Enda behandling

  • Först tillåts diskussion därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! I finans- och näringsutskottet har vi hanterat landskapsregeringens eniga förslag till årets första tilläggsbudget. Vi har efter ett grundligt arbete och berörda höranden landat i ett betänkande som stöds av en stark majoritet av utskottets medlemmar representerande såväl regeringspartierna som oppositionen. Det är en styrka och förhoppningsvis ett tecken på att kriser kan förena.

    Mot den bakgrunden är det på sin plats att i detta anförande, talman, lyfta den insändare som lagtingsledamot Jesper Josefsson skriver i dagens Ålandstidning, den är tänkvärd och en viktig påminnelse om vad vi i högre grad kanske borde tänka på. Josefsson efterlyser saklighet och lösningsfokusering vilket finans- och näringsutskottet strävat mot i detta och tidigare betänkanden. Vi bär alla ett ansvar gentemot befolkningen på hela Åland och det är en slutsats värd att fundera på när Josefsson, än så länge ny på jobbet och en stark representant för en generation som är yngre än de flesta av oss i denna sal, tycker att såväl regering som opposition ibland visar prov på bristande förtroende och samarbete vilket leder till hård och osaklig ton i debatten. Det finns skäl att begrunda detta och jag hoppas att alla läser och funderar kring Josefssons ord när det gäller debatten. Bra gjort!

    När det gäller sakfrågan kring tilläggsbudgeten har den hanterats ur såväl finansiellt som näringslivsutvecklande perspektiv. Över tid är jag själv en sådan som inte alltid hyllat detta förhållande då jag ansett att för mycket fokus ägnats åt finansiell eftertanke snarare än viktiga satsningar. Det är inte så konstigt, pengar styr det mesta, om inte allt ibland. Ändå måste vi också tvinga oss till att hålla två tankar i huvudet samtidigt, en utgift i dag kan ju faktiskt vara en investering i framtiden som skapar nya affärer och möjligheter och inte minste ett innehåll i samhället vilket vi alla drar nytta av.

    Denna årets första tilläggsbudget innehåller flera viktiga framtidssatsningar som enligt utskottet är betydelsefulla i arbetet med att skapa tillförsikt och optimism i vårt samhälle och satsningar i den besöksnäring som lidit oerhörda förluster i samband med pandemin. Utskottet stöder initiativet att sätta mer pengar för att underlätta studier under de kommande sommarmånaderna som dessvärre inte ser så lovande ut som vi alla hade hoppats.

    Betänkandet har ni alla sett. Jag skulle ändå vilja lyfta särskilt två frågor som utskottet ägnat extra mycket energi åt.

    För det första tillstyrker utskottet att ytterligare 300 000 euro satsas i en utökad marknadsföring inom Finland. Detta är nödvändigt mot bakgrund av att pandemin har framtvingat ändrade resemönster som har inneburit nya strategiska utmaningar för marknadsföringen av Åland som destination. Vi måste till exempel bli ännu tydligare med att det är tryggt att resa till Åland och att vistas i vårt landskap. Utskottet har erfarit att en stor del av resenärerna ser färjan till Åland som en flaskhals pga. rädsla för smitta. Rederierna har vidtagit ett antal åtgärder för att öka tryggheten i resandet och detta bör tydliggöras i kommunikationen gentemot potentiella inresande och turister.

    Fjolårets marknadsföringssatsning som Visit Åland utförde gav stor exponering i storstadsområdet vilket gav betydande synlighet för Åland och resulterade i ett ökat besökstal från Finland. Det är mycket viktigt att Åland syns även detta år och en extra satsning på marknadsföring är därför nödvändig. Besöksnäringen är oerhört betydelsefull för Åland och har sedan färjtrafikens begynnelse för 60 år sedan vuxit till en extremt viktig del av hela samhällsekonomin. Tusentals ålänningar får sin utkomst från turismen, både direkt och indirekt. Inte minst är en stark besöksnäring nödvändig i berättelsen om Åland och ålänningarna.

    Vår självstyrelse inleder firandet av 100 år i år och det är ett utomordentligt tillfälle att räcka ut handen mot vår omvärld, bjuda in dem och berätta vilka vi är och varifrån vi kommer och, framför allt, vart vi vill gå. Den åländska självstyrelsen är inget självspelande piano, vi måste långsiktigt, tålmodigt och gärna inspirerande berätta om oss själva i en allt större och allt yvigare omvärld. Vi är skyldiga hela Åland detta och alldeles särskilt den yngre generationen ålänningar som ska leva här många generationer framöver. Vi är också skyldiga att göra allt vi kan för att stöda vår besöksnäring har utskottet erfarit i sina höranden.

    Med denna lilla bakgrund går jag vidare i betänkandet som också för ett resonemang kring behovet av ett attraktivt besökscenter i Bomarsund där en historia som hittills varit om inte oberättad så inte tillräckligt bra berättad. Historien ska bli tydligare med målet att driva tillväxt inom besöksnäringen och en fördjupning i vår egen åländska vardag. Den ryska tiden har på många sätt varit en blind fläck i vår egen historia trots att anläggandet och förstörelsen av Bomarsunds fästning mer än det allra mesta format vår självstyrelse. Utskottet finner det värdefullt att fortsätta det projektet trots fördyringen som är både pinsam och olycklig.

    Sedan två lagting tillbaka har lagtingsledamöter från alla partier stött skapandet av ett besökscenter i Bomarsund som ska tydliggöra vår spännande historia och berätta hur det gick till när en liten fredlig ö plötsligt befann sig i centrum för världens stormakter. Hur gick det till när bönder blev byggare, affärsmän och redare? Hur klarade Åland ett sekel av ockupation från en främmande makt? Vilka är spåren i dag och hur kommer det sig att en hög med sten i Sund fortfarande är högintressant för det brittiska kungahuset och historiker över en hel värld? Denna historia har vi hittills inte dragit tillräckligt stor nytta av och det har framsynta lagting insett flera gånger om. Ett tydliggörande av vår historia har diskuterats i decennier men aldrig varit närmare ett förverkligande än nu.

    Den här gången har vi kommit så långt att vi fått fram ritningarna och grundarbetet med en fantastisk byggnad som tar oss tillbaka i tiden och inspirerar oss att se framåt. Inne i det blivande besökscentret ska gestalter som Bodisco, Katarina den Stora, Pavlov, adelsmän, präster, borgare och vanliga ålänningar utgöra en del av ett sammanhang som mynnar ut i ett litet samhälle som inspireras till stordåd och större ambitioner. Där väcktes mycket av det egensinne vi idag är så stolta över. Vi ska visa hur lilla Åland blev en spelbricka i en storpolitiskt skakig värld och hur det gick till när världens tre första Victoriakors delades ut för tapperhet.

    Det är irriterande och generande att de ursprungliga medlen som avsatts för bygge inte räckt till. Det som borde vara 2,8 miljoner euro i kostnadsram har nu stigit till nästan 3,4 miljoner. Inom utskottet har vi mödosamt granskat detta. Vi är kanske inte nöjda med förklaringarna vi fått, men vi väljer att acceptera dem av några olika skäl. Till exempel för att arbetet, som kommit så här långt nu, med utställningarnas innehåll och övrig planering skulle bli mycket dyrare att göra om på nytt än att bita ihop och gå vidare. Att dra i bromsen riskerar alltså att förspilla ännu mera pengar i en industri som desperat behöver nyheter. Fördyringen är olycklig men det handlar sist och slutligen om en satsning ska skapa innehåll i vår vardag många decennier framöver och utgöra ett viktigt och framförallt nytt besöksmål i vår kamp för att skapa glädje och insikter för våra besökare. På ett strategiskt plan finns även insikten att historia säljer i tider där insikter tenderar bli ytliga. Personligen tycker jag också att det är en fin gest att investera i landsbygden när det handlar om vår berättelse som hittills nog till största delen har centrerats till tätorter och i första hand Mariehamn.

    Med detta sagt vill jag tacka utskottets medlemmar för en saklig och framåtriktad diskussion. Jag hoppas lagtinget stöder landskapsregeringens och utskottets slutsats att vi ska stöda besöksnäringens extremt ansträngda situation, att vi ska investera i vår upplevelseindustri och att vi ska stöda åländska ungdomar i deras fortsatta förkovran även under den svåra tid vi befinner oss i.

    Och till sist. Bär gärna med er ledamoten Jesper Josefssons inlägg i den offentliga debatten. Det handlar om att sakligt och lösningsorienterat betrakta vårt arbete och det förutsätter både förtroende och samarbete, även mellan våra olika grupperingar. Tack för ordet, talman.


  • Tack, talman! Den här behandlingen som har skett i utskottet förstärker ju egentligen den budget som landskapsregeringen presenterade dessförinnan och tycker att var bra. Jag tycker att betänkandet är bra, man betonar de viktiga sakerna. Det finns två saker, förutom det som har nämnts, som jag vill ta upp. Ledamot Pettersson är en duktig historieberättare och det var ganska mycket som kom fram där.

    Den första saken som jag reagerade på är den brukarenkät som ni nämner i betänkandet gällande kollektivtrafiken, behovet av en brukarenhet. Det är oerhört väsentligt att vi vet vad vi ska satsa på, att vi också tar oss för och inte bara hör vilket behov som finns, utan hur kan man skapa behov? Målsättningen måste ju vara att minska biltrafiken att inte folk har bilen kvar och (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamoten Silander för att ni lyfte den frågan. Det där är ju inte en alldeles enkel nöt att knäcka, för det som man planerar att göra från landskapsregeringens sida är någonting som vi inte hittills har haft. Man gör en reform inom kollektivtrafiken. Man måste nog minnas att det är inte det enklaste här i världen att göra en enkät om någonting som ännu inte finns. Men vi tycker ändå att det är viktigt att man håller det i minnet att man inte bara startar en kollektivtrafik utan att åtminstone ha på känn vad folk verkligen är beredda att använda.

    Sedan hör jag nog också till dem som tror att om man lyckas få igång det här enligt planerna så kommer efterfrågan att uppstå. Det tror jag.


  • Tack, talman! Jo, säkert är det så. Den andra saken som jag inte tänker fördjupa mig i nu så handlar om investeringsfullmakter som det finns ett ganska långt avsnitt om här. Utan att gå in på detaljerna så kan jag bara verkligen understöda det som utskottet säger på sidan 4, dvs. "man uppmanar landskapsregeringen att inkomma med förslag till förfarande för hur fullmakter inom olika verksamheter ska hanteras i budgetprocessen". Det är nödvändigt och jag tror att det kommer att vara mycket klarare i framtiden, vad vi har tagit beslut om, vad vi vill ta beslut om och hur våra begränsningar ska se ut när den processen är avklarad.


  • Talman! Jag delar ledamoten Silanders uppfattning. Vi behöver nå en slags definition av hur fullmakterna verkligen fungerar. Det visar sig inte minst av debatten i denna sal, där det alldeles tydligt visar att man ibland och alltför ofta pratar om olika saker när det handlar om fullmakter. Detta behöver tydliggöras och det ser vi fram emot att få ta del av både inom lagtinget och i utskottet.


  • Tack, herr talman! Mot bakgrund av det som ordförande talade om; enighet och förtroende, så är det ju lite förvånande att två av ledamöterna som tillhör regeringsblocket ändå lämnar in en reservation här och ämnar rösta om Bomarsunds besökscentrum.

    Min fråga gäller egentligen pengarna till besöksnäringen. Vi står inför en avgörande sommar både för många företagare och för sjöfarten som nyligen har fått 23 nya miljoner från staten i stöd. Är det här tillräckliga satsningar anser finansutskottets ordförande på denna avgörande sommar för turismen?


  • Talman! Ledamoten Gunell ställer den svåraste frågan av dem alla. Det är omöjligt att besvara om det är tillräckligt eller om det inte är tillräckligt. Det är, som ledamoten själv känner till, direkt avhängigt hur pandemin utvecklar sig. Om vi inte ser en verkan av vaccinet så att folk börjar resa igen så är det knappast tillräckligt. Om vaccinet däremot biter så att världen blir mera tillbaka till såsom den var tidigare så är det i varje fall en god bit på vägen.

    Här vill jag också tillägga att ledamoten nämnde att rederierna får pengar från finska staten, från Traficom. Man ska komma ihåg att de pengarna räcker inte på långa vägar till för den egentliga verksamheten och för att upprätthålla investeringar. De är nödhjälp som det handlar om.


  • Man skulle ju tro att näringslivet är glada när det kommer 300 000 euro till för marknadsföringen av coronasäker trafik. Men näringslivet rasar där ute med anledning av hur landskapsregeringens ministrar hanterar Ålandsbilden och avtrycken som den har gjort i bland annat Iltalehti och den finska kvällspressen. Är den här frågan någonting som utskottet har diskuterat i relation till hur man med dessa 300 000 euro ska stärka en positiv Ålandsbild i riket?


  • Talman! Det enkla svaret är nej. Det lite mer fördjupade svaret är att frågan har berörts. I samband med höranden så har det diskuterats hur vi alla kan arbeta för att skapa en så bra Ålandsbild som möjligt. Vi ska koncentrera oss på att berätta hur tryggt det är att resa hit och hur tryggt det är att vistas här.


  • Tack, herr talman! Ett stort tack till utskottet och till ordförande Pettersson för ett väl utfört värv. Jag tycker speciellt att resonemanget runt fullmakter var intressant och något som vi behöver ta med oss och titta på. För under min kort tid här i salen och på andra sidan av korridoren så har jag noterat att fullmakter ofta är ett dilemma. Så det var ett bra påpekande som utskottet hade. Så tack från min sida.


  • Tack, talman! Den frågan är väldigt enkel att göra otroligt komplex och därför kan det nog finnas skäl till att man försöker kanske starta om från början för att bestämma sig för vad det egentligen är som det handlar om. För det är ju så att om detta lagting beviljar en fullmakt så ger det också en signal till eventuella entreprenörer vad man kan sätta ribban på och det gör det ju inte enklare för regeringssidan att förhandla. Framförallt så kanske man inte får det bästa möjliga priset vilket skattebetalarna i sista ändan förlorar på. Så därför tycker vi att det är dags att verkligen sätta ner foten vad den nya finansförvaltningslagen - inte så ny längre men i alla fall - ger för möjligheter och hur vi ska hantera dem.


  • Talman! Utskottsordförande Pettersson pratade om det här som kanske kan sammanfattas som "tillsammans" som också landskapsregeringens regeringsprogram har döpts till, vilket vi från oppositionen inte riktigt uppfattat att har realiserats. Hur ser utskottsordförande Pettersson på finans- och näringsutskottet kommande roll och lagtingets roll i det omställningsarbete som kommer att göras? När kommer lagtinget att få den fullödiga informationen om det ekonomiska läget? Hur ser utskottets ordförande på vikten av att hela lagtinget är med på kommande ekonomiska processer framöver?


  • Tack, talman! Det är en viktig fråga som ledamoten Zetterman lyfte. Mer information behövs alltid, informationen är egentligen alltid för lite och då måste man hitta en balans i det arbetet. Jag har uppfattat att inom utskottet så har vi tagit "tillsammansskapet" långt. Alla har försökt bjuda till, för tillsammansskap handlar ju inte bara om att en ska visa god vilja, det krävs två för att göra det, minst och det tycker jag att vi har lyckats ganska hyfsat med.

    Man ska också vara så pass ärlig och säga att tilläggsbudget 1 nog är en slags förpostsfäktning inför tilläggsbudget 2 som blir mer komplicerad och jag hoppas att vi kan bevara samma goda anda i det arbetet.


  • Talman! Det är intressanta resonemang som utskottsordförande för och särskilt slutklämmen är intressant. Regeringsblocket är inte enig i den här förfäktningen och säger att nästa arbete kommer att bli betydligt mycket mer komplicerat. Lagtinget har inte på länge fått uppdaterade analyser varken hur utgifter eller inkomster prognostiseras. Man har inte heller någon form av parlamentariskt samarbete kring hur den ekonomiska politiken ska föras trots olika omgångar av motioner framförallt från Liberalernas sida.

    Så det här tillsammansskapet har ju hittills byggts på, med handen på hjärtat, att allt som regeringen Sjögren genomförde i reformarbetet ska grusas vid marken. Hittills har vi inte sett några som helst förslag på nya reformer och oppositionen är fullständigt lämnad utanför det långsiktiga arbete. Tillsammans krävs två parter, helt överens!


  • Tack, talman! Jag delar inte riktigt den här beskrivningen faktiskt med ledamoten och det kanske hör till rollerna. Det kanske är så att man från oppositionens sida ska tycka en sak och från regeringsblockets sida en annan, så är åtminstone min erfarenhet då jag har varit i båda rollerna tidigare.

    Jag hade ändå hoppats att vi skulle försöka se på möjligheterna som finns i stället för att man skulle lyfta upp de frågor som faktiskt verkligen just nu tär på en. Och det ska jag nog säga att finansminister Höglund har på ett väldigt bra sätt i utskottet lyft olika frågor och förklarat hur det ligger till. Om han sedan har förklarat allt är kanske för tidigt än så länge för tiderna förändras ju väldigt snabbt. Men min uppfattning är att i varje fall inom ramen för utskottets arbete så har väldigt mycket information delats.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag vill uppehålla mig lite kring den politiska samlingen. Jag tycker att vi i finans- och näringsutskottet, under hela den tid som ledamot Pettersson har varit ordförande, har haft en bra samsyn. Vi har tillverkat väldigt många och bra betänkanden.

    Men det som jag ser som problematiskt är att det är sin sak att få det till ett betänkande men sedan har det inte blivit så mycket mera. Det är där som i alla fall vi i den liberala lagtingsgruppen finner en viss frustration, för det fina väldigt kloka ord som har fastnat. Vi har till exempel också begärt ett meddelande om IT-utvecklingen som skulle komma i januari. Vi har begärt besked om fiskodling som skulle komma i mars, jag tror inte att det kommer att hinna komma. Vi har begärt budgetramar, likviditetsanalys och Covidutfall av de stöd som landskapsregeringen har sjösatt med mera. Vi i oppositionen kan inte göra mera utan där måste regeringen Thörnroos och finansminister Höglund visa vägen och sträcka ut handen. Jag tror att det blir väldigt, väldigt viktigt för Ålands framtid att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag delar den insikten och de synpunkterna. Vi ska dela den informationen som finns, det finns ingenting att gömma faktiskt.

    Sedan att man inte producerar meddelanden i den takt som man skulle vilja, det finns alltid förklaringar till det. Sist och slutligen så gör nog faktiskt alla så gott man kan på båda sidor. Vi kan inte sticka under stol med att pandemin ställer till oerhört mycket. Det går inte att bortse ifrån det hur gärna vi än skulle vilja.

    Min uppfattning är att från finans- och näringsutskottets sida och i samarbete med finansavdelningen, här personifierad av finansminister Höglund, så råder det ett öppet klimat och det råder en öppen informationsgång. Jag tror att vi kommer att kunna fortsätta på den vägen. Jag ser fram emot att ledamoten Holmberg återkommer in i utskottet i fortsatt behandling.


  • Tack, talman! Det som vi nämnde från den liberala gruppen i december i en av våra budgetmotioner var att vi egentligen borde ha en politisk samling redan kring årsbudgeten 2021. För varje vecka som går så kommer vi en vecka närmare nästa val. Det har också nämnts här tidigare från den liberala gruppen att det blir ett väldigt, väldigt jobbigt val om vi inte hittar en politisk samling där vi hittar de övergripande överenskommelserna som är långsiktiga och som sträcker sig längre än till oktober 2023. Jag hoppas verkligen att minister Höglund nu tar möjligheten. Det är ju en möjlighet som landskapsregeringen har att nyttja hela oppositionen.


  • Tack, talman! Ledamoten Holmberg var en av dem som starkt bidrog till en politisk samling i budget 2021. I det betänkandet lyftes saker fram som antogs av ett hundraprocentigt lagting faktiskt, det finns vägledning och det finns en slags efterfrågan som jag vet att finansminister Höglund har tittat på. Jag vet att det kommer att synas också framöver. Kommer allt att synas? Antagligen inte, för så fungerar inte livet, men mycket tror jag att kommer att synas där.


  • Tack, talman! När jag lyssnade på ordförande Petterssons beskrivning av projektet i Bomarsund så var det väldigt vackert och målande om hur Ålands historia kan lyftas fram och stärka vår besöksnäring. Samtidigt kommer vi med den här tilläggsbudgeten att bestämma om att lägga satsningen på Eckerö post och tullhus i malpåse. Alla argument som ledamoten framförde när det gäller Bomarsund gäller också för Eckerö post och tullhus. Det kommer att bli dyrare att bromsa nu. Man bryter en kedja, ett beslut som fattades under tidigare mandatperiod struntar man i. Det finns en lika stark berättelse om det ryska imperiets västligaste pampiga utpost. Var är logiken i att säga en sak om Bomarsund och en helt annan sak om Eckerö post och tullhus?


  • Tack, talman! Det enkla svaret på ledamotens Fellmans mycket berättigade fråga är att någon gång måste man välja. Till sist måste man försöka prioritera olika projekt. Den politiska verkligheten är att fördyringen av Bomarsunds besökscentrum inte är enkel att hantera. Vi kan inte bara stillatigande se på när någonting blir dyrare utan att göra någonting och där måste dessvärre Eckerö post och tullhus stryka på foten för ögonblicket. Jag tror inte att det är glömt. Man ska komma ihåg en sak till, Eckerö post och tullhus är en mycket väl fungerande enhet idag. Det är en fantastisk besöksupplevelse sådant det är.


  • Tack, talman! Vi har precis just kunnat konstatera i våra tidningar att fastighetsverkets kassa är mycket solid. Det är inte brist på pengar som är problemet, utan man har gjort en politisk prioritering för att få ihop majoriteten i regeringen.

    Är det klokt att på lång sikt såga fram och tillbaka med satsningar såsom man gör nu när man vet att det blir dyrare? Det är ett projekt som man vet att man vill ha. I ljuset av den här diskussionen som har förts här tidigare, vilka långsiktiga överenskommelser är det man ska hedra? Här är ytterligare en sådan som man har kommit överens om under tidigare mandatperioder att det är klokt att göra. Minister Hambrudd sade att man ska fortsätta med Eckerö post och tullhus, men på det här sättet slösar man pengar.


  • Tack, talman! I alldeles vanliga fall så är det enklare att svälja fördyringar än under extrema omständigheter. Vi lever i dag under extrema omständigheter och det saknas pengar. Det saknas väldigt mycket pengar i den åländska kassan. Allt kommer att behövas på sitt sätt, antingen för att vi ska genomleva den arbetslöshet vi just nu har eller hur vi ska sedan ska kunna återstarta samhället efter pandemin. Mot den bakgrunden tycker jag att det är rimligt att något får vänta för att man i stället ska koncentrera sina krafter på någonting som är nytt, som vi aldrig har sett förut och som faktiskt kan göra stor skillnad för vår besöksnäring och för vår eget identitetssökande.


  • Tack, herr talman! Jo, jag delar till mångt och mycket den känsla som ledamoten Josefsson uttryckte i sin insändare angående att någonting inte riktigt stämmer. Vi nya som kom in i lagtinget från arbetslivet vill jobba lösningsfokuserat och jobbar med sakfrågor. I mångt och mycket pratas det om vad som har hänt för fem, åtta och tio år sedan och man vill komma framåt. Ändå så kan jag tycka att man behöver hantera politiken inom de givna verktyg som finns, men de alternativen lyser med sin frånvaro just nu. Det är inom parlamentarismens ramar som vi håller oss. Det gäller att kunna tänka två tankar i huvudet samtidigt, precis lite samma som den ekonomiska politiken runt Bomarsund. Man behöver tänka långsiktigt ekonomisk satsning och vad nettot landar på, samtidigt som man också behöver ha den akuta kortsiktiga ekonomiska analysen med sig. Långsiktighet kräver två tankar i huvudet (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Ledamoten Påvals föregår med gott exempel här. I en replik så för man ett resonemang som avslutas med en form av fråga som andas en god ton och en nyfikenhet till det som ska bli svaret. Jag har lärt mig väldigt mycket av ledamöterna Josefsson och Mattsson, för de har faktiskt kommit med en ny form av perspektiv i lagtingsarbetet. Man lyssnar faktiskt till den andra sidans argument på ett sätt som känns fräscht och nytt och där tror jag att vi har mycket att lära både av dem och av ledamoten Påvals. Tack för det!


  • Tack, herr talman! Jag ska inte heller säga att vi står här med svaren på frågorna. Precis som Josefsson gjorde i sin insändare så presenterade han inte heller ett svar på den här frågan. Jag tycker faktiskt att det är på sin plats i och med att det svaret ska komma från lagtingets. Det svaret ska jobbas fram tillsammans av alla i lagtinget. Precis som har nämnts tidigare så har det efterlyst långsiktighet och långsiktigheten hittar man i kompromisserna sinsemellan, tror jag, oavsett om det är inom regeringsblocket eller om det är i hela parlamentet. Precis som det nämndes i replikskiften i mitt eget anförande under förra veckan så handlar det mycket om en attitydfråga. I slutändan kommer det ner till person. Det pratas mycket gott utanför plenum sinsemellan personer. Det finns mycket lösningsfokus, det rings sinsemellan och i mångt och mycket som ny så känner man att man kanske är lite utanför den informella sfären, men jag tycker att vi också behöver ta det tänket med hit och öppna upp (… taltiden slut).


  • Talman! Det är precis så det är. Jag kan tycka att betänkandet som vi nu debatterar i dag är resultatet av diskussioner där faktiskt alla berörda har försökt lyssna på varandra så långt som det någonsin har varit möjligt. Därför har betänkandet ett ganska starkt understöd, får man säga, i utskottet, det har ett stöd från landskapsregeringen och det är något som gynnar hela Åland. Det mynnar ut i en investering i landsbygden som man inte har gjort på många år. Sammantaget så tycker jag att det är ganska bra, det fyller upp kraven på ett slags tillsammansskap.


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Anförande | 13:42

    Talman! Jag kommer att framföra en reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 10/2020-2021 gällande landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för 2021.

    Motivering: Undertecknad omfattar inte utskottsmajoritetens förslag om att lagtinget utvidgar fullmakten för Bomarsunds besökscentrum med 575 000 euro. Ett enigt finans- och näringsutskott och lagting fastslog så sent som i budgeten för 2021 att ramen för projektet är 2,8 miljoner euro.

    Utgående från nuvarande ekonomiska situation, där landskapsregeringen redan måste låna för att hålla igång driften, så måste en bättre budgetdisciplin vara rådande i all hantering av landskapets medel. Landskapsregeringen har heller inte visat på vilka prioriteringar man tänker göra för att de nya årliga driftutgifterna om flera hundratusen för besökscentret ska rymmas inom givna ramar och en långsiktigt hållbar ekonomi.

    Med anledning av ovanstående så föreslår vi att lagtinget vidblir den av lagtinget i budget för 2021 antagna fullmakt om 2,8 miljoner euro för besökscentret i Bomarsund, samt återkommer till lagtinget och presenterar hur de nya årliga driftskostnaderna ska finansieras. Mariehamn den 23 mars Lars Häggblom och Jörgen Strand.

    Talman! Jag föreslår att reservationen tas till omröstning.


  • Jag ber att få understöda ledamot Häggblom.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 13:44

    Talman! Ombyggnaden av Eckerö post och tullhus ska, enligt landskapsregeringens förslag, förverkligas senare. Den helheten, enligt tidigare beslut, hade som avsikt att utveckla en turistattraktion; en gästbostad, ett café och ändamålsenliga och tillgängliga utställningsutrymmen för det åländska konsthantverket. Man menar att det fortsättningsvis är önskvärt att slutföra det här projektet, men man väljer av budgettekniska skäl att skjuta upp förverkligandet.

    Det betyder att man har byggt två ben, men stoppar vid kroppen. I helheten skulle delarna stöda varandra, en fin utställning som lockar besökare och kunder till denna fina byggnad, till caféet och till Eckerö. För dagskryssarna som kommer med Eckerölinjen är post och tullhuset ett perfekt beläget besöksmål.

    För att vara tydlig; det som återstår är i stort sett att bygga en hiss för att göra utställningsutrymmena i övre våningen tillgängliga för alla - en viktig och prioriterad policy för landskapsregeringen att tillgängliggöra våra besöksmål - samt att bygga om nedre våningen så att de små rummen kan omvandlas till vettiga utställningsutrymmen.

    Det har framkommit under höranden att det finns externa aktörer som vill utnyttja möjligheterna att utveckla nya aktiviteter och arrangemang vid post- och tullhuset men som börjar förlora förtroendet för att projektet någonsin ska avslutas.

    Utskottet konstaterar helt riktig i betänkandet vikten av turistiska satsningar för att stimulera besöksnäringen. Rederierna och turistbranschen efterfrågar dem. Ändå väljer majoriteten att skjuta upp projektet nu, i sista sekund, i någon slags missriktad räkneövning för att man måste in i fastighetsverkets välfyllda kassa och balansera för att ett annat projekt blivit dyrare. Det är inte logiskt med beaktande av turismnäringens akuta behov av stöd, och det är slöseri med pengar att avbryta ett projekt som bedöms ha positiva effekter både på verksamheten och besöksnäringen.

    För projektet som helhet - om man inte ändrar sig och tänker att vi gör inte det där heller - så blir det dyrare att göra på det här sättet, att avbryta och sedan starta upp igen i en odefinierad framtid. Det kan också leda till minskade intäkter för fastighetsverket i form av hyresintäkter, om lokalerna inte är ändamålsenliga för den planerade verksamheten.
    Hade landskapsregeringen gjort bedömningen att man inte vill ha den här förändringen, man vill inte ha hissen och man vill inte slutföra det här projektet som man har jobbat med över flera mandatperioder, då hade jag förstått att man nu avbryter, men det är inte det man säger. Man säger att man ska skjuta på något som är en investering för turistnäringen.

    Med anledning av detta har jag reserverat mig mot beslutet och föreslagit att färdigställandet av Eckerö post- och tullhus återinförs i fastighetsverkets investeringsplan och förverkligas som det var tänkt. Kort sagt: sluta slösa och bygg färdigt!
    Jag aviserar att jag kommer att föra det till omröstning. Tack, talman!


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Anförande | 13:48

    Herr talman! Centerns lagtingsgrupp är övertygad om att trots stängda gränser är tidpunkten rätt satsa på besöksnäringen och det fokus har denna tilläggsbudget. Budgeten innehåller en utökad ram på fullmakt för ett besökscentrum i Bomarsund till en summa av 575 000 euro och en större satsning på marknadsföring där Visit Åland föreslås få 300 000 euro för att tillsammans med rederierna ha möjlighet att strategiskt kommunicera och marknadsföra Åland inför sommaren 2021.

    I samband med det seminarium som landskapsregeringen arrangerade i början av mars berörande besöksnäringen framkom att det finns ett stort behov av utökade medel till marknadsföring för att stärka Ålandsbilden ytterligare inför säsongen och samtidigt kommunicera att det är tryggt att komma hit.

    94 % av alla turister som reser till Åland kommer med de stora färjorna. Undersökning visar att färjorna är en flaskhals då människor är rädda för coronasmitta. Med anledning av pandemin anger hela 54 % av undersökningens deltagare att de undviker att resa till Åland med färja. Centerns lagtingsgrupp har också noterat att Åland i fjol hade en mycket god synlighet i storstadsregionerna på finska sidan. Visit Åland var på alerten och fick tillgång till många av de då avbokade reklamplatser som blev pga. rådande reserestriktioner inför sommaren 2020. Fjolåret var, trots berömvärd synlighet och marknadsföring, mycket kämpigt för turistbranschen. Enligt ÅSUB minskade det totala antalet inresande till Åland med 67 % 2020. Fjolårets inresande var 680 000 personer vilket kan jämföras med drygt 2 miljoner 2019. Flertalet turismundersökningar visar på att närturism och naturturism är trender som nu toppar listan samt att gästerna anger att de gärna kommer med egen bil och bor i stuga. Bara vi får gästerna att kännas sig trygga att gå ombord på färjan torde Åland vara ett intressant resmål för gäster från Finland.

    Med den bakgrunden finner Centern otänkbart att inte hjälpa turismnäringen med extra marknadsföringsstöd och tycker därmed att 300 000 euro till Visit Åland är välmotiverade medel i denna stund. Centern ser framemot ett effektivt samarbete mellan Visit Åland och rederierna för att få största möjliga synlighet för Åland inför sommaren och hösten. Lagtingsgruppen poängterar även att samarbete med de lokala markandsföringsbyråerna är att föredra, det skapar sysselsättning för flera lokalt. Det är även viktigt att få influenser och annan press utifrån att skriva om Åland som ett högkvalitativ och tryggt resmål.

    Bomarsunds besökscentrum har planerats sedan 2008 och nu, två mandatperioder senare, lagom till självstyrelsens 100 års firande är tiden mogen för att sätta spaden i marken och börja bygga. Samtidigt är smittskyddslagen i kraft, Ålands gränser är stängda och pandemin har träffat Åland rakt i hjärtat, lamslagit hela vår sjöfart och besöksnäring. Frågan som vi då ställer oss, är det rätt att i denna situation godkänna en ökad fullmakt och dra igång projektet med förverkligandet av Bomarsunds besökscentrum?

    På den frågan svarar Centerns lagtingsgrupp; ja, det är det. Det är såklart inte bra att kostnadsramar överskrids men i det här fallet har vi valt att se nyttan med besökscentret som vi bedömer är större än merkostnaderna. Denna slutsats stöds av en överväldigande del av lagtingsgruppen som samtidigt understryker vikten av investeringar på hela Åland. Vi har analyserat orsakerna till kostnadsöverskridningen och väljer därefter att stöda den utökade ramen. Vi tycker i det stora hela att fastighetsverket gör ett professionellt och framåtinriktat jobb som är bra för hela Åland. Verket har nu hunnit fylla fem år och därför är det dags att granska hur det blivit och vad som kan göras ännu bättre. Mot den bakgrunden stöder vi utskottets betänkande till den delen.

    Det är viktigt att det planerade byggprojektet kommer igång och kan färdigställas till 9 juni 2022. Ju fler aktiviteter man kan koncentrera på en och samma plats desto mer attraktiv blir den historiska platsen. Turismen är en näring med stor potential som genererar nya arbetsplatser, inflyttning och breddat skatteunderlag över hela Åland. Vi ingår sedan årsskiftet i ett nytt ekonomiskt system där befolkningsutveckling och sysselsättning är ännu viktigare parametrar än tidigare varit. Därav menar Centerns lagtingsgrupp att nu om någonsin måste vi våga satsa och färdigställa besökscentret i Bomarsund. Det skapar långsiktighet och kommer att ge ringar på vattnet.

    För alla vi som är unga idag blir besökscentret också en viktig länk till att förstå vår historia. Det går inte att bortse från att den ryska tiden förändrade väldigt mycket av det som fram tills idag utgör Åland. Denna del av historien, som är både spännande och internationell, är överraskande frånvarande i vår vardag. Vi behöver förstå historian både för vår egen identitets skull och för våra besökares förnöjelse. Det är win-win och ett framtidsinriktat sätt att fira när vårt Åland fyller 100 år.

    Centerns lagtingsgrupp noterar även finans- och näringsutskottets skrivningar i betänkande gällande fullmakter i allmänhet, att det för närvarande råder osäkerhet när det gäller användningen av fullmakter och att det är av största vikt för såväl förvaltningen som de politiska organen att detta klarläggs. Detta är en god analys som lagtingsgruppen understöder och poängterar vikten av långsiktiga och hållbara beslut som kan hålla över mandatperioder.

    Talman! Bästa lagting, låt oss nu äntligen förverkliga visionen om ett besökscentrum i Bomarsund. Inom Centern betonar vi sparsamhet och måttfullhet med allmänna utgifter. Trots det får vi inte bli ängsliga för att investera i framtiden. Bomarsunds besökscentrum är en satsning på landsbygden som under många år framöver kommer berätta den historia som gett oss vår självstyrelse, vår identitet och vårt egensinne. Åland är ett attraktivt besöksmål, bara restriktionerna lättar och gränserna öppnar i sinom tid och det måste vi bara fortsätta tro på. Tack, talman!


  • Jag tycker att ledamoten Mattsson har rätt i att man ska sluta vara ängslig och satsa framåt. Vi har sett alltför mycket ängslighet. Jag ska återkomma till det i mitt anförande.

    Nu har både ledamoten Pettersson och ledamoten Mattsson hållit brandtal om Bomarsund. Jag höll dem för tio år sedan här i salen och jag trodde att vi kommer att få ett besökarcentrum i Bomarsund färdigställt under jubileumsåret.

    Men jag tyckte ledamoten Mattson sade att delar av hennes lagtingsgrupp kommer att stöda och vi vet att vi har en reservation från både Obunden Samling och Moderaterna. Behöver man bli orolig för att det inte finns majoritet för de här pengarna till Bomarsund?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:56

    Jag säger som så, jag vågar inte stå och svara på din fråga, som sagt vi hade en överväldigad majoritet och vi tycker att det här är en fantastiskt satsning på landsbygden. Detta kommer till omröstning sedan och då får alla avgöra sitt beslut helt enkelt.


  • Med tanke på hur erfarna ledamöter ni har i Centern så kanske man skulle kunna gå igenom parlamentarismens principer. Där utgår man ifrån att majoriteten kommer till lagtinget med beslut man vill fatta och sedan fattar majoriteten besluten och det brukar vanligtvis hålla ihop.

    Jag är lite förvånad efter alla tal om enighet och samförstånd och så kommer man med ett förslag som tydligen inte ens har stöd i majoriteten. Är det så som man ska förstå det här, att det hänger på oss här i oppositionen om vi får besökarcentrum i Bomarsund efter alla dessa brandtal?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:57

    Det här tydliggör väl en del av den komplexa tid vi lever i och hur det ser ut framåt. Det är extremt svåra tider. Vi måste ju våga tro på framtiden helt enkelt, vilket jag avslutade mitt tal med. Parlamentarismen är en viktig del. Jag tror, som sagt, att omröstningen kommer att visa hur det här kommer att sluta. Men jag personligen kommer att rösta för att det här centret kommer att godkännas och förverkligas. Jag tycker att det är en fantastisk satsning på landsbygden.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Jag håller i mångt och mycket med om det som ledamot Mattsson tog upp gällande besöksnäringen. Det jag inte däremot håller med ledamot Mattsson om, det är just kanske den här samhällsekonomin.

    I december så var ledamot Mattsson och jag själv med i finans- och näringsutskottet där vi skrev bland annat följande: "Landskapets ekonomiska situation tillåter inte att de totala offentliga utgifterna ökar. Nu krävs det politisk samling". Vi har sett kanske allt annat än politisk samling kring den meningen. Varför ska just det här projektet få öka med nästan 600 000 euro? Ska det alltid finnas en hjärtefråga som respektive ledamot lite kan få hålla för sig själv och ha det som heligt? Då når vi aldrig en ekonomi i balans.


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 13:59

    Jag får väl referera tillbaka till finans- och näringsutskottets ordförande. Det här projektet, vilket vi fick höra också, blir dyrare om man inte vågar satsa på det nu. Jag ser det som väldigt viktigt att det satsas på nu, för det kommer också att ge intäkter på lång sikt för Åland och goda ringeffekter. Så det beror på hur man ser på saken.


  • Tack, talman! Det resonemanget kan man föra kring allting. Vi skulle få en ännu sundare åländsk befolkning om vi skulle tillsätta ännu fler speciallärare, skolcoacher och ungdomsmottagning. Vi kunde dra den parallellen till allting, om vi skulle höja stödnivåerna till vårt näringsliv och till Kraftnät Åland etc. så skulle det generera någonting positivt om ett eller ett antal år. Men när ekonomin är begränsad så riskerar vi ju faktiskt att vi lånar oss till att sköta vår drift, vilket i förlängningen skadar alla våra sektorer; besöksnäring, attraktionskraft, utbildning och allt.

    Frågan som jag ställde i min första replik var; när ska vi följa finans- och näringsutskottets betänkandet när det gäller den ekonomiska politiken och när ska vi inte göra det?


  • Ledamot Liz Mattsson (C) Repliksvar | 14:00

    Det här är ju stora och komplexa frågor och hur man analyserar dem. I det här fallet anser jag och min lagtingsgrupp att det här är ett projekt som går i linje med det som finans- och näringsutskottets betänkande sade, att vi också ska satsa på sådana typer av projekt som faktiskt kan skapa framtidstro, sättas igång fort och är förberedda. På det sättet går det i linje med det. Det illustrerar väl kanske lite det som är så svårt och komplext i politiken och som kommer fram. Vad ska vi prioritera? När gör vi det? Det är ju det som hela vårt jobb går ut på. Så det är väl svaret på den frågan.


  • Talman! Tilläggsbudgeten är tunn och innehåller en handfull ärenden, men diskussionerna har varit stora och viktiga. I betänkandet påpekas det som borde vara självklart. Ekonomin kommer att vara i fokus under en lång tid framöver och därför är det av central betydelse att viktiga basuppgifter som likviditet och fördelningen av pandemimedlen och stöd redovisas i samtliga kommande tilläggsbudgetar.

    Det skulle dessutom ha varit på sin plats att lagtinget kunde haft en diskussion kring de aktuella ramarna som nu skickas ut till avdelningarna och underlydande myndigheter. Ramarna och deras eventuella följdverkningar diskuteras nu på avdelningarna inom underlydande myndigheter, i ledare, i insändare på sociala medier och runt diverse kaffebord, ja överallt utom i lagtinget, vars främsta uppgift är att stifta lagar och fastställa budget. Vi lever i märkliga tider på väldigt, väldigt många sätt.

    Talman! Det omfattande arbetet med att upphandla och reformera kollektivtrafiken pågår för fullt. Det är säkert en korrekt bedömning att genomföra ett så kallat förhandlat förfarande när det gäller att upphandla busstrafik där det inte har funnits kollektivtrafik tidigare, så att det finns flexibilitet och handlingsutrymme. Mycket viktigt är det att man inte fullständigt låser sig i tio år i lösningar som ingen vill ha och som bara blir kostsamma. Att göra en medborgarundersökning och ta reda på hur man vill ha trafiken är klokt och viktigt för att försöka undvika de allra värsta fallgroparna.

    Infrastrukturministern lyfte givande av fullmakter i tilläggsbudgetens remissdebatt. Det är en mycket, mycket viktig diskussion. Utskottet skriver att det finns en osäkerhet när det gäller användningen av fullmakterna. Det är en fråga som behöver klargöras och den har blivit akut eftersom vi numera vill ge långa kontraktstider för att ge förutsättningar till näringslivet och därmed ge näringslivet möjligheter att göra investeringar. Det handlar ofta om investeringar som har stor betydelse för miljön. Vi pratar om elbussar och vi kommer att prata om elhybridfärjor. Var och när ges en fullmakt? När ingår man en förbindelse? Är det när man går ut på upphandling eller är det när man skriver avtal? Vi vet alla att det inte är tillåtet att pröva marknaden och man ingår en förbindelse när man går ut på upphandling. Det är något som alla behöver förstå. Jag anser att lagtinget borde ha en intern fortbildning både när det gäller fullmakter och när det gäller olika upphandlingsmetoder.

    Talman! Den stora frågan har varit Bomarsunds besökscentrum. Det är ju precis på det viset att landskapsregeringen har ingen egen majoritet för Bomarsunds besökscentrum. Man behöver oppositionen i den här frågan. Bomarsunds besökscentrum är en fråga som har drivits under många år. Det har också varit väldigt många personer som har engagerat sig med hull och hår i de liberala leden. Hela Bomarsundsområdet har en stor potential och besökscentret kommer att bli fantastiskt fint och unikt. Trots det tycker jag att det finns substans i reservationen. Det skulle ha varit angeläget och förtroendefullt om landskapsregeringen hållit i frågan med fast hand och faktiskt hållit ramarna. Det här blir en trist och lite nedslående debatt.

    Det kommer också att ställas tuffa krav på utbildnings- och kulturavdelningen som måste hålla ramarna för driften, för utbildnings- och kulturavdelningens drift som helhet. Utskottet haft ett omfattande hörande med fastighetsverket, med rederierna och med turistbranschen. Det finns mycket oroande signaler samtidigt som det finns en imponerande seghet och kämparanda. De extra marknadsföringsmedlen kommer att komma väl till pass. Inkommande sommar är avgörande på många sätt och därför måste landskapsregeringen ta sig en allvarlig funderare på hur och på vilket sätt man kommunicerar med omvärlden. Det finns en omfattande kritik i det åländska samhället att landskapsregeringen genom sin kommunikation försvårar för näringslivet och turismen.

    När det gäller landskapets framtida investeringar anser Liberalerna att de investeringar som ska prioriteras framöver ska vara investeringar som minskar budgetslitaget, minskar driftskostnaderna men också investeringar som ökar tillväxten och turismen. Hörande till den delen har varit entydigt. Allt som är nytt för turismen är positivt och bra. Bomarsunds besökscentrum är en fantastisk hundra års present och stärker också turismen.

    Det finns också fina planer när det gäller post och tullhuset, att förnya utställningsutrymmena och öka tillgängligheten. Hela området håller på att få en nödvändig ansiktslyftning. Det verkar dock som att det finns lite olika åsikter om, hur och på vilket sätt man ska genomföra den sista delen av projektet. I det här läget prioriteras Bomarsund men utvecklingen av post och tullhuset måste också fortsätta.

    I sammanhanget är det värt att lyfta fastighetsverkets strukturella och metodiska arbete tillsammans med utbildnings- och kulturavdelningen. Man ger nu också Kastelholmsområdet en ansiktslyftning. Man satsar också där på tillgänglighet, man renoverar bryggor och gör hela området mer attraktivt.

    Det finns också fina planer när det gäller att fräscha upp fantastiska Lemströms kanal. Steg för steg rustar man också upp naturreservat och vandringsleder. Alla de här projekten gör Åland till en trevligare plats att bo på för oss ålänningarna men det stärker också turismen.

    Slutligen, talman, landskapsregeringen måste ta ansvar och visa riktningen. Hur ska vi hantera ekonomin? Hur ska vi hantera sysselsättningen och arbetslösheten? Vi har företagare som går på knäna. Turismsektorn är ytterst orolig. Vad finns det för besked till kommunerna? Vad finns det för framtidstro när det gäller investeringar i skärgårdstrafiken? Vad har landskapsregeringen för reformagenda? Det finns stora för stora förväntningar och många, många frågor som nu måste få tydliga svar. Vi väntar på omställningsbudgeten. Tack.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Sjögren har ju också suttit med i finans- och näringsutskottet har jag förstått under den här behandlingen och säger att det inte finns en majoritet för att stöda Bomarsunds besökscentrum utan att oppositionen kliver in. Är det här verkligen så? Håller vi på att äventyra slutförandet av Bomarsunds besökscentrum?


  • Talman! Så uppfattar jag saken. Det får vi ju inte svart på vitt före vi genomför omröstningen. Men min uppfattning är den att skulle man bortse från oppositionen så skulle inte landskapsregeringen ha en majoritet.


  • Jag måste nog såga att det blir lite konstigt att sitta här och höra på alla dessa utläggningar om långvariga politiska överenskommelser som ska hålla över tid när majoritetsblocket inte ens majoritet för att föra detta viktiga projekt till slutförandet, som har varit under många, många mandatperioder. Jag hoppas att Liberalerna i alla fall står kvar vid det här projektet och ger det sitt fulla stöd för.


  • Ja, talman, jag uppfattar ju nu att det finns en majoritet för besökscentret. Men skulle man renodla det så det är ju landskapsregeringen, enligt parlamentarismen, som för fram projekt och som lägger fram en budget. Skulle man bortse från oppositionen eller skulle oppositionen rösta nej så har inte landskapsregeringen en egen majoritet. Det är min uppfattning, men det återstår att se hur röstsiffrorna blir. Med hjälp av Liberalerna och Socialdemokraterna så kommer Bomarsunds besökscentrum att förverkligas, det är min uppfattning just nu.


  • Tack, talman! Tack för ett fint anförande vicetalman Sjögren. Jag tycker att det är svårt att säga hur folk i denna sal kommer att rösta så det ska jag avhålla mig ifrån att spekulera kring.

    Men jag kan lyfta det som jag vet att är fakta. Jag tycker att det är på sin plats att säga tack för att man från liberalt håll faktiskt väldigt tydligt har stött tanken på att skapa ett Bomarsunds besökscentrum över tid och det tycker jag att är värt att lyfta fram i det här sammanhanget. Att vi har nått så här långt så är inte ett resultat av en människas agerande, utan det är många som förenat sina krafter för att vi nu ska stå på tröskeln till att förverkliga det. Så tack för det långsiktiga och målmedvetna arbetet!


  • Talman! Jo, jag hör till dem som alltid stött Bomarsunds besökscentrum. Det kanske finns några här i salen som alltid haft en rak linje när det gäller det. En annan är ledamot Camilla Gunell och Viveka Eriksson som lantråd. Inte under den senaste mandatperioden men gången före jag var i landskapsregeringen då var allt klappat och klart också. Men då genomfördes det inte heller så det har varit många rundor. Jag tror på ett besökscentrum i Bomarsund. Jag tycker att Bomarsund är fantastiskt, precis som jag tycker att post och tullhuset är fantastiskt. Vi har många sådana här pärlor. Därför så ville jag lyfta upp utbildnings- och kulturavdelningen och fastighetsverket som metodiskt nu gör ansiktslyftningar som inte är jätte kostsamma. Så håll i post och tullhuset också ledamot Pettersson!


  • Tack, talman! Sedan skulle jag också vilja lyfta det som vicetalman Sjögren nämnde kring fastighetsverket och vikten av att de nu ges möjligheter att fortsätta det arbete som har inletts på ett lovande sätt tycker jag. Ingenting är väl färdigt efter bara fem år, fastighetsverket har funnits i fem år så här långt och det finns säkert saker man kan göra annorlunda. Men de exempel som vicetalman Sjögren nämnde när det handlar om att snygga upp vår Ålandsbild så är fastighetsverket väldigt väsentligt.

    Jag tycker att det är bra att ni nämnde Lemströms kanal som kunde vara en skatt i vårt båtliv och i vår vardag, men som ännu inte har blivit det. Jag hoppas verkligen att det arbete också går vidare liksom annat som jag tycker att de har fått ordning på, inte minst fasaden till detta lagtingshus som börjar bli spektakulär vacker just nu.


  • Ja, Lemströms kanal är också en av de pärlorna. Det finns ju planer i fastighetsverket att snygga upp hela området och eventuellt bygga ett café som man kunde hyra ut. Jag tycker att fastighetsverket känns modernt och fräscht. Jag tycker att de har goda tankar. Jag tycker också att det faktiskt kanske är helt på sin plats att man gör en utvärdering. Jag tycker att vi är urusla på det. Vi genomför reformer och så gör vi inte utvärderingar och ser vad vi kunde ha gjort bättre heller vad man behöver göra för att utveckla verksamheten ytterligare. Så jag lyfter på hatten för fastighetsverket. Jag tycker att de är mycket kompetenta och bra på alla sätt och vis. Jag tycker att det är en sak som driver Åland framåt och det finns goda och moderna idéer.


  • Tack, herr talman! Tack till ledamot Sjögren. Det var ett intressant och bra anförande. Jag tycker att vi har en stor konsensus här i salen vad gäller fullmakter. Landskapsrevisorn påpekade också i sin berättelse här problematiken med fullmakter och hanteringen av dem, så här må vi jobba vidare.

    Tilläggsbudget 1 togs ju fram i brådskande ordning på grund av att man ville ha igång dels Bomarsund och pengar till näringslivet, dessa 300 000 till Visit Åland.

    Men man kommer lätt in på omställningsbudgeten märker jag i de här diskussionerna och den ska vi återkomma till i ett senare skede. Det har ju efterfrågats från oppositionen ramar för framtiden. De ramarna jobbar regeringen med nu och vi har lagt fram till avdelningarna att jobba vidare med dessa.


  • Talman! När det gäller fullmakter och det som gör att det har blivit så mycket mer komplicerat, det är ju de här långa kontraktstiderna som vi har. Det har ju funnits helt politisk konsensus att vi ska ha långa kontraktstider till exempel i skärgårdstrafiken och i kollektivtrafiken för att privata näringsidkare ska våga göra sina investeringar. Det finns någon slags myt när det gäller till exempel skärgårdstrafiken och elybridfärjan att det inte fanns fullmakter. Det fanns fullmakter, absolut. Man röstade till och med i lagtingssalen om de här fullmakterna. Min uppfattning är den att vi skulle nu också, lite till gemene man och kvinna, behöva utbilda oss i de här fullmakterna just när vi ger så här långa kontraktstider och det ingår stora investeringar för företagen.


  • Vi är fortfarande överens.


  • Talman! Fint. Finansministern får väl ta sitt ansvar på den där andra sidan och jag kommer att ta mitt ansvar på lagtingssidan och efterhöra om vi kanske också kunde ha någon fortbildning på lagtingssidan när det gäller fullmakter. Vi får diskutera vidare när omställningsbudgeten kommer.

    Men nog måste ju finansministern hålla med om att man diskuterar ramar och ramarnas konsekvenser överallt i hela det åländska samhälle utom här i lagtingssalen. Det är en av lagtingets två huvuduppgifter att fastställa budget. Det skulle ha funnits möjlighet att föra ramarna hit i salen också och fått en första diskussion, sedan är det landskapsregeringen som sitter i förarsätet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 14:19

    Tack för ordet, herr talman. Jag vill också tacka ledamöterna Liz Mattsson och Jesper Josefsson för att ni också faktiskt vill jobba för breda parlamentariska överenskommelser. Jag tror att jag har myntat det begreppet i det här lagtinget och har jobbat för det under många, många år. Men jag har blivit lite besviken på senare tid för de visar sig inte riktigt vara hållbara. Just i den här stunden så känner jag mig nästan chockerad över det faktum att man nu inser att majoriteten för fram Bomarsunds besökscentrum för att slutföra ett projekt som har varit på gång i 15 års tid och inte ens har majoritet för ett sådant förslag. Det är inte parlamentarism. Jag tycker att vi skadar självstyrelsen om vi gör parlamentet på Åland till ett kommunfullmäktige. Vi är inte det. Men det saknas uppenbarligen en mognad för att kunna hantera den här typen av frågor. Varför? Någon slags, som jag ser det, missriktad omsorg om ekonomin. Jag menar den som inte satsar, den får heller ingen tillväxt i ekonomin. Jag tycker att det är en självklar sak att detta måste slutföras. Jag förstår absolut inte vilka argument som ens skulle kunna föranleda ett annat sätt att tänka.

    För den som inte trampar gaspedalen i botten nu, den går bakåt. Det säger riksdagsledamoten Joakim Strand i dagens Hufvudstadsbladet. Han menar då förstås den framgångsrika energi- och teknologisektorn i Vasa som har en marknadspotential på 300 miljarder per år. Vasaföretagen ABB och Wärtsilä är med och tävlar för att Finland och Vasa ska bli den plats där man tillverkar batterier till mobiltelefoner och alla möjliga bilar och elektronisk teknologi och att man ska leda den här utvecklingen på världsmarknaden. De som inte trampar gaspedalen i botten blir efter och det gäller många, många områden och inte bara den här teknologisektorn. För man vet att ska man lyckas så måste man vara bäst och man måste också kunna samarbeta mellan privat sektor och offentlig sektor om innovationer om man ska nå någonstans. Det är ju en positiv sak att det sker sådana händelser och att små orter nu kan tävla med innovationer. Han säger också att nu finns det ingen plats för byapolitik utan nu måste landslagströjan på om man ska klara en sådan här utmaning. Samma är det väl kanske för oss här på Åland. Åland United tröjan på om man ska kunna nå någonstans!

    På många andra avlägsna orter runt omkring oss kommer det också fantastiska nyheter. Norrbotten, som var på nyheterna igår, växer och behöver inflyttning till över 10 000 nya jobb för jättesatsningar i grönt stål, ett fossilfritt järn och stål som kommer att revolutionera hela stålindustrin. Hela regionen växer så det knakar. Nu behövs det allt; tekniker, lärare och vårdpersonal. Nästa nyhet handlar om vindkraftsnäringen som också växer i Sverige och där utbildar Marcus Måtar tekniker inom vindkraft. Nya människor får jobb i klimatarbetets spår. En tredje nyhet är den cirkulära ekonomin där man i Sverige har fått fram ett nytt material: Viscose Filament på grund av att man omvandlar gamla bomullskläder till en textilinnovation.

    Det händer mycket saker runt omkring oss och alla dessa trampar på gaspedalen och vi bromsar. Jag tror faktiskt att det är det vi gör just nu på Åland, vi går bakåt och majoriteten i det här lagtinget trycker medvetet på bromsen i stället för på gasen. Vad är vi tillräckligt offensiva på i dag här på Åland? Vi satsar ju inte någonting på någonting.

    Den här krisen kan ju faktiskt vara en möjlighet. Varför går annars Amerikas president ut med Build Back Better programmet, Bidens jobb med ekonomisk Recovery Plan? Det är en helt ny ekonomi, ett helt nytt sätt att tänka på klimat och social rättvisa. Varför pumpar EU in 1,8 biljoner? Jo, därför att man vill bygga en ny värld med nya syften, med någonting bättre. Det är ofattbara pengar.

    För en vanlig människa och en vanlig åländsk politiker så är det ju förunderligt, hur kan det ena dagen vara så att det finns ingenting att spendera på någonting och nästa dag finns det ofantliga pengar att satsa? Det är ganska intressant.

    I Storbritannien, som i princip har kört ner sin nationella hälso- och sjukvårdsservice, så går det inte att kasta miljoner på den nu under Covid-19 krisen därför att man har en struktur som man har malt sönder. Det hjälper inte med pengar i det här skedet.

    Men så har det kanske varit i alla tider. Det har varit fattigt i många länder, men när man ska ut och ta en risk, när man ska ut i krig eller någonting dylikt då har det alltid trollats fram enorma resurser. Så det är lite hur man tänker, hur man prioriterar och vad man vill.

    Jag tycker att det är viktigt att konstatera att Covid-19 krisen ger oss möjligheter nu till en ny återuppbyggnad av ett nytt samhälle. Vi måste börja prata om hur vi vill att det ska se ut. Det kan inte vara så att vi ska gå tillbaks till det gamla, till det gamla där det är åtstramning, nedskärning och kraftig nedbantning av den offentliga sektorn. Är det detta som vi har lärt oss av den här tiden? Sådana röster hörs nu också överallt; "när ska vi återgå till det gamla, till det gamla normala?" Jag tror att vi alla vill ha tillbaka det normala när det gäller sjukdomen, men det här är ju en möjlighet att gå vidare. Det var det som hände med The New Deal i USA på 1930-talet där Keynesianism föddes i spåren av krisen. I dag lever vi i en värld som är ännu mer integrerad och en ekonomi som också är det.

    Kan man inte tänka sig att Åland skulle kunna vara en del av en mera framträdande skola i sin syn på ekonomin? Vågar man tänka den tanken? De här strömningarna kommer ju inte från mig, utan de kommer överallt från hela världen; från World Economic Forum, från Davos, från den internationella valutafonden, från USA:s nya regim, från EU, från Finland, Sverige och Tyskland.

    Jag skulle vilja ha en större debatt och större tankar om ekonomin än att sitta och diskutera om vi ska satsa eller inte på Bomarsunds besökscentrum. Det är självklart, den satsningen är i princip byggd redan. Vi måste gå vidare nu med lite större projekt. Det är klart att det är risker. Men den som heller inte riskerar någonting så kan inte heller få någon tillväxt i samhällsekonomin. Den tankesmedjan tycker jag nu det är dags för. Låt inte en panikartad rädsla för lån slå sönder alla konstruktiva tankar på vad som verkligen kunde hjälpa Åland framåt.

    Pengar är ju ett redskap. När vi nu stöder företagen så kan man ju också kräva saker samtidigt. I Tyskland krävde man att stålindustrin blev mer klimatanpassad för att få offentliga stöd. I Danmark bestämde man att inga företag med sina hemvister i skatteparadis skulle få komma i åtnjutande av de statliga stöden.

    Ja, det här var kanske färdkost för nästa budget, men jag tror att det är viktiga saker att tänka på, ta med sig och en annan röst i motsats till den jag hör här i lagtinget som jag tycker nu är alldeles på fel. Tack, herr talman.


  • Tack ledamot Gunell för ett väldigt bra anförande som lyfte perspektivet så som man borde göra i den här debatten som blir väldigt petig.

    Jag vill också utforska begreppet parlamentariska överenskommelser som har förekommit i den här debatten. Det är ju en god tanke, vi har parlamentarism och samtidigt så har vi ett väldigt stort behov av att hitta just den här typen av överenskommelser när vi har ett enormt arbete framför oss med att hitta balans i budgetekonomin. Man brukar oftast ta upp de negativa aspekterna om saker som tidigare har överenskommits men sedan har fallit i glömska eller inte har förverkligats. Det kan man ju alltid förklara på olika sätt genom ny information, nya förutsättningar, andra saker har hänt och nya ledamöter har kommit in i lagtinget. Hur kommer vi från det? Hur skapar vi en såpass stark ideologisk enighet i det kommande arbetet så att vi kan fullfölja det vi har sagt?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:30

    Ja, jag tror inte att det är så märkvärdigt. Jag tror att vi måste börja fungera som partier. Har man kommit överens om en sak så håller man ihop. Man är lojal mot partilinjen även om det kanske svider och kliar stundom. Man försöker hålla sig till det som man kommit överens om tidigare och inte gör utspel för att vinna val. Det är en sjuka som finns i det här yrket. Sedan så måste man vara mogen nog att klara av att både vinna makten och hantera den, och förlora makten och också hantera detta utan att falla i alltför stor besvikelse eller falla till alltför stor hybris, utan klara av att på något vis sakligt och med fötterna på jorden göra både och.


  • Tack, talman! Tack så mycket ledamot Gunell för det svaret. Jag tror att en oro från många inom majoritetsblocket, vad gäller just den ekonomiska politiken långsiktigt, är att man kommer överens om någonting men sedan när det blir val igen så kommer vissa i oppositionen, och kanske också andra, att kritisera det arbete som man har kommit överens om och försöker vinna poäng, just det som ledamoten Gunell var inne på. Man kanske hänvisar till nya förutsättningar och ny information och kanske också en släng av rädsla och oro kommer in som man vill spela på och vinna politiska poänger på. Jag tror att ledamoten är inne på någonting viktigt här. Nu mitt i den här mandatperioden är det tid faktiskt för att hitta den här överenskommelsen i den långsiktiga ekonomiska politiken vad gäller budgetramar och stora strukturella reformer. Jag tror att både majoriteten och oppositionen kommer att vinna på det.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:32

    Jag tycker att given om "tillsammans" från regeringens sida inte har varit fel. Men jag tycker att man inte har skapat tillräckligt förtroende för att göra det på riktigt. Man har kanske inte heller haft förmågan och kapaciteten att ha ett sådant ledarskap som har skapat en sådan plattform där det hade kunnat ske. Får vi fler sådana här bud som det här Bomarsundscentret så betyder det ju att "tillsammans" räcker inte ens innanför regeringsramarna och då minskar tyvärr förtroendet för bredare överenskommelser.


  • Talman! Den första som på riktigt fick upp mina ögon för den oemotståndliga berättelsen kring Bomarsundstiden var talman Roger Nordlund. Han var den första som verkligen berättade för mig. Jag fastnade rätt snabbt, för om det är något som jag alltid har kunnat begripa så är en god berättelse och vad den kan göra för folk.

    Den andra som öppnade mina ögon ännu lite ytterligare i detta projekt var ledamoten Camilla Gunell som på den tiden möjligen var minister eller kanske lantråd, där sviker mitt minne något. Med det vill jag illustrera, för jag är absolut ingen sosse snarare tvärtom, att berättelsen om Bomarsund spänner över mycket mer än bara inom olika partier och det tycker jag att man ska komma ihåg i det här läget faktiskt. Berättelsen om Bomarsund består medan partier kommer och går (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:34

    Jag ledde en arbetsgrupp under mandatperioden 2005, 2006 och 2007 och där lade vi grunden för hur Bomarsunds besökscentrum kunde utformas. Det var mycket ambitiöst. Det gjordes stora viktiga utredningar med stöd av EU-pengar som vi kunde få tag i. Graham Robins hade i princip skapat de här animationerna för hur hela fästningen såg ut. Jag tyckte också att det här var en berättelse som hade en internationell räckvidd och som faktiskt kunde finna bärighet runt om i världen. Vi studerade också olika typer av besökarcentrum i Skottland och på andra ställen för att se hur man kunde göra detta bra.

    Jag har minsann trott att det finns en uppbackning bakom det här. Det är det enda nya vi har att komma med nu vid 100 års jubileet, så det är en viktig satsning.


  • Tack, talman! Jag är helt enig i det. Jag vill försöka säga att det här materialet som togs fram då har varit med som en del i det fortsatta arbetet. Jag har läst varje ord i det och det har varit en väldigt viktig del i hur vi nu har arbetat vidare. Det är ändå ett resultat av att ganska många partier över tid har varit inblandade i det och sett nyttan av det. För det här är ingenting som man gör bara för att det är skoj att ha. Det här är något som vi gör för att kunna dra nytta av och till och med kapitalisera på den historia vi har, så har väldigt många andra länder och områden gjort också. Och handen på hjärtat, våra berättelser från Åland är inte jättemånga och ganska få av dem har internationell bärighet och det har Bomarsund. Det har jag sett med alldeles egna ögon så många gånger som jag har guidat internationella grupper i området och sett att våra berättelser håller.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:36

    Berättelsen håller nog. Frågan är nu om majoriteten håller. Det är min större oro för ögonblicket.

    Men det är klart att det här jobbet var mycket professionellt gjort med många olika experter. Det är klart att vi behöver stärka det här som besöksmål. I dagsläget finns det ju inte ens en toalett för besökarna att gå på. Det är ju en helt basal sak att få det här på plats.

    Och om fördyringen beror på att man byggt det i trä, ja men var stolta över det. Det är väl en jättebra sak som drar ner på driften för många, många år. Det är smart att göra det så och det är precis i tiden. Så låt oss nu göra det här klart en gång för alla.


  • Tack, talman! När jag lyssnade på ledamoten Gunells anförande så känns hon känns lite uppgiven mellan varven. Jag kan förstå att man har olika perspektiv när man är med och sitter på regeringssidan, på oppositionssidan och ledamoten har varit med länge i det här spelet, eller vad man ska kalla det.

    Jag som kanske ser det från ett lite annat perspektiv ser också att vi har fått en del gjort under det året som har varit. Vi har varit snabba och agila på många sätt. Vi har fixat högskolepraktikantplatser. Vi fått ett nytt landsbygdsprogram förlängt nu som jag tror att kommer att göra väldigt stor skillnad och det finns en del satsningar som ledamoten efterfrågade också. Så mycket har ju varit bra. Långsiktigheten tycker jag är otroligt viktigt också. Ledamoten inledde med långsiktiga parlamentariska överenskommelser och var besviken på det, men det beror också lite på hur länge man har varit med och vilka förhoppningar man har framåt osv.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:38

    Min analys är ju att vi är många partier som har lärt oss både oppositionsrollen och majoritetsrollen, man har gått mellan de här rollerna, båda behövs och båda är viktiga. Men det som hände under förra mandatperioden var att Mattssons eget parti Centern hamnade i opposition. Jag menar att de klarade inte av sin roll som oppositionsparti. Debatten blev för hård, för anklagande och stundom så nedlåtande så att det ni har sett av oss här, den uppvisningen finns inte i närheten av vad vi fick under de förra fyra åren. Kanske därav den lite ledsenhet över hur det kan bli i det parlamentariska systemet.


  • Tack, talman! Jag kan faktiskt inte själv säga hur det har sett ut tidigare utan jag måste försöka se framåt. Jag tycker att de satsningar som ledamoten Gunell lyfte när hon pratade om inflyttning är jätte viktigt. Hon tog Norrbotten som exempel. Jag tror att Åland har en enorm potential där om vi hittar breda parlamentariska lösningar, kanske hittar någon form av kommunikation och marknadsföring för hur vi till exempel kan få Åland till en attraktiv boplats. Det finns ju så mycket kvar att göra. Jag har valt nu att ta fram tidsperspektivet och försöka jobba mot de långsiktiga målen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:40

    Jag tror att det är jätteviktigt nu att ha en diskussion kring vilket post Covid samhälle vi vill ha. Att vi också här försöker bygga bättre än det som vi har haft tidigare, använder oss av den här krisen som en möjlighet och där vi satsar på inflyttning och attraktionskraft. Men då måste vi föra en politik också som inte bidrar till det motsatta; isolation och all forskning. Jag tror att Åland har alla chanser, men nu är det tid för allianser för post Covid, det nya Åland. Den nya gröna given.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Alla ska tycka lika. Helst ska det vara 30 stycken likriktade hjärnor här i lagtinget. Jag hoppas verkligen att det aldrig sker. Jag tycker att det är ett friskhetstecken att vi i parlamentet på Åland tycker olika är viktiga frågor. Sedan må majoriteten vinna.

    Mig veterligen var ingen emot Bomarsunds besökscentrum när årsbudget klubbades i december, 2,8 miljoner var alla bekväma med. Det som ett antal nu motsätter sig är att projektet blir drygt en halv miljon dyrare. Det är flera obekväma med, inklusive mig själv. Det handlar inte om att man inte vill gasa, utan det handlar om ekonomiskt ansvar. För det är faktiskt inte så lätt, även fast man tittar på ekonomiska möten från Davos eller följer Bidens nya ekonomiska politik och satsningar worldwide vad som händer. Vi är inget eget land. Åland har begränsade resurser och vi har en urusel ekonomi som vi har skrapat ihop långt före pandemin slog till.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:42

    Ja, för det första så förstår jag inte överhuvudtaget den synpunkten att det ska vara 30 likriktade hjärnor. Det är nog inte en sak som jag har förespråkat. Jag vet inte vad ledamoten Holmberg ville med den repliken.

    Däremot så tror jag att man tänker för kortsiktigt här kring de ekonomiska frågorna. Det hänger inte på en halv miljon till Bomarsunds besökscentrum. Det handlar om mycket, mycket större frågor och jag skulle vilja att den debatten börjar någon gång. Vad är det för samhälle vi ska eftersträva? Ekonomin är ju ett verktyg. Jag ställer motfrågan igen: Vad är det som försätter Åland i en sådan besvärlig situation så att vi i motsats till alla andra världens ekonomier måste gå i helt motsatt riktning? Svara mig på det!


  • Tack, talman! Ja, den vetskapen om att vi under en brinnande högkonjunktur som pågick i drygt tio år inte lyckades spara en cent, utan däremot skapa ett stort budgetunderskott. Att få det att låta som att vi har stått stilla och står stilla, vi har ju byggt om golfbanan, vi har haft gästhamnsprojekt, vi har byggt Pommerndocka, vi haft matprojekt och vi har byggt fotbollsplaner, idrottsarenor och sjöfartsmuseet. Vi kan göra listan jättelång. Ledamot Gunell får det att låta som att vi är på väg tillbaka till stenåldern. Det stämmer ju inte.

    Men vill ledamoten Gunell att vi går till banken och lånar för att digitalisera Åland och göra Åland till den mest digitala platsen i Norden, så jag är med på det. Men jag är inte med på att belåna ålänningarna och framtida generationer när vi tillhör ett väldigt skuldsatt land som heter Finland. Vi är beroende av finsk ekonomi. Men om vi ska låna till smarta investeringar så är jag med på det, men inte till driften, aldrig i livet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:44

    Men det är precis så, vi måste satsa och vi har satsat. Men man måste också satsa under lågkonjunktur och då kanske mer än annars. Det som har hänt, ledamoten Holmberg, är att vi har en pandemi där 10 procent av ålänningarna går utan jobb. Det är ju nu som samhället behövs, det är nu som regeringen måste vara aktiv och visst har det skett goda ting under fjolåret. Men man kan ju inte nu gå tillbaka till någon Hoover politik som man hade i USA som också bara var nedbantningar och nedskärningar i offentlig sektor. Det är nu man måste satsa framåt.


  • Talman! Jag uppfattade också att ledamoten Gunell resonerade lite så att Åland skulle vara en egen stat med de ekonomiska verktyg som där finns, alltså allt från skattepolitik, kontroll på export- och importhandelsbalanser och framförallt penningpolitiken som inte ens Finland har kontroll över. De exempel som ledamoten Gunell gav är jätteviktiga projekt. Det är precis den typen av projekt vi borde få hit, de här stora satsningarna. De kan vi ju inte få hit helt själva, utan där handlar det om goda relationer framförallt till staten Finland och det gör mig oroad med tanke på de diskussioner som till exempel förs i dagens tidningar där näringslivet har tappat tron, vad det verkar, på landskapsregeringens förmåga att hantera de relationerna. Jag vet att både ledamoten Gunell och också vi från Liberalerna har varit ytterst kritiska. Hur ser ledamoten på möjligheterna att kamma hem pengar från Finland och EU genom Finland?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:45

    För det första så måste man ju sluta håna att de lånar. Ni ska komma ihåg att vi får pengar också. Vi får till sjöfartsstödet, utan finska lånade pengar så skulle vi inte ha en båt som trafikerade hit.

    Jag tror att det finns alla möjligheter för samarbete med riket. Jag har jobbat stenhårt för det och vi har ett samarbete på Åland med både Wärtsilä och ABB och har tillgång till deras teknikkluster i Smart Energy Island projektet med Flexens osv. Vi måste stärka detta och göra Åland till ett helhetssamhälle som funkar på de här premisserna och verkligen fundera igenom hur vi med hjälp av goda vänner, med tekniskt kunnande på annat håll, kan göra vårt samhälle världsunikt på fler sätt än med Bomarsund.


  • Talman! Min analys om varför vi har den här något känsliga debatten om Bomarsund och inte den stora debatten om ekonomin är förstås för att vi i lagtinget inte får presenterat den typen av ärenden för oss.

    Frågan om ett ekonomiskt råd, en sådan motion lämnade vicetalman Sjögren för ett år sedan. Förslaget har också väckts från vicetalman Nordlund från majoritetsblocket. Ledamoten Gunell resonerar i samma riktning. Man borde ha en långsiktig ekonomisk strategi som stora delar av det åländska parlamentet kan ställa sig bakom. På de här två åren som den här landskapsregeringen kommer att sitta kvar så kommer man inte att lyckas med det man vill åstadkomma, utan det viktiga är att man skulle få in det långsiktiga. Jag håller med om, precis som i tidigare replikskiften med ledamoten Holmberg, att de behövs väl riktade mål med stort och starkt förtroende bakom och sedan behövs också förstås inbesparingar i viss mån.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:47

    Ja, jag tycker att den här regeringen har valt att riva upp sådana projekt där man faktiskt långsiktigt skulle ha nått hållbara inbesparingar över tid. Även Moderaterna har övergett sådana tankegångar som de tidigare också hade förstått vad som kommer att spara pengar över tid. Det är sådant jag tror att blir hållbart i längden. Att gå in och dra ner 4 miljoner på ÅHS eller att nu be skolorna att små spara i stället för att satsa på utbildning, det tycker jag är rent kontraproduktivt. Det skadar vårt samhälle i dagsläget snarare än bygger det.


  • Talman! Ledamot Gunell nämnde att detta har blivit dyrare för att man bygger i trä och att det är något som vi borde vara stolta över och att det kommer att dra ner på driften. Kan ledamot Gunell förklara på vilket sätt det här byggnadssättet kommer att dra ner på driftskostnaderna?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:49

    Det är kanske bäst att den frågan riktas till de sakkunniga, till exempel till minister Hambrudd och till dem som sitter i fastighetsverket.

    Att bygga i trä är både klimatsmart, även om nu delar av de här panelerna kommer från Baltikum om jag har förstått det rätt, och det är ett byggnadssätt som passar mycket väl det åländska samhället tycker jag. Även om fästningarna är byggda i sten så tror jag att besökscentret mycket väl kan byggas i trä. Jag har under min karriär verkat mycket för en ökad träbyggnation, också så att det förstås helst skulle gynna den åländska skogsindustrin och att man kunde utveckla produkter inom skogsindustrin som kunde gynna den åländska byggsektorn.


  • Tack, talman! Hur ska vi kunna ha en saklig debatt om frågor om svaret man får är: "Det här drog jag till med jag vet inte riktigt varför. Du kanske kan fråga någon annan om det".


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:50

    De uppgifterna har jag fått från dem som är sakkunniga och från finansutskottet som i sin behandling av detta har diskuterat frågan.

    De saker som nu fördyrar det hela minskar på driftsutgifterna på sikt. Bland annat finns det väl energilösningar i huset som också minskar på energikostnader och solpaneler etc. som bidrog till kostnadsökningen. Det är ju jättesmart att satsa på det. Det man lägger ut nu så vinner man på i längden. Det är som att köpa en lite dyrare bil men som är mer bensinsnål, den kostar mindre i både skatter och bensin för att göra en analogi till frågan.


  • Tack för ett sakligt anförande ledamot Gunell. Jag kan stämma in i att vi borde ha en djupare debatt om ekonomin. Det blir ganska hattigt att diskutera enskilda satsningar och inte satsningar. Jag instämmer också att här och nu borde vi satsa och gasa och satsa just på de saker som ger framtida inkomster. Men håller inte ledamot Gunell också med om att vi samtidigt borde försöka effektivisera och spara kostnader, att vi försöker hitta en bra balans? För jag upplever att den här regeringen försöker hitta just balans mellan kostnader och inkomster. Att inte gasa allt på samma gång för då kommer också bensinen att ta slut ganska snabbt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:52

    Ja, bästa ledamot Josefsson, alla regeringar har sparat. När jag började i politiken så hade vi ett otroligt överskott i den så kallade utjämningsfonden. Det fanns mycket, mycket pengar i den. Den användes i sin helhet under finanskrisen då ekonomin rasade och man använde då den här resursen till det. Vi har kunnat bygga en ekonomi som är stark på Åland. Om du bedömer ekonomin ur ett utifrån perspektiv så har vi på Åland en stark ekonomi. Men vi har fenomen och utmaningar i vår samhällsstruktur som kräver att vi gör förändringar. Man måste alltid göra effektiviseringar på alla arbetsplatser; inom vården, inom skolan och överallt men det måste ske kontinuerligt och uthålligt och så måste tajmingen vara (… taltiden slut).


  • Då är frågan, när är rätt tajming? Kan man inte kombinera de två? Besparingskrav är också målsättningar. Ledamot Gunell nämnde till exempel ÅHS, det är inte så specifikt att det beloppet ska tas av ÅHS. Välfärden är absolut i fokus. Man behöver inte skära ner välfärden om man sparar.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:53

    Jag tror att tajmingen för inbesparingar just nu är helt fel. Jag tror att man borde säga till ÅHS: Sköt Covid-19 krisen nu, håll sjukvården flytande och stark, ägna er inte åt sådana småsaker just nu, ägna er åt den stora bilden! Samma är det med skolorna, spara inte just nu, ägna er åt att försöka få människor i utbildning, skapa nya utbildningsmöjligheter och ge människor ett studiestöd så att de kan studera! Det är det som samhället behöver nu och det är där jag tycker att regeringen borde ha full fokus.


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell för ett bra anförande. Jag tycker att du hade många bra poäng och lyfte bra frågor och påpekanden. Det visar också på att vi har en samsyn mellan regeringspartierna och oppositionen åt båda hållen. Vi vågar ha en debatt. Var och en tänker igenom sin hållning här.

    Du nämnde att den som inte gasar, den går bakåt och jag håller med mycket i det. Vi måste riskera och satsa för att komma vidare. Det är oerhört viktigt i det här läget. Det vi kanske är lite oeniga om är hur mycket vi ska gasa i det här fallet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:55

    Ja, absolut. Hur mycket ska man gasa och var ska man gasa så att det faktiskt ger tillväxt i ekonomin på sikt? Det är ju så, inte ska man ju gasa i vilken backe som helst utan man ska gasa där man tror att det de facto innebär en ökning i ekonomin. Det är ju ingen fara att ta ett lån på låt säga 20 000 euro om du tjänar 100 000 och kanske året därpå 200 000 euro. Allt är relativt. Det är den här panikartade synen på lån som jag tror att man måste släppa och i stället försöka resonera kring var det duger att satsa för att ekonomin för Åland som helhet och samhälle faktiskt ska lyfta.


  • Jag håller med. Finans- och näringsutskottet har ju resonerat i de banorna också, tycker jag. Jag vill avslutningsvis säga att det är ju så att förvaltare tenderar att bromsa, innovatörer vill gasa på. Det är det jag vill se framåt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:56

    Om jag får avsluta med den satsning som jag tror att ledamoten Mansén och jag är väldigt eniga om så det är att fortsätta bygga på det här samarbetet med Wärtsilä, ABB och den finska tekniska industrin som faktiskt är jätteduktig. Vi kan tillsammans med dem och aktörer från Sverige, Norden och till och med från Saudiarabien och alla möjliga länder bygga Åland till det mest klimatsmarta samhället i världen, som ett mikrosamhälle som fungerar där alla elementen finns. Det tror jag starkt på att vi skulle kunna göra mycket, mycket mera tillsammans.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:57

    Tack, talman! Bästa lagting. Jag tycker att diskussion om Bomarsunds besökscentrum har kommit in på lite fel spår. Som jag sade i ett replikskifte här med ledamot Gunell så tror jag inte att någon var emot Bomarsunds besökscentrum för 2,8 miljoner när vi klubbade årsbudgeten i december.

    Jag stöder den reservation som ledamöterna Häggblom och Strand har skrivit, där man i sig inte ifrågasätter projektet Bomarsunds besökscentrum men där kostnadsökningen måste hålla sig innanför tidigare ram.

    I betänkandet för budget 2021 skrev utskottet bl.a. följande; "Landskapets ekonomiska situation tillåter inte att de totala offentliga utgifterna ökar. Nu behövs samling för att komma överens om de lösningar som bäst banar väg för ett framtida välfungerande livskraftigt samhälle samt för att upprätthålla ett ledarskap som för Åland dit."

    Det är svårt att bedriva en politik som bygger på "tillsammans", på ekonomiskt ansvar och tydliga linjer när det hela tiden finns hjärtefrågor och heliga kor som ska undantas från den ekonomiska linjen. För övrigt tycker jag den utredning som ligger till grund för drifts- och intäktssidan för Bomarsunds besökscentrum är aningen grund.

    Framtidssatsningar, absolut, vi ska inte bromsa för mycket. Vi ska bromsa och gasa på rätt ställen. Vi ska investera för framtiden och utveckla Åland men det ska vara väl kalkylerade investeringar.

    Gällande fastighetsverkets investeringar och fastighetslagen så skriver finans- och näringsutskottet: "Avsikten har således inte varit att detaljstyra investeringarnas storlek, utan endast styra via ett maximibelopp för de totala investeringarna. Tanken med detta har varit att lagtinget ska ha en helhetskontroll över storleken på landskapets samtliga investeringar, inte att styra på detaljnivå."

    För mig är en summa på 575 000 € ingen detaljsumma. För mig är det bra om lagtinget har kontrollen över de ekonomiska ramar som fastighetsverket investerar efter. Detta är ingen kritik mot fastighetsverket, inte alls. Jag håller med i mångt och mycket i det som vicetalman Sjögren pratade om i sitt anförande kring fastighetsverket. Fastighetsverket gör Ålandsbilden bättre.

    300 000 € för besöksnäringen är bra, men det är väldigt olyckligt att så mycket av landskapsregeringens externa kommunikation missgynnar just besöksnäringen och näringslivet i stort. Den Ålandsbilden är dyr att renovera. Det mest kostnadseffektiva sett ur skattebetalarnas pengar skulle vara att den externa kommunikationen slipas på.

    Under allmänna motiveringarna i betänkandet efterlyser utskottet en likviditetssituation, att lånebehov ska komma med i tilläggsbudgeterna framöver. Vi har också under lång tid frågat efter utfall av Covidåtgärder och de berömda budgetramarna. Jag hoppas och tror att finansminister Höglund kommer att leva upp till de kraven och förhoppningarna i fortsättningen, det är jag helt övertygad om.

    När det gäller kollektivtrafiken så är det enormt stora pengar. Det är ju ett måste med en brukarundersökning. Det är väldigt positivt att linjerna i efterhand går att flytta, att man inte låser fast sig om det visar sig att den inte uppfyller kravet på beläggning. Men jag är en aning orolig om landskapsregeringen verkligen kommer att hinna göra en brukarundersökning värd namnet. Jag hoppas det. Jag undrar också var gränsen går för en tillräckligt god beläggning när det gäller kollektivtrafiken? Det får inte bli så som det tidigare sades i början av eftermiddagen, att man lägger stora pengar på kollektivtrafik men bilarna kör lika mycket som tidigare.

    Avslutningsvis, det är en bra mening som finans- och näringsutskottet formulerade; "kommande investeringar som stöder besöksnäringen ska prioriteras", men givetvis så ska det vara förknippat med goda kalkyler och god projektering. Tack.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Anförande | 15:02

    Fru talman! Förslaget till tilläggsbudget nummer 1 för år 2021 är ett resultat av en ansvarsfull och förutseende ekonomisk politik. Budgeten innehåller nämligen anslag och omdisponeringar i fullmakter som inte kan vänta på att ingå i den planerade omställningsbudgeten som läggs fram längre fram.

    I en orolig ekonomisk tid kryddad med en ännu pågående pandemi som vi och omvärlden ännu befinner oss i är det viktigt att vara tydlig och visa medborgarna ett fast grepp om ekonomin.

    Tilläggsbudgeten tar bl.a. upp ökade kostnader för pandemin liksom temporärt, över sommaren, ökade kostnader för studiestöd med regler motsvarande de som gällde förra sommaren. Därtill får Visit Åland ett ökat anslag för ökad marknadsföring.

    Budgeten föreslår även ändringar i fullmaktsskrivningarna gällande den planerade upphandlingen av kollektivtrafik och föreslår också en omdisponering av fullmakten för fastighetsverkets investeringar till följd av att totalkostnaden för besökscentret i Bomarsund har ökat.

    Ett litet tilläggsanslag om 10 000 euro föreslås också till ÅHS gällande vårdgarantin. Om pandemin utvecklas så exceptionellt att covidpatienter kräver förtur för vård kan vårdgarantin regleras mot gällande regler dock inte så att det äventyrar någon patients hälsa.

    Talman! Hållbart Initiativ gläds åt den planerade kollektivtrafiken som ska byggas upp under många år och inledningsvis ska basera sig på ett trafikförsörjningsprogram, ett program som kontinuerligt uppdateras. Enligt EU-direktivet som styr upplägget ska en andel om minst 41 % av bussarna i stadstrafik drivas på ett förnyelsebart sätt och minst hälften av fordonen ska drivas av el. Från och med år 2026 höjs kravet enligt direktivet ytterligare till 59 % och av dessa ska hälften vara eldrivna.


    Finans- och näringsutskottet påpekar i sitt betänkande att det är av yttersta vikt att kollektivtrafiken anpassas till brukarnas behov och att en brukarenkät därför bör göras senast i samband med att det uppdaterade trafikförsörjningsprogrammet görs upp.
    Hållbart Initiativ instämmer i det kloka att utreda var någonstans och hur ofta folk kan tänkas välja att åka kollektivt innan man slår fast rutter och tidtabeller. Hur och när exakt detta ska göras, för att få fram informationen, just nu låter vi vara osagt. Frågan är nämligen brådskande och en enkät kan helt enkelt just därför vara orealistisk att genomföra nu. Men, det måste finnas möjligheter att stämma av hur allt fungerar då det väl har kommit i gång, justera där så behövs enligt brukarnas behov och
    önskningar.

    Knappast oväntat tycker vi i Hållbart Initiativ att klivet fram till att göra kollektivtrafiken mindre belastande för koldioxidutsläpp är lite trevande. Det är ändå ett steg i rätt riktning. EU visar vägen, men det räcker inte. EU:s målsättningar är för tafatta och vi har bråttom nu. Vi håller hårt i allas vår utvecklings- och hållbarhetsagenda och vi håller hårt i vår egen vision om ett omställt Åland.

    Visst, antalet klimatförnekare minskar i antal. Tyvärr riskerar de nu att bli klimatfördröjare. Men det är också ett steg i rätt riktning, bättre att försöka fördröja än att föröka förneka. Vi rör oss alla målmedvetet fram till målet nollutsläpp koldioxid i
    trafiken.

    Grattis Åland, utbrister jag gärna, till det kommande trafikförsörjningsprogrammet som kommer att bidra till att vi minskar
    ner våra överstora koldioxidutsläpp.

    Talman! Låt mig säga några ord också om det projekt som troligtvis snart kan slå rekord i att vänta på att få förverkligas, besökscentret i Bomarsund. Hållbart Initiativ stöder det av flera skäl. Det signalerar framtidstro, vi investerar till oss alla och vi kan stolt lyfta fram en viktig tid i vår historia. Vi kan visa en historisk tidsepok som vi nu också kan marknadsföra på helt annat sätt än hittills.

    Byggnaden är skapad baserad utifrån miljömässigt tänkande och även arkitektoniskt med en korrekthet i det historiska. Vi får något nytt att visa upp, att välkomna till och det behövs för vår viktiga näring, turismen.

    Klart att Hållbart Initiativ hade gillat att inte behöva knuffa fram planerade åtgärder i Eckerö post och tullhus. Förstås! Men, den
    ekonomiska realiteten talar sitt tydliga språk och Eckerö post och tullhus avförs inte från listan. Det är viktigt att komma ihåg!
    Enligt betänkandets text skjuts ombyggnaden på ”framtiden”. Låt oss inte göra den tidsbestämningen både utdragen och diffus. Låt oss tänka att Eckerö post och tullhus nu står längst fram i kön och väntar på sin tur.

    Talman! Pandemins negativa påverkan på besöksnäringen har varit och är fortfarande synnerligen oroväckande. Det är nu kanske mer än någonsin mycket viktigt att Åland som attraktivt besöksmål fortsätter att synliggöras i marknadsföringen, att det goda resultat från fjolårets satsning av Visit Åland byggs på med en ytterligare förstärkning. Det är en tuff uppgift att påverka och lugna människor som nu upplever att färjorna är farliga att åka med på grund av rädslan för Covidsmitta.

    Men, månne inte vaccinationen talar för en förändring småningom och detta med stöd av riktad positiv marknadsföring. Vi vill nog alla resa nu, speciellt i våra närområden. Och detta tillskott till marknadsföringen behövs exakt nu då människor
    väljer sina resmål. Vi hoppas att pandemin som inte resulterat i särskilt mycket gott ändå ska kunna leda till nya sätt att resa, mer
    turistande i närområdena och att vi kan fortsätta att år efter år locka hit turister med naturen som unikt upplevelsemål.

    Talman! I Hållbart Initiativ är vi också mycket glada över att regeringen väljer att upprepa fjolårssommarens giv till studerande att få tillräkna sig studiestöd över sommaren utifrån lägre krav på antal studieveckor. Att de studerande redan nu får veta om denna möjlighet är bra. Det är ju nu de börjar planera sin sommar och att få ett sommarjobb är nog inte mycket lättare i år jämfört med i fjol. Bättre då att studera och bygga framtid istället för att gå arbetslös!

    Slutligen talman, Hållbart Initiativ omfattar betänkandet förslag till tilläggsbudget 1. Tack!


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 15:10

    Talman! Jag noterade vad ledamoten Bergbo sade om fullmakten om 11,7 miljoner för kollektivtrafiken i tätorten Jomala-Mariehamn. Det är något som vi moderater förstås också tycker är betydelsefullt.

    Jag vill tacka för ett uppfriskande anförande med vänligt formulerad träffsäkert och som rentav kunde upplevas som konstruktiv kritik. Det är en raritet i den här salen. Tack för det.


  • När det gäller utvärdering och anpassning efter behoven så är det förstås en fråga som är viktig. Det är också viktigt att det görs på rätt sätt så att den har trovärdighet. Vi har varit i kontakt med ÅSUB i den här frågan. ÅSUB börjar planera sin verksamhet i början på året, de planerar inför nästa år. Därför blir det en sådan här undersökning tidigast någon på hösten 2022, vilket också är bra för att då har reformerna som baserar sig på det första trafikförsörjningsprogrammet trätt i kraft. Man kan också utvärdera få hur det har gått. Hur har vi lyckats med det här? Det var svaret på den frågan.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 15:12

    Tack, fru talman! Tack för den tilläggsinformationen. Vi ser väldigt mycket fram emot den här reformen, det är något helt nytt och det är en reform som förstås är ett måste. Vi har inget annat val, men det känns väldigt givande och hoppfullt.


  • Tack, fru talman! Utöver det så vill jag också betona att linjerna är ju inte fasta som också utskottet har betonat. De är inte fasta. Om en linje visar att här finns det väldigt dåligt kapacitetsutnyttjande och vi har inte lyckats få människor att åka buss så är det fullt möjligt att ändra var den linjen ska gå, så länge som inte de ursprungliga förutsättningarna för avtalet förändras. Så det kan också säkert mildra en del av oron som finns och som jag också kan dela till viss del att det skulle vara få människor som åker buss.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Anförande | 15:13

    Talman, lagting, åhörare! En hård prövning av utgifter måste till – är den här utgiften faktiskt så viktig att landskapet ska låna pengar för att betala den? Den meningen kommer från budgetramarna för det här året. Egentligen så skulle det väl räcka så för mig, inte skulle jag väl behöva säga så mycket mer om merkostnaden för Bomarsunds besökscenter, det är argument nog för mig.
    Men, jag tänkte ändå passa på att berätta vad jag anser om detta bygge.

    Varför blev det så mycket dyrare än vad man hade räknat med från början? Det räcker med att slå ett öga på ritningarna för att förstå varför det blir dyrt. Stora fribärande konstruktioner och vinklar och vrår kors och tvärs. Ta bara en sådan sak som innertaken, de ska geersågas och passas in, panelbit för panelbit. Alla som listat ett tak med konstiga vinklar åt olika håll vet hur svårt och tidsödande det är. Här ska alla panelbitar passas in med hög precision och taklister som döljer eventuella skavanker får inte användas. Det är en kostnadsdrivande detalj som ytterst få människor kommer att notera, till ingen nytta överhuvudtaget.
    Ytterpanelen ska också geeras och den får inte förses med knutbrädor. Det finns ju en anledning till att man på i stort sett alla panelade hus har knutbrädor, de fyller funktioner. Man behöver t.ex. inte passa in panelen minutiöst utan kan bygga kostnadseffektivt, men ännu viktigare är funktionen att skydda ändträet.

    Här ska panelen geeras ihop och ändträet får nära på optimala möjligheter att med hjälp av kapillärkraften suga åt sig fukt som med tiden leder till röta. Efter en tid så kommer panelen dessutom att fuktarbeta som allt trä gör, och då kommer det att bli missprydande glipor som turistande snickare kan garva åt.

    Yttertaket är träpanel. Har ni funderat på varför man aldrig ser några yttertak av träpanel? Nej, förmodligen inte, alla förstår ändå att träpanel är ett opassande material på ett yttertak. Om man ändå mot allt förnuft bestämmer sig för att bygga ett paneltak, så vet man att det kommer att kräva underhåll. Och är det något som man inte vill ha på en offentlig byggnad så är det underhåll. Man vet också att det kommer bli riktigt fuktigt under den där panelen, så man borde ha luftspalter på de stora ytorna.

    Jag skulle kunna mala på länge om såväl utförandet på själva byggnaden, att det inte kommer att finnas ett riktigt avlopp att ansluta till och att jag betvivlar att bygget är färdigt till Åland 100. Om inte annat så för risken att man hittar någon krukskärva eller ett gammalt vinkrus när man börjar gräva och sedan ska det krypas runt med penslar på vartenda skoptag ända tills det är dags att fira Åland 200.

    Jag går vidare. Frågan man ska ställa sig nu är: Är den här utgiften faktiskt så viktig att landskapet ska låna pengar för att betala den? Det är flera i den här salen som ofta pratar om ansvarstagande för Ålands ekonomi, så jag utgår ifrån att jag är långt ifrån ensam att gå emot fördyrandet av detta projekt. Ingen kan ju på allvar prata om en strävan om en budget i balans om vi inte ens klara av att hålla budgeten på ett husbygge. Hur kan man inte lyckas med att få 2,8 miljoner att räcka till att bygga en hall på landet?

    Jag har ingenting emot att vi bygger ett besökscenter i Bomarsund, men inte till den här extra kostnaden och inte i detta utförande. Att tror att detta är någon form av ”hållbarhetsbygge”, bara för att man lagt några solpaneler på taket, avslöjar en djup okunskap i ämnet. Tack för ordet.


  • Talman! Ledamoten Egeland brukar ju vara väldigt noga och stringent när det gäller fakta. Jag ska ge ledamot ett exempel på när man bygger yttertak i trä: Kyrkorna.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:18

    Det stämmer alldeles utmärkt. Jag ska också hålla mig till fakta så att jag ber ledamot Sjögren titta på taklutningen på de trätaken och jämföra dem med besökscentret. Man kan ju också ha panel på väggarna i trä och de är lodräta så att vattnet rinner av och träet har goda möjligheter att torka. Så kommer det inte att te sig på Bomarsunds besökscentrum.


  • Tack, talman. Tack Egeland. Jag tycker att Egeland kanske lite raljerar kring penseldrag, liksom utifrån arkeologiska betydelsen. Men just utifrån fakta och underlag så har ju den stora arkeologiska undersökningen gjorts tidigare när det skulle vara ett byggande i Bomarsund förra gången, så det är redan gjort. Det arbetet är redan gjort och betydelsefullt.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 15:19

    Tack för det. Då hoppas vi att jag har fel och att du har rätt.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 15:20

    Tack, herr talman! Det är ju så med politik att det är ju ofta de små frågorna som blir de stora politiska problemen. Det här var den stora frågan sade vicetalman Sjögren. Tittar vi på stora ödesfrågor så kan vi konstatera att landskapet Åland gick ungefär 50 miljoner back under 2020, senaste år. Jag hör till dem som oroar mig över att vi har en rätt knepig höst framför oss om vi inte får igång turistnäringen. Jag har inte riktigt hittat svar på en väsentlig fråga; vad gör vi då om vi inte ser till att vi har medel som vi kan använda?

    Det har pratats mycket från ledamoten Gunells sida om att gasa och bromsa, men där fanns det nog ingen broms, det var nog mest bara en gas. Jag har sett också i betänkandet runt den ordinarie budgeten att Socialdemokraterna är rätt ensamma om sin ekonomiska politik och det tror jag att är bra. När det gäller de här ödesfrågorna så får vi förhoppningsvis svar på dem när tilläggsbudget 2 kommer, den så kallade omställningsbudgeten.

    Jag vill också säga ett par ord om den stora frågan den här gången, det vill säga Bomarsunds besökscentrum. Ledamoten och kollegan Egeland har ju helt rätt om de byggnadstekniska frågorna, så är det.

    Men någonting som driver mig och som förhoppningsvis driver majoriteten av lagtinget är hur vi riktigt ska få igång turismen. Vi vet att färjorna har en otroligt hög smittskyddsnivå. Det är säkert att resa med färjorna. Det många som har sagt att besökare runtom oss är rädda för att resa med färja. Jag har noterat att det skiljer ganska mycket mellan Finland och Sverige. Från finsk sida är man ganska långt rädd för att resa med färja, medan man från svensk sida inte har samma rädsla. Det tror jag att kan vara viktigt att tänka på när vi ska försöka få turister. Men det vi kan göra nu är att använda de här medlen som tas upp i tilläggsbudgeten för att informera om att man kan resa på ett tryggt och bra sätt med färjorna till Åland.

    Men problemet är ju att få hit turisterna. Jag har i alla sammanhang som jag har sluppit till pratat mig varm för antigentestning och jag har fått tillbaka att Finland accepterar inte det. Vi ska se när man börjar testa i Tallinn hur länge den ståndpunkten håller. Tallinn är så pass nära så jag tror att det skulle vara enormt viktigt för oss här på åländsk sida att vi åtminstone skulle vara förberedda och kunna sätta igång ganska snabbt, annars har vi ytterligare ett förlorat turistår.

    För att återkoppla till Bomarsunds besökscentrum så kommer vi att få en ännu hårdare konkurrens, det är så många företagare runt om i hela världen egentligen - men om vi nu håller oss i vårt närområde - som kämpar för sin överlevnad. Konkurrensen kommer bli allt hårdare.

    Turistseminariet var bra ordnat och intressant på många sätt och vis, men där är det viktigt att man kommer från ord till handling. I seminariet var det en framtidsforskare med som pekade på att man kommer att vilja resa i sitt närområde. Man vill ut i naturen, man vill bo i stuga, man vill kanske sportfiska och man vill ha bilen med. Allt detta passar som handen i handsken för Åland. Därför tror jag att det är viktigt att vi har någonting som vi kan erbjuda. Personligen är jag väldigt intresserad av historia och har alltid varit fascinerad av Bomarsund, inte bara för att jag nu råkar bo på Åland utan det finns en unik historia där som vi har varit väldigt dåliga på att berätta. Ledamot Jörgen Pettersson och ledamot Liz Mattsson med flera beskrev det på ett väldigt bra sätt så det är onödigt att jag upprepar det. Men det finns en intressant historia att berätta där som vi ska ta vara på.

    Jag tror också att det är en viktig signal som vi ger till en sargad turistnäring att vi vill satsa på framtiden. Det behövs satsningar på framtiden. Jag tror speciellt att det kommer att behövas med tanke på de tuffa tag som jag tror att kommer att komma när tilläggsbudget 2 ska presenteras. Vi behöver bara tänka på det ganska stora liv som det blev om en sådan liten sak som när en revisor pekade på att det kanske inte är så nödvändigt att man flyger in speciallärare till Musikinstitutet för en elev. Vi skulle bli som barbarer allihopa om vi stoppade med en sådan sak. Detta som exempel på hur debatten kommer att bli framöver.

    Jag vill avrunda, herr talman, med att säga att jag har respekt för reservanterna när man skriver så här: "Utgående från nuvarande ekonomiska situation där landskapsregeringen redan måste låna för att hålla igång driften så måste en bättre budgetdisciplin vara rådande i all hantering av landskapets medel". Det håller jag helt och hållet med om. Men trots att det är en liten fråga i det stora hela så har det varit en knepig fråga för mig. Jag kan försäkra ledamoten Gunell att det finns en majoritet i regeringsblocket som står bakom den här satsningen på Bomarsunds besökscentrum. Jag har valt att stöda det med de motiv som jag gav tidigare. Men i korridoren åtminstone så pratas det om att också styrelsen från fastighetsverket inte riktigt vet orsak och verkan till de här budgetöverskridningarna. Jag har förstått att det ska göras en utredning för att få reda på det och det tror jag att är viktigt för att följa upp det här så att vi någon gång kommer fram till att budgeten måste hållas.

    Som sagt var, jag vill inte ha någon uppslitande debatt om det här. Det har inte varit någon enkel fråga för mig och jag har respekt för reservanterna men jag har nog, efter mycket om och men, landat i att jag stöder den här satsningen den här gången. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det var som vanligt ett välformulerat och angeläget ärende som ledamoten lyfte.
    Jag funderar på en sådan sak, vad tror ledamot Eriksson om vaccinationspass och den möjligheten att vi kan börja släppa in sådana människor som kan visa upp att de är vaccinerade till sommaren? Jag delar ledamotens uppfattning att det här är ödessommaren för alltför stor andel av våra turistföretagare.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:27

    Vaccinationspass kan absolut vara en sak. Det var en turistföretagare som ringde mig för en och halv vecka sedan ungefär och undrade om inte de som jobbar inom turismbranschen här på Åland skulle kunna få förtur för att få vaccination så att man skulle kunna erbjuda en coronasäker turistprodukt. Jag sade den idén är också lika bra som någon annan.

    Men innan man har hela befolkningar vaccinerade så pratar vi om år 2025, som fick vi lära oss på turistseminariet, och i värsta fall år 2026 och då har ju tåget gått för länge sedan. Jag tror ju mera på att man skulle få igång snabbtestning av den modell som man har på Kanarieöarna och som man har inom de stora resebolagen som Tallink också börjar med i Tallinn just nu, om vi ska göra någonting tills i år.


  • Tack, talman! Jag har ingenting emot det. Bekymret vi har med de här snabbtesterna är att det ifrågasätts så mycket om tillförlitligheten och sådant. Men jag har ingenting emot att det skulle utredas och förhoppningsvis skulle det sättas igång det också. Men parallellt med det vore det ju bra, för när vi kommer till juni kanske vi är i alla fall är uppe i 40 procent av befolkningen i våra närregioner som har fått vaccin. Det kan ju hjälpa ganska mycket om de skulle få komma in i stället för att vi ska vänta tills vi har en täckningsgrad på kanske på 80-90 procent som det krävs för att finska staten ska öppna gränserna. Det kommer vi inte få i år misstänker jag och där är jag enig med ledamot Eriksson.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:29

    Som jag sade tidigare så det turistseminarium vi hade var väldigt bra, men vi måste komma från ord till handling. Det här är den absolut viktigaste kortsiktiga näringspolitiska åtgärden som man kan göra för att få igång resandet.

    Jag har ingenting emot vaccinationspass. Jag noterar att det pågår en debatt i Sverige om man ska tillåta att det blir ett A-lag och ett B-lag, att de som är vaccinerade ska få röra sig mera fritt än andra. Jag tycker ju att det är bättre att man gör någonting än att man inte gör någonting alls utan bara sitter och väntar på att vi ska dö sotdöden.

    När det gäller antigentesterna så vet jag att de är ifrågasatta. Riktigt, riktigt i början av smittstadiet så är de inte helt tillförlitliga. Jag pratade med ÅHS före det här turistseminariet och de sade att ska man testa stora mängder människor så är det den enda vägen att gå.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Det är väl lite som vanligt när vi ska försöka hålla en ekonomisk linje, egentligen vill man rösta mot för att hålla budgeten, men samtidigt är just den här saken så viktig så att man låter den gå. Det är lite märkligt också tycker jag att man har som motiv att egentligen borde nog styrelsen i fastighetsverket utreda och se hur kostnadsökningen har kunnat springa iväg så mycket, men det får gå den här gången så kanske man klarar upp det nästa gång. Det är väl ingen egentligen som är emot besökscentret för 2,8 miljoner utan det är den här kostnadsökningen som man ifrågasätter. Tro mig, ledamot Eriksson, jag brinner väldigt mycket för besöksnäringen. Men jag tror heller inte att besökscentrets 575 000 är det som kommer att rädda besöksnäringen. Det är ingenting som kommer att påverka den här säsongen, knappast nästa heller med tanke på tiden för att bygga det. Men att någonting måste göras är helt klart. Men är det inte på lite väl lösa (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:31

    Jag ska vara ärlig och säga att det har varit en knepig fråga. Jag har försökt rannsaka mig själv och ställt mig frågan; vill jag bli en sådan politiker som säger nej till allt? Det vill jag faktiskt inte bli. Jag tror att det är viktigt att man gör framtidssatsningar. Jag är helt övertygad om att berättelsen om Bomarsund är väldigt viktig. Däremot hade man säkert kunnat bygga besökscentret både billigare och enklare, men jag noterar att då pratar vi igen om ett par års fördröjning.

    Jag gillar inte formuleringen som Holmberg har när man säger att man låter det gå. Jag har försökt väga fördelar och nackdelar så gott jag kan mot varandra. När jag fick löften om att det ska göras en intern utredning om hur det kunde gå på det här sättet så sade jag okej, då står jag bakom.


  • Tack, talman! En politiker som alltid säger nej, det är också lite trist förstås och det är svårt att säga nej. Men det är väl lite det som har skapat den ekonomiska kulturen som vi befinner oss i också, att allting får hela tiden bli lite dyrare speciellt om man står där och i en tilläggsbudget ska skuffa dit de där extra 100 000 som krävs för att någonting ska bli förverkligat. Jag vill säga så här, vågar man inte säga nej så kommer man att stå inför faktum att man kan göra väldigt lite, handlingsutrymmet minskar. Jag skulle säga att det här är ett typexempel på när vi behöver säga nej, göra rätt och göra om och kunna fokusera på att göra rätt saker till rätt pris. Det handlar inte om att säga nej. Det handlar om att göra rätt.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:32

    Med all respekt kollegan Holmberg, det är ju bara så enkelt att vi gör olika värderingar om vad som är rätt eller fel i detta ärende.

    Det som jag ser som viktigt är att man ger en injektion till turistnäringen. Byggsektorn behöver ingen injektion nu,
    som många har pratat om, men kan säkert behöva det också om något år. Det handlar inte om vad man vågar eller vad man inte vågar. Är det här någonting som är till nytta för det åländska näringslivet? Jag har kommit fram till att det är det. Skulle det vara pengar bara till den löpande driften så skulle det vara något helt annat. Men det här är en investering, det är en engångsinvestering. Jag tror på den här investeringen. Jag hoppas att jag har rätt ledamot Holmberg.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 15:34

    Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det har ju sagts en del riktigt bra saker. John Holmberg har sagt mycket bra och kloka saker här idag. Sedan har det sagts en del mera konstiga saker. Man refererar och kommenterar här.

    Jag vill börja med att säga att för Obunden Samlings del så var vi ju med på den här budgeten. Så sent som i december så var vi med på grundbudgeten för 2021 och där ingick Bomarsunds besökscentrum för 2,8 miljoner cirka, drygt 2,7 om man är petig. Vi gjorde då en bedömning att trots allt så låt oss satsa på det här. Det är ett projekt som har funnits länge.

    Sedan så tog det ungefär fram till januari så började det komma varningstecken på att kostnadskalkylen eller att den här budgeten inte kommer att hålla. Nå, man går ju inte in i detalj i precis varenda en satsning som landskapet gör, fast det börjar bli uppenbart att man bör göra det även som lagtingsledamot. Det är ju trots allt inte Amerika det här, Gunell, utan det är ju faktiskt Åland. Det är inte alltför stort, det går att sätta sig in i saker och ting. Att jämföra oss till exempel med USA och USA:s ekonomi, då hamnar vi helt snett.

    Hur som helst, när man sätter sig in i det här besökscentret så kan man konstatera att det här hade kunnat lösas enkelt. Det skulle kunna lösas på det sättet att landskapsregeringen hade sagt åt fastighetsverket; "gå hem och gör om det här, ni hinner, det blir några månaders fördröjning, men gör om de här ritningarna så att vi kan bygga det som ett normalt hus av trä och det blir 2,7-2,8 miljoner". Men den viljan finns inte. Då blir man att fundera, vad beror det på? Varför kan inte vi spara? Varför kan inte vi politiker bidra till beslut som gör att vi bygger hus på samma sätt som vanliga människor gör och som vanliga byggherrar gör? Vad är det som är problemet?

    Om man googlar på Bomarsunds besökscentrum - ett ganska bra sätt när man ska starta och hitta lite information om någonting - så en av de första rubrikerna som kommer upp är från Ålands radio där man i februari 2020 presenterade det här projektet. Uttalandet från fastighetsverket var; "det enda vi vet i varje fall är att 2,8 miljoner håller, den budgeten håller. Det är det enda som är säkert med det här projektet." Det kunde vi läsa då. Det här kan ni alla som lyssnar googla fram själva.

    När vi sedan kommer vidare och börjar titta och fortsätter att googla och fundera vad det mera finns för information om det här ämnet, då kommer vi fram till att invigningsprogrammet är klart; 9 juni 2022. Det är så vi börjar inom politiken, först slår vi fast att den 9 juni 2022 ska det här huset vara byggt, vi vet att det kommer att kosta 2,8 miljoner och det är det enda vi vet säkert. Sedan när vi har slagit fast detta går ingenting att ändra längre. Det är inte vettigt. Så gör ingen annan! Först tar man reda på vad det kostar och man kollar vad det är som vi ska bygga. Kommer vi faktiskt att klara av det här? Har jag egna pengar eller måste jag låna? Så har vi överhuvudtaget inte jobbat i det här projektet. Varför kan inte vi göra så som man gör? Gå tillbaka till vanliga privatpersoner, gå tillbaka till vanliga företagare, varför kan vi göra så? Varför måste vi göra det annorlunda? Det ska alltid bli dyrare.

    Det har också sagts en förklaring här till varför det blev dyrare. Min kollega, lagtingsledamot Egeland, förklarade det ju bra och jag kommer antagligen att lägga till lite till om jag kommer ihåg allt. Det är självklart att den här byggnaden blir mycket dyrare på det sättet som den byggs. Men det beror inte på att det byggs i trä och att köpa ett sådant påstående är helt otroligt. Hur kan vi göra det? Har man inte alls varit med? Alla bygger sina hus i trä! Alla normala människor bygger sina hus i trä, de bygger inte i stål och betong. Har någon funderat på varför? Jo, därför att det är mycket billigare att bygga i trä.

    Vi privatpersoner bygger inte i stål och betong på grund av kostnaderna. I det här fallet så ett exempel på vad man skulle kunna göra när man ritar om är ju att skippa hela den stora betongkolossen som antagligen kommer att ge lagtingsledamot Egeland rätt när han säger att vi hamnar att börja pensla stenar och undersöka marken ännu mer. Man hamnar att göra ett ordentligt markarbete där för att bygga betongfundament som det ska stå på, betonggrunden, där kunde man ha gjort ett träbjälklag och fått ännu mera hållbarhet i det här projektet.

    Men hållbarheten är nu också kastad överbord. Vi inom Obunden Samling brukar, ärligt talat, inte oroa oss så hemskt mycket för hållbarheten. Men när man lite ska läsa av andra och fundera hur de gör och hur de reagerar så måste man ta in hållbarhetsaspekten i ett projekt. Men här är ju det kastat överbord direkt. Hållbarhet bryr man sig inte det minsta om. Åländskt virke, nu när vi bygger i trä, är överhuvudtaget inte intressant i det här projektet. Det är lite intressant.

    Har det slagit någon varför? Jo, kyrktaken är gjorda av trä, framförde vicetalman Sjögren. Det kom ett bra svar från Egeland där. Normalt så har vi inte trätak när vi bygger hus. Det är klart att om vi skulle ha renoverat en historisk byggnad i Bomarsund, om vi skulle ha valt att bygga mera på Notvikstornet eller på Brännklintstornet så är det klart att vi försöker använda tidsenliga byggmetoder. Det är förstås därför som vi fortfarande har trä på kyrkorna, inte för att det är ett perfekt material. När man har försökt fråga om det här trämaterialet som ska vara på taket i det här projektet så får man inte ens svar om vilka bygg- och produktgarantier som kommer att finnas på det här taket som är oprövat på Åland.

    Samtidigt som vi kör stenhårt med det här och vi kan absolut inte bromsa för vi har ju slagit fast invigningsprogrammet redan så konstaterar jag att till exempel byn som landskapet glömde, Långbergsöda, är helt bortglömt. Där har vi ett otroligt och har haft ett otroligt fint historiskt besökscentrum som var jätte populärt tills landskapet brände ner det. Där hade vi Barbro Sundback och Sven-Olof Lindfors från två helt skilda partier som jobbade hårt för att få det fixat. Det är ett samarbete det, och det var vettiga satsningar. Här kör vi hårt på att lägga en massa pengar i Bomarsund utan att bry oss, utan att kräva budgetdisciplin och det är faktiskt budgetdisciplin som är det viktigaste här. Det är här som vi kunde ha ett fint meddelande att ge till fastighetsverket: "Nej, det här är inte tillräckligt bra, gör om, gör rätt och kom tillbaka sedan! Tack.


  • Talman! Det var ord och inga visor från ledamoten Måtar. Det inbegriper dels finansministerns ägarstyrning för fastighetsverket, det inbegriper kulturminister Annika Hambrudds planering och det inbegriper givetvis lantrådet. Har Obunden Samling och ledamoten Måtar förtroende för den här landskapsregeringen?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:42

    Tack, talman! Ledamot Zetterman, det enkla svaret är ja.


  • Ja, om han har förtroende för dem så är en sak, men inte verkar han ha förtroende för deras konst att bygga i alla fall.

    Ledamoten Måtar undrar varför inte samhället kan bygga som vanligt folk. Jag tycker ju att samhället bygger ju för det första offentliga byggnader och där kan man ju faktiskt gå i bräschen för en utveckling. Som lagtingsledamot så har vi ju skapat ett armlängdsavstånd till fastighetsverket. Syftet är att professionalism och bedömningar kring att bygga ett hållbart och förnuftigt projekt måste ju givetvis finnas där. Det som Måtar här ger är ju ett allvarligt misstroende både till sin egen regering och till fastighetsverkets kompetens.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:43

    Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Gunell har ju rätt, att just i den här enskilda frågan så stämmer ju den analysen som hon gör. Inte är vi inom Obunden Samling imponerade av det här, när vi ser att utvecklingen framåt är att vi ska börja förespråka trätak av 22 mm träpanel som dessutom är målat och inte har en särskilt stor lutning och som vi sätter under solpaneler som vi antagligen måste flytta på när vi sedan måste måla det här taket, för det ska ju bli målat.

    När vi sedan gör en avloppslösning som gör att vi sätter dit en 15 000 tusen liters tank som ska ta emot allt vatten från det centret och som gör att vi får köra bilar till Lotsbroverket kanske flera gånger i veckan i värsta fall mitt i högsommaren när det är full fart och vi förhoppningsvis har besökare till det här centret, så gör ingen. Man infiltrerar då i så fall och för bara bort det som är verkligt illa.


  • Tack, herr talman! Jag tror ju att landskapsregeringen och lagtinget vill att det ska finnas någonting fint att inviga under jubileumsåret och som kanske talman Bert Häggblom får möjlighet att inviga och så vidare.

    Detaljerna kring det här projektet måste ju fastighetsverket ha under kontroll. Det är inte vår uppgift som lagtingsledamöter att lägga sig i det. Det måste finnas ett förtroende för deras kompetens.

    Det som ledamoten Måtar beskriver är ju någon slags vansinnesprojekt som är på gång. I så fall är det ju en helt annan fråga. Håller landskapsregeringen på att förverkliga ett vansinnesprojekt? I så fall måste ni ju upplysa oss andra. Då måste vi ju också rösta emot det, om det är så. Vad är det som händer här? Det är ju mycket förvirrande.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:45

    Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell, nu har inte jag använt ordet vansinnesprojekt, men det är inte helt malplacerat i den här debatten. Det är inte heller jättesvårt att sätta sig in i det här faktiskt. Man tittar på ritningarna, man tittar på byggnadsbeskrivningen och då ser man det här. Man tittar på Sunds kommuns hemsida där bygglovet finns och där är ännu inte ens avloppslösningen klar. Man räknar med att till år 2024 ska landskapet ha byggt cykelbanor dit ut och då har man gjort fyra kilometer avloppslösningar också som sedan ska funka, men till dess ska vi köra tank. Som sagt inte såsom andra gör att man kanske sätter "sk" i tanken och infiltrerar gråvatten, nej allt ska in i en tank och i väg till Lotsbroverket på obestämd tid. Det är så mycket här som man nog kan använda ordet vansinne för. Det blir som någon form av monument som nu måste bli klart till år 2022. Så viktigt kan inte det här 100 års jubileet vara. Vi måste ha respekt. (… taltiden slut).


  • Talman! Jag blir också väldigt betänksam, ledamot Måtar läxar upp oppositionen och säger att vi ska svara på en massa frågor. Har ni inga femgruppsmöten? Kommer ni inte överens? Diskuterar ni inte? Kommunicerar ni inte? Det är ju liksom vansinne tycker jag. Inte kan jag svara på de här frågorna om avloppslösningar, tankar och cykelbanor. Jag litar ju på att folk gör sitt jobb. Det här tycker jag att är synnerligen allvarligt. Jag förstår ingenting. Vad håller ni på med?


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:47

    Tack, talman! Det stora leendet som kommer fram på Sjögrens läppar när hon tar bort ansiktsmasken är ju talande för att hon verkligen oroar sig för hur det står till med majoriteten. Det känns genuint.

    I enskilda frågor i en så här bred regeringsmajoritet så måste man tyvärr acceptera att vi inte kommer att vara helt eniga om allt. Men trots att det är en detalj så är det en kostnadsökning på 500 000-600 000 och någonstans går den här gränsen, man tar i hand i december och att säger att så här gör vi och sedan ändrar det nästan nästa dag. Vi kommer antagligen att få en tilläggsbudget till angående det här projektet om det får fortsätta. Det finns så mycket oklarheter i det så det inbjuder till extra arbeten och ökade kostnader.


  • Talman! Ledamot Måtar behöver nog inte bekymra sig över mitt leende. Det är nog snarare ledamot Måtars eget hånleende som majoriteten får bekymra sig om. Det liknar ingenting.

    I remissdebatten var Liberalerna väldigt tydliga med att den 9 juni 2022 var av underordnad betydelse. Det viktigaste var att man gjorde det här på ett bra och korrekt sätt. Det kan inte vara så att det forceras på grund av att man ska hålla fast vid ett specifik invigningsdatum. Nu får vi höra här att det finns inga planer på att man ska kunna hålla byggnadstiden. Jag tycker att det här blir alltmer förvirrat.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:49

    Tack, herr talman! Vicetalman Sjögren har ju själv personligen deltagit i finans- och näringsutskottets möten där man har fått detaljerad information om det här projektet. Det kanske känns lite väl ändå att stå här och säga att det här kommer som en överraskning, det som jag har framfört här om det här projektet. Det är ju saker som har varit totalt öppna i finans- och näringsutskottet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:50

    Det här är ju spännande, talman, ibland när jag går in på Byggis så står det herrar där alldeles tvärsäkra på sin sak, de pratar om två tum och tre tum och allt vad det nu är och så står man där och känner sig lite dum, tills man inser att de är precis tvärsäkra om någonting som de inte vet någonting om. Men det låter bra. Lite så känns den här senaste diskussionen också. Nå, det åsido.

    Talman! Det finns två korta saker jag skulle vilja beröra och som inte har med Bomarsunds besökscentrum att göra, utan med tilläggsbudgeten och utskottets betänkande. Det ena är förändringen i studiestödslagen som föreslås och den andra är skrivningarna om fullmakter som finns i betänkandet.

    Landskapsregeringen föreslår nu och lagtinget kommer enhälligt att gå in för en liten förändring i studiestödslagen till en ganska ringa kostnad som gör det möjligt för ungdomar att studera under sommaren för ett lite mindre antal studiepoäng än tidigare. Det är jättebra. Det gjorde man även förra sommaren och borde därför ha haft beredskap att göra justeringen tidigare, redan kanske i den ordinarie budgeten. Nu är det nästan för sent, många ansökningstider har redan gått ut och lagen kommer inte att vara på plats före strax före sommaren. Arbetslösheten är hög och kommer att stiga när ungdomar kommer hem och blir utan sommarjobb. Det visste vi redan när den ordinarie budgeten antogs. Därför är det för mig lite svårt att förstå att det inte finns mera här i den här tilläggsbudgeten som kommer att vara den som är i kraft och kan ha effekt över sommaren för det kanske mest nedbrytande problemet som vi har nu, nämligen arbetslösheten. Det är enkel matematik att en nedbrytande arbetslöshet, sysslolöshet eller att man inte får en praktik som man behöver när man är ung studerande är väldigt destruktivt. Också att skolorna och utbildningsavdelningen nu ska vara upptagna med ganska orealistiska sparmål i stället för att koncentrera sig på att hitta utbildningsvägar och stödinsatser för ungdomar och vuxenstuderande. Det kommer att kosta i arbetslöshetsersättningar i stället. Det kanske är minus på ena raden och plus på den andra eller minus på båda.

    I utskottets betänkande konstateras att det för närvarande råder osäkerhet när det gäller användningen av fullmakter i samband med budgetarbetet, och att detta behöver klarläggas för alla. I klartext; varken lagting eller nuvarande regering har riktigt haft klar för sig vad det är man bestämmer, och när. När minister Wickström i remissdebatten påpekade att tidpunkten för när ett avgörande beslut fattas är viktig, var det åtminstone för mig en befrielse. Äntligen pratar vi om det. Utskottet skriver: "Av särskild vikt att tidpunkten för när en förbindelse ingås med marknaden om en upphandling är tydlig för alla". Det är alltså viktigt att veta när man fattar ett avgörande beslut och när det bara är en verkställighet av det beslut som man tidigare har tagit. Om man inte vet det så då förfelas tanken om parlamentariska överenskommelser och att man har långa avtal som ska hålla hela vägen, om man inte fattar när man har bestämt någonting.

    När lagtinget ger en fullmakt - om man inleder en upphandling, särskilt en som sträcker sig över flera år och innebär stora investeringar som en kollektivtrafik som man upphandlar i över tio år eller bara som ett exempel en elhybridfärja som skulle trafikera i tio år - då är det ett löfte till marknaden att man menar allvar och att man är att lita på som aktör.

    Jag ser fram emot, jag ser verkligen fram emot en skolning i det här viktiga och svåra ämnet så att vi för framtiden sedan vet vad vi är bundna av och förstår vad vi fattar för beslut.

    Slutligen så vill jag säga några korta saker om det som ledamoten Josefsson var inne på, parlamentarismen och dess för- och nackdelar. Det har tidvis varit hemskt att stå i den här salen, faktiskt, som ledamoten Gunell var inne på, så var det värre under den förra mandatperioden än det har varit nu, mycket värre. Och det borde vi absolut bli bättre på. Jag tycker att det är otrevligt och ovärdigt ett parlament att hålla på med så mycket elakheter som ibland är fallet. Och det ska jag för min egen del försöka tänka på. Med det sagt, vi har olika åsikter, vi är olika partier. På den tiden som jag jobbade på Nya Åland så hade jag förmånen att bli undervisad i ganska mycket saker av min kollega Harriet Tuominen som visste allt om allt. När hon beskrev tiden före parlamentarismens införande så var det en tid när man grälade precis lika mycket och precis lika elakt och ampert men bakom slutna dörrar så att folk inte visste vad konflikterna handlade om. Jag tycker inte att det är en bättre väg, att gå tillbaka till att ändå viktiga, svåra och stora beslut fattas utan insyn och transparens. Det är bättre med parlamentarism. Vi måste bli mognare och vi måste lära oss att hantera det bättre. Tack, talman.


  • Talman! Jag tänker bara kort informera om varför det inte finns något moment gällande sommarpraktikplatser eller sommarjobb för åländska ungdomar. Det är för att vi har löst den finansieringsknuten utan att använda landskapets medel. Vi kommer att använda medel från ReAct funding eller ReAct-pengarna som kommer in i Europeiska socialfonden. Det kommer att lösa de oerhört viktiga sommarpraktikantplatserna denna sommar också, även om vi tror att den här sommaren blir betydligt mycket bättre än förra sommaren. Den här tiden förra året så fanns det fem lediga sommarjobb på AMS. Nu finns det i alla fall över 60 när jag kollade senast och vi vet att det är flera på gång och vaccinationerna stiger i snabb takt. Vi tror också att denna sommar kommer att bli bättre och med det också möjliggöra för åländska ungdomar att kunna skaffa sig egna sommarjobb utan landskapets inblandning.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:57

    Tack, talman! Ja det är jätteglädjande nyheter och fantastiskt om det blir av. De barnsjukdomar som just den satsningen hade förra sommaren hoppas jag att man har hittat vettiga sätt att hantera.

    Den som jag ju mera var inne på nu var de studerande som dels förstås har haft svårt att hitta sommarjobb men också praktik för sina studieplatser och möjligheten att studera. Det är många ungdomar som inte visste om det varken skulle gå att få sommarjobb eller möjlighet att studera under sommaren enligt den lagstiftning som vi nu antar. Jag tycker att man är lite för sent ute.


  • Herr talman! Som ledamot Fellman vet så har vi både högskolepraktikantplatser och lagtinget håller på att anta en ny möjlighet att kunna studera i sommar. Vi har i media också meddelat att sommarpraktikplatser kommer att lanseras, men exakt hur de ser ut nu är inte helt spikat.

    Jag uppmuntrar åländska ungdomar att försöka söka sommarjobb. Det finns sommarjobb där ute och antalet sommarjobb kommer troligtvis att stiga med tanke på att vaccinationstakten redan har passerat 25 procent på Åland. Vi vet att det är en stor massvaccinationsinsats på gång under maj-juni och då har förhoppningsvis hela den åländska befolkningen gått igenom den processen. Med det kan vi också öppna upp Åland sakta och säkert med ömhet och trygghet. Jag säker på att vi snart är tillbaka i en någorlunda ny normalitet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:59

    Jag hoppas att minister Karlström har rätt i sin optimism. Jag till och med tror att det kommer att bli bättre så småningom.

    Men fortfarande har vi en jätte, jätte hög arbetslöshet och den kommer att drabba ungdomar hårdast. Så brukar det vara.


  • Tack, talman! Ledamot Fellman inledde sitt anförande med att berätta att vissa lagtingsledamöter påminde henne om farbröder som står inne på ett byggvaruhus som jag inte tänker namnge. Jag förstod aldrig riktigt vad hon ville ha sagt med det? Jag ser det ju som att det måste vara positivt att det finns kompetens inom olika områden här inne. Jag väljer att tolka detta som beröm och i så fall så var det nog första gången som jag fick beröm av lagtingsledamot Fellman.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:00

    Tack, talman! Tyvärr så var det nog ett missförstånd i sådana fall. Min avsikt var att illustrera att det ibland pratas om detaljer i projekt som inte är på den nivån där vi här i lagtinget ska röra oss. Vi kan inte vara experter på träkonstruktioner eller hållfasthet och därför har vi myndigheter som ska göra det jobbet. På något sätt så kan man inte bedriva politik som någon slags konspirationsteoretiker som ser idioter och fiender överallt. Man måste lita på att de människor som är satta att göra ett viktigt jobb, som kräver specifik kompetens, att de sköter det jobbet. Vårt uppdrag är ett annat.


  • Jag är satt här av dem som har röstat på mig för att utföra ett specifikt jobb. Då är det väl bra om jag använder mig av den kunskapen som jag har. Om jag ser saker som jag tycker att verkar vara tveksamma så måste jag ju kunna påpeka det, annars är jag väl en dålig politiker. Jag utgår ifrån att ledamot Fellman också påpekar saker som hon tycker är fel.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:01

    Absolut är det så, vi har alla olika kompetenser och det är bra att man kommer in med sina kunskaper. Vad jag menar är att vårt uppdrag här i det här parlamentet egentligen är två saker huvudsakligen; att bestämma vad pengarna ska gå till och att lagstifta om det som styr vårt samhälle. Jag tycker inte att det hör till kravspecifikationen för en politiker att man ska kunna detaljer om hur man bygger, hur man vaccinerar eller en massa andra sådana saker som vi har experter för den specifika sakkunskap.


  • Tack, herr talman! Ledamoten Fellman avslutade sitt anförande med att prata lite om parlamentarismen och sättet vi hanterar den just nu. Det är ett intressant resonemang och en diskussion som har kommit i gång och som verkar flika in vad än vi pratar om. Det finns en anledning till det. Det finns också en anledning till att det ser ut som det gör för att det har funkat. Tyvärr är det så, det har funkat att lita på att väljarskarorna och att samhället i övrigt har ett väldigt kort politiskt minne. Det går att dra till med saker för stunden och helt enkelt räkna med att man har glömt bort vad som har överenskommits för ett år, två år sedan eller bara ett halvår sedan. Det är intressant, antingen behöver vi sälla parlamentarismens ramar enligt vår nutida verklighetsförhållanden som vi måste hålla oss till eller så måste vi börja se till att använda oss av en barometer för hur vi tänker bedriva politik. Är det så här vi vill göra? Bra, då gör vi det, annars måste vi börja diskutera sinsemellan vad som gäller. Det är en intressant diskussion.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:03

    Absolut, jag tycker också att det är en intressant diskussion. Frågan är bara om det finns en permanent lösning. Jag tror mera att det är en process som pågår. Jag brukar ofta jämföra saker med att uppfostra barn, man säger en gång; "använda kniv och gaffel", nästa dag så säger man det igen och sedan veckan efter det så säger man det igen. Det finns inget slut på uppfostringstiden, utan den pågår hela tiden. Även om vi i det här parlamenten nu är överens om att nu ska vi vara snälla och duktiga så om drygt två år så är det ett nytt parlament som sitter här och som också måste lära sig den saken och kanske en del gamla hundar aldrig kommer att lära sig att sitta.


  • Tack, herr talman! Återigen, det finns anledning till att det förra systemet ändrades också. Det kanske är så att det här sättet vi arbetar på nu också är i en förändringsprocess, det är det som vi just bara ser just nu. Missnöjet väcks över vad det leder till och vi kanske måste bestämma om vi bör se över det på riktigt eller behöver vi bara sälla oss efter systemet eller behöver vi ändra det systemet efter oss? Jag tror inte att man ska se på det här med gråt överhuvudtaget utan ta det med händerna. Ta också upp en del av kunskapen från det verkliga arbetslivet hur man arbetar.

    Jag diskuterade just med en lagtingskollega lite grann om problemet. I det här parlamentet såsom man bedriver politik så skulle man aldrig kunna arbeta i arbetslivet. Man skulle inte kunna vara så oense och komma framåt. Det är ju i kompromisserna vi ändå hittar varandra någonstans. Att stå strida bara för åsikternas skull funkar här men inte i verkliga livet. Kanske vi behöver tänka på det i så fall?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:05

    För det första, jag tror att det handlar om en fråga om politisk mognad och också respekt.

    För det andra, jag tycker att parlamentarismen är ett bättre system än det vi hade tidigare, men det förutsätter en sådan mognad som vi kanske inte som grupp har uppvisat under den senaste tiden.

    För det tredje, det som jag försökte uttrycka, politik är ett spel där man har olika åsikter. Skulle vi alla vara ense om allt så då skulle det inte heller fungera. Vi måste ha ett system som hanterar olika åsikter.


  • Talman! Först, med anledning av det senaste replikskiftet, parlamentarism innebär, som vi alla vet, att man har en regering och för det finns det ett parlamentariskt förtroende. Regeringen utses av parlamentet och ingen annan. Detta kräver inte den form av oppositions- och majoritetsbygge som vi har nu. Men precis som har sagts så har ju den här formen tillkommit för att det förra systemet inte heller var bra. Jag tror att vi behöver diskutera hur vi kan utveckla dagens system för att komma framåt i den biten. Jag tror att en viktig hörnsten i det kunde vara att ta bort ersättarsystemet. Det om detta.

    Talman! Jag bad om ordet för att jag blir lite förvånad över den här debatten, precis som många andra. Den här debatten visar just det att landskapsregeringen inte själva har majoritet för sina förslag. Landskapsregeringen har lagt fram en tilläggsbudget som inte åtnjuter det här förtroendet av dem som har röstat fram budgeten. Man kan säga; "jo, jag har förtroende för regeringen" men det torde betyda att man också har diskuterat budgetarna på förhand, att man har skakat hand om detta, man kör på och så håller det. Detta är en mycket märklig situation.

    Jag utgår ifrån, särskilt efter ledamoten Måtars anförande, att finansministern med ansvar för ägarstyrningen av fastighetsverket och eller kulturministern kommer upp och presenterar det här förslaget noggrannare och beskriver varför de här farhågorna som ledamoten Måtar har anfört inte stämmer, eftersom det uppenbarligen inte har diskuterats på ett femgruppsmöte på förhand. För nog är det märkligt att majoritetsblocket har den här typen av dubier. De ska ju känna till projekten bättre än vad vi gör i oppositionen. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen beskriver varför det här projektet är trovärdigt när man en gång har fört fram det. Dessutom har man fört fram det utan att man ens skulle behöva göra det ifall man läser betänkandet från finans- och näringsutskottet ordentligt.

    Det här är ytterligare ett tecken på instabilitet i politiken. Vi menar att det som politiken nu behöver är stabilitet, ett tydligt mål och ett gemensamt ljus i tunneln som de allra, allra flesta kan tro på såväl i den här salen som ute i samhället. Just nu finns inte den tilltron varken här uppenbart eller bland näringslivet ifall man ska tro dagens artiklar i tidningarna. Ska man tro på gallupen därtill så finns det inte heller tilltro ute i de åländska stugorna. Det här är allvarligt. Ålänningarna och näringslivet behöver stabilitet. Vi behöver en gemensam bild av det ekonomiska läget. Hur stort är låneutrymme och vad kan man låna till? Var finns utrymme för effektiviseringar? Vilka saker kan tredje sektorn och det privata näringslivet göra i stället för att vi göra det genom det offentliga? Vi behöver starka och systematiska satsningar för ett framgångsrikt Åland också de kommande åren och gemensamma prioriteringar och reformer som bär över mandatperioder. Den här frågan är vad landskapsregeringen behöver ägna sin påskledighet åt. Tack, talman.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Anförande | 16:10

    Talman! I förslaget till första tilläggsbudget finns det en utökad fullmakt för Bomarsunds besökscentrum för ökade kostnader. Jag motsätter mig inte besökscentret, att det uppförs bara man håller sig inom den budget som finns. Ingen utökning alltså.

    Jag var med när projektet startades upp för snart mer än 15 år sedan. Det blev ett gigantiskt invecklat bygge som föll på sin egen orimlighet då på den tiden. Förslag om att ta fram, tillvarata och återanvända den förstörda telegrafbyggnaden till exempel eller bygga en kopia av Skarpans som ett besökcenter, det föll inte i god jord, utan det skulle vara ett mera glamouröst bygge. Nu tycks vi vara där igen att det ska vara rejäla grejer.

    Dialogen mellan beställare och utförare tycks mig vara ytterst bristfällig och verkar sakna både politisk och ekonomisk insyn och styrning.

    Jag hänvisar till fastighetsverkets PM om Bomarsunds besökscentrum, det verkar i mina ögon vara en efterkonstruktion av hur beslutsprocessen har gått till när förslaget till besökscentret har vuxit, i synnerhet vuxit. Projektet har omarbetats med att ta bort café och kök som oftast är dyrast i sådana här projekt. Då borde ytorna ha minskat och kostnader hade kunnat underskrida fullmakten för bygget. Men nu ökade kvadratmetrarna och kostnaden rusade i höjden vilket går tvärsemot budgetdirektiven som gavs för budgeten som nu är klubbad, den liggande budgeten. Det skickar helt fel signaler i ett ekonomiskt krisläge som vi nu är i och det budgetarbete som vi har framför oss här på Åland.

    Bra med det här projektet är annars att det ska byggas i trä. När man konstruerar ett sådant hus i egen regi så borde man satsa på åländskt närproducerat virke enligt hållbarhetsprincipen och för den åländska sysselsättningens skull. Tack, talman.


  • Talman! Jan skulle bara vilja kolla ifall jag hörde rätt. Sade ledamoten Salmén att det här projektet helt och hållet saknar politisk styrning?


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 16:13

    Talman! Jag sade att det verkar så. Sedan har det sprungit iväg kostnadsmässigt så mycket så det verkar som det inte skulle ha funnits någon riktig styrning på det här projektet. Det är ju inte länge sedan vi tog budgeten för det här projektet och nu har det farit iväg. Jag sade "verkar vara så".


  • Det verkar alltså som om finansministern inte hållit i ägarstyrningen av fastighetsverket och det verkar också då som om kulturministern inte har hållit i projektet som helhet. Eller hur ska det tolkas?


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 16:14

    Talman! Jo, det verkar som om ingen har haft en riktig styrning på det här projektet, annars skulle det väl inte ha farit iväg så här kostnadsmässigt. Det borde ha minskat i kostnader istället, det borde ha blivit mindre än större när man tog bort cafédelen som var en jättestor del av projektet förut.


  • Tack, fru talman! Behandlingen av den här viktiga frågan börjar bli ganska farsartad. Om jag har förstått det rätt så har man nu i finansutskottet fått en saklig genomgång och presentation av hela projektet och frågor har ställts. Menar nu då ledamoten Salmén att fastighetsverket inte klarar av att hålla i den här typen av projekt? Eller är det ministrarnas styrning av projektet som har varit för svag? Var har det brustit i processen menar ledamoten Salmén?


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 16:15

    Jag skulle säga att det är en kulturförändring som skulle behöva ske, för man håller inte budgetramar som man har fått tilldelat. Det är där som problemet är, tror jag.


  • Jag upplever ju nog att det i så fall är en allvarlig situation som regeringen måste hantera och diskutera med fastighetsverket. Det är också ägarstyrningsministern, finansminister Höglund, och kulturminister Hambrudd som har ett och annat att göra på den fronten.

    När det gäller åländskt trä så har jag förstått att orsaken till att man inte kan använda det på de här specifika delarna är att vi har en skogsindustri som ännu inte har utvecklat sådana produkter så att de finns tillhanda. Jag hoppas att landskapsregeringen främjar också den utvecklingen så att vi kan använda åländsk skog till den här typen av offentligt byggande i framtiden.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 16:17

    Talman! Jag sade också att jag önskar att man projekterar det så att man kan använda lokalt producerade varor och då betyder det lokalt producerat åländsk virke. Men det är ofta så att det är mycket lättare att ta bortifrån och slippa ta ansvar för det åländska skogsbruket.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet samt därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER.

    Avsnitten föreläggs enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avsnitten eller avdelningarna i deras helhet.

    Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.


  • Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET i dess helhet. Godkänt.

    Föreläggs avsnittet ÖVERFÖRINGAR i dess helhet. Godkänt.

    Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER enligt kapitel. Föreläggs kapitel 890. Begäres ordet?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 16:19

    Jag föreslår att färdigställande av Eckerö post och tullhus återinförs i fastighetsverkets investeringsplan och förverkligas enligt plan, såsom förslaget finns i min reservation till betänkande.


  • Jag understöder ledamotens Fellmans förslag.


  • Lagtingsledamot Nina Fellman, understödd av lagtingsledamot Camilla Gunell, har föreslagit att färdigställandet av Eckerö post och tullhus återinförs i fastighetsverkets investeringsplan och förverkligas enligt plan. Förslaget framgår av en reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Omröstningen sker efter upprop. Jag ber ledamöterna Camilla Gunell och Anders Eriksson att biträda vid omröstningen.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ledamot Nina Fellmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop. Talmannen röstar ja.

    Omröstningen har givit vid handen 23 ja-röster, 3 nej-röster har avlämnats och 4 ledamöter var frånvarande.

    Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

    Begärs ytterligare ordet?


  • Ledamot Lars Häggblom (Obs) Anförande | 16:23

    Talman! Jag föreslår att innehållet i den reservation som jag presenterade tas till omröstning.


  • Talman! Jag önskar understöda ledamot Häggblom.


  • Lagtingsledamot Lars Häggblom, understödd av lagtingsledamot Stellan Egeland, har föreslagit att lagtinget vidblir den av lagtinget i budget för 2021 antagna fullmakten om 2 800 000 euro för besökscentret i Bomarsund, samt återkommer till lagtinget och presenterar hur de nya årliga driftkostnaderna ska finansieras. Förslaget framgår av en reservation till betänkandet.
    Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer att verkställas. Omröstningen sker efter upprop. Jag ber ledamöterna Simon Påvals och Liz Mattsson att biträda vid omröstningen.

    Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ledamot Lars Häggblom ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Upprop. Talmannen röstar ja.

    Omröstningen har givit vid handen 20 ja-röster, 6 nej-röster och 4 ledamöter var frånvarande.

    Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

    Därmed är hela sifferstaten behandlad.

    Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
    Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
    Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
    Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

    Klämmarna är därmed behandlade.

    Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Motiveringen är godkänd.
    Därmed är hela tilläggsbudgeten behandlad.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.