Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Herr talman! Idag har vi 2 000 arbetslösa på Åland, nästan 13 procent. En ännu högre procent av dem är ungdomar. Coronaviruset härjar över hela världen globalt och sätter de flesta länder i skräck. Vi har börjat se i Norden att man lättar sakta men säkert på restriktionerna. Där kan vi ha våra förhoppningar när det gäller Åland att det skulle kunna gå på ett sådant sätt att vi framförallt får åtminstone en del av turistsäsongen att räkna med att. Att inte allting är spolierat . Nu står jag här igen, det var fem veckor sedan i lagtinget tog tilläggsbudget nummer två. Nu står vi här med tilläggsbudget nummer tre. Som ni vet så finns det en komplettering till den som vi kommer att ha remissdebatt om på onsdag, om två dagar. Tillsammans innehåller den här tilläggsbudgeten inklusive komplettering också tre stycken budgetlagar, varav den första som handlar om kommunen ska diskutera här idag.

    För fem veckor sedan klubba lagtinget tilläggsbudget nummer två och den var framtagen på rekordfart, kan man väl säga. Vi har haft lite mera tid på oss på den här. Den förra budgeten fokuserade framför allt tre saker. För det första naturligtvis det som kommer allra närmast hjärtat på människorna, de som blir drabbade. Den fokuserar i andra hand på företagen, de som vi vet att drabbas av den här coronapandemin. Företagens likviditetsproblem kan lösas med det paket som vi har idag, jag ska berätta lite mer om det sedan hur det har gått. För det tredje är den stora satsningen i förra tilläggsbudgeten att vi ska förse sjukvården med de pengar som de behöver. Sedan var lagtinget snällt med landskapsregering och gav oss även fyra miljoner euro att förfoga för akuta behov.

    När det gäller uppföljningen av den förra tilläggsbudgeten, som jag tycker att kan vara intressant att känna till nu när vi går in på nästa, så har jag faktiskt inga siffror när det gäller ÅHS. Hur stor del av de pengar som vi då gav dem har utnyttjats, men jag tror inte att det är så mycket. Det handlar om ganska små pengar egentligen, i förhållande till vad de fick då. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ju ännu inte drabbats av coronaviruset. På något sätt så har vi legat utanför medan man överallt omkring oss har fått höra skräckrapporter om hur folk har drabbats, stora dödstal och så vidare. Medan Åland har legat med 12-13 stycken bevisat smittade och ingen som ens har behövt intensivvård. När man ska göra upp en budget så är det alltid bra om man har lite fakta, någorlunda hyfsade prognoser, men vi kan säga att vi har absolut inte det i vårt fall. Utan vi får fortsättningsvis hoppas och gissa.

    Tittar vi på den förra tilläggsbudgeten så har den till dags dato så har det lämnats in 100 ansökningar när det gäller likviditetsstöd. Landskapsregering har beviljat 355 000 euro och det finns ansökningar inne på ungefär 3,5 miljoner. När det gäller det temporära tilläggsstödet till arbetslösa, dagpenning, så har det gjorts 6 st. utbetalningar i april och totalt cirka 130 000 euro. Det beräknas motsvara ungefär 200 personer som har fått det här. Ni ser att det finns fortfarande mycket pengar kvar på det som beviljades i tilläggsbudget nummer två. Det är egentligen goda nyheter, tycker jag. Som jag inledde med så har vi 2000 arbetslösa nu. 12,7 procent arbetslöshet, ungdomar under 25 år 18,7 procent, det tycker jag är varnande mycket. Speciellt pojkar som ligger på drygt 20 procent. 271 ungdomar var arbetslösa i maj. Det är vi är rädda för att det kommer att stiga när skolorna slutar. Arbetslösa 55 år och äldre var 372 personer. Tre gånger högre än tidigare. Som det ser ut idag nu så registreras det nya arbetslösa ungefär 10 till 20 stycken per dag. Och det är flest från rederier, service och försäljning som de här personerna kommer. Det var lite bakgrundsstatistik beträffande hur det har gått med den förra budgeten.

    När vi tog tilläggsbudget nummer två utlovade vi ett klart löfte att nästa budget som kommer så kommer framför allt att vara tillägnad kommunerna. Det har vi nu gjort. Den budget som ligger på era bord, kan man säga, 90 procent i varje fall handlar om att hjälpa kommunerna. Jag ska läsa upp några rader som ÅSUB skrev i sin konjunkturrapport. ÅSUB poängterar i den senaste konjunkturrapport att "kommunerna drabbas av krisen genom minskade skatteintäkter som följd av stigande arbetslöshet drastiskt minskade samfundsskatter, minskad avgiftsfinansiering och stigande kostnader." Där här har vi tagit fasta på. Vi tog i ett tidigt stadium kontakt med kommunerna, Mariehamns stad och de åländska landsbygds- och skärgårdskommunerna via kommunförbundet. Vi har haft tre stycken protokollsantecknade möten som bara har handlat om kommunernas ekonomi. Där kommunförbundet representerades av direktören och styrelseordförande och Mariehamns stad av styrelseordförande, kommundirektör och ekonomidirektör. Det fanns också flera personer med CAD och många tjänstemän naturligtvis. Under dessa möten så kom det klart fram att kommunerna inte exakt i dagsläget, men väldigt snabbt, kommer att få känna av effekterna av coronapandemin. Det kan röra sig om en månad eller två innan det börjar kännas på allvar. Från kommunens sida kom man fram till att man kommer att få ett stort skatteinkomstbortfall och att man skulle behöva 8,8 miljoner euro. Vi diskuterar många olika modeller för att ge ut de här pengarna och fördela dem rättvist. Det slutade med att på det sista mötet så sade man från kommunhåll att ta den modell ni tycker är bäst, det viktigaste är att vi får pengarna och att vi får de snabbt. Då har vi sedan inom förvaltningen, finansavdelningen och landskapsregering kommit fram till det som jag snart ska berätta om.

    I det här föreliggande budgetförslaget. Förslaget till tilläggsbudget föreslår landskapsregeringen åtgärder för att stärka kommunens ekonomi genom framför allt följande saker. Att stöda samordningen av kommunernas socialtjänst. Att temporärt höja landskapsandelarna för socialvården, där är det 1,5 miljoner som vi vill att kommunerna ska använda för förebyggande utkomststöd. En kompensation för minskade kommunalskatteintäkter, den är på 3,5 miljoner euro och fördelas på det sätt som jag strax ska beskriva. Fullmakt att bevilja räntestödslån som kreditinrättningar utger för kommuner som hamnar i likviditetskris, där är det alltså meningen att kommunerna i vanlig ordning går till banken och vi betalar räntan. Att öka förskottet på kompensationen för intäktsbortfall till följd av arbets- och pensionsinkomst avdraget, det här kan vi göra nu och det handlar om ungefär 2 miljoner euro. Det kan vi göra nu, öka upp den här kompensationen, eftersom det finns statistik för första gången hur mycket det handlar om. Så det här är en ganska exakt kalkyl och det väljer landskapsregeringen, om det godkänns av lagtinget, att betala ut så fort det bara går. Att möjliggöra att de månatliga landskapsandelarna temporärt kan betalas i förskott till kommunerna. Där finns det en möjlighet, något på 2 miljoner euro per månad går det ut i jämna rater till kommunerna. Det sker alltså en gång per månad och nu kan vi tänka oss att betala för tre eller sex månader framåt, vad lagtinget sist och slutligen kommer fram till.

    Som framgår av den här tilläggsbudgeten har landskapsregeringen beredskap att i mycket snabb ordning temporärt höja kommunernas andel av samfundsskatten så fort det känt hur stor förändring staten kommer att göra. Där kan jag samtidigt göra en utvikning och säga att egentligen så är det svårare att göra en tilläggsbudget när vi inte riktigt vet vad staten kommer att göra. Vi har ju en fjärde tilläggsbudget i pipan, om man säger så. Vi har hållit på ett antal veckor och jobbat med den. Förra gången sade jag att vi senaste inom juni månad skulle komma med en tilläggsbudget. Det är den vi har här nu, men vi kan komma med ytterligare en om det finns behov. Det har vi påbörjat. Vi vill inte komma med en till före vi vet vad staten kommer att göra i tilläggsbudget nummer 3 som kommer till den 4 juni tror jag. Vi är så beroende av omvärlden. Vi är beroende av att folk kan handla med oss, resa till oss och turista. Och vi är jätte beroende när det gäller inkomster av beslut som fattas i Helsingfors och hur det går för Finland. Vi har ytterst små möjligheter att påverka vår egen inkomst.

    Tredje sektorn har vi sagt från landskapsregeringens sida är en jätteviktig funktion inom det åländska samhället. Och den är väl extra viktig nu under dessa coronatider. Där har vi sagt att tredje sektorn ska känna sig tryggad. Vi ser till att det finns pengar för att hantera den på ett vanligt sätt.

    Jag sade att vi påbörjat arbetet med en fjärde tilläggsbudget. Nu tänkte jag gå in och berätta lite på detaljerna i budgeten. Ersättning till frivilliga brandkårer, det är en försäkringsfråga vid för olycksfall och yrkesskada. Där finns det en post på 5000 euro. Högskolan, för att få ett utvecklingscentrum för att koordinera och söka extern finansiering för utveckling och forskningsprojekt, 50.000 euro. Så har vi den stora biten med 3 750.000 euro som handlar om utbetalningen till kommunerna för att täcka skatteinkomstbortfall. Vi har 305 000 euro på sociala uppgifter. Där handlar det framför allt om KST som arbetar för fullt nu för att kunna sättas igång första januari 2021. Så har vi en post på 1,5 miljoner euro som är dimensionerat för att göra det möjligt för kommunerna att i högre utsträckning använda förebyggande utkomststöd. Det var det om posterna.

    Jag vet inte om jag nämnde Fixtjänst och Tallbacken, det tror jag inte att jag gjorde. Där har vi fått förfrågan från kommunalt håll och KST om vi kunde fortsätta att finansiera det på samma sätt som hittills, och så som det är gjort i 2020 budgeten. Det har landskapsregeringen sagt att vi är beredda att göra för 2021 också. Sedan vet jag att det finns en finansmotion som handlar om Pelaren. Man kan fråga sig då borde vi ha tänkt på dem samtidigt. Det har vi väl lite gjort och funderat, men det finansieras på lite olika sätt. Vi valde nu att i alla fall ta de här två till att börja med i budgeten.

    Jag tror att jag har sagt det viktigaste. Jag svarar gärna på frågor. I och med den här tilläggsbudgeten, alltså utan den kompletterande som kommer på onsdagen, så har det budgeteras för år 2020 412 357 000 euro. Med hänvisning till ovan sagda och det som står skrivet, allmänna motiveringar och detaljmotiveringar föreslår landskapsregeringen vördsamt att lagtinget antar följande förslag till tredje tilläggsbudget i budgeten för 2020. Tack.


  • Talman! Finansministern säger att den rekordstora och snabba andra tilläggsbudgeten har en bråkdel av medlen använts. Det ger förstås lite dubbla signaler. Det betyder inte att medlen och pengarna har verkat så som det var tänkt. Vid ett hörande som vi hade i lagtinget sade delvis fackföreningarna att den temporära tilläggsstödet i dagpenning blåser upp permitterings- och arbetslöshetssiffrorna och det har jag förstått att landskapsregering är medveten om. Men Ålands Näringsliv, Företagarna på Åland och Visit Åland säger att företagen har stora behov av regelrätta stöd för fasta kostnader. Hur funderar landskapsregering och i vilka banor?


  • Det där diskuterar vi naturligtvis ständigt, vilka behov har företagen ytterligare. Jag utgår ifrån i nästa tilläggsbudget som kommer, om det kommer en till i juni, så kommer företagen kanske på ett eller annat sätt att finnas med igen. Vår näringsminister sitter inte här nu, men han har varje vecka möten med näringslivet, med Ålands Näringsliv och med viktiga företagsrepresentanter från näringslivet. Varje vecka får vi feedback på temperaturen. Och visst är det så att det inte är så mycket som har gått åt, men det har ju inte kommit igång riktigt på allvar. Det finns tyvärr mer behov att vänta.


  • Talman! Vad jag har förstått ska statens tilläggsbudget i juni beröra kommunerna, alltså rikskommunerna. Det finns, vad vi erfar, ett stort behov. Det verkar också nu som restaurang stödet, som man hade hoppats på också från åländsk sida, kommer att slå helt snett om man inte justerar upp det. Man skulle ta i beräknande vad man hade för förtjänster i januari och februari och det slår ju helt snett mot åländska hotellbranschen och restaurangbranschen. Vi har behörighet av näringspolitik så det skulle vara intressant om det finns något mera kött på benen.


  • Tack, talman! Absolut, det är en sak som vi ständigt funderar på. Jag tror att jag skall överlåta det till näringsministern, han får komma upp i talarstolen och berätta om det. Eftersom vi har delat upp arbetet på ett sådant sätt att jag som finansminister sitter inte med i den gruppen, det finns tillräckligt att göra ändå. Man hinner inte vara med överallt. Den som vet det här allra bäst är näringsminister Fredrik Karlström. Jag tror att han jättegärna kommer upp och berättar om det.


  • Talman! Finansministern är nöjd över att pengarna inte har gått åt som vi tidigare beviljat i tilläggsbudget. Precis som ledamoten Sjögren så tänker jag att det kanske betyder att pengarna inte har helt riktats åt rätt håll. Därför kommer jag också in på frågan kring det förebyggande utkomststödet. Hur garanterar landskapsregering att pengarna som är avsedda för förebyggande utkomststöd också kommer att användas de facto för precis just det och ingenting annat?


  • Tack, talman! Den sista frågan så har vi tänkt att vi går ut med rekommendationer till kommunen hur det ska användas. Vi utgår ifrån att man kommer att använda dem på ett sådant sätt, allt annat vore fel. Det är klart att vi måste lita på våra kommuner.

    Det var någonting till. Det var en fråga om pengarna överhuvudtaget till företagen, om det är rätt eller fel. Det är klart att man ställer sig naturligtvis frågan, har vi gjort rätt när det inte har gått mer pengar än så här? Samtidigt får vi signaler från företagen att ni har gjort rätt. Det är okej det ni har föreslagit. Det är svåra frågor som man får brottas med. Men än skulle det inte vara på det sättet att vi tror att vi har gjort fel utan vi tror ändå att det här kommer att vara ett bra stöd som kommer användas mer och mer.


  • Talman! Jag säger inte det här för att vara någon oppositionspolitiker, men jag önskar verkligen att jag kunde dela minister Eliassons uppfattning kring vad företagen säger om de stöd som har tillkommit. Visst finns det sådana de har passat, men det finns också många företag som det inte har passat. Det vore nog skäl för landskapsregering att utvärdera det här, vara på tårna och lyssna på flera typer av företag. Ifall det är så att de samlade åsikterna nu är att de har fungerat väl så det är nog många röster som inte har nått fram till regeringskorridorerna tyvärr.

    När det gäller det förebyggande utkomst stödet så hör jag då att det finns ingen plan för det, men ska man då dela ut det bara enligt schablon till alla kommuner och hoppas på att man har samma behov i alla kommuner, motsvarande mot befolkningsandel. Vi vet ju att vi har ganska olika befolkningsstrukturer och socioekonomisk bakgrund i olika kommuner på Åland. Vissa har aktivt planerat bort det och vissa har aktivt välkomnat (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Jag tror att ledamot Ingrid Zetterman har helt rätt i det att alla kommuner kanske inte har exakt likadana behov. Det vet vi att så är det, vi har stora och små. Även om det går ut rekommendationer om hur det här ska användas, som vi hoppas att de ska följa, så har de ändå rätt om de tycker lite annorlunda. Att det ska användas på något annat sätt så har kommunen själv rätt att använda pengarna på det sätt de själva vill. Ifall det behöver skräddarsys lite mer. I grunden så litar vi på att kommunerna kommer använda de här pengarna till det som det är planerat.


  • Tack, talman! Jag delar absolut inte minister Eliassons trygghet i att våra företag har det ganska bra just nu. Jag delar heller inte uppfattningen om att vi ska vänta och se innan vi eventuellt gör en åtgärd till i slutet av juni. Vi vet att de arbetslösa är fler än någonsin på Åland. Vi vet att varsel, permitteringar, uppsägningar står som spön i backen. Vi vet att konkurserna haglar, att företag väljer att upphöra istället för att gå i konkurs. Läget är kärvt. Och inte med ett ord och inte med en siffra visar man på något sätt någon sorts linjedragning från landskapsregeringen mot de företag som idag går på knäna. De som är basen i hela vår välfärd. Istället lägger man alla miljoner ute i kommunerna för att köpa plåster i form av utkomststöd till exempel. Varje dag, ministern sade det själv, går 20 personer till AMS.


  • Tack, talman! Jag sade inte att företagen har det bra nu. Jag berättade om arbetslösheten och att vi har följt upp det paket som vi gav i förra budgeten. Det kanske inte har gått åt så mycket pengar som vi hade hoppats och trott. Förklaringen till det vet jag inte. Jag vet att våra åländska företag har det jobbigt, vissa har enormt jobbigt. Sedan finns det också sådana som har det som har det helt okej och sådana som det går riktigt bra för, där man kan utnyttja, ändra produktion och få sälja just sånt som är corona anpassat (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Då kan jag ge minister Eliasson svar. Jag vet att likviditetsstödet är okej för ett antal företag, men långt ifrån för alla. Det är vad det beror på, att inte likviditetsstödet har fallit så väl ut. Det är vad det beror på. Det beror inte på att företagen går helt okej och man klarar sig. Det beror på att likviditetsstödet är inte intressant för dem. De vill inte skuldsätta sig ännu mer och det är inte anpassat för deras verksamhet. Det är svaret på frågan. Därför borde landskapsregering ha haft flera åtgärder som man pumpar ut i näringslivet idag, imorgon och nästa vecka. Precis det som alla andra länder och stater gör. Istället lägger man miljonerna på offentlig verksamhet och cementerar strukturer som har visat sig de tiotals senaste åren att de inte fungerar. Det är det vi vill lägga våra miljoner på nu, medan företagen får varsla, permittera, säga upp folk och gå i konkurs. Vad händer med vår välfärd minister Eliasson?


  • Tack, talman! Miljoner till kommunerna, det var ju vårt löfte när vi gav förra tilläggsbudgeten. Vi började faktiskt med människorna, företagen och sjukvården. Eftersom vi vet att företagen är så otroligt viktiga för vår välfärd. Det är där vår välfärd skapas. Det är tack vare skatter som kommer ut från företagen och de anställda, det är med de pengarna vi bygger välfärd. Det hoppas jag verkligen att ledamot Holmberg förstår att vi också förstår. Det gör vi. Jag sade också i min presentation av den här budgeten att det här var kommunerna och redan nu håller vi på att tänka på företagen, vad vi kan komplettera med där. Säkert under debattens gång kommer finansminister Karlström att berätta om det, som har den direkta kontakten med dem.


  • Tack, talman! Tack också till finansminister Eliasson. Det här är en efterlängtad budget som har kommunerna i fokus och från vår sida välkomnar vi det. Sedan finns det kanske lite frågor kring hur de här pengarna kommer att utfalla. Jag tror att det är väldigt viktigt att konstatera att det vi går igenom nu inte är en kostnadskris utan en intäktskris. Att det är arbetslösheten som är det stora problemet. Finns det en korrelation i den här budgeten, som finansministern ser det, mellan faktiska fall i intäktsnivåerna i de olika kommunerna? Eller är det nu ett system som är lika för alla och som inte beaktar vilka kommuner som faktiskt kanske får den tyngsta kostnaden, på grund av fallet i sysselsättningen?


  • Tack, talman! Den är definitivt inkomstrelaterad och arbetslösheten är ett allvarligt moment, de här systemen som vi fördelar pengarna på. Efter mycket funderande, där vi har tittat på många olika alternativ, så bygger vi det på senast debiterade skatter som vi vet vad var för de olika kommunerna. Sedan har vi utnyttjat den skatteprocenten, den kommunalskatt som används av respektive kommun nu och så har vi gjort en nyckel som fördelar det på det här sättet. Det här kan man ha många olika uppfattningar om. Vi var i ett skede inne på att vi skulle ha fördelat hela fem miljoner enligt det sociala systemet som har sina fördelar (… taltiden slut).


  • Talman! Jag ska återkomma lite grann i mitt anförande om det här. Jag tycker det är väldigt viktigt att de pengar som går till kommunerna faktiskt är knutna till de intäktsfall som just coronakrisen innebär. Att det inte finns någon annan regionalpolitisk aspekt i de här som mera borde botas med strukturella åtgärder framom kanske krisstöd. Det hoppas jag att utskottet kan titta på. För oss i lagtinget är det väldigt bra om man kan få något slags bokslut över hur de här pengarna används och hur de kommer till nytta. Detsamma gäller nog också näringslivsstödet. Hur har det utfallit och är det inte så att pengarna går på rätt sätt, så som man tänkt, kanske man kan komma i en tilläggsbudget och skruva om de där så att de träffar mera rätt. Vi är för vår del väldigt öppna för att (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det är vi också, vi är ödmjuka, förutsättningslösa, är det någon som kommer med ett bättre system så är ingen lyckligare än jag. Det är jättesvårt att veta vad som är det rätta och hur man fördelar pengarna. Det jag kan säga är att vi kommer kanske efter ett år, jag vet inte när det här är över, så får man se över hur har det gått. Både för företagen och kommunerna. Man gör en utvärdering helt enkelt. Är det så att det har varit extra orättvist för någon eller att någon har blivit extra drabbad så får man ta upp det till diskussion då. Men idag finns det inga prognoser som man vågar förlita sig till och därför har vi gått på fakta från 2018 och fördelat det på det här sättet.


  • Tack, fru talman! När regeringen kommer med en tilläggsbudget så beror det oftast på lite extra kostnader, oförutsedda sådana. Den här gången 5,6 miljoner euro. Här finns också inkomsterna och normalt brukar man i en tilläggsbudget titta lite hur det går med inkomsterna. Speciellt nu när Finland har haft en par tilläggsbudget, men det saknar jag här. Finns det en uppskattning över hur inkomsterna har påverkats av tilläggsbudgetarna på fastlandssidan?


  • Tack, fru talman! Det här är ju den riktigt svåra biten. Visst är kostnaden svår att uppskatta, vad man kan drabbas av, men inkomsterna som vi själva styr i så liten grad. En viss del styr vi men det stora styr vi inte. Där vi är väldigt beroende av hur det går i Finland.

    De här dubbla effekterna, när vi har det gamla systemet som avslutas och det nya som kommer in 2021 så får vi något som allmänt kallas för puckeleffekten, som vi har trott att skulle vara ganska stor före coronan kom, men nu är jag övertygad om att den kommer att påverkas ganska rejält neråt. Det som vi hade hoppats på skulle ges en möjlighet att komma ifrån det stora budget underskott vi har. Sedan måste vi se över allting för att rätta mun efter matsäcken, eller är det andra vägen?


  • Tack, talman! det jag avsåg gällde nog intäkterna för budgetåret 2020 som ju fortfarande är budgeterat till 271 miljoner.

    Jag har en annan fråga också. Ni vill föreslå en bevillningsfullmakt om 10 miljoner euro för kommunerna och sedan föreslår ni, som ni sade, att ni då betalar räntan så att kommunerna inte behöver betala någon ränta. Har ni alls funderat på att göra på ett annat sätt? Det vill säga, det finns också en möjlighet att kommunerna får låna från pensionsfonder. Då kan ni själva eller styrelsen fastställa räntan, den kan bli noll. Och inte då subventionera bankernas lån.


  • Tack, talman! Vi har inte haft några allvarliga diskussioner i landskapsregering om det. Det har vi inte haft. Allt kan man naturligtvis titta på, men iallafall lagtinget brukar vara väldigt försiktig med att på något sätt riskutsätta pensionsfonden, det är heliga pengar. Det är klart man ska alltid överväga alla olika alternativ. Vi har nu tittat på att låna den normala vägen via banksystemet, obligationer eller vad det nu kan röra sig om. Där räntan ligger ungefär mellan 0,25-0,5 procent.


  • Ledamot Roger Höglund Gruppanförande | 14:16

    Talman! Ärade ledamöter i lagtinget. De offentliga finanserna försämras drastiskt, det privata näringslivets finanser likaså. Inom det offentliga är det normala att man gör en årsbudget samt en ekonomiplan för något år framåt. Vid speciella omständigheter kompletterar man med tilläggsbudget. Läget idag påminner inte ens lite om det normala förfaringssättet att bedriva långsiktigt finansiell planering. Landskapet konstaterar i sin allmänna motivering sitt förslag till tredje tilläggsbudget för 2020 ”att de ekonomiska förutsättningarna ändrat drastiskt på mycket kort tid och att det i dagsläget är mycket svårt att bedöma de mer långsiktiga budgeteffekterna”.

    Tilläggsbudget nr 2 var inriktad på näringsliv, sjukvård och att underlätta för de arbetslösa. Nr 3 är inriktad på den kommunala sektorn. ÅSUB konstaterar att kommunerna drabbas av krisen genom minskade skatteintäkter som följer av stigande arbetslöshet, drastiskt minskade samfundsskatter, minskad avgiftsfinansiering och stigande kostnader. Kommunalskatteintäkterna bedöms minska med 5 procent från år 2019 och samfundsskatterna betydligt mer.

    I tilläggsbudget nr 3 förslår regeringen ett antal åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi: Stöda samordningen av KST, temporärt höja landskapsandelarna för socialvård, kompensation för minskade kommunalskatteintäkter, fullmakt att bevilja räntestödslån och möjliggöra att de månatliga landskapsandelarna temporärt kan betalas i förskott. Totalt slutar förslaget till tilläggsbudget nr 3 på 5,6 miljoner. Den största posten om 3,5 miljoner gäller kompensation för minskade kommunalskatteintäkter. Fördelningen av kompensationen mellan kommunerna baserar sig på beskattningsstatistik 2018, med beaktande av kommunernas inkomstskattesats för år 2020. Ytterligare 1,5 miljoner föreslås för att göra det möjligt för kommunerna att i högre utsträckning använda förebyggande utkomststöd.

    Behöver då kommunerna hjälp med finansiering? Svaret är enkelt, det behöver dem. Vi måste komma ihåg att kommunen är dess invånare. Då en invånare har kontakt med den offentliga sektorn är det i de flesta fall med sin kommun. Det gäller hela spektra från barnomsorg, grundskola, utkomststöd, vägar och anläggningar till äldrevård. Det är de som nu får hjälp.

    Vi har vant oss vid en hög välfärd, våra barn går i de bästa skolor, fritidsverksamheten är aktiv och varierad, sjukvården är god, äldreomsorgen fungerar bra, våra vägar är mestadels i bra skick osv. Den välfärd som vi lärt känna och uppskatta, kommer den att kunna bibehållas? Troligtvis inte. Kostnaderna för pandemin måste betalas, frågan är hur. Troligtvis kommer skatterna att höjas, guldkanter att slipas ner.

    Regeringen har även aviserat att man påbörjat arbetet med en fjärde tilläggsbudget. Hur den kommer att utformas är helt beroende på status på undantagsförhållandena med dess begränsningar.
    När vi debatterar och tar beslut om dessa ökade kostnader för det offentliga Åland så dyker osökt självstyrelselagens paragraf 51 upp, det vill säga särskilda bidrag för kostnader som Åland inte skäligen kan bära. Detta blir i ett senare skede en fråga som innehåller såväl juridik som förhandling.
    Centerns lagtingsgrupp stöder landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget nr 3. Tack.


  • Talman! Hur ser lagtingsledamot Höglund på det faktum att nu har vi omvända värden när det gäller kommunerna? Förut har vi alltid diskuterat i samhällsdebatten de kommunerna som nätt och jämt haft näsan ovanför vattenytan. Nu är det de kommunerna som har stark skattekraft och en stor och arbetsför befolkning som drabbas hårdast. Det gäller att skilja på de här sakerna lite grann. Det är lokomotiven, så att säga, som hackar och har det svårt nu. Hur ser ledamot Höglund och Centern på den frågan?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:21

    Tack, talman! Det vi konstaterar här nyligen var Mariehamns bokslut för 2019 som var, om jag minns rätt, 3 miljoner euro back. Jag tror att de större kommunerna som Jomala och Finström inte heller kommer visa särdeles goda resultat för 2019. Och 2019 var ju trots allt perioden före coronan. Hur boksluten för 2020 kommer att se ut vet ju inte någon. Det beror förstås på hur resten av året fortsätter och på hur de här stöden som vi nu diskuterar beviljas.


  • Talman! Det går inte riktigt att få klarhet i den här frågan. Man tar fram lagstiftning, man tar fram schabloner och fördelningsnycklar. Är då tanken att man sedan gör någon form av bokslut och att de kommunerna som har haft skattebortfall, hög arbetslöshet och som har behov av förebyggande utkomststöd ska bli realt ersatta och de kommunerna som inte har så mycket förebyggande utkomststöd och inte har skattebortfall fortsättningsvis ska få av de här medlen? Eller kommer man att kräva det tillbaka?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:22

    Det är jättesvårt för mig att svara på, men det som behöver göras efter det här är att man gör en typ av utvärdering av de stöden som nu förhoppningsvis delas ut. Sedan om det resulterar i att det blir några avräkningar åt något håll är jättesvårt att uttala sig om. Någon typ av uträkning behöver göras, absolut.


  • Tack, talman! Jag tycker ledamot Höglund ger ett prov på det som jag brukar benämna som åländsk kulturpolitik. Alltså att man ska sanera ekonomin genom att höja skatter. Man gör ingenting annat, det är den lätta vägens politik. Redan nu står alltså Centerns Roger Höglund, gruppordförande, och hotar med höjda skatter. I en budget som överhuvudtaget inte tar sikte på våra företag. Våra företag som är grunden till skattebas, sysselsättning och vårt välfärdssystem, istället ska vi höja skatter. Det är det som är medicinen.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:24

    Tack, talman! Nej, jag är absolut inte för att höja skatter. Ett av det sista jag besluten jag var med och jobba för i min hemkommun Finström var att sänka skatten. Så jag kommer inte att jobba för några skatteförhöjningar. När jag lyssnar på omvärlden här så pratar man om att välfärden kommer att skruvas ned, skatterna kommer att höjas. Det var närmast det som jag grundade mina tankar på. Personligen så är skattehöjningar en sista utväg. Vi har redan ett skattetryck som är onödigt högt så de andra mediciner som man kan ta till före det så välkomnar jag och jobbar för. Ledamot Holmberg kan vara lugn.


  • Tack, talman! Då vill jag ta ett exempel till som jag tycker är ett tecken på åländsk kulturpolitik och som är grunden till att vi har dragits med en dålig ekonomi i väldigt många år: Ålands högskola - projektanställning. Syftet är bra att skapa ett utvecklingscentrum där jag har varit med och lobbat och propagerat för det, men varför ska det vara lätta vägens politik även där? 50 000 euro, projektanställning nu i år. Varför kan man aldrig, inom åländsk politik, bygga något på att man omprioriterar? Man har någonting som man vill göra någonting nytt med och så gör man det. Det ska hela tiden vara nya tjänster, nya projektanställningar. Det är därför vår ekonomi ser ut som den gör, långt före coronapandemin kom.


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:25

    Jag tror att det tempot som vi behöver hålla nu, med tanke på att hålla näringsliv och samhälle igång, gör att de här lösningarna helt enkelt hoppar upp. I en normal värld är jag helt inne för att kommer det nya kostnader så kanske man också tittar på hur man finansierar dem med omprioriteringar. Det här är kanske en fråga som är mer aktuell för normala tider.


  • Tack, talman! Jag undrar om ledamoten Roger Höglund och Centern generellt ser att de ekonomiska och andra problem som blottas nu under pandemin och de utmaningar som kommunerna ställs inför, om det kommer att förändra Centerns syn på behovet av strukturella förändringar? När det gäller vår kommunkarta, eller om det fortfarande är den enda medicin som man absolut inte jobbar för? Hellre skattehöjningar än en kommunreform?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:26

    Talman! Tack ledamot Fellman, du gillar att diskutera kommunpolitik, antal kommuner och så vidare. Det vi läste i tidningen för inte så länge sedan, den kommun som visar ganska stora problemet med stort underskott som berodde dels på att skatteintäkterna var lägre, men också på att kostnaderna stigit med en miljon var inte den allra minsta kommun utan den största kommun. Sedan måste vi komma ihåg att Centern säger inte nej till kommunsammanslagningar, så länge de är frivilliga. Jag är den första att applådera den dagen som t.ex. Finström och Geta frivilligt tittar på att bilda en större kommun tillsammans.


  • Tack, talman! Det är ju de facto så att Mariehamn fortsatt är den starkaste kommunen på Åland med de största tillgångarna och den starkaste servicen. Så det är nog inte Mariehamn som är mest illa ute, även om Mariehamn drabbas hårdast av den situation som vi är nu. Frivillighet tycker man är bra, men kommer Centern i någon kommun, i något fall att faktiskt arbeta för en strukturell förändring eller tänker man bara driva en passiv, tillåtande politik ifall någon annan kanske skulle jobba för en reform?


  • Ledamot Roger Höglund Repliksvar | 14:28

    Tack, talman! Jag tror att centern absolut jobbar lika mycket som alla andra för strukturella förändringar. Skillnaden mellan olika partier är att vissa vill ha frivillighet och tror att det kommer leda till bra lösningar, och andra kanske mera förespråkar en tvångsmodell som då kanske inte visar sig att fungerar lika bra i alla fall.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Gruppanförande | 14:29

    Talman! Årets tredje tilläggsbudget, den andra post-corona har fokus på kommunerna. Förhållandena och informationen ändrar från dag till dag. Krisen är exceptionell och utvecklingen oklar. Det vi med säkerhet vet nu är att konsekvenserna blir långvariga, frågan är hur irreversibla dom blir.

    Restriktionerna lättas nu sakta genom riksregeringens exitplan. Men ekonomi: att resa, konsumera och investera är i allra högsta grad en fråga om psykologi. Vågar någon resa? Vågar någon investera? Vi är många som hoppas på att finländarna hemestrar och då kan Åland bli attraktivt. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i slutet av mars en arbetsgrupp som skulle bedöma coronakrisens effekter och vilka åtgärder som krävs för att komma igång med ekonomin. Arbetsgruppen bedömer att det kommer att bli tre faser. Den första fasen som vi befinner oss i just nu, är att försöka få epidemin under kontroll och minimera skadorna. Nästa fas är att få fart på ekonomin då restriktionerna hävs. Den sista, och svåraste, fasen är att reparera de skador som pandemin orsakat ekonomin. Analysen är att det behövs ett batteri av åtgärder: minskade utgifter, höjda skatter och en politik som förändrar strukturer.

    I Sverige har man tillsatt en omstarts kommission med uppgift att ge de politiska beslutsfattarna ett brett underlag för hur samhället och ekonomin ska återvinna styrka, med en rejäl och handfast plan. Liberalerna har föreslagit motsvarande, ett ekonomiskt råd, en arbetsgrupp eller kommitté. Vad det kallas är fullständigt egalt. Åland behöver också en långsiktig agenda för reformer, omvandling och utveckling. Det är fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även i brinnande kris.

    Talman! Landskapsregeringen gör bedömningen både i tilläggsbudgeten och i offentligheten att det kommer att bli nödvändigt med lån för att klara finanserna och för att upprätthålla välfärden. Åland är en liten ekonomi och att låna till driften var en sak som det har funnits politisk konsensus att det skulle till alla pris undvikas. Nu är vi tyvärr här, eller snart iallafall. Att låna till drift är att skuldsätta våra barn och framtida generationer. Lånet måste vara en tillfällig, akut händelse och återbetalningsplanen strikt och tydlig. Därför är det exceptionellt viktigt att landskapsregeringen presenterar sina tankegångar på effektivitet och reformer.

    Det är viktigt att offentlig sektor nu fullföljer sina investeringar. För landskapets del är det viktigt att göra investeringar som minskar driftskostnader, budgetslitage. Viktigt skulle också vara att fullfölja investeringar som skapar framtidstro, t.ex. inom industri- och turismsektorn. Tur i oturen slutförs flera stora investeringar som gagnar inte bara oss ålänningar utan även turismen så som golfbanan, friidrottsanläggningen, konstgräsplanen och flera cykelvägar.

    Stödet till kommunerna planeras nu att ges för förlorade skatteintäkter och för socialt stöd i form av extra medel för förebyggande utkomststöd. Nu har vi en omvänd roll när det gäller kommunerna. Det har under en lång tid varit kommuner som haft svårt att klara sig på grund av svag skattekraft, som varit i fokus för samhällsdebatten. Nu blir det de ekonomiskt starkare kommunerna som får det tufft med svikande skatteunderlag, minskade samfundsskatteintäkter, arbetslöshet och behov av sociala stöd. Arbetslöshetssiffrorna når rekordnivåer och förväntas stiga ännu mer och mattan har dragits undan för en mycket stor del av alla sommarjobb för våra ungdomar. Det är välkommet med möjligheten till ett extra studiestöd. Det förebyggande utkomst stödet ska ges för att underlätta för familjer och individer att klara sig på egen hand och förebygga utslagning. Det ska ges för att lindra svårigheter vid överskuldsättning och vid en plötsligt försämrad ekonomisk ställning.

    Talman! Kommunerna kommer att få det svårt, men situationen inom näringslivet eskalerar. Transport- och servicesektorn har det mycket svårt. Som det ser ut nu verkar inte restaurangstödet som beretts på rikssidan passa överhuvudtaget vårt näringsliv. BNP under det här året beräknas sjunka med 5-6 % i Finland och med 12-13 % på Åland.

    Liberalerna vill att finans- och näringsutskottet analyserar hur tilläggsbudget nr 2 slagit ut. Både företagsstöden, medlen till ÅHS och de 4 miljoner euro som gavs in blanco. Det är centralt att stöden och pengarna går till de som har behov eftersom vi med säkerhet vet att behoven framgent kommer att vara stora. Vi har inte fått klart för oss hur stöden ska fördelas. Stöd ska ges för minskade skatteintäkter och för förebyggande utkomststöd. Det finns nu lagstiftning, schabloner och fördelningsnycklar, men vad inne bär det på riktigt? Kan kommunerna använda en del av det förebyggande utkomst stödet och den summa man får till äldreomsorgen. Är det något man kommer att följa upp? Kommer det att kontrolleras? Tar man också i beaktande vad det reella skattebortfallet blir för de enskilda kommunerna?

    Sammanfattningsvis, vid eventuella lån vill Liberalerna ha en strikt utbetalningsplan. Vi vill ha svar på långsiktiga reformer och effektivitet. Vi vill ha ett ekonomiskt råd. Vi vill att de tilltänkta stöden till kommunerna faktiskt ska vara tilltänkta stöd för skattebortfall och för förebyggande utkomst stöd. Gör man en jämförelse kommer staten Finland att ge ungefär ett tiotals euro per invånare till kommunerna. Medan nivån på åländskt håll nu ligger på 160 euro per invånare, har jag fått förklarat för mig. Liberalerna vill att finans- och näringsutskottet gör en ordentlig analys och slutligen vill vi att tilläggsbudget nr 4 ska ha fullt fokus på företagen och näringslivet. Mina lagtingskollegor kommer att fördjupa resonemanget kring tilläggsbudgeten och presentera våra budgetmotioner.


  • Tack, talman! Precis som ledamot Sjögren så tycker jag att just förebyggande utkomst stöd är en bra väg att gå. Vi har haft mycket diskussioner om hur vi ska kunna göra så att de pengarna absolut bara används till just det. Det är inte så lätt att göra det, men vi har tydliga anvisningar om hur de här pengarna ska användas. Vi vet också att det finns en problematik att det är många ute i kommunerna som är oroliga hur man ska använda sig av det förebyggande utkomst stödet eftersom det är ett svårt instrument. Därför har vi nu försökt göra tydliga anvisningar för hur man ska använda det.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 14:37

    Talman! Det låter bra och jag vet ju att socialbyrån är mycket skicklig och kompetent och då utgår jag ifrån att landskapsregeringens absoluta intentioner är att den sociala delen som man nu delar ut ska gå till förebyggande utkomststöd, inte till något annat. Det är en annan diskussion. Liberalerna är helt inne på den linjen att krisstödet skall användas just till krisen. Förebyggande utkomststöd är ett stöd som fortsättningsvis på rikssidan finns hos kommunerna. Det finns en grund del som man kan få via Folkpensionsanstalten. Det är just för att det är lite knepigt, men det är ett bra instrument och det är meningen att man ska vara proaktiv. Just för att man skall förhindra marginalisering. Det var tydligt och klart svar av socialministern.


  • Tack, talman! Det ska vara en väldigt låg tröskel. Är det så att någon väntar på ett stöd som man inte har fått, men kan hamna i en väldigt svår situation, att man hellre ska fria än fälla. Det kommer att stå tydligt i anvisningarna. Det här är ett bra instrument att använda. Man tänker på alla andra stöd som man kan få, så blir inte de mindre efter att man får utkomststöd. Det är det som gör det här instrumentet till ett ganska flexibelt och bra. Men som sagt, det behövs anvisning eftersom många är oroliga för hur man ska använda det för man är inte van att göra det.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 14:39

    Talman! Jag tycker att det låter bra och genomtänkt. Man ska vara generös och det tror jag nog att de flesta socialarbetare inser också hur svår situationen är och hur svår den är för många småföretagare till exempel. Det låter bra och jag tycker att det är väldigt viktigt och centralt att de här pengarna som vi delar ut nu används precis där det finns behov. Eftersom vi vet med säkerhet att det kommer att vara ett stort behov framöver också. Antagligen till kommunerna och med all säkerhet också till företagen. Det måste vi bara förhålla oss till och göra det vi kan.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 14:40

    Tack, talman! Om vi precis nu skulle leva och verka i helt normala tider, utan att vara drabbade av Covid-19 viruset, så skulle den här tilläggsbudgeten sannolikt ha innehållit ett välutvecklat resonemang kring nödvändiga och planerade åtgärder för att skapa en hållbar ekonomisk framtid för landskapets ekonomi. Målsättningen för regeringen, liksom för den förra regeringen, är att skapa en tillvaro där inkomsterna räcker till för att hantera alla nödvändiga utgifter. Och dessutom, under bättre ekonomiska tider räcker till för att skapa en tillräckligt väl dimensionerad ekonomisk buffert att användas vid behov när tiderna och konjunkturerna är sämre eller då kriser inträffar. Den ambitionen är fortfarande vällovlig och nödvändig och just nu ouppnåelig. I stället har vi och hela världen hamnat i en situation där en stor del av samhällets ekonomiska puls och intjäningsmöjligheter har försämrats, och i vissa fall har tillvaron helt rasat samman. Näringslivets möjligheter att verka och fungera på helt egna villkor och förutsättningar har i många fall minskat radikalt, speciellt i vissa branscher som bekant. Men sannolikt är alla branscher mer eller mindre drabbade, om än indirekt. En konsekvens av detta elände är att vi nu har framför oss den andra i ordningen av tilläggsbudgetar som har fokus på att hantera ekonomiska skador förorsakade av just Covid-19 viruset.

    Den föregående tilläggsbudgeten handlade mest om att hantera en i det närmaste katastrof situation för många företag och för väldigt många anställda. Ålands regering har varit både lyhörd och mycket aktiv. I mycket snabb takt vidtogs åtgärder för att i möjligaste mån hantera en besvärlig likviditetssituation i många företag. Och i det sammanhanget erbjuds även visst ekonomiskt stöd. Dessutom gjordes insatser för att stärka stödet för många permitterade. I den här tilläggsbudgeten är turen kommen till den kommunala sektorn. Det är alldeles givet att våra kommuner drabbas hårt av lägre skatteinkomster när företagen går sämre och arbetslöshetssiffrorna ökar, men även på grund av ökade kostnader av i bästa fall tillfälligt slag. Förutom stödet till kommunerna finns i tilläggsbudgeten upptaget några saker till, som är i jämförelse väldigt små. 5000 euro för ersättningar förorsakade av olycksfall inom räddningsväsendet, 50.000 euro till Högskolan, KST får 44 000 av totala 150.000 euro som är beräknat. Nej förlåt, det är det här samverkansavtalet mellan ÅHS och den kommunala socialvården. När det gällde KST så är beloppet 261 000 euro, vilket gör att det är 301 000 tillsammans, jag ska rätta mig där. Resterande anslag så här långt föreslås i tilläggsbudgeten uppgår till 5 257 000 euro var helt och hållet avsedda för att stödja kommunerna. Sedan kommer på onsdag ett tillägg till den här budgeten med lite kostnader av det slaget till. Då är det fråga om 95 000 euro som föreslås.

    I den moderata ledningsgruppen har vi givetvis insett att det finns ett behov av att stöda kommunerna ekonomiskt när det uppstår ekonomisk skada beroende på yttre, helt oförutsedda omständigheter som man inte har kunnat ta med i beräkningarna eller i det ordinarie budgetarna. Hur stor denna ekonomiska skada kommer att bli som en följd av viruset kan man bara gissa sig till. En rätt bra analys kan säkert göras om kanske ett halvår. Kommunernas skatteinkomster per slutet av april ger inte tillnärmelsevis någon vägledning om den ekonomiska skadans storlek på helårsbasis. Beloppet om drygt 5 miljoner euro kan vara väl tilltaget, men mer sannolikt är att det är för litet för att täcka hela skadan. Det är inte självklart att det är landskapet som ska ta hela den ekonomiska smällen. Utan när totalskadan har räknats fram, åtminstone ungefärligt, så kan det i och för sig vara möjligt att så gott som hela skadekostnaden ersätts av landskapet. Men mer sannolikt är att det handlar om en skälig andel av kostnaderna. Någon princip om detta har ännu inte uttalats men den kommer nog så småningom.

    I budgetförslaget fördelas 3,5 miljoner euro ut på kommunerna med kommunalskatteinkomsterna som grund. Det är en bra lösning i jämförelse med att dela ut stöd medlen genom förändring av landskapsandelssystemet, men grunden för stödet tar förstås inte hänsyn till de olika kommunernas verkliga skadesituation. Den situationen bör därför analyseras i något skede inför att man eventuellt kommer att överföra ännu mer ekonomiskt stöd till kommunerna. I den bästa av världar kommer den nu föreslagna fördelningen att ha karaktären av ett oåterkalleligt förskott som kan beaktas när den totala ekonomiska skadan räknats fram. Det vill säga när man kan för varje kommun räkna fram beloppet av de minskade skatteintäkterna från såväl kommunalskatten som samfundsskatten. Inte heller den metoden är fullständig. Eftersom det är omöjligt att kristallklart kunna utreda vad som beror på den här virussituationen och vad som beror på annat. Näringslivet kan gå bättre och sämre också till vardags utan den här situationen.

    Talman! Det är rimligt i den här situationen att ge ytterligare resurser till kommunerna för att finansiera ett sannolikt behov av att utöka det förebyggande utkomststödet. Även om man hanterar finansieringen genom en tillfällig ändring av landskapsandelssystem. Den modellen har ingenting att göra med ambitionen att ersätta de verkliga skadekostnaderna. Konsekvenserna av förslaget kan bli att man i kommunerna tacksamt tar emot de tilldelade medlen och använda dem till det ändamål där behoven är som störst, vilket kanske inte alls eller åtminstone väldigt lite handlar om det förebyggande utkomststödet. Behovet av kommunerna kan ju variera väldigt mycket.

    Ett alternativ hade gott kunnat vara att man nog som nu budgeterar av ett lämpligt belopp i landskapsbudgeten, men att tilldelningen skulle ske efter påvisat behov. Med den metoden hade vi gått in för att ersätta den ekonomiska skadan i stället för att, som nu, gett allmänt till extra inom ramen för landskapsandelssystem. Inom Moderat Samling är utgångspunkten nämligen att vi bör fokusera på att kompensera för hela eller delar av minskade intäkter eller ökade kostnader som kommunerna drabbas av på grund av detta eländiga virus. Och att allmänna stöd till den kommunala sektorn inte bör blandas ihop med ersättningar för inträffade ekonomiska skador som vi nu pratar om.

    Talman! Det är sannolikt att de nu aktuella tilläggsmedlen för den kommunala sektorn inte kommer att visa sig vara tillräckliga. Om det är landskapet som helt och hållet ska finansiera konsekvenserna bör förstås diskuteras. Någonstans finns väl en gräns för vad som är rimligt för landskapet att ställa upp med. Hur den gränsen bestäms kommer sannolikt också att påverkas av om landskapet, på grund av detta, tvingas uppta lån eller inte. Troligen kommer en ny tilläggsbudget att aktualiseras när det är lämpligt. Det har vi hört finansministern redogöra för, för en stund sedan. Med syfte att hantera ytterligare stödfinansiering, möjligen mest till näringslivet den gången kanske också till kommunerna. Vid det tillfället, om det blir av, är det möjligt att då att skapa en finansieringslösning där den faktiska skadan från de olika kommunerna ligger till grund för det ekonomiska stödet, och där de nu föreslagna stöden beaktas.

    Talman! Med innehållet i det här anförandet som grund, och med vetskap om att det finns avvikande åsikter gällande tillvägagångssättet är det ändå rimligt att omfatta landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget. Tack.


  • Tack, talman! Jag vågar påstå att det här är en av de mest dåligt prioriterade och obalanserade budgetera jag någonsin har sett. Lagtingsledamot Silander står och säger i talarstolen att den moderata lagtingsgruppen har funderat och tyckt att turen nu kommit till kommunerna. Har den moderata lagtingsgruppen funderat på att borde det inte vara tid för företagen, för näringslivet som går på knäna? Eller ska vi kanske vänta till midsommar för att kanske göra ytterligare åtgärder. Är det moderat politik?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:51

    Tack, talman! Moderat politik i grunden handlar väl om att företagen ska klara sig själva och inte vara beroende av bidrag. Nu är det ju en väldigt speciell situation. Jag tycker själv att finansminister Eliasson redogjorde rätt väl för gången hittills där det har varit synnerligen bråttom. Man började faktiskt med företagen för att se till att man inte skulle ha hamnat i en likviditetskonkurs, många av företagen. Man fortsatte med att komplettera det förslaget med visst ekonomiskt stöd till de som utnyttjar likviditetsstödet. För den skull finns det många företag som är riktigt under isen nu, jag känner till flera av dem. Jag känner också till flera företag som går väldigt bra just nu. Det går inte heller att bara strö ut pengar, utan det är där pengarna behövs som man behöver fokusera. Det här kommer antagligen att funderas mera på och man kommer med största sannolikhet att ha med något i nästa budget som är mera välriktat. Jag gissar det iallafall.


  • Tack, talman! Den här budgeten tenderar att bli väldigt enkel. Det handlar om att man tycker att våra företag och vårt näringsliv behöver stöd nu, helst igår. Eller så kan man tycka att våra företag kan vänta och kanske få stöd om någon månad, eventuellt. Man kan stå och säga att det finns företag som går bra och det finns företag som går dåligt. Men handen på hjärtat ledamot Selander, majoriteten av alla företag på Åland har det väldigt svårt. Är det vad vi ska förvänta oss då? I budgeten finns det överhuvudtaget inte någon färdriktning kring nya strukturer eller reformer. Istället har vi hört från Centerns lagtingsgrupp att vi ska förvänta oss skattehöjningar. Vi ska förvänta oss att i nästa tilläggsbudget godkänna banklån. Den här lätta vägens politik gör sig påmind om och om igen. Jag är besviken för jag tycker att det funnits flera borgerliga partier, men jag är tveksam idag hur många det finns egentligen.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:54

    Tack, talman! Om världen vore enkel, såsom ledamot Holmberg nu beskriver den, så skulle det bara finnas ett svar på frågan och då skulle vi verkställa det enligt det svaret. Det är inte så. Det är ytterst komplicerat att få företags stöd riktade på ett sådant sätt att de gör nytta och att de är rättvisa. Det jobbar man med hela tiden för att hitta de lösningarna. Det finns ingen avoghet mot företagsamheten, tvärtom. Nog inser varenda en i den här salen att företagen behöver frodas, må bra och kunna betala skatteintäkter i framtiden också.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Silander för Moderaternas gruppanförande. Jag får en känsla av att i ledamoten Silanders anförande så finns det en tveksamhet till om man ska ge coronastöd på det här sättet som nu presenteras. Eftersom man borde utgå från de faktiska kostnader och faktiska fall i intäktssidan, snarare än generella system kopplade till landskapsandelssystem. Är ledamot Silander rädd för att i de här stöden finns något slags regionalpolitiskt bidrag, snarare än att fokus ligger på coronastöd?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:55

    Tack, talman! Silander är faktiskt inte rädd för någonting i det här sammanhanget. När vi har gått in i den här diskussionen så har vi försökt fokusera på normalbudgetering utgående från hur situationen måhända skulle ha sett ut om vi inte hade haft den här virussituationen. Också då inklusive de strukturella tankar som man borde ha för att klara upp den tillvaron bättre. Och då å andra sidan, vad ska vi nu göra för att ersätta skadorna som detta virus har förorsakat. Det har varit vår grundläggande ambition. Det har vi diskuterat tillsammans. Det här är slutresultatet som vi omfattar. Det är inte kanske ideal situationen som sådan, men den är bättre än att låta bli.


  • Jag instämmer i den analysen att i det här skedet så är det kanske så här man måste använda nycklarna för att få ut de här pengarna. Men jag hoppas att ledamot Silander medverkar till, när vi får någon slags bokslut över hur den här krisen har slagit mot olika kommuner och regioner, att vi då kan titta på de faktiska siffrorna snarare än att kanalisera pengarna via de här generella systemen. För då tror jag att de träffar mer rätt. Jag för min del tror att det kommer att vara väldigt starkt kopplat till arbetslöshetssituationen och vilka kommuner som lider störst av stor arbetslöshet och vilka som inte drabbas lika hårt.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:57

    Tack för den synpunkten och jag tror att vi alla kan förena oss i den. Nämligen att vi måste göra en analys av hur det egentligen gick. Vem behövde stöden? Vem hade nytta av dem? Var var det för lite? Det måste vi ha med oss när vi tar besluten framöver.


  • Tack, talman! Hur man ska stöda eller ersätta olika grupper, det är ingenting som är definitivt i och med att vi har tagit den här budgeten eller den förra budgeten. Det är ju fortfarande öppet. Det är öppet för företagen, det är öppet för människorna, det är öppet för kommunerna. Det får vi se, det beror på vad som kommer att inträffa och vilka nya system vi kan hitta på. Jag tycker att vi verkar vara överens om att det här förmodligen inte kommer att räcka till. Vi tror att det kommer att behövas mera pengar. Vi säger också att vi kommer att följa upp skadorna, det säger vi klart och tydligt på sid 5 i lagförslaget. Det kan vara efter ett halvt eller ett år ungefär, som ledamot Silander sade.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:58

    Talman! Jag ids inte upprepa mig, vi är väldigt överens om det som finansministern just sade.


  • Tack, talman! Jag ska göra det klart då bara. Ledamot Silander pratade om påvisat behov. Det är något som kan uppkomma när man gör en sådan här genomgång och analys senare. Då kan det bli ett påvisat extra behov till någon som behöver kompenseras mer exempelvis. Det viktiga är ju att man följer upp det och gör en utvärdering. Och det har vi lovat att vi kommer att göra.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 14:59

    Tack, talman! Också det avslutande anförande som finansministern höll håller jag med om till hundra procent. Det var det jag försökte redogöra för i mitt anförande.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 14:59

    Herr talman! Från Obunden Samlings sida så kan man väl konstatera att vi stöder den här tilläggsbudgeten som inriktar sig för kommunerna. Att säkerställa kommunernas fortsatta verksamhet, underlätta deras vardag, göra det bra för kommunerna så tror jag är en politisk skiljelinje som skiljer oppositionens syn på det här från majoritetens syn. Vi är mera eniga inom majoriteten att vi vill ha livskraftiga kommuner, medan jag tycker mig se att oppositionen hellre skulle avskaffa dem i större eller mindre utsträckning, oavsett vad kommunerna anser om det själva. Det har vi ju sett att så vill inte folk ha det och därför är det annan regim idag.

    Från Obunden Samling har vi sagt hela tiden att kommunerna ska stödas. Det här är helt i linje med det. Sedan rent tekniskt kan man väl titta på det. Det skulle vara jättebra att veta skadan exakt, för det är skadan vi anser att ska ersättas. Det skulle vara bra att veta exakt vem som förlorar mest, den kommunen ska ha största delen. Det är inte riktigt klart än, men vi tror väl att den här summan som nu är aktuell kommer i vilket fall som helst inte att vara tillräcklig. Vi måste förbereda oss på sämre tider. Det kommer kommunerna att behöva göra, det kommer vi att behöva göra inom landskapet. Det är väl det vi vet med allra största säkerhet.

    Vi borde hålla reda på alla coronakostnader. Varenda en kontoplan som finns i alla kommuner och som även finns i landskapsregeringen och andra offentliga förvaltningar borde nu införa ett så kallat Covid-19 konto, där man håller reda på de kostnaderna som uppkommer till följd av pandemin. Man borde fundera på att sedan verkligen använda det för att förhoppningsvis kunna få någon form av statlig kompensation framöver. Det är en sak som vi har funderat på inom Obunden Samling.

    Sammanfattningsvis, det är bra jobbat. Vi stöder så klart det här föga överraskande, det är det vi säger. Tack.


  • Tack, talman! Det här med coronakonto är en väldigt bra och det är någonting som vi från oppositionen förde fram i början på pandemin. Att alla underliggande myndigheter, kommuner, egentligen alla ska bokföra sina extra kostnader som uppstår via coronan. Däremot är jag skeptisk till att så sker. De jag har varit kontakt med har nog inte haft en aning om att något sådant ska göras, det tycker jag är synd. Givetvis kan man till viss del kanske göra det i efterhand, men nog är det bättre att man gör det i nutid vartefter. Det är något som landskapsregeringen omedelbart borde rätta till. Sedan när det gäller reformer och hur vi ska gå in i den nya tiden som vi får kalla tiden efter pandemin. Vi måste minnas en sak, att vår ekonomi var långt ifrån god före pandemin. Det fanns behov av strukturella åtgärder och reformer långt före pandemin och (… taltiden slut).


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:03

    Det är ju bra att vi tycker att man behöver hålla ordning på de här coronakostnaderna. Så mycket mer har jag inte att säga om det.


  • Tack, talman! I och med att ledamot Måtar gav en liten släng till oppositionen för att vi tycker att det är viktigt att Åland drivs så kostnadseffektivt och bra som möjligt. Jag tror inte ens ledamot Måtar kan hålla med om att så har varit fallet, med tanke på det underskott vi har i vår ekonomi. Vi har nämligen begränsade ekonomiska resurser. Det som är viktigt nu är att det vi gör är långsiktigt. Det ska inte bara släcka en brand här och där, det ska vara långsiktigt. Våra resurser är begränsade och ska vi klara av att gå in i den nya tiden, med en välfärd som vi alla vill ha, utan skattehöjningar och utan banklån så undrar jag vad Obunden Samlings medicin mot det är. Det enda jag hört från regeringsblocket idag har varit skattehöjningar och banklån.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:04

    Jag uttryckte det som så att den nuvarande oppositionen är generellt inställd att kommunerna ska avskaffas. Det tycker inte Obunden Samling och inte heller, vad jag kan förstå, resten av majoritetsblocket. Sedan när det gäller att hålla i ekonomin så är det min och Obunden Samlings uppfattning att om den nuvarande oppositionen, tidigare regeringsblocket, hade fått sköta om ekonomin så hade vi inte ens haft en tilläggsbudget här idag. För jag tror inte vi hade haft pengar.


  • Tack, talman! Vi på finansavdelningen håller reda på coronakostnaderna, det är jätteviktigt. Det är inte så att vi inte håller reda på dem, vi gör det. Det är jätteviktigt när vi en dag ska summera och se hur mycket vi ska anhålla om enligt § 51 i självstyrelselagen. Så vi håller reda på det.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 15:06

    Talman! Finansminister Eliasson, jag var kanske lite yvig där. Min kommentar om coronakonto var främst riktad mot kommunerna. Det förhåller sig säkert för övrigt så som finansministern säger angående att hålla reda på de här kostnaderna. Det var inte det jag var inne på egentligen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 15:06

    Tack, talman! Bästa lagting. Den socialdemokratiska gruppen tackar landskapsregering för att man kommer med den här budgeten som nu har sin fokus på kommunerna. Vi har efterlyst en sådan och vi ser det här som ett bra första steg.

    I det här skedet så vet man ju inte hur coronakrisen kommer att drabba respektive kommuner. Säkert på ganska olika sätt beroende på hur befolkningen i dag är sysselsatt och om krisen drabbar arbetslöshetssiffrorna, vilket ofta får en direkt effekt på kommunernas intäkter och kostnader. Om det är så när man senare har bokslut över situationen så är det bra, tror jag, om man kommer med ett nästa steg och korrigerar siffrorna, hjälper till utgående från faktiska utfall. Då när man mera vet hur resultatet blev. Under krisen på 90-talet tog det ett decennium innan sysselsättningen kom tillbaka i ett normalläge. Därför är det viktigt att pengarna som landskapsregeringen nu ger går till de kommuner som har faktiska påverkningar av coronakrisen. Andra typer av stöd till kommunerna som beror på mera strukturella orsaker, det behöver man hantera på ett annat sätt. Landskapsandelarna är de facto ett regionalpolitiskt instrument och egentligen inte tänkta som ett coronastöd. Därför behöver man finans- och näringsutskottet. Och vara uppmärksam på det och komma ihåg att det här är en intäktskris, inte en kostnadskris i kommunerna. I huvudsak en intäktskris och måste hanteras därefter.

    EU tror att Finland och Sverige är länder vars ekonomi kommer att återhämta sig relativt snabbt. Det är säkert så i relation till många EU-länder som gick in i coronakrisen redan i ett dåligt skick. Men i ÅSUB:s coronarapport förväntar man sig ändå en period, efter att restriktionerna hävs, med lägre efterfrågan och ett minskat arbetskraftsbehov. Akuta åtgärder behövs, men sedan börjar återuppbyggnaden. Frågan är om den ekonomiska rörlighet vi har på marknaden nu och som vi är vana med att ha, om den någonsin kommer tillbaka. Rederierna drabbas nu enormt av det stängda resandet och man kan med fog fråga sig om Ålands huvudnäring, sjöfarten, någonsin kommer tillbaka i den kraft och form som vi varit vana med. Det betyder att vi har många ödesfrågor framför oss.

    Mathilda Wrede-Jäntti som är ungdomsforskare vid Helsingfors universitet menar att 90-talets "lama" satte stora spår i en hel generation. Krisen i sig gav många unga en svår start på arbetsmarknaden och en svag framtidstro. Men värre var att när Finland skulle komma ut ur krisen så satte man in stora sparpaket som drabbade barn och unga negativt. Så även när det akuta läget är över och ekonomierna ska stabiliseras, så är det viktigt att ha med sig det perspektivet. Hur slår olika åtgärder mot män, kvinnor, barn, unga män, unga kvinnor, stad, landsbygd och så vidare. Hittills har man inte hunnit så mycket med analys, men det blir nödvändigt att ha klart för sig om man ska få åtgärderna att pricka rätt. Vi måste ha en politik för ökad resiliens, det vill säga samhällets förmåga att återhämta sig. Särskilt måste man ha fokus på de svaga grupperna vars situation i alla kriser världen över, oavsett om det gäller orkaner, bränder, jordbävningar eller pandemier. De som går in i krisen socioekonomiskt svaga går ut ur krisen ännu mer utsatta.

    Jag tycker att förslaget om studiestöd, som vi ska debattera på onsdag närmare, är ett bra sätt att möta unga i en sommar där det kommer att finnas så få sommarjobb. Att öka på högskoleplatserna som vi gjorde i förra tilläggsbudgeten var också ett bra förslag. Där tycker jag att utskottet och landskapsregeringen kunde fundera över vissa förenklingar. Den socialdemokratiska gruppen anser att man kunde ge högskolepraktikplatser också till studerande som är i början eller i mitten av studierna. Nu står det i reglerna att man ska vara i slutet av sina studier. Vi tycker också att man kunde få ha en plats i 2 år om det finns intresse. Det här är regler som landskapsregeringen kan titta närmare på om man vill få en ännu större effekt av de här platserna.

    I den här budgetförslaget föreslås också att högskolans får en utvecklings enhet. Det är bra att få en hållplats för EU-projekten. Det är en gammal tanke som nu tar ett kliv framåt. Jag tycker dock att man ska dra nytta av den kunskap som har byggts upp hos Ålands Utvecklings AB och "Smart Marina" projektet som de har varit leadpart för. Satsningen på gästhamnen är en av de positivaste satsningar som Åland har gjort på länge. Jag hoppas att många seglare kommer till fräscha hamnar i sommar eller hamnar under uppbyggnad där man nu förstärker dem både med bättre bryggor men också digitalt och miljömässigt.

    Högskolans utveckling är nog en fråga som kräver diskussion och är faktiskt lite av ett sorgebarn. Det är en institution som står stilla. Man har försökt hitta vägar och det är, trots att man gör en bolagisering, en humla som är lite för tung i baken och just och just orkar flyga. Det är synd för samhällets utveckling och ekonomiska utveckling. Man behöver en sådan här injicerade vitaminspruta som en levande högskola kan vara. Socialdemokraternas förslag är att inse faktum och att man i dagens globaliserade värld faktiskt skulle låta Högskolan på Åland bli en regional del i en större utbildningshelhet, till exempel tillsammans med Nokia, Armada eller Åbo Akademi. Och få den akademiska kraft som en större utbildningsanordnare kan ge. Jag hoppas att landskapsregeringen överväger den möjligheten. Nu när inte ens vårt bästa kort, sjöfartsutbildningen, är konkurrenskraftig utan har blivit förbisprungen av Åbo för länge sedan.

    Ungefär nu borde också Lagtinget ha fått den omställningsbudget som landskapsregeringen vill ge med anledning av sitt regeringsprogram. Jag hoppas att man kommer snart i ett sådant läge där vi också kan få den. Det finns många framtidsfrågor som ligger orörda på bordet. Hur ska det gå med kommunreformen, infrastrukturen, tunnlar eller skadestånd i trafiken? Vilka klimat- och miljöåtgärder skall landskapsregeringen vidta och hur ska landskapet öka sin hållbara tillväxt och rusta för framtiden och sin egen resiliens? Alla dessa frågor har nu satts i vänteläge, såklart. Coronakrisen först, men de här frågorna måste också så småningom få sin behandling och sitt besked. Jag vill därför påminna om att klimatkrisen kan skörda ännu fler liv än vad coronakrisen gör och därför måste den tas på stort allvar.

    Jag vill avsluta med ett citat av den indiska författarinnan och samhällsaktivisten Arundhati Roy som hon skrev i Financial Times nyligen. "Historiskt har pandemier tvingat människor att bryta med det förflutna och föreställa sig sin värld på nytt. Den här pandemin är inte annorlunda. Vi kan välja att gå igenom den och samtidigt släpa våra kadaver av fördomar och hat, vår girighet, vår databank och döda idéer, våra döda floder och rökiga skyar bakom oss. Eller så kan vi gå igenom den lätt med lite bagage och redo att föreställa oss en ny väg och redo att kämpa för den". Tack.


  • Talman! Att man ska skilja på landskapsandelsutdelning genom landskapsandelssystemet och den här Covid-19 krisen håller jag helt med om. Jag tar det åt mig som medlem i finans- och näringsutskottet. Jag kommer senare att redogöra i mitt anförande för korttids konsekvenser av den här budgeten och hur utdelningen blir regionalt i förhållande till det som jag anser är rätt. Det vill säga att man borde kompensera för värvs- och samfundsskatter. Så jag återkommer till det i mitt anförande.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:17

    Det är mycket bra, jag välkomnar det och jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar på det här. Vi vet att vi har olika kommuner på Åland i olika ekonomisk ställning och det här är inte ett tillfälle, med coronakrisen, att försöka göra någon regional politiska satsningar som inte är kopplade till corona. Utan det är bra om det är klart och tydligt vilka pengar och ersättningar som faktiskt är kopplade till den här krisen som vi nu går igenom, och vilka andra fenomen som är av mer strukturell karaktär.


  • Landskapsregeringen har i sitt regeringsprogram att man ska se över landskapsandelssystem och det tycker jag är rätt tillfälle att göra det. Att verkligen gå till grunden och säkerställa de här regionala behoven som finns. Men nu ska fokus helt vara på coronakrisen och ingenting annat, det är min övertygelse.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:18

    Då är vi eniga om det och vi får säkert tillfälle att diskutera det här på nytt.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är lite trist inställning från Socialdemokraterna att vi i princip borde lägga ner Högskolan på Åland. Min och regeringens inställning är att vi ska utveckla den och satsa fokus på den. Så att vi kan använda den för de områden och utvecklingsmöjligheter som vi har specifikt Åland. Precis på samma sätt som vi måste ta ansvar för våra klimatavtryck och vår omställning själva så tycker jag det är en självstyrelsepolitisk fråga. Att vi inte kan lämpa över det på andra regioner eller andra förvaltningar att göra det arbete åt oss. Jag hoppas att Socialdemokraterna hänger med oss nu på att göra en skuff fram och se vad vi kan göra av högskolan i stället.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:19

    Det verkar vara någon slags retorik man har i regeringsblocket det där med att man vill lägga ner saker. Ingen vill lägga ner kommunerna, men de behöver anpassas efter och göras reformer i kommunstrukturen. Ingen vill lägga ner Ålands högskola, det hoppas jag blev klart. Utan snarare hur ska vi få den starkare? Jag tror att vi har prövat en massa olika modeller och tankar för hur det här ska kunna göras, men faktum är att vi är för små. Vi kan inte skapa den kritiska massa av studenter som man behöver få för att få en levande akademisk miljö. Man måste kanske våga tänka sig en annan lösning. Blir Högskolan på Åland en del av ett större universitet eller högskolekoncern som Arcada, Novia eller Åbo Akademi, jag säger inte vilken eller hur det ska göra specifikt, så får det en helt annan kraft än vad det får idag. Då kan högskolan också specialisera sig på det som ger nytta, både för helheten och för vår region. Våga tänka tanken iallafall minister Röblom.


  • Tack, talman! Jag kan understöda det som ledamot Camilla Gunnel är inne på att vi ska fördjupa samarbetet med andra universitet och högskolor och utveckla den verksamheten. Men att nu gå in för att det ska gå in i, eller att vi ska släppa det som en egen åländsk högskola med en egen åländsk utvecklings agenda, det tycker jag är lite trist. Jag återkommer.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:21

    Jag tycker inte att det finns något trist i det här. Man måste våga tänka sig nya modeller. Jag menar landskapsregeringen äger Högskolan på Åland. Man sitter i förarsätet. Man kan göra vilka förhandlingar, överenskommelser som man tycker är lämpliga. Det kan också ske stegvis. Fundera lite mer på den här saken och låt tanken mogna så kanske det blir bra.


  • Tack, talman! Vi var på väg med omställningsbudgeten, men blev överraskade av det här viruset. Nu har vi fått lägga all fokus på de budgetar som har kommit, plus ytterligare en som vi har på gång. Det har inte funnits möjligheter, tidmässigt eller personalmässigt, att hantera omställningsbudgeten samtidigt. Samtidigt vet vi inte hur ekonomin kommer att bete sig heller. Man får antagligen vänta till hösten när budgeten för 2021 kommer. Där får man se vilka stora omställningar som vi kommer att göra. Det är säkert flera stycken. Där måste vi också lägga ramar och titta på vårt stora underskott och strukturella frågor. Så det finns mycket till höstens budget 2021.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:22

    Det har jag också förståelse för att den här omställningsbudgeten nu har utgått och man tar istället sikte på budget för 2021. Kanske det blir lite grann som i Finlands regering att oppositionen undrar vad ska hända med regeringsprogrammet. Vi vet alla att det är ett väldigt dyrt regeringsprogram som regeringen Törnroos lagt fram. Och att man inte kommer att kunna finansiera det, särskilt inte efter den här krisen. Så kanske det också finns skäl att ompröva vissa saker i det nu liggande regeringsprogrammet, som i och för sig bara har några månader på nacken, men situationen är annorlunda.


  • Tack, talman! Jo, absolut. Det är frågor som vi redan diskuterar att vi kommer behöva göra justeringar i regeringsprogrammet. Det förstår vemsomhelst.

    Sedan tyckte jag det var intressant det som ledamot Camilla Gunell sade om det här med utveckling och vad som händer när efter att man gått igenom en såhär stor kris. Alla ställer sig frågan hur vi lever och hur vi agerar. Den här krisen kommer också föra något gott med sig när det gäller det här. Så vi måste vara redo att kämpa för en ny värld. Det citatet var väldigt vackert och det är något som vi alla kommer behöva tänka på efter corona.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:24

    Tack, talman! Ingen av oss vet hur det blir. Man kan bara titta på andra kriser och vad man kan dra för slutsatser av vad världen har lärt sig av dem. Jag tror dock att det är viktigt att landskapsregeringen tar ledarskap när det gäller att i så fall använda den här krisen för att skapa åtminstone ett mera klimatvänligt och bättre Åland. Desto mer kanske vi inte kan ha ambitionen att göra, men jag tror att det är viktigt att landskapsregeringen tar den rollen och faktiskt kommer med de förslagen.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Gruppanförande | 15:25

    Talman! Vilket Åland är det vi vill vakna upp till? Världen översköljs av bilder på kännspaka skylines. Vi ser hur ren och klar luften har blivit i miljonstäder, där man innan pandemin, inte ens med god vilja, kunde skymta vita molntussar mot blå himmel. Luften har klarnat och människorna kan andas. Också här på Åland noterar vi förändringar. Har du sett siktdjupet i inloppet till Västra hamnen? Vid Lagneskär noteras 2 meters siktdjup. Det var mycket länge sedan det var så. Det mest slående med pandemin är ländernas snabba begränsningsåtgärder, krispaket och människors acceptans.

    En frågeställning har uppstått parallellt med pandemins tvingande förändring, oro och osäkerhet i vårt vardagsliv här och i vår omgivning. Den är: kan tvingande begränsningar och åtgärder mot klimatförändringen mötas med samma handlingskraft och acceptans? Har vi klarat det här, vad ska vi väl då inte klara av ytterligare att förändra i vårt levnadsmönster? Det sorgliga och fullständigt oönskade är emellertid att de kortsiktiga, positiva miljöeffekterna har tillkommit som ett resultat av mänskligt lidande. Därtill, en världsekonomi på fallrepet och förväntade svåra konsekvenser, inte minst för människor i fattiga länder. Omställningen löpte helt enkelt av egen kraft, oplanerat och alltför snabbt i den stund världen fick en pandemi kastad sig famnen. Nej, omställningen till ett hållbart samhälle ska följa ingångna avtal och planering. Den ska inte skapa mer klyftor i samhället utan vara rättvis. En hållbar omställning måste utgå från ett samhällskontrakt. Det kontraktet har vi. Det heter Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och Ålands lagting är högsta ansvariga.

    Talman! Krisen ställer avgörande frågor om vad som egentligen är värdefullt för oss människor. Vad behöver jag egentligen köpa? Hur väljer jag semestern, hemma eller borta? Hur väljer jag egentligen att använda min tid? Vi omvärderar, omprioriterar och ser stora värden i det lilla, det enkla och inser nu hur viktiga vi är för varandra. Alla nära möten som har varit så självklara förstår vi nu mer än någonsin vad de betyder för vårt välmående. Vi nagelfar våra krav och förväntningar på hur samhället ska fungera och serva oss. Vi mäter klimatförändring mot vårt eget bekväma levnadsmönster. Kan vi nöja oss med färre turer till Stockholm? Tar vi oss i kragen och samordnar vi våra arbetsresor, delar arbetsverktyg och ställer upp frivilligt i samhällstjänst där så behövs? Jag undrar, kan vi bygga upp ett samhälle där det vanliga, goda livet faktiskt är tillräckligt? Där vi också kan skapa förutsättningar för kommande generationer får njuta av det? Samhällsekonomi som tillfredsställer verkliga mänskliga behov, nu och i framtiden är det vi siktar på. Och vi siktar också på en motståndskraftig ekonomi med många starka småföretagare i skärgård, landsbygd och stad som bidrar till andra människors välmående och planetens rehabilitering.

    Talman! Vår tid här och nu präglas av oro för ett virus som bestämmer agendan och kostar miljoners miljoner. Vi kommer att få leva rätt länge med restriktioner. Slutnotan har vi ännu inte sett. Det är en komplex utmaning att, i ekonomiskt svåra tider, hålla siktet inställt på att säkerställa människors trygghet och planetens välmående samtidigt som vi genomför en ansvarsfull ekonomisk politik. De beslut vi tar nu är avgörande för planeten och kommande generationer. Vi minns att EU-ländernas investeringar i förnybar energi minskade med hela fjorton procent under finanskrisen 2008. Den utvecklingen har vi inte råd med nu. Vi har inte råd med spartansk återhållsamhet. Vi måste istället se mot horisonten, beväpna oss med framtidstro och rusta oss för en omkoppling till något nytt från det som nu är. Våra stimulansåtgärder ska gynna ekonomin på ett sådant sätt, att de också löser klimatkrisen, artutrotningen, övergödningen, giftspridningen, naturresurserna som utarmas, välfärdssjukdomarna, den psykiska ohälsan, ojämställdheten och andra hållbarhetsutmaningar.

    Arbetet med att förverkliga Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, har hittills aldrig varit viktigare än det är just nu. Denna tilläggsbudget koncentrerar sig, som planerat, huvudsakligen på att stöda kommunerna. Ett fungerande välfärdssystem är nämligen viktigt i ekonomiskt tuffa tider. Samhället mår inte bättre av att många individer riskerar en socialt ohållbar situation. Kommunerna är centrala för människor i den nära tryggheten. Det är belagt att människors välmående ökar, och behovet av hälso- och sjukvård minskar, när man kan bidra i högre grad och på olika sätt i sitt närsamhälle. Budgeten blickar också framåt, rustar för tiden efter pandemin genom att stöda starten av ett utvecklingscenter vid Högskolan på Åland. Åland behöver en stark motor för forskning, utveckling och innovation för att öka takten på omställningen. Det handlar om att locka kunnande, kapital och kreativitet. Högskolan spelar också en viktig roll i att öka Ålands attraktionskraft som bostads-, studie- och arbetsort.

    Talman! Den svenska ärkebiskopen Antje Jackelén beskrev i Sveriges radio vad som föds ur denna kris. Hurdana vi är när vi vaknar upp friska från samhällsfebern. Låt mig citera: ”Förhoppningsvis lite mognare, och klokare. Förhoppningsvis också med en fördjupad förståelse om vad lycka är. Om hur vi egentligen vill leva med varandra.” Tack, Talman! Hållbart initiativ stöder förslaget till tilläggsbudget 3.


  • Tack, talman! Jag tror vi kan vara överens om en sak: att en sådan här recension, lågkonjunktur och kris inte är bra för miljön i det långa loppet. Det må vara nu för stunden att siktdjupet är två meter och man ser Kilimanjaro etc. Men i det långa loppet är det som främjar miljön långsiktigt att det är en god ekonomi i så många länder som möjligt och globalt. Det är det som gör att vi får resurser att jobba och investera miljömässigt. Jag skulle gärna se ännu fler turer till Stockholm för ålänningarna och turister. Till exempel Viking Lines nya fartyg som byggs i Kina kommer att vara det mest moderna och miljövänliga fartyg som har skådats på Östersjön. Jag skulle vilja se flera sådana satsningar men det gör det tvunget att ekonomin fungerar.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 15:34

    Visst är det så att vi måste ha en ekonomi som är i balans och som vi kan lita tryggt på. Det är det vi bygger på. Kanske den här situationen som har varit nu ändå kan väcka tanken på hur det kunde vara, även om den här omställningen som har kommit på kuppen och som inte var planerat. Den kan ändå väcka tankar om möjlighet att vi också kan förändra vårt levnadsmönster lättare än vi trodde en gång. Och kanske också att vi är mer beredda på det, många till mans och kvinns, när det här eländet är över.


  • Ledamot Stephan Toivonen Gruppanförande | 15:35

    Tack, herr talman! Bästa lagting. Då har vi ännu en gång kommit till det sista gruppanförandet Jag tänkte inleda det kort och enkelt.

    Det här är fullständigt fel prioriteringar. Det är alltför lite och det kommer alltför långsamt. Jag tänkte ändå inte såga det här budgetförslaget vid fotknölarna idag. Vi från vår Åländsk Demokrati ser det här som en process och inväntar både tilläggsbudget 4, med eventuella signaler om tilläggsbudget 5 innan jag ger den slutgiltiga domen. Det är då som vi ser om vi behöver sågen. Det här anförandet ska ändå ses både som en kritik mot det här budgetförslaget och som ett önskemål för de följande coronabudgetarna.

    Talman! Vi från Åländsk Demokrati prioriterar personer och företag, inte kommuner. Jag läste igenom Vihriäläs rapport till Marinregeringen i helgen och kunde notera att han en enda gång nämner ordet kommun.

    Herr talman! Då den första tilläggsbudget presenterades sade man att det var 10 extra miljoner som skulle gå till personer och 10 extra miljoner skulle gå till företag. Sedan skulle 8 miljoner gå till ÅHS och 4 miljoner till oförutsedda utgifter. Så småningom började jag fundera att gick faktiskt 10 miljoner till personer och var de faktiskt extra? Först var det 5 miljoner som gick till AMS för att betala understöd, om jag förstår saken rätt, och det var väl helt enkelt i enlighet med gällande lag. Så det var inte nytt och det var inte extra. Sedan var det 30-lappen till de permitterade. Där kan man ju fundera på om de inte hade fått det så hade kanske kommunerna tvingats betala större bostadsbidrag och socialbidrag och så vidare. Så man kan egentligen se det som ett stöd till kommunen, även om det rent formellt var personerna som var mottagare. Så egentligen fanns det ingenting för personer i den första tilläggsbudgeten.

    Herr talman! Nu har vi ytterligare en tilläggsbudget och där avser man att ge 5,6 miljoner direkt till kommunerna. I den går 3,5 miljoner till kommunerna för att kompensera minskade utgifter och 1,5 miljon betalas till personer. Resultatet så här långt är att kommunerna får, eller har fått cirka 10 miljoner, medan personer får eller har fått 1,5 miljon. Det tycker vi att är helt felaktiga prioriteringar.

    Det må vara att jag än en gång står ensam på barrikaderna här, men jag kan ju stöda mig på Vihriäläs rapport, som faktiskt publicerades efter att jag lämnade in mina budgetmotioner.

    Vi från Åländsk Demokrati ser att landskapet i första hand måste prioritera personer och företag, inte kommuner. Vi har förstått att vi måste förbereda oss på att ta ett lån i höst. Om det sedan blir från banken eller från pensionsfonden får framtiden utvisa, men vi ska inte ta lån för att ge pengar till kommunerna. Vi från Åländsk Demokrati kan tänka oss att ta lån för att hjälpa personer, vuxna och barn och företag, men inte för drift och inte för att ge pengar åt kommunerna. De här tankegångarna stöds också av den rapport som Marinregeringen fick i fredags. Det kanske inte så överraskande att jag håller med den. För en av medförfattarna är faktiskt min tidigare lärare och kollega på Hanken, numera tituleras Nobelpristagare Bengt Holmström. Den rapporten har en synnerligen gedigen nationalekonomisk bakgrund, vilket man kanske inte riktigt kan säga om regeringens två coronabudgetar.

    Herr talman! Sedan var det frågan om hur mycket som behövs. Redan den 1 april var arbetslösheten i Mariehamn nästan 12 procent. Låt mig backa bandet för den som kanske inte minns eller kanske inte var med när vi hade en liknande kris, det var recessionen på 90-talet. Men den 4 maj 2020 var arbetslösheten redan "all time high". Krisen på 90-talet kallades för bankkris. Bankerna ansågs vara de huvudskyldiga men ansågs också vara så viktiga att det gavs mycket stora stöd. Den slutliga förlusten blev ungefär 35 miljarder mark på den tiden. Stödet var tre gånger större än krigsskadeståndet till Sovjetunionen. Effekterna blev ändå att 300 000 företag och en massa privatpersoner fick långa betalningsproblem och bankkrisen anses ha gett upphov till 14 000 självmord. Det här är någonting som vi absolut måste undvika i dagens läge. Därför måste vi stöda personer och företag. Jag minns inte att en enda kommun skulle avlidit till följd av 90-talskrisen.

    Herr talman! Vår regering måste nu verka oerhört kraftfullt. Vi kommer att riskera och vi måste vara villiga att ta dessa coronalån. Om vi sedan går till banken eller pensionsfonden är inte den största fråga, även om vi anser att det är förnuftigare och ekonomiskt bättre att gå till pensionsfonden. Frågan är hur mycket som behövs, det har också andra diskuterat. Vi får en liten indikation om vi ser att riksregeringen talar om att ta ungefär 20 miljarder extra i lån. Tar vi 0,47 av det så är det ungefär 94 miljoner euro, en astronomisk summa. Vi hoppas att kunna få en del av via riksbudgeten kanske senare i form av extra anslag eller särskilt bidrag, men vi måste förskottera det här.

    Det här är tyvärr summor som vi måste vänja oss med, det vill säga att kostnaderna kan öka med storleksordningen 100 miljoner. Dessutom minskar klumpsumman med kanske 25 miljoner, så att underskottet för 2020 kan bli 125 miljoner.

    I Vihriäläs rapport kan vi också se en internationell redogörelse över vad olika länder har satsat per 14 april, och det är en skrämmande läsning. I helgen hörde jag en journalist som sa att man i rika USA nu har satsat 3000 miljarder dollar. Räknar vi om det så är det 250 miljoner euro på Åland. Igår kväll fick jag ett mejl från Portugal, jag skummade igenom och såg att i Portugal, det fattiga landet, har man nu gett 12,4 procent av BNP till coronakrisen. Vilket i sin tur skulle vara ungefär 170 miljoner på Åland. Det här utan att vi här ens har en enda person på sjukhus.

    Av den här orsakat tycker jag att budgetarna så här långt har felprioriteringar. Innehåller allt för lite , trots att det nu är 5 miljoner igen, och tyvärr för långsam. Det sistnämnda beror till en del på att man avvaktar riksregeringens budgetar, det förstår jag. Men vår regering inledde väldigt snabbt och talade om likviditetsstöd, den här trettiolappen och så vidare, men sedan var det som om luften gått ur. Man talar hela tiden om att man har en verktygslåda men man verkar inte vilja öppna den. Kanske regeringen trodde att det här var något slags 100 meters lopp när kanske inte ens maraton med den rätta benämningen. Jag kanske skulle vilja kalla det för Ironman istället. Om jag lånar lite från Vihriäläs rapport, vilket jag också hörde här tidigare, har vi tre olika svåra grenar. Det första är att rädda företagen, vilket är precis vad som regeringen talade om till att börja med. Sedan gäller det att få igång efterfrågan för det är ju det som är grunden. Om man sedan kör via Åland Boost eller något annat är inte min sak att föreslå, men ni borde göra mera. Det långsiktiga är att se till att utgifterna matchar de nya intäkterna. Om det sedan är att skära eller höja skatter är ett problem men, det är den tredje grenen i det som jag i alla fall skämtsamt kallar för Ironman.

    Talman! Jag tänkte till slut att gå igenom de förslag som finns i budgeten. För att visa att vi nog stöder en del av det. Ni vill ju stärka kommunernas ekonomi och vill då temporärt höja landskapsandelarna för socialvården med 1,5 miljon. Det stöder vi eftersom det går till personer. Däremot, det här regelverket kunde kanske ha funnits nu och inte, som vi har förstått, att man inte riktigt vet. Ni har haft ganska lång tid på er så att regelverket skulle ha varit bra att se före vi stöder det. Ni talar också om att de månatliga landskapsandelarna temporärt kan betalas som förskott och det är helt rimligt. På det sättet kan landskapet vara en liten bank åt kommunerna. Men så var det det här med ett förskott på kompensation av intäktsbortfall till följd av arbets- och pensionsinkomst avdraget. Det här är ingen stor sak men det stöder vi bara som en likviditetsorsak. Sedan att vi inte tycker om det där stödet är en annan sak och jag kan nästan gissa att det kanske försvinner i budgeten 2021. Sedan är det beviljningsfullmakten för de här garantierna för räntestödslånet och att landskapet sedan ska betala räntan och det stöder vi inte. Varför skulle landskapet betala kommunernas räntor för bankerna i stället för att landskapet helt enkelt kunde låna pengarna från pensionsfonder. Det finns regler för det. Och att fastställa räntan, vill man ha räntefritt så finns den möjligheten. Jag återkommer till det anförande kring motionerna.

    Talman Bert Häggblom: Jag vill påminna om den rekommenderade tiden. Det har överskridits med 1 minut.

    Det var kompensation för minskade kommunalskatteintäkter och där föreslås vi att vi stryker det i sin helhet. Dels för att det är fel prioritering och hur man ska fördela de här har det också varit en diskussion kring. Men jag slipper det eftersom jag säger att vi helt enkelt kan stryka det. Som jag sade 90-tals krisen ledde nog inte till att kommuner dog, men däremot personer och företagare. Sedan var det regler kring studiestöd som kom till kännedom idag. Det är också en sak som vi stöder. Det är till personer och det är ingen stor summa så det får vara bra. Samma sak Brand och räddningsverket och högskolan, så hoppas jag att går till någonting som bidrar Åland till ett ännu bättre Åland. Tack för ordet.


  • Talman! Jag tror att för många så har den här Vihriälä rapporten satt nya tankar i hjärnorna på alla finländare. Man pratar om en mycket längre återhämtning än vad det tidigare har pratats om. Man pratar inte längre om den här V-återhämtningen utan man pratar om att den massiva skuldsättningen kommer att påverka staten Finland under lång, lång tid framöver. Behovet av långsiktiga strategier med satsningar i humankapital, satsningar i infrastruktur och så vidare. Det som oroar mig på djupet är att vi inte har sett några som helst diskussioner om det här från landskapsregeringens sida. Vi ser nu är ett kunskaps- och utvecklingscenter på högskolan som är en liten detalj, men hur man ska stärka humankapitalet, sänka driftskostnaderna. Det finns inte en tanke inte i regeringsprogrammet och inte heller nu.


  • Tack, talman! Jag håller med om det, men som vi såg i rapporten så gäller det först nu att se till att företag inte går under. Att personer klarar sig och att sedan få igång stimulansåtgärderna. Det kommer nog sen, men jag kan förstå att man inte har tid att titta på alla tre saker på en gång.


  • Talman! Jag förstår också att man inte har tid att fundera på två saker samtidigt nu när man bara jobbar med det internt inom landskapsregeringen. Vi har från Liberalernas sida i flera omgångar lyft behovet av att få in flera hjärnor i den här processen. Vi har absolut inte råd att låta bli det långsiktiga. Vi har inte råd att bara planera för morgondagen. Utan här behövs det långsiktiga strategier på hur ska vi få Åland på fötter igen. Ingen vet svaret men det måste börja tänkas, det måste börjas stakas ut en väg. Också för att hålla framtidstro och hopp kvar i våra företag. Att satsa på att undvika företagens konkurser nu, det är helt rätt. Men det finns, som ledamot Toivonen konstaterar, ingenting om det i den här tilläggsbudgeten. Utan landskapsregeringen verkar mycket nöjd med de bidrag man redan har kommit med och har inte några nya åtgärder inplanerade förrän tidigast om en månad, vad vi har fått erfara här idag. Två saker i huvudet samtidigt är vad som behövs.


  • Tack, talman! Jag håller med i det mesta. Det är till och med så att det måste vara tre saker på en gång, och det kan vara knepigt.


  • Tack, talman! Ledamot Toivonen kalkylerar på ett helt annat sätt än vi när man ser hur mycket pengar som går till människorna. Det blev väldigt lite i ledamot Toivonens pott. Tydligen sade ledamot Toivonen också att han inte prioriterar kommuner och då ställer jag frågan, varför har vi kommuner då? Ledamot Toivonen prioriterar människor och inte kommuner, men var bor de här människorna? Sedan beträffande lån så visst ska det gå till personer och företag, och det gör det i våra budgetar också. Och vi säger att det får absolut inte vara så att vi lånar till driften, där är det stopp. Vi har inte sagt att vi ska låna ännu, men att vi eventuellt måste göra det. Det ser så ut.


  • Tack, talman! Det är många svåra beslut. Ni aviserar väl på två ställen att vi måste ta lån, och då blir det i praktiken så att vi tar lån för att ge till kommunen. Faktum är att kommunerna kan ta lån själva. De har flera olika åtgärder som inte kanske företag eller privatpersoner har. Det är därför som vi prioriterar företag och personer. Det vill säga inte noll, ingenting, som jag sade här. Vissa saker var bra för kommunen, men inte det här stödet på 3,5 miljoner.


  • Tack, talman! Det är precis så vi gör också. Det är kommunerna som ska låna själva. De lånar inte av oss utan vi betalar ränta. Det är för att hjälpa dem lite med lönsamheten. Det är inte så stora pengar men allt är välkommet, tror jag. Sedan beträffande att låna från pensionsfonder. Det berörde jag lite i en replik från talarstolen och det är naturligtvis ett alternativ och det finns i lagen §10. Landskapet kan ,precis som kommunerna, låna ur pensionsfonder. Det är inget första alternativ för oss, eftersom vi alltid har värnat om pensionsfonden. Man är alltid försiktig när man gör åtgärder som riktar sig till pensionsfonden. Det är pengar som vi värnar högt.


  • Tack, talman! Vi kommer in på det här med lånet. Jag kommer att återkomma om det i mitt andra anförande. Jag blev själv förvånad när jag började titta i detalj i de här lagarna, och framförallt titta i betänkandet som man hitta på nätet. Att syftet faktiskt väldigt högt prioriterat var att ge lån till landskapet och till kommunen. Vi har inte behövt det, tack vare vår ekonomiska situation. Men nu har vi det läge som man kanske 1995 tänkte att en vacker dag kanske det behövs. Vi återkommer för det finns många intressanta saker där som jag ser. Vi kan ta en diskussion.


  • Talman! Egentligen sade finansministern en hel del av det jag tänkte fråga om. Ledamot Toivonen började med att allt var fel med budgetförslaget, han var emot att kommunen skulle ha några pengar, pengarna skulle gå till personer och företag. Hur har då ledamot Toivonen tänkt att kommunerna ska finansiera sina lagstadgade uppgifter?


  • Tack, herr talman! Där har man rimligtvis sina skatter och landskapsandelarna, det är gjort på det sättet att de ska betala de här kostnaderna.

    Nu är det frågan om vad som händer vid de exceptionella förhållanden som råder nu. Ska landskapet plötsligt vara den som ska hjälpa kommunerna? Jag är inte så övertygad om det. Nu har jag föreslagit att 3,5 miljon ska bli noll för att antingen säga ja eller säga någonting annat. Kan jag hitta en kompromiss där någonstans emellan? Men, som jag sade, det är för att lyfta fram den här frågan också med tanke på kommande tilläggsbudget.


  • Man måste se det här budgetförslaget som ett förskott till kommunerna nu på kostnader för vad den här coronakrisen medför. Är ledamot Toivonen faktiskt emot det?


  • Tack, talman! På ett principiellt plan, ja. För, som jag sade, i höst så kommer vi att hamna på att ta lån själv. Det vill säga, det är då landskapet som tar lån för att kunna ge det här bidraget till kommunen. Man måste se helheten.


  • Tack, talman! skönt att höra att det finns någon till här i lagtingssalen som finner budgetförslaget väldigt fel prioriterat. Och som inte överhuvudtaget tar hänsyn till vårt så viktiga näringsliv. Det är intressant att ledamoten tar upp Vihriäläs rapporten . Det är ett arbete som utförts i Finland, men som har utförts i Sverige och i de flesta länder som nu tar avstamp för post coronapandemin. Alltså att man tittar på hur ska vi komma ut ur detta stärkta och hur ska vi klara oss i framtiden. Vi från liberala gruppen har lämnat in två åtgärdsmotioner i samma ärende. Där vi önskade att man på ett vettigt sätt skulle forma en grupp människor med olika idéer, som ska kunna rita upp en karta inför hösten och t.ex. budgetarbetet, för hur man kommer vidare efter det här. Men tyvärr har det inte mottagits.


  • Tack, herr talman! Jo, jag har diskuterat det tidigare och jag håller helt med om det. Det som slog mig är vad vi har satsat, som jag sade så har Portugal nu satsat 12,4 procent av sin BNP. Det är ett ganska fattigt land, medelinkomsten är ungefär en tredjedel av vad vi har. Jag räknade här nu - jag tycker om siffror - landskapsregeringen har så här långt satsat 2,4 procent och Portugal 12,4 procent. Det är helt andra proportioner.


  • Tack, talman! Det går också stick i stäv med det som internationella valutafonden rekommenderar nu, att stater, länder ska satsa. Det finns inga begränsningar för hur mycket man ska satsa för att få företag att övervintra. För att klara sig igenom den här pandemin, för att sedan kunna komma ut stärkta. Jag ska ta upp det lite närmare i mitt anförande. Man blir också lite bestört. Återigen har vi fått höra här idag att det inte har funnits tid. Det går stick i stäv det också med att hur oppositionen verkligen har sträckt ut handen. Vi har försökt att hitta möjligheter och nya arbetssätt på hur vi gemensamt ska kunna hjälpas åt för att hitta ut ur den här krisen. Tyvärr får vi igen höra vid den här budgeten att det inte har funnits tid. Det tycker jag är väldigt synd för Ålands del.


  • Tack, herr talman! Som jag tog upp här så har vi inte ens riktlinjer för hur de här sociala stöden ska utbetalas, 1,5 miljon euro. Det står att det ska komma riktlinjer.

    Vi har inte lån och det är den fördelen vi har. Många andra länder, t.ex. i Italien, talar om att de ska ta lån motsvarande 20 procent av BNP, när de ligger på 120-140 procents belåning redan nu. Så de har en helt annan sits än vad vi har. Som jag sade, det är för lite. Sedan kan man också ha åsikter om prioriteringarna, men framförallt är det för lite. Vi behöver mera för att klara Åland, tyvärr.


  • Talman! Jag tänkte uppehålla mig en sväng vid en satsning som regeringen tror att kan betyda mycket positivt för Åland i en nära framtid. Jag syftar på det utvecklingscenter som regeringen i den här budgeten äskar om att starta vid Högskolan på Åland.

    Ett utvecklingscenter blir en viktig kugge för att stärka det åländska maskineriet i pandemins fotspår. Tanken är i korthet att vi nu ska skapa en instans på Åland som tar ledningen för forskning, utveckling och innovation. Det kan handla om att locka hit internationella forskningsprojekt inom områden där Åland kan vara extra intressant, t.ex. hållbart vattenbruk, freds- och konfliktfrågor, framtidens sjöfart och annat. Internationellt sätt är sjöfarten just nu under press, men det ger också nya möjligheter, eventuellt, att ta tillbaka den konkurrens vi har förlorat till t.ex. Åbo som nämndes tidigare. Och stärka vår åländska sjöfartsutbildning. Det är åtminstone den här regeringens starka vilja. Det kan handla om att ta initiativ till nya utvecklingsprojekt tillsammans med åländska partners, där centret ska spela en viktig roll för att sammanföra med partners också utanför Åland, och bilda nätverk. Och fungera som en viktig resurs när det gäller att söka extern finansiering. Samtidigt ska centret naturligtvis främja undervisningen vid Högskolan på Åland. T.ex. genom att erbjuda studerande möjligheter att göra sina examensarbeten i projekt som centret koordinerar. Regeringen vill att detta på sikt ska leda till fördjupade samarbeten och nätverk mellan Högskolan på Åland och universitet runt omkring oss. Det kan skapa gästforskarprogram där forskare utanför Åland kommer hit för en kortare eller längre tid. På det sättet stärker vi möjligheten att locka viktig kompetens till företag och samhälle.

    Talman! I den kris vi nu befinner oss i gör vi massor med insikter. Vi gör det som individer, som företag, organisationer, samhälle och som världssamfund. Vi måste ta vara på de insikterna. Vi måste lära oss av de insikterna. Vi kan inte bromsa oss ur en uppförsbacke. Vi måste ställa oss frågan vad vi kan ta med oss från den här krisen för att stärka vårt älskade Åland inför nästa globala kris. Forskning och utbildning spelar en avgörande roll i hanteringen av kriser. Hur gör vi oss mindre sårbara? Hur säkrar vi en stabil tillgång på hållbar energi? Hur säkrar vi vår tillgång på hållbar mat? Vilka är de på riktigt hållbara framtidsbranscherna som står pall och som ska ge oss pengarna till välfärden också om 15-20 år? Det är avgörande frågor som regeringen hoppas att utvecklingscentret ska hjälpa oss finna svaren på. Vi vet att det kommande europeiska ramprogrammet för forskning och innovation Horizon Europe 2021-2027 kommer att prioritera forskning och innovation för hållbar utveckling. Vi vet att Nordiska ministerrådet ökar forskningsresurser till områden som gynnar en konkurrenskraftig, grön ekonomi. Regeringen vill att Åland ska ha en vettig chans att del av de pengarna, och samtidigt stärka utvecklingen av vårt samhälle. Hjälpa oss att bli ännu bättre på det vi är bra på, men också hitta nya saker som vi kan bli bäst på. Regeringen hoppas att vi med den här åtgärden kan kickstarta utvecklingscentret, och att det snabbt kommer på banan. Tack.


  • Talman! Jag har två konkreta frågor. Den första är hur har högskolan involverats i framtagandet av den här tilläggsbudgeten? Och den andra frågan är varför är det budgeterat 50 000 euro som köpt tjänst?


  • Tack, talman! Högskolan har varit involverad i framtagandet av just tankarna kring det här utvecklingscentret. Vi var i kontakt med dem redan i regeringsförhandlingarna och nu för någon månad sedan ytterligare. Så vi har fört diskussioner med dem och fått deras input på processen. Varför det är just inskrivet som köptjänst, det måste jag återkomma till. Det blev jag lite osäker på.


  • Tack, talman! Då får vi klarhet i det att ministern inte vet hur det är budgeterat och varför. Ministern svarade inte heller på min fråga. Jag frågade hur Högskolan på Åland har involverats i processen med den här tilläggsbudgeten? Just precis den här tilläggsbudgeten.


  • Talman! De har varit involverade till den del som berör utvecklingscentret. I övrigt känner jag inte till att de har varit desto mer involverade i arbetet med den här tilläggsbudgeten.


  • Talman! Jag har också två resonemang. Det ena gäller PAF-fonden, eller de miljoner som förra landskapsregeringen öronmärkte för utveckling, innovation och framtida satsningar, så har nu tömts till förmån för coronapandemin. Hur har ministern tänkt att detta projekt långsiktigt ska finansieras? Jag tycker att det är en bra satsning till mångt och mycket, men det ska också finansieras.

    Sedan undrar jag också, som jag tog upp i en tidigare replik, den här kulturen som vi har levt med länge inom åländsk politik där man aldrig kan omprioritera. Utan nu ska man projektanställda, köpa tjänst, vad man nu gör. Varför kan man aldrig omprioritera inom en verksamhet och hitta nya sätt att jobba?


  • Tack, talman! Som jag var inne på i mitt anförande så finns det väldigt mycket forskningsprojekt och annat med finansiering bakom sig som vi vill få hit till Åland. Och som vi vill att ska samverkan med åländska intressenter. Vår förhoppning är att det här utvecklingscentret till stor del ska vara självfinansierat inom en viss tid framöver. Just via att locka hit sig projekt, att ha samarbeten med näringsliv och privata sektorn.


  • Tack, talman! Jag vill inte förstöra den målbilden som minister Röblom ser framför sig, men jag måste nog ta ner ministern från de rosa molnen. Ingenting är gratis. Det finns absolut inte några gratis luncher nu för tiden, allting kostar. Hur bra projekt och hur bra Åland än är, det kostar. Vi ser också "Smart Energy Åland" som ett jättebra projekt, det har också kostat pengar. Allt kostar, därav min fråga om det finns någon långsiktig tanke på finansieringen? Det tror jag att man måste ha beredskap för. Annars är det lätt att det blir en projektanställning som hittar nya möjligheter men som inte har någon plånbok att betala med.


  • Tack, talman! Idén är ju som sagt att de ska söka extern finansiering till intressanta projekt och få de pengarna till att göra nytta. Det stämmer att det finns inga gratis luncher, men vi måste vara överens om att vi måste satsa på forskning, innovation, utveckling och utbildning för att stärka oss i framtiden. Efter denna kris och efter de globala kriser som helt säkert kommer att komma i framtiden också.


  • Tack, talman! Det sistnämnda som ministern sade så håller jag helt med om. Vi måste satsa på forskning och utveckling och så vidare. Det var den förra landskapsregeringen beredda att sätta 25 miljoner PAF-medel och ytterligare 25 miljoner efter det i en omställningsfond för forskning och grön omställning. Nu sätter man i den här budgeten 50 000 euro för att förverkliga en tanke som är kanske 8-10 år gammal och som man har funderat på ganska länge. På vilket sätt är det här bättre än en att fundera på den väg som ledamot Camilla Gunell väckte tidigare, att bygga vidare på ett samarbete eller ett fördjupat samarbete med andra utbildningsinstitutioner som kan, det mesta av det som vi pratar om nu, bättre?


  • Tack, talman! Det ena utesluter ingalunda det andra. Vi håller nu på att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från olika sektorer och inriktningar som ska få ett ganska brett uppdrag att se över hur det här utvecklingscentrum ska komma på banan, men också med en bredare ansats se över vilka förändringar som högskolan behöver göra för att bli en slags högskola 2.0. Jag utgår ifrån att det i det arbetet kommer att finnas att se över vilka samarbeten och fördjupade nätverk och lösningar man kan hitta med andra universitet och högskolor omkring oss.


  • Problemet för Högskolan på Åland har länge varit, och är fortfarande, att man är en så liten institution. Det är väldigt svårt att hitta den kritiska massan, både av studerande och specialisering och så vidare. Därför har vår bedömning varit att den enda vägen är att stärka högskolan genom olika former av fördjupade samarbeten. Följdfrågan blir vad har vi att erbjuda andra? Så att de skulle vara intresserade av ett samarbete med åländska institutioner. Pengar finns som sagt aldrig för mycket av. De pengar som var tänkta till forskning och grön omställning har man nu redan använt för coronapandemin. Varifrån kommer pengarna till en utveckling av högskolan?


  • Talman! Vi måste se var Åland är starkt. Vi vet ju att vi har varit starka på sjöfart, vi är starka på hållbar utveckling, vi är mitt i Östersjön. Vi har möjlighet att erbjuda möjligheter till havsforskning och forskning kring blåa näringarna, vi är mitt i Norden. Fred och konflikt, det finns ju massor med grejer där Åland är bra gräv där vi står. Då ser jag det som att det är där vi måste börja och se vart vi kommer, vilken roll vi kan spela. Att vi kan fördjupa samarbetet och locka hit folk, vilket ju också är en viktig del i att i framtiden locka hit den kompetens och den arbetskraft och nya ålänningarna som vi behöver.


  • Tack, talman! Jag ska diskutera två budgetmotioner som jag är förste undertecknare för. Jag har lämnat in en som handlar om högskolan och den tänkte jag ta upp först.

    Högskolan på Åland ska fungera som motor för Åland, dess näringsliv och offentliga sektor genom sina utbildningar och sitt forsknings- och utvecklingsarbete. Högskolan på Åland har stort potential i att bidra till att rikta de offentliga medlen till rätt insatser i svåra ekonomiska tider genom att mäta, utvärdera och beforska resultat. Åland satsar jämförelsevis lite medel på forskning och utveckling. Samtidigt som västvärldens ekonomi allt mer och mer blir en kunskapsekonomi med mindre allt fokus på tillverkning. I dessa tider är det viktigt att våga satsa på forskning och utveckling. Högskolan behöver få utvecklas med, bland annat mastersprogram.

    Högskolan har länge velat bli mer fristående, varför det har beslutats om att de ska bolagiseras men till först bli en egen resultatenhet. Skrivningarna i tilläggsbudgeten är goda och framåtsyftande men förutsätter att Högskolan på Åland blir en egen resultatenhet omgående och att bolagiseringen genomförs enligt tidigare fastslagen tidsplan. Högskolan skulle ha varit en egen resultatenhet från och med 1.1.2020 vill jag tillägga. Detaljmotiveringarna visar dock en annan verklighet. Där anslaget för den nya projekttjänsten går in under ett särskilt moment, inte på helheten. Bästa landskapsregering, kom till skott nu. Högskolan måste få sin frihet. Och att man är långt därifrån har dagens debatt visat då ansvarig minister Röblom klargjorde att Högskolan inte ens involverats i budgetprocessen. Skamligt minister Röblom, skamligt. En bolagisering möjliggör både ett eget arbete och samarbete med andra aktörer, för att återkoppla till tidigare replikskiften idag.

    Talman! Den andra motionen handlar om att stärka likviditeten för landskapet Åland. Det här är varken min eller vår egen idé. Utan detta är något som vicetalman Häggblom lyft i omgångar. Det handlar om att låta landskaps lånetagare återbetala landskapslån. Lånen uppfattar vi som en gammaldags konstruktion som skulle garantera låga räntor för lånetagarna. Därför vore det bra både för lånegivaren, det vill säga landskapet, och för lånetagarna, med tanke på dagens låga ränteläge hos bankerna. Att möjliggöra återbetalning av de här lånen. Det handlar om relativt stora pengar, när vice talman Häggblom lämnade in motionen för 1,5 år sedan räknade han med belopp om ca 30 miljoner. Liberalerna ställde sig positiva till det under förra mandatperioden men behovet blev aldrig akut, men nu står vi inför ett faktum där landskapsregeringen har sagt att man ska uppta lån i höst. Det fina i det här, bästa finansminister Eliasson, är att det finns en färdigskriven lagmotion så det är bara för landskapsregeringen att verkställa. Om ni inte vill lyssna på oppositionen så lyssna då på partiordförande och vicetalman Häggblom. Allt finns färdigt, det är bara att tuta och köra. Tack.


  • Tack, talman! Gällande bolagiseringen av högskolan håller vi alldeles nu på och tittar på en finansieringsmodell för att möjliggöra att högskolan ska bli en resultatenhet. Det har blivit försenat, men vi tittar på det precis just nu. Gällande bostadslånen är det också en fråga som vi har lyft i regeringen och vi för politiska diskussioner kring hur vi ska gå vidare med det.


  • Talman! När det gäller den här bolagiseringen så fanns det en färdig tidsplan, det fanns en färdig modell. Att politiskt sätta ner foten och få i gång resultatenheten som behövs vad jag kan förstå. Det skulle varit gjort från och med 1 januari. Det behöver göras omgående. När det gäller bostadsproduktionslagstiftningen, så tycker jag ni ska sluta snacka och börja göra.


  • Tack, talman! Som sagt, de här processerna är på gång och vi ska jobba och diskutera oss fram till ett resultat och komma med det så fort som möjligt.


  • Talman! Det här lite visar det som jag diskuterade tidigare i ett replikskifte med ledamot Toivonen. Landskapsregeringen sitter nu och diskuterar politiska överläggningar om sådana här frågor. Egentligen ganska små detaljfrågor där faktiskt de långsiktiga planerna finns färdigt utstakade. Det finns färdiga lagmotioner att bara kopiera. Man behöver också tänka långsiktigt. Så få det här gjort nu bara. Kom överens, sätt ner foten, gör det och börja tänk på det strategiska istället.


  • Talman! Jag kan konstatera från Obunden Samlings håll att det är en fröjd att se att ni framför det som ni beskriver som ledamot Häggbloms förslag. Det var ju ledamot Häggblom och ledamot Häggblom får vi komma ihåg. Det som vi hoppas på fortsättningen är ju förstås att ni fortsätter att gå i våra fotspår. Tänker ni göra det?


  • Talman! Det var ju så här att det var inte bara Häggblom och Häggblom som skrev under det här, utan också lantrådet Thörnroos. Jag motser en mycket positiv behandling av just den här motionen. Gällande ledamoten Måtars fråga kring huruvida Liberalerna och Obunden Samling ska gå hand i hand. Knappast, men det visar ändå att när vi väl är överens så är det någonting riktigt bra.


  • Tack, talman! Jag ska bara kort meddela att just nu när det gäller bostadslån frågan, det handlar om 40-50 miljoner euro, finns det en process i huset här bredvid. Vi känner till att det finns en lagmotion. Frågan diskuteras så får vi se vad som händer. Så mycket kan jag säga.


  • Det är bra att frågan diskuterades. Som sagt skulle det kunna vara lite handling också. Vad jag kan förstå är det en mycket erfaren jurist som har skrivit alla detaljmotiveringar. Så det där ska säkert gå i skyndsam ordning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 16:18

    Talman! Bästa lagting, jag har delat in detta anförande i två delar. Ena delen tar jag upp det som jag har konstruktiva ifrågasättanden kring och i den andra delen det jag tycker är positivt. Jag börjar med konstruktiviteten, vilket täcker ca 99% av tiden för anförandet.

    Jag försökte lämna in två budgetmotioner, men ingendera godkändes. Det är inte lätt att sitta i opposition i dessa dagar. Mina tänkta motioner berörde näringsliv och behovet av reformer. Man kan tycka att dessa ämnen borde vara standard i en budget, men tydligen icke. Då man endast får prata om ämnen som berör budgeten kan jag egentligen inte beröra näringsliv eller reformer, men jag gör det ändå och hoppas talmannen ursäktar det.

    Näringspolitiken är åländsk behörighet och ger oss stort utrymme till att bedriva en politik som främjar ekonomi och företagande, det måste vi bli bättre på. Denna politik är synnerligen elementär med tanke på den kris som nu lamslår Åland och världen, men även med tanke på ändringen av självstyrelselagens avräkningsgrund från 1 januari 2021. Efterarbetet av pandemin måste börja nu. Långsiktigheten måste finnas med som en röd tråd i de åtgärder vi nu gör för att lindra pandemins ekonomiska skadeverkningar. Vi har begränsade ekonomiska resurser och därför måste insatserna vara långtidsverkande, den politik vi väljer att föra nu, är också den som definierar hur vi lyckas hantera lågkonjunkturen, det nya ekonomiska systemet och nivån på den välfärd vi har råd med. Därför är det så viktigt att vi håller igång våra företag parallellt med att vi själva reformerar och omstrukturerar det offentliga för att vi bredbent och tryggt ska kunna möta framtiden. Det kan inte vara så lätt att landskapsregeringen köper sig fri från allt ansvar genom att gå till banken.

    I ÅSUB:s rapport 2020:1 står följande; International Monetary Fund (IMF) framhåller två mål med ekonomiska insatser. För det första att minska slaget mot drabbade människor och företag och för det andra att hjälpa ekonomin att övervintra så att uppstarten efter krisen går så smidigt som möjligt. Bland nationalekonomiska experter råder en bred samsyn om att regeringar och centralbanker inte bör hålla igen då de nu vidtar åtgärder. IMF framhåller att finanspolitiska åtgärder nu bör vara stora, väl tajmade, tillfälliga och riktade.

    Jag undrar om vår arbetslöshet är bland den värsta i västvärlden just nu? Känns som om vi blivit anfallna av en främmande makt som på förhand analyserat var vi är som mest sårbara, för effekterna har varit skoningslösa mot speciellt sjöfart och turism, branscher vi är mer beroende av jämfört med Finland.
    Situationen förvärras snabbt och därför är det ytterst förvånande att landskapsregeringen inte agerar för att rädda arbetsplatser och företag. Åtgärder måste komma nu. Företagen som är garanten till vår välfärd och bästa socialvården är arbete. Istället väljer landskapsregeringen att lägga allt fokus på bidrag. I min värld måste det vara bättre för individen själv och för samhället om personen i fråga kan arbeta istället för att gå på bidrag.
    Landskapsregeringen jämförde denna pandemi med ett maratonlopp vid senaste tilläggsbudgeten. Så är det nog, men alla som sprungit en mara vet hur viktigt det är att hushålla med krafterna, men även springa smart. Inte vingla och ta onödiga snedsteg och omvägar. Jag tycker att landskapsregeringen har lite svårt med balansen just nu. Vad vill man egentligen? Det verkar svårt att hitta en enad linje kring hur arbetsplatserna ska räddas och få våra företag att överleva. Av det som borde vara det absolut viktigaste, att stödja näringslivet nu, hittar vi ingenting. Märkligt felbalanserat och att sedan motivera det med att landskapsregeringen redan nu påbörjat arbetet med tilläggsbudget 4 och där ska nya stöd komma företagen till godo är oansvarigt politiskt ledarskap. Det är senfärdigt. Jag undrar hur stor insikten är om den ekonomiska krisens dignitet utanför den offentliga sektorn?
    Nu är det hög tid, innan för många lampor släckts ute bland våra företag att vara lite i framkant, att leverera konkreta stöd som på riktigt kan rädda företagen och arbetsplatser. Annars kommer, tyvärr, minister Eliasson att ha fullt upp med att springa till banken och skriva under låneavtal under resten av denna mandatperiod. Risken är ytterst överhängande att sättet för hur denna landskapsregeringen hanterar den ekonomiska politiken kommer att sätta spår för flera mandatperioder framåt. Det vore ytterst onödigt att skapa ytterligare kaos i den åländska ekonomin p.g.a. att landskapsregeringen inte ser behovet av företagsstöd.

    Denna budget har, som en tilläggsbudget sällan har, speciellt många moment. Men jag har ändå gjort ett span på hur slentrianmässigt vi hanterar skattepengar. Ett sätt eller kultur som är grunden till varför vår ekonomi ser ut som den gör. Jag tänker t.ex. på momentet för Högskolan. Det är 50 000 euro, i sammanhanget ingenting kan tyckas. Syftet är positivt och som jag själv varit med och lobbat för en liknande satsning. Ett utvecklingscentrum, vilket förhoppningsvis kommer att innebära nya idéer, synergier och effektivare projekt vilket i slutändan ska överföras till nya företag och arbetsplatser. Däremot ogillar jag den gamla tankegången om att allt nytt hela tiden ska innebära fler tjänster eller projektanställningar. Varför kan vi aldrig göra nya saker genom att omprioritera inom befintliga verksamheter. Om någon undrar varför vår ekonomi även långt före coronapandemin drogs med ett stort underskott är en stor del av grundorsaken att finna via detta exempel. Hade förresten inte landskapsregeringen infört anställningsstopp, eller gäller inte detta då det handlar om projektanställning? Eller som det kanske visar sig vara, köptjänster. Detsamma gäller de extra medel som föreslås till KST. Jag förstår att det är ett avsevärt jobb att få våra 16 kommuner att samarbeta. Det är därför jag och liberalerna arbetat för en kommunreform. Att under två år betala en projektanställd för att skriva samverkansavtal får mig att undra hur landskapsregeringen resonerar gällande ekonomin. Finns det en samsyn, en enad linje kring näringspolitik och den ekonomiska politiken inom landskapsregeringen? Det här är en budget, men det är en budget som är långt ifrån en borgerlig budget. Den är totalt befriad från signaler hur landskapsregeringen tänkt hantera den privata sektorn som bokstavligen går på knäna, istället är det full fokus på offentlig sektor. Det är i mina ögon mycket ansvarslöst.

    Det jag saknar här i budgetförslaget är en bild av likviditeten. Jag vet att det är en ögonblicksbild, men i tider som dessa tycker jag nästan det skulle vara standard att ta med i alla budgetar från och med nu. Jag slutar där. Tack.


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg frågade vad vill man egentligen. Det regeringen vill är ta hand om de som permitteras och de som är arbetslösa. Vi vill hantera sjukvården så att det finns resurser i den. Vi vill garantera kommunerna så att de klarar av sina lagbundna uppgifter. Vill skapa sysselsättning för ungdomarna, med mera. Vi signalerar inte utan vi agerar. Det finns i tilläggsbudget 2, och det finns i tilläggsbudget 3, tilläggsbudget 4 är på gång och där kan det komma till dem som behöver mera pengar.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:27

    Tack, talman! Jag ska förklara med lite ytterligare. Det jag tycker är ett strukturfel i det här budgetförslaget är att landskapsregeringen nu föreslår medel för ett utökat utkomststöd etc. Jag skulle hellre ha sett, eller kompletterat med, riktade åtgärder mot våra företag. Så att de slipper permittera, så att de slipper säga upp, så att de slipper gå i konkurs, så de slipper upphöra med sin verksamhet. Det är i sin tur skulle öka möjligheten till att få ett sommarjobb för våra ungdomar. Det skulle också garanterat ha minskat belastningen på utkomststöd. Jag tycker att det är en felprioritering.


  • Talman! Som jag sagt vid flera tillfällen idag så prioriterar vi företagen. De var med i tilläggsbudget två, det var stora pengar vi satt in där. Totalt kunde de förbättra sin likviditet med, om jag kommer ihåg rätt, 65 miljoner euro med de paketen som vi hade satt ihop. Om man räknar in lånen och stöden som det fanns möjlighet till. Vi prioriterar företagen och i nästa replik så kommer näringsminister Fredrik Karlström att berätta lite mer om det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:28

    Tack, talman! Minister Eliasson inledde denna debatt med att resonera kring hur likviditetslånet har fallit ut. Den bild som ministern gav sken av visar att det är ett antal företag som har nyttjat det, och säkert tycker att det är jättebra. Jag säger inte att det är ett dåligt system, absolut inte. Det var behövligt, men det räcker inte som allena. Vi vet också att skulle det har varit väldigt bra för många företag så skulle det ha varit fler företag som skulle ha nyttjat det redan. Nu istället så väljer man att upphöra med sin verksamhet. Man väljer att övervintra på ett annat sätt eller man väljer att gå i konkurs. Jag kan tycka att man må jobba med tilläggsbudget fyra, den ska komma kring midsommar och eventuellt innehålla företagsstöd, men jag tycker att stöden behöver komma här och nu. Vi går ut ur en lågsäsong och har början på en högsäsong där de flesta av våra företag ska börja då tjäna pengar på riktigt. Därför är det viktigt att de skulle få stöd nu och inte om en och en halv månad.


  • Tack, talman! Det är lätt att säga att det ska vara mera företagsstöd. Det ska vara med företagsstöd och så ska det vara mera företagsstöd, men kom gärna med några konkreta förslag på hur de företagsstöden skulle byggas upp i det här akuta skedet vi fortfarande har varit inne i. Det handlade om att vi ville rädda livskraftiga företag från att gå från likviditetskonkurs. Vad jag vet idag så finns det inte företag som har gått i likviditetskonkurs, som har en livskraftig och bärkraft affärsidé. De har fått hjälp via de lån, lånegarantier och de likviditetsbidrag som landskapsregeringen och lagtinget, i andra hand, har kanaliserat. Privata sektorn går på knäna säger ledamot Holmberg. Många i den privata sektorn går också ganska bra just nu. Det är visserligen ganska många företag inom turism, restaurang och sjöfart som går på knäna just nu. Men hela det åländska näringslivet gör definitivt inte det. Jag återkommer i den andra repliken.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:30

    Tack, talman! Jag inledde mitt anförande med att konstatera att näringsfrågor är vår egen behörighet, det är Ålands behörighet. Vi har möjlighet att skapa vår egen näringspolitik. Jag tycker inte att vi har gjort det på många år. Vi kanske aldrig egentligen har gjort det. Nu står vi inför ett faktum där vi i rask takt borde konstruera system som kommer vårt näringsliv till godo. Jag förstår att det är en utmaning. Jag har tittat till exempel på det system som Sverige sjösatte nyligen som är ett omställnings-, omsättningsbidrag. Jag tror att det skulle passa ganska bra för många av våra företag som är i kris. Det finns branscher på Åland som har det bra, eller som har det bra över hela världen idag. Det är matvarubranschen, jordbruket har inte påverkas ännu, trävarubranschen till viss del. Men vi ska också komma ihåg att med den arbetslöshet som vi håller på att bygga upp kommer snart alla branscher ha väldigt svårt, för att samhällsekonomin går på minus.


  • Tack, talman! Det finns flera faser i den här krisen. Vi har varit inne i den första akuta fasen och nu håller vi på går in i en ny fas med lite mindre restriktioner. Där förhoppningsvis vi får på onsdag direktiv vad det är som gäller för restaurangerna när de kommer öppna från och med 1 juni. Vi vet att Sverige har rekommenderat sina medborgare att inte resa utomlands fram till 15 juni. Vi vet att vi kommer att få mer information nästa vecka vad det gäller de event och evenemang som kommer att skapas. Allt det här gör att vi kan inte göra för kraftiga åtgärder för tidigt, även när det gäller stödet till företagen. Det viktigaste nu är alltså likviditetsstöden och likviditetsbidragen som är åländsk behörighet och som har fungerat väl faktiskt för Åland, för de företag som har behövt det. Det viktigaste vi kanske gjorde var temporära tilläggshöjningen som de permitterade har fått tagit del av och som företagare har kunnat tagit del av. Det har gjort (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:33

    Tack, talman! Vi har kanske inte sett så många konkurser ännu, men tyvärr tror jag att de kommer att komma. Vi ska hoppas att det inte blir så många. Däremot ser vi många, fler och fler, som upphör med sin verksamhet. Man upphör helt enkelt med sin verksamhet istället för att gå i konkurs. Jag vet inte varför Åland på något sätt ska gå stick i stäv med övriga världen. Det var därför jag tog med det här citatet, som även ÅSUB hade med sin senaste publikation, från internationella valutafonden. Det finns inte begränsningar för hur mycket man kan pumpa ut nu i näringslivet för att de ska klara sig att övervintra. De saker man gör måste också ha en tanke, det ska vara ett efterarbete i det. Avstampet borde ske nu. Jag tror att att våra strukturer, våra reformer har varit obefintliga de senaste åren. Det kommer vi att få lida om vi inte gör något åt det nu också. Det handlar om att vi ska inte behöva gå till banken för att låna till drift men vi är på väg dit.


  • Tack, talman! Kommunerna samlar inte pengarna i kassor idag. Utan allt som kommer in, allt som finns, går ju åt. Det betyder att de pengar som kommer från lagtinget ut till kommunen kommer hamna i det åländska näringslivet. Så det gör en direkt nytta. Jag känner mängder med företagare och de har vidtagit åtgärder genom att begära amorteringsfritt, hyresnedsänkningar, permittera personal. De har inte permitterat personalen för att de inte har råd, dels det förstås men dels för att det inte har funnits arbete till personalen. Jag har inte riktigt fått svar ännu på hur tänker sig ledamot Holmberg att det egentligen ska stödas? Det skulle jag vilja ha ett svar på.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 16:34

    Tack, talman! Om jag tar en lång historia kort så tycker jag att det är märkligt att nu ska man ställas till svars för att man inte har några idéer. När man i budgetdebatten för fem, sex veckor sedan lämnade in två budgetmotioner för Liberala lagtingsgruppen om hur man ska kunna ha ett ekonomiskt råd t.ex. Eller en arbetsgrupp med kloka människor som kommer tillsammans och ser hur det stakar ut, närtid och framtid. Nu ska man stå här och förklara det. Det tycker jag är jätte märkligt. Jag gav ett exempel, ett konkret exempel, på ett bidragssystem som Sverige har infört som jag tror skulle passa våra företag i mångt och mycket. Ett omställnings-, omsättningsbidrag som jag tror skulle fungera väldigt bra på Åland. Det är ett exempel.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 16:36

    Talman! I förslaget till tredje tilläggsbudget, som jag för övrigt tycker är hyfsat bra, finns ett löfte att i budget 2021 fortsättningsvis finansiera skyddshemmet Tallbacken, Fixtjänst, och Alternativ till Våld. Det är verksamheter som egentligen hör till det kommunala ansvarsområde och som är tänkta att övergå till kommunernas socialtjänst och finansieras av kommunalförbundets budget. I dessa tuffa tider och medan KST nu är i sin linda, tycker jag att det är klokt att skapa trygghet för de här viktiga verksamheterna som faktiskt alltid har haft svårt att få fram pengarna från kommunerna. Det är dock en verksamhet som man har lämnat bort, nämligen klubbhuset Pelaren. Pelaren finansieras i dag till hälften av landskapen med PAF- medel, till hälften av kommunerna. Varje år är det samma kamp för att få kommunerna att bära sitt ekonomiskt ansvar. En del kommuner gör det inte alls och andra betalar bara en liten del av kostnaden. Trots att man har kommuninvånare som utnyttjar servicen. Den nya socialvårdslagen skulle träda i kraft 1.1.2021. Är det här ett av de områden där man inte helt klart kan bedöma om Pelarens verksamhet för människor med psykisk sjukdom ska räknas till kommunernas ansvar, eller möjligen som psykosocial rehabilitering inom ÅHS. Det är alltså bäddat för problem när kommunerna ska få sina budgetar att gå ihop i post corona samhälle. Samtidigt kommer helt säkert behovet av Pelarens verksamhet att växa med växande oro, växande osäkerhet och högre arbetslöshet. Därför menar jag att det skulle vara klokt att landskapet, på samma sätt som man bär ansvaret eller lovar att ta ansvar för Tallbacken, Fixtjänst och Alternativ till Våld, se till att trygga Pelarens finansiering under 2021. Åtminstone tills det är klart hur de här gränsdragningen ska göras. Tack.


  • Tack, talman! Jag har inte hört exakt hela ditt anförande. Jag hörde bara slutet och jag har läst motionen. Skillnaden på Fixtjänst och skyddshemmets finansiering är, precis som du var inne på, att enligt socialvårdslagstiftningen så var det meningen att PAF- medlen skulle dras ner till hälften för Fixtjänst och dessutom skulle kommunerna ta hela kostnadsbelastningen när det gäller skyddshemmen. Det är där vi har gått in och sagt att det kostnadsansvaret ändrar vi inte på det som har varit i år, för nästa år. Däremot har landskapsregering inte föreslagit att PAF-finansieringen som finns för Pelarens verksamhet skulle minska. Det är fortfarande stand still om man säger så. Vi kommer inte att förändra någonting.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:39

    Tack, talman! Absolut, det finns en viss skillnad här. Men samtidigt så syftar den här budgeten till att hjälpa kommunerna att trygga den verksamhet som man har för bland annat de svaga i samhället. Och vi vet att det årligen brukar vara svårt att få fram pengarna till Pelaren från kommunerna, det är en orsak. Och den andra är den här lite oklara gränsdragningen mellan om det är kommunalt ansvar eller om det möjligen kan höra till ÅHS:s ansvar för psykisk rehabilitering. Av de två orsakerna tycker jag att man, i det här sammanhanget när man förtjänstfullt finansierat de andra verksamheterna, också borde överväga Pelaren.


  • Tack, talman! Det är precis därför som vi nu har föreslagit medel för en projektledartjänst när man ska ta fram den här samverkanssamtalen mellan KST och ÅHS. Vi tillsätter nu medel för att genomföra det här. Vi tillsätter också medel för genomförande av KST. Vi kan inte frånta kommunerna och KST möjligheten att ta fram avtal i hur man ska verkställa social rehabilitering. Däremot har vi valt att stöda dem med medel. Nu kommer en projektledare att tillsättas som kommer att ta fram de här avtalen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:40

    Tack, talman! Jag tycker att allt det där är bra. Det är bra att man väljer att både stöda KST processen och de här andra verksamheterna. Men för Pelarens verksamhet kvarstår en osäkerhet för nästa år. Jag tycker att det skulle vara rimligt, tryggt och bra om landskapsregeringen kanske någon form av avsiktsförklaring kan säga att man garanterar att Pelarens verksamhet inte blir lidande av att kommunerna får mindre pengar som en följd av den här krisen.


  • Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum onsdagen den 13 maj. De ledamöter som begärt ordet kvarstår på talarlistan.