dem igen? Det här är en ekonomisk förlustaffär.


  • Tack, talman! Jag tyckte ledamot Holmström pratar strunt, rent ut sagt. Ledamot Holmström tycker att det är modigt att prata om omställning, men säg då hur omställningen ska gå till. Är det då att man ska stå vid Rökka och äta korv och att man ska skapa någon TikTok film för att man har gått på en Medis kurs? Då ska man vara nöjd med livet?

    Hur många tusen arbetslösa ska vi ha? Var finns omställningen i praktiken, i verkligheten? Ledamot Holmström har en skattesubventionerad lön som lagtingsledamot, då är det lätt att vara visionär. Ställ dig i den situationen som snart 2000 åldringar står i, med huslån etc. Visst ska vi göra en omställning, men jag tycker att är det några verksamheter på Åland som har gjort en jättebra omställning så är det vårt näringsliv, färjor, fiskodlingar, vår Orkla fabrik och vårt jordbruk på många sätt. Omställningen sker men på marknadens villkor och det är då man också kan tillgodose en trygg politik. Det jag tycker ledamot Holmström sprider nu är allt annat än trygghet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:13

    Tack, talman! Det ekorrhjul som jag pratar om, det kostar pengar. Det kostar inte bara mentala resurser, inte bara depression, det kostar pengar. Det finns i ÅHS budget. Tittar vi på kostnadsökningar på senaste tid så talar det ett tydligt språk. Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Det är viktiga samhällsfrågor. Vi pressar folk in i ett system som föder det här. Pandemin har gett oss nya insikter, öppnat upp ögonen för just detta. Nu har vi chansen att skapa en ekonomi som är motståndskraftig, där vi tar hand om oss själva mer. Genom en sådan ekonomi så sparar vi också pengar.


  • Tack, talman! Hållbart Initiativs ledamot i lagtinget, också medlem i regeringsblocket, talar om omställning, mindre arbetstid och att ta sig ur det här ekorrhjulet. Vad betyder det konkret i den här omställningsbudgeten och för Hållbart Initiativ?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Som framgick ur mitt anförande så är det viktigt att vi skapar en omställning där människor faktiskt tillåts blomstra. Det innebär att de resurser som vi sätter in på att främja att folk går in i arbete, att främja näringslivet verkligen styr mot det. Att det inte är ett livsuppehållande stöd utan också att det är ett utvecklande stöd. Att vi kommer ur den här krisen mycket, mycket starkare. Det kommer då att göra till exempel i rena, konkreta saker att vi arbetar för EU:s återhämtningsbidrag, att EU:s långtidsbudget också designas till de åländska förhållandena på ett rätt sätt. Det är en ny typ av finansiell styrning som jag pratar om. Håller ledamoten Eckerman med i det?


  • Tack, talman! Jag hade nog mer tänkt mig lite visionära arbetsmarknadsåtgärder som vi kan applicera här och nu på Åland. Till exempel skulle man kunna titta på sex timmars arbetsdag, titta på någon form av medborgarlön. Vad är Hållbart Initiativs arbetsmarknadspolitik?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:15

    Talman! Lagstiftningsmässigt så har inte Åland möjlighet att genomföra någon typ av medborgarlön. Däremot, som framgår av idéutvecklingsgruppernas rapporter som lanserades för en månad sedan tror jag, så finns det flera förslag på hur vi kan få folk att stressa ner och varva ner. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar till sig idéutvecklingsgruppernas rapporter för att hitta just sådana lösningar.

    Sex timmars arbetsdag är ju ingen fråga som egentligen drivs av något parti här på Åland, men det skulle vara intressant om Socialdemokraterna började driva det och också gav skäl för hur vi finansiellt just nu skulle klara av en sådan sak.


  • Talman! Jag är osäker på om jag förstod ledamoten Holmström rätt. Ledamoten talade om att stöd ska bara gå till hållbara verksamheter, och att man inte heller godkänner den lagstiftning som landskapsregeringen har presenterat i samband med den tilläggsbudgeten. Betyder det t.ex. att Hållbart Initiativ inte stöder att man får ett bidrag för att starta ett företag om det t.ex. är inom bensinbilsbranschen? Eller att man inte kan få arbetsgivarstöd om t.ex. fiskodlingen eller rederinäringen söker det? Vad betyder det här i praktiken, vilket krav är det Hållbart Initiativ har?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:17

    Tack, talman! Tack så mycket för den frågan. Ur tilläggsbudgeten kan vi läsa att en beredning pågår för en ny stödform som ska krävas för företag som vill växla upp eller förändra verksamheten, det är en form. Sedan har vi också just det här företagsstartsstödet och ett tredje, eller företagsstödet är egentligen två delat: för dem som har permitterat och för dem som inte har gjort det. I alla dessa tre stöd så menar vi att de ska styras till verksamheter som går mot hållbarhetsprinciperna. I förslaget till just dessa sysselsättningsstöd så finns inte de formuleringarna med. Sedan när det kommer till förverkligande av blanketter, stödsystem och så vidare, det är där detaljerna sedan får framgå på vilket sätt de här stöden premierar sådana verksamheter eller inte.


  • Alltså, Hållbart Initiativ har ett krav på att de här pengarna bara ska gå till hållbara verksamheter. Hållbart Initiativ kommer inte att rösta för en lag som till exempel möjliggör offentliga stöd i det här sammanhanget till bilindustrin, fiskodlingen, jag antar att mjölkproduktionen kan vara tveksam, inom mark- och gatuanläggningar, inom stora delar av jordbruket, rederinäringen, är det korrekt uppfattat?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:19

    Tack, talman! Det är väldigt bra frågor. Det som vi ska göra med våra offentliga resurser är att vi ska stöda de verksamheter som också håller i framtiden. Det innebär att de ska styra mot de fyra hållbarhets principerna som uppsatta i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Det framgår också väldigt tydligt i den allmänna motiveringen att målet står fast, trots att utmaningarna ser ut som de gör. Det här innebär att vi behöver ställa om vårt samhälle. Vi kan inte anse att vi är hållbara imorgon eller att de verksamheter vi stöder imorgon mitt i allt, över en natt, ska bli hållbara. Men vi kan kräva att de här resurserna och personerna som kommer in i företagen, att de jobbar med utvecklande verksamhet så det tar företagen in i den här omställningsresan.


  • Tack, talman! Jag tackar ledamot Holmström för Hållbar Initiativs stöd till lånefullmakten, det är bra. För att ta fasta på det ord som ledamot Holmström sade, han nämnde ordet "trygghet" och det gjorde jag också mitt anförande. Det här är alltså ett likviditetslån som vi kommer att ta om vi måste, bara för att alla ålänningar ska kunna vara trygga med att den offentliga verksamheten kan fortsätta. Att vi har råd att betala ut löner, pensioner, stöd till kommuner och så vidare. Trygghet är rätt ord.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:20

    Tack, talman! Tack så mycket ministern, det var just kärnbudskapet i anförandet och vad Hållbart Initiativ vill framföra. Vi vill inge trygghet hos ålänningar. Inge framtidstro om att det finns ett bättre samhälle att vänta också efter den här krisen. Jag tycker att det är faktiskt allas ansvar i den här salen att ge det. Inte agera olyckskorpar eller fundera på vem som har sagt något tokigt eller inte har kunnat leverera något svar på studs och så vidare. Vi är alla i en svår situation och jag tycker att trygghet är ett ledord i det.


  • Tack, talman! Tack till ledamoten Holmström för ett intressant anförande. Jag tror att vi alla inte vill missa den här krisen heller för att passa på att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Men just nu så springer de flesta benen av sig för att trygga till exempel sjöfartens verksamhetsförutsättningar och att staten också ska bevilja sjöfarten ett stöd. Är det då så att ledamoten Holmström och Hållbart Initiativ inte stöder de åländska sjöfartspolitiken och dess strävanden om att trygga de avgångar som vi nu har, till och från Åland? Utan man vill passa på nu att minska omfattningen och volymen i trafiken till Åland?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:22

    Tack, talman! Jag tror att vi alla på Åland behöver förbereda oss inför ett sådant faktum där EU:s koldioxidskatt införs och innebär stora ekonomiska konsekvenser för sjöfarten. Om vi inte nu ser till att satsa inom just hållbarhet så kommer vi att slå undan benen för rederinäringen. Då kommer vi inte att se lika många avgångar. Då kommer vi att se en helt annan verksamhet. Jag tror att det är viktigt att vi nu, när EU:s återhämtning paket ska fördelas till Åland, satsar tillsammans med rederinäringen som faktiskt visat ett intresse i omställning. Viking Line har sitt andra fartyg under uppbyggnad och det är just mer sådant vi behöver se.


  • Precis, jag håller med om det. Trots det så är sjöfarten en fossildriven verksamhet. Alla fartyg som går till Åland, inget av dem går på el eller någon annan lösning i dagsläget. Det är fortfarande ryggraden i den åländska ekonomin. Hur lång tid skall det vara? Jag menar, de stöd som nu betalas ut är mera för ett upprätthållande av befintlig trafik. Det är den linjen jag menar, stöder HI försöken att få loss dessa stödmedel till sjöfarten i dess skepnad som den är här och nu?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:23

    Tack, talman! Rederinäringen stöds av försörjningsberedskapscentralen. Det är egentligen ingenting som Åland kan säga till om, huruvida de är specificerade eller inte. Det som Åland kan göra för att stöda rederinäringens omställning är att ge t.ex. kreditgarantier för stora pilotprojekt, att få EU:s återhämtningsmedel att gå in och kanaliseras in i den branschen. Att stöda kompetensutveckling för pilotinsatser, att starta upp ett utvecklingscenter som kan få finansiering från yttervärlden och testa nya lösningar. Jag tror vi behöver se det med tillförsikt, med framtidstro. Den här krisen har öppnat upp våra ögon och vi behöver verkligen göra det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström, du håller alltid väldigt trevliga tal. De är medryckande på alla sätt. Jag vill också, liksom minister Eliasson, tacka för att du lyfter tryggheten, för att du lyfter framtidstron. Det är absolut det viktigaste, i det kortsiktiga perspektivet, att vi har med oss. Den budget som ligger på vårt bord idag, där har vi ett antal fina åtgärder för att skapa framtidstro vad det gäller kompetenshöjning, nyetablering av företag och så vidare. Ledamot Högman redogjorde för de här utbildningsåtgärderna som budgeten innehåller. Tack för att du lyfter framtidstron.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:25

    Tack, talman! Tack så mycket ledamot Mattsson för den repliken. Jag är glad att det finns i alla fall några här som inte tycker att det jag säger här är struntprat. Utan faktiskt lyssnar in orden och vad de egentligen betyder. Jag vet också att det finns många här som försöker göra sitt allt för att mejsla ut de åtgärder som faktiskt behövs just nu. För att vi inte bara ska överleva den här krisen utan också nästa kris som kommer. Då är trygghet verkligen ett ledord.


  • Så är det absolut. Vi tittar hela tiden framåt på åtgärder också. Det kommer snart ett nytt jordbruksprogram och du nämnde Leader här som en metod att hitta ny finansiering. Jag tror det finns massor med möjligheter inom EU, att plocka hem pengar till Åland för att hitta på investeringar. Vi får väl återkomma till det senare i den större omställningsbudgeten, eller vad vi ska kalla den.


  • Tack, talman! Min fråga gäller faktiskt tilläggsbudgeten, inte det här visionära blomsterspråket om omställning som ledamot Holmström ofta använder. Jag är så gammal och så tråkig att jag vill ha klarspråk och konkretion när det gäller vad man vill åstadkomma i politiken.

    I den här tilläggsbudgeten är nästan det enda förutom den här lånefullmakten som faktiskt är pengar, vilket budgetar handlar om, inbesparingar över hela linjen, i alla delar av landskapets förvaltning, utom ÅHS och polismyndigheten. Så jag undrar vilken inställning Hållbara Initiativ har till den typen av inbesparingar? Som jag ser som näst intill kosmetiska. Eftersom det man sparar på de här åtgärderna är väldigt lite i förhållande till det som man lånar, samtidigt som man försämrar konkurrensmöjligheterna i våra företag.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:27

    Tack, talman! Den inbesparing som har gjorts medger också resurser för olika typer av åtgärder. Den här tilläggsbudgeten tar fasta på det och beskriver också hur landskapsregeringen ämnar arbeta under hösten. Det är en intentionsförklaring och jag tror att det är en väldigt viktig intentionsförklaring för hur vi kommer att arbeta med de olika frågorna. Jag har nämnt dem flera gånger här, EU:s återhämtningspaket, EU:s långtidsbudget, utbildningssatsningar och så vidare. Då ska vi komma ihåg att många av de satsningarna görs med redan tidigare budgetar så jag tycker att det är väldigt viktigt. En viktig markering från landskapsregeringens sida att komma med det här beskedet.


  • Tack, talman! Min fråga gällde inte intentionsförklaringen utan huruvida de pengar som man sparar, det bästa sättet att använda de pengarna. Som jag uppfattade det på finansministern så finns det 7 miljoner kvar av redan beviljade medel, som inte har gått åt i de olika stödformerna, och så sparar man 1,7 miljoner på personalen, som inte har de pengarna i börsen samtidigt som deras arbete blir ogjort. Trots att regeringen ställer kravet på till exempel utbildningsavdelningen att man ska leverera utbildningsinsatser under då en två veckors ledighet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:29

    Tack, talman! Då förstår jag frågan lite bättre. Jag tror att det är viktigt att det framkommer med tydlighet, som det faktiskt gör i tilläggsbudgeten, att landskapsregeringen ska ta ledartröjan. Vi ska satsa på utbildning, vi ska satsa på att få folk in i arbete. Jag tror att arbetslöshetssiffrorna 1 600, tror det var ungefär så, är det vi ska fokusera på. Lediggöra resurser och titta på det vi kan spara på i övrigt för att adressera de stora utmaningar som vi har. Jag menar inte att vi bara ska gå till banken och låna pengar och sedan inte spara. Vi behöver absolut stärka den finansiella styrningen av de redan existerande anslagen och så behöver vi hitta sätt att få ut det för företag, för arbetslösa och så vidare för att vi ska komma ur krisen.


  • Talman! Visst skulle det ha varit intressant om vi skulle ha kunnat diskutera på ett väldigt konkret plan när det gäller EU:s återhämtningsfond med grön omställning och cirkulär ekonomi, men några sådana projekt har vi inte fått diskutera. Det skulle liberalerna sett väldigt mycket framemot.

    Jag tycker att man också måste komma ihåg att det finns tre komponenter när det gäller hållbarhet. Det finns miljö och de planetära gränserna, men också en social och en ekonomisk aspekt. Det är de som har under hela den här våren, sommaren och nu hösten har full fokus, den sociala och ekonomiska aspekten. Vi ser hur den drabbar stenhårt. Arbetslöshet, permitteringar, social utsatthet. Jag tycker att det är faktiskt rimligt att vi håller fokus också på de frågorna.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:31

    Tack, talman! Det finns ingenting egentligen jag kan anföra mot det. Det jag säger i Hållbart Initiativs gruppordförande är att vi med våra ekonomiska resurser idag skall styra mot enbart miljömässiga och socialt hållbara verksamheter. Det innebär alltså en kritik på samhällsmodellen som vi tidigare haft. Där vi söker ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse, där vi lever på en planet med klimatkris och biodiversitetskris. Dessa kriser måste hanteras samtidigt. Gör vi inte det så kommer vi få en mycket skör ekonomi i framtiden.


  • Talman! Det som jag har lärt mig under en lång tid av engagemang för ett hållbart samhälle är att de sociala och ekonomiska komponenterna måste komma med. Det är ingen tillfällighet att människor som lever i ekonomisk utsatthet inte har tid och energi att lägga på miljön. Nu har vi ett stort segment av ålänningar som har mist sina jobb, som har mist sina företag, som sliter varenda dag för att få det att gå ihop. Måste man välja mellan att få mat på bordet, starta en filmfestival eller gå på en picknick så tror jag att man väljer att få mat på bordet. Det blir lite, ursäkta nu, von oben perspektiv hela den här diskussionen. Vi har "all time high" när det gäller arbetslöshet och många, många, många familjer som lever i ytterst ekonomisk osäkerhet.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:33

    Tack, talman! Vi ska lösa allt samtidigt, det är det som är budskapet från Hållbart Initiativ. Budskapet är inte att vi ska strunta i ekonomisk ojämlikhet. Eller att folk nu har en arbetslöshet och vi ska tycka att det på något sätt är bra, det har jag aldrig sagt. Jag har sagt att vi ska ta på en ledartröja som samhälle. Vi ska få folk ut i arbete, men vi ska göra det på sådant sätt att vi också skapar ett motståndskraftigt samhälle. Det innebär att vi ska ha en helt annan syn på finansiell styrning än vad vi haft tidigare.


  • Talmannen önskar informera om att vi fortsätter debatten kring tilläggsbudgeten till ca kl. 16:50. Därefter kommer vi att behandla de tre ärendena som är för andra behandling och sedan slutar vi ca kl. 17:00.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 16:34

    Tack talman! "Vi ställer inte in - vi ställer om". Så lyder texten i landskapsregeringens förslag till fjärde tilläggsbudget för år 2020.

    "Det är mycket nu" sa skådespelaren Stefan Sauk i sin rollfigur i satirprogrammet Lorry, "Det är mycket nu". Vi identifierar utmaning efter utmaning men vägrar ge upp. Det är karaktäristiskt för ösamhällen och inte minst för ålänningen i gemen. Det är märkliga tider. Alla drabbas vi mer eller mindre av de prövningar som förorsakas av de dramatiska förändringar som viner likt en kall nordanvind genom vårt samhälle och vardag.
    Satirprogrammet Lorry, hade även ett återkommande inslag som handlade om "Svenska Patentverket", där en uppfinnare från Sundbyberg alltid avslutade sitt möte med orden "Tänkte inte på det". Och visst, bästa lagting, så finns det kopplingar med oss här i salen och orden "Tänkte inte på det". Jag har själv under många år som tjänsteman ansvarat för rådgivningen till åländska uppfinnare och innovatörer. Jag ser det som en fördel att först lyssna in, sedan processa det man hört och därefter klarlägga sin konstruktiva feedback. Jag kan försäkra er om att jag hört och sett mycket tänkvärt som gjort mig glad genom åren.

    Talman! I tider som dessa så behövs idérikedomen och förmågan att tänka nytt. Det är innovationskraften och handlingskraften som ger hopp om en ljusnande framtid. Det är tillsammans som vi är starkast och bäst tar Åland stärkt ur krisen. Vi behöver inslag av snabba beslut som kan ses som tillräckligt bra i nuläget blandat med nya förslag som är kreativa och mer framåtsyftande för att stärka Ålands attraktionskraft, sysselsättning och konkurrenskraft. I tilläggsbudgeten finns insatser för att förbättra sysselsättningen, insatser som underlättar att starta eget företag, kompetenshöjande insatser. Det vill säga på det hela taget åtgärder som syftar till utveckling och innovation i vårt samhälle. Det finns garanterat även andra insatser som också kunde skapa liknande effekter och nyttor i samhället.

    I rådande läge så är tidsaspekten oerhört viktig och därför ser jag landskapsregeringens förslag som möjliggörande och i rättan tid, dvs. de behövs verkligen här och nu. Stödmodellen med sommarpraktikanter visar att en snabb implementering är möjlig. Under sommaren anställdes 403 sommarpraktikanter hos olika företag och föreningar. Stödinsatsen från landskapet gjorde skillnad för många. Återhämtningen till det nya normala har förhoppningsvis börjat. Den här veckan ser det redan ljusare ut. Äntligen kan vi även välkomna resenärer från Sverige till Åland. Smittoläget kan ändra snabbt och bli sämre men förutsättningarna finns att vi genom att följa regler och rekommendationer fortsättningsvis håller smittonivåerna i schack.

    Bästa lagting! Exakt hur det nya normala kommer att utformas så ska vi aktivt försöka påverka. Det vi vet är att vi lever i en föränderlig värld. Det är viktigt att vi kan le en smula och tar tillvara styrkorna i vårt åländska samhälle och vår självstyrelse. Med snabba vägar till dialog och beslut mellan befolkning och beslutsfattare så kan vi agera proaktivt och tillsammans för Åland. Tack talman.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 16:38

    Talman! Bästa lagting. Vi kanske bör sluta ta för givet att denna landskapsregering är synonymt med borgerlighet?
    Även detta tilläggsbudgetförslag präglas av en ekonomisk otydlighet och är ordentligt rentvättad från borgerlig politik, som jag alltid ansett stå för ekonomiskt ansvar och inte enbart förlita sig på diverse bidragssystem. Vi börjar nu kunna denna retoriska skåpmat utantill. Vi hörde den i samband med valrörelsen, vi hörde det i samband med årsbudgeten, vi hörde den i samband med tilläggsbudget 1, tilläggsbudget, 2, tilläggsbudget, 3, vi kan läsa om den i regeringsprogrammet och vi ser den nu i samband med tilläggsbudget 4. Vackra och kloka ord där mycket låter lovande och förtroendegivande men slutresultatet blir bidrag, banklån och en osthyvel till varje avdelning eller underliggande myndighet.

    En sak är dock konkret. Jag har under året som gått frågat majoritetsblocket vad som är alternativet till nya, kostnadseffektiva reformer. Är det höjda skatter, höjda avgifter, nya avgifter, nerdragen välfärd? Eller är det banklån? Svaren har konstant uteblivit förutom att någon enstaka, lite försiktigt, antytt att skattehöjningar nog är det nya normala. Nu vet vi, lösningen är tydligen banklån enligt landskapsregeringen. Åland har inte råd med denna politiska impotens som förlamar stegen framåt. Jag vill inte vara med och skuldsätta ålänningarna bara för att landskapsregeringen inte kan komma överens och kanske riktigt förstår allvaret.

    Den rådande ekonomiska situationen har påskyndats av coronapandemin, men alla varningssignaler har funnits fullt synliga under många år. Ingen som läst boksluten 10-12 år tillbaka i tiden kan komma och säga att det offentliga Ålands ekonomi har varit i balans. En lång högkonjunktur har skapat en sämre tillväxt, ett högre strukturerat underskott och en oförmåga att skapa ett sunt överskott. Vi har inte politiskt kunna komma överens om att Åland varit/är i behov av moderna, effektivare strukturer. Inte ens i högkonjunktur och nu när vi är djupt nere i en historisk lågkonjunktur pratar vi om kortfristiga banklån. Utan någon som helst tillstymmelse till att parallellt ämna vidta åtgärder som kan öka den egna produktiviteten och sänka kostnadssidan. Ålands problem har de senaste åren inte varit för låga intäkter, vårt problem har varit för höga intäkter som överskuggat ineffektiva problemområden och nu samverkar dessa komponenter. En bekväm oansvarig ekonomisk kultur, den enkla politikens väg. Där det alltid varit lättare att förlita sig på goda intäkter än se över kostnadssidan.

    Jag har till denna tilläggsbudget 4 lämnat in fyra stycken budgetmotioner.Den första motionen, som berör transparens och överskådlighet, hör hemma under rubriken landskapsregeringens ekonomiska läge och likviditetssituation. Det finns orsak för landskapsregeringen att på ett mer åskådligt sätt sammanställa en uppföljning av alla de medel som åtgått till coronarelaterade bidrag, lån och garantier etc. En motsvarande uppföljning kunde göras gällande motsvarande åtgärder som kommit från den finska regeringen. Bägge redogörelserna kunde presenteras som bilagor till budgeten. Denna information ger samtliga en bättre bild av insatsernas storlek, fruktsamhet och det netto som finns kvar i momentet. Jag bad om detta inför budgeten, men önskemålet har inte blivit uppfyllt. Jag kan heller inte hålla med finansministern om att det är bra att det tycks finnas pengar kvar på vissa moment. Det visar också att, speciellt de bidrag som riktar sig mot företagen, inte har fallit väl ut. För vi vet att bidrag har behövt.

    Den andra motionen som också den finns under rubriken landskapsregeringens ekonomiska läge och likviditetssituation, berör konkurrensutsättning och driftsprivatiseringar som ett sätt att minska det offentliga kostnadstrycket, främja företagande och i slutändan rendera i minst lika bra servicenivåer. Jag har exemplifierat verksamheter som drift och skötsel av vägunderhållet, samt fiskodlingen Guttorp. Det finns flera områden och verksamheter som mycket väl kunde konkurrensutsättas. Jag tar för givet att landskapsregeringen under hösten bereder möjligheterna för dessa, och förhoppningsvis även andra, konkurrensutsättningar under 2021. Jag tar även för givet att landskapsregeringen är i beråd att revidera lagstiftningen som möjliggör utmanarrätter. Detta finns också som en punkt i regeringsprogrammet, en bra punkt.

    Den tredje motionen tar fasta på det tänkta banklån, eller den fullmakt, om 60 miljoner som landskapsregeringen ämnar uppta. Jag vägrar kalla det för ett kortfristigt lån hur man än diskuterar kring det. Vi har från liberalernas sida sagt att vi kan godkänna ett banklån om 40 miljoner då vi inte vill att oskyldiga anställda ska riskera att stå utan lön och att landskapsregeringen är i behov av en minilikviditet om 20 miljoner. Men dagens debatt har också visat att det finns pengar att hämta. Det finns ett bostadslån om ca 30 miljoner som skulle gå att realisera. Det finns 51 §, det finns ett Alfrida krisstöd som inte har förverkligats ännu. Precis som tidigare lantrådet Gunell redogjorde för skulle det varit ganska smart av Åland att också försöka få de finska tilläggsbudgetarna att gälla Åland, iallafall försöka. Vi tror att det finns saker att göra som ska kunna göra detta lån mindre. Vi är mycket kritiska till hur landskapsregeringen väljer att hantera den offentliga ekonomin och vi vill därför se långsiktiga strukturella åtgärder och en plan över hur regeringen avser skapa en balanserad ekonomi. Det har vi fått löfte om idag, och vi hoppas att det realiseras. Det ska presenteras senast i samband med årsbudgeten 2021. Fortsätter landskapsregeringen den inslagna vägen kommer lånebehovet att ytterligare öka under kommande år och det är en politik som jag och liberalerna under inga omständigheter kan gå med på. Ålänningarna ska inte skuldsättas för att landskapsregeringen är ovillig att ta beslut.

    Den fjärde motionen, som hör hemma under Landskapsregeringens ekonomiska läge och likviditetssituation, syftar till att landskapsregeringen under 2021 börjar använda nollbudgetering som ett sätt att skapa effektivitet och krympa kostnader. Bristen på budgetramar är, enligt mig, politiskt oansvarigt och lämnar hela ekonomin i ett mycket prekärt läge. De budgetdirektiv som gick ut andra veckan i juni är välskrivna, men de skulle kunna vara applicerbara vilket år som helst under en högkonjunktur. De är standardskrivningar och räcker inte till. Bristen på budgetramar lämnar hela ekonomin i ett mycket prekärt läge och jag hoppas landskapsregeringen under hösten förbereder förvaltningen och underliggande myndigheter eller specifika delar av dessa på nollbudgetering från januari 2021. Det är ett bra sätt att skapa kunskap om den verksamhet man bedriver. Se hur man kan få till effektivitet. Se vad man verkligen behöver lägga pengar på och vad man kan prioritera bort.

    Efter krisen kommer problemen bli alltmer trängande. Det krävs strukturreformer, inte höjda bidrag, allt annat kommer skada återhämtningen och förlänga krisen. Krisen har visat hur ekonomiskt sårbart Åland är. Det finns idag ingen utjämningsfond att plocka från. Vi tar, jag säger vi, nu allt från PAF och Fastighetsverket och måste ändå gå till banken. Låt oss nu politiskt inse att Åland behöver en omställning och nya strukturer. Mina motioner borde sammanfalla med en borgerlig politik och visar att det finns alternativ till långsiktig skuldsättning av ålänningarna. Det ska vi undvika så långt det bara går. Tack talman


  • Tack, talman! Motionen som gäller konkurrensutsättning och som skapar nya möjligheter, jag gillar den. Den är bra, den är riktigt bra. Så har det gjorts t.ex. med skärgårdstrafiken och det diskuteras från och till. Jag tycker att den här frågan kanske hör hemma i budget 2021, den har i sig kanske inte så mycket med TB4 att göra. Men den är bra och jag tror att man kan hitta något där. Man gör en sådan där, vad heter det, modern benchmarking mot andra firmor och privata alternativ och se vad som lönar sig bäst. Vad som ger mest pengar, mest nytta för de pengar man satsat, så det är bra.

    Det som är mindre bra är det politiska minnet. Den här årsbudgeten för 2020 var en budget som förra majoriteten gjorde. Mycket av det vi gör nu handlar egentligen om att kanske städa lite i den budgeten. Det kom en halv miljon från Ålands Radio & TV, det är en korrigering av årsbudgeten. Vi har också tagit en del TB:n som gäller ÅHS korrigering och så vidare. Läget i den här årsbudgeten, med de korrigeringarna, var ganska katastrofalt egentligen. Mycket av de motioner som kommer nu skulle gärna kunnat få kommit tidigare.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:50

    Tack, talman! Absolut. Nu ska vi vara ärliga och säga att under förra perioden hade man en stor reform på gång, som även lagstiftningsmässigt var startklar men som denna landskapsregering valde att säga upp. Sedan när det gäller driftsprivatiseringar, så absolut. Oppositionen under förra perioden lämnade in flera driftprivatiserings förslag, om bland annat vägunderhållet, men det fanns ingen politisk majoritet i dåvarande landskapsregering. Vi får hoppas att det finns nu. Så är det, det gäller att man ska ha en majoritet bakom sig och det är inte alltid så lätt.

    När det gäller årsbudget 2021 så kan jag tycka att den här tilläggsbudgeten inte är en vanlig tilläggsbudget egentligen. Jag tycker dels att den borde ha kommit, med det syften den fyller i dag, före sommaren. Det var vi beredda på, det tror jag att alla var beredda på. Den är av sådan dignitet och är såpass historisk att den borde behandlas som allt annat än bara en vanlig liten tilläggsbudget. Jag tycker att man ska kunna göra avstamp, bland annat i allmänna motiveringarna, till det man vill (… taltiden slut).


  • Det är det att årsbudgeten för 2021 kommer att komma ganska snart. Den kommer att börja processas om någon vecka och kommer till lagtinget inom en inte alltför lång tid. På det viset är det väl bra att vi har en samsyn om vissa frågor. Det heter "tillsammans" och jag tror att vi har säkert punkter där vi tillsammans kan göra något som är väldigt bra och enigt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:51

    Tack, talman! Ja, tiden går fort. Det jag försökte säga i förra repliken var att det skulle ha varit ganska bra med viljeyttringar i den här tilläggsbudgeten. Då skulle man också lite ha krattat stigen framför sig när man sedan kommer med en årsbudget. Det skulle också vara bra att kunna samla en så pass stor majoritet som möjligt i det här parlamentet. Det gör man också om man kommunicerar och säger att det här vill vi uppnå. Jag hoppas att man har de planer som behöver göras startklara. Att man inte skall kläcka dem nu under de här veckorna som finns för årsbudget 2021. Så ärliga måste vi vara, ledamot Höglund, att inte betalar vi tillbaks något 60 miljoners lån under nästa år och knappast heller 2022. Tvärtom tror jag nog inte att det är den enda fullmakt för att uppta lån som det här lagtinget kommer att behandla.


  • Tack, talman! Jag kan inte låta bli att ställa den här frågan till min goda vän ledamoten Holmberg, som representant och ledamot för det enda icke borgerliga partiet i den här församlingen. Anser ledamoten Holmberg att landskapsregeringen nu bedriver en socialistisk politik? Jag känner ju inte riktigt att det är så, men utveckla gärna det resonemanget.

    Det vore också intressant att veta vad liberalerna och ledamoten Holmberg anser att vi borde göra med offentlig sektor som skulle vara mera borgerligt än det som har presenterats. Med det förbehållet att det som vi har hört från regeringsbänkarna nu är både yttersta höger och en miljöpolitik som är väldigt nära den socialdemokratiska, fast det var lite flummigare än vad vi skulle uttrycka det. Driftprivatisering kan ju inte vara det enda.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:53

    Tack, talman! Nej, driftsprivatisering är absolut inte det enda. Jag vet att mina 20 kollegor i majoritetsblocket är borgerliga innerst inne. Fast många gånger så döljer de det väl. Jag måste säga att de senaste tilläggsbudgetarna har kunnat lämnat ett utrymme för en mer borgerlig politik också. Det har funnits åtgärder man har kunnat göra som skulle ha bevisat att man verkligen är borgerlig. Jag kan tycka att det är lite väl mycket bidrag även fast jag själv stått och klandrat landskapsregeringen för att man inte har kommit ut i snabbare takt med näringslivsstöd. Men det ena utesluter inte det andra.

    Jag tog upp det i en replik tidigare idag. Vår kostym, vår offentliga kostym, är för stor. Det är bara kalla fakta. Även under tolv års högkonjunktur och goda intäkts år, där intäkterna i princip har ökat linjärt år efter år, så räcker inte pengarna till. Det är inte undra på att vi måste gå till bankerna och låna nu när avräkningen har minskat med 33 miljoner.


  • Tack, talman! Jag kan hålla med om det. Att kostymen är för stor, eller klänningen eller vad det nu är för någonting. Men var ska man sy in? Det är det som är den svåra frågan. Det är lätt att säga att kostymen är för stor, men om man ska konkretisera vilka grupper i samhället som ska få det sämre, var man ska snöra åt det hela? Då är det svårare att svara. Det är i all välmening jag ställer frågan, var?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:55

    Tack, talman! Jag tror inte att man behöver utgå från att någon ska få det sämre egentligen. Även fast den offentliga kostymen minskar. För mig finns det väldigt lite som inte skulle kunna driftsprivatiseras. Jag vill gärna se en mer privat sjukvård, privat äldrevård, flera privata daghem. Mycket skulle kunna driftsprivatiseras och skötas minst lika bra som i dag. Skapa förutsättningar till nya företag som skulle främja tillväxt och som absolut skulle göra det lättare för Ålands landskapsregering att ha är mer renodlad verksamhet som skulle vara mindre, men som man skulle kunna sköta om på ett annat sätt. Därför vurmar jag för en kommunreform. För att Åland i stort skulle må bättre av det. Så jag ser en kommunreform som något borgerligt även fast socialdemokrat och ledamot Nina Fellman också brinner för det. Där ser man hur vägarna kan mötas.


  • Tack, talman! Konkurrensutsättning kan säkert vara bra på vissa områden. Sedan får jag inte riktigt till hur ledamot Holmberg tänker när han säger att det inte är bra att det finns pengar på kontona. Hade vi inte det så skulle vi behöva ta ut det här likviditetslånet redan nu, eller hur?

    När det gäller att få till finansieringen så jobbar regeringen precis på alla fronter som ledamot Holmberg räknade upp. Vi försöker få pengar via självstyrelselagen 48, 51§§, vi försöker få EU pengar, allt! Det går inte i en handvändning. Bara att få EU pengarna kommer att ta ganska lång tid. Det kan röra sig om år innan det är klart fördelat.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:57

    Tack, talman! Stormen Alfrida har passerat, som tur var, för flera år sedan. Där skulle det nog kunna gå att få dessa pengar om man skulle lobba för det.

    Sedan när det gäller att ha pengar kvar på kontot. Det jag menar är att i och med i tilläggsbudget två, med likviditetslån etc. som gick ut till näringslivet, företag, tycker jag det är olyckligt om det finns pengar kvar där. Det på något sätt visar då att de här åtgärderna inte träffade helt rätt. För det är inget tu tal om att företag på Åland, enmans, medelstora etc. är i behov av åtgärder. De går på knäna och flera har gått omkull. Det var det jag menade, att det är synd om de åtgärderna, den budgeten, inte har kommit ut där de behövs. Tanken med de pengarna var inte att de ska finnas på ett konto, de pengarna skulle göra nytta ute i näringslivet.


  • Tack, talman! Jo, men enligt bedömningar från Ålands näringsliv så har de här pengarna fungerat bra. Den stödformen har avgjort bra. Nu har vi nya stödformer som näringsministern och utbildningsministern kommer att berätta vidare om.

    Sedan beträffande Alfrida, det arbetar vi på och vi kommer att skicka in en ansökan. Självklart kommer vi att göra det, precis som att utnyttja alla andra möjligheter.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:58

    Tack, talman! Någonstans finns det någonting som är dysfunktionellt i det här. Det kan inte vara så att vi har pengar kvar på coronastöd för näringsliv konton samtidigt som vi har en massa företag som är jättenöjda. Tyvärr är verkligheten en motsats. Det finns många, speciellt mindre företag, som inte känner att de har fått ett stöd som man har kunnat dra nytta av. Det betyder också att har vi pengar kvar som är coronarelaterat så gör de inte nytta. Vi ska inte har stöd för stödens skull, absolut inte, men pengarna behöver göra nytta. Vi kommer att förlänga den här omstarten. Med tanke på att speciellt inom turistbranschen, restaurangbranschen och handeln har vi företag som kommer att upphöra. Även fast reseförbudet upphör på lördag så tar det länge innan återhämtningen sker.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg som för ett sansat och resonerande resonemang kring budgeten, och har skrivit en budgetmotion om budget i balans. Jag drar slutsatsen att det som vanligt är lättare att se grandet i sin broders ögon än bjälken i sina egna. Om det finns någonting jag önskar att vi skulle kunna ta med oss i utskottsbehandlingen av den tilläggsbudget 4 så vore det att rikta mer blick framåt än bakåt. Att man kanske skulle låta bli att skuldbelägga och kritisera så kraftigt som det ofta sker mellan oppositionen och regeringen. Jag vet, jag har stått på den sidan och jag är inte alldeles nöjd över det sätt som det gick till då heller. När det gäller en budget i balans så ska man komma ihåg att under 2019 steg verksamhetens kostnader med 4,1 procent, under fem år har de stigit med nästan 18 procent. Hur är det möjligt att få en sådan budget i balans?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:01

    Tack, talman! Vi ska absolut vara positiva. Det som är svårt för oss i oppositionen att vara initialt positiva till det här är att vi har över huvud taget inte fått vara med i processen. Så kanske det ska vara när det är parlamentarism. Majoriteten gör sitt och oppositionen gör sitt, men då blir det ofta som i oppositionsrollen att man står inför fullbordat faktum. Då tycker man till att varför har man inte gjort det och det och det. Det kan uppfattas negativt i och för sig. Samtidigt, våra budgetmotioner tar också avstamp för en årsbudget 2021.

    Hur man uppnår en budget i balans under svåra tider är väldigt svårt. Man måste skapa förutsättningar till att kunna skapa en budget i balans när hjulen börjar snurra igen. Det är det vi försöker få fram från Liberalerna, den här omställningen. Att vi inte nu bara gör konstgjord andning och sedan när möjligheten till en omstart finns så är vi inte beredda på det, utan då är det business as usual. Den businessen, undertecknad har också varit medskyldig till det, är inte hållbar på något sätt.


  • Talman! Då tror jag att vi kanske börjar nå någonstans. Jag tror att vi på riktigt kommer ur den här situationen, som är utomordentligt besvärlig, om vi faktiskt kan försöka ena oss om att titta framåt istället för bakåt. Jag vill exemplifiera varför det är så väldigt svårt med att göra någonting åt dessa strukturer. 2019 kostade vår verksamhet 201 miljoner euro, det var 30 miljoner mer än fem år tidigare. Alltså på fem år steg verksamhetens kostnader med 30 miljoner trots att vi alla sade att vi ska spara allt vad det går. Det var inte för att någon ville vara elak. Det var för att man helt enkelt inte förmådde förändra. Det tycker jag att vi kanske borde bortse från. Vi borde försöka komma ihåg att det är svårt att förändra, men jag tror att vi behöver vara ödmjuka inför det faktum att det faktiskt inte är enkelt ens fast man har de allra bästa förutsättningar.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 17:03

    Tack, talman! Jag tycker det är väldigt bra ord av ledamot Pettersson. Jag är väldigt nyfiken på var i allt ligger i de här ökade verksamhetskostnaden. Jag vet själv inte allt vad det beror på. Jag tycker att det är ett stort steg av ledamot Pettersson att öppna upp.

    Visst, vi ska inte titta i backspegeln, vi ska titta framåt som det så fint heter. Jag tror också att ska man kunna förändra så måste man komma med alternativ om man inte är nöjd med det som är. I alla fall mina fyra budgetmotioner borde attrahera regeringssidan. Det är till och med så att någon är väl i princip copy and paste från tidigare, när det gäller vägunderhåll och så. Åtgärderna strävar efter att göra det bättre, inte att klanka ner på det som har varit. Utan det är faktiskt ett sätt att försöka förändra inför framtiden för det är det som är det viktiga nu.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum den 16 september. De som finns upptagna på talarlistan kvarstår.