Enda behandling

  • Först tillåts diskussion. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum den 4 oktober 2021. Diskussion.


  • Talman! Om man inte anser sig ha råd med att köpa nytt får man hålla till godo med begagnat. Så är det i vanliga livet för de allra flesta medborgare och sådant är också läget för landskapet Åland och den åländska skärgårdstrafiken. Vi har pratat och utrett detta i många år och nu har bristen på investeringar nått den punkten att något måste göras. Detta sker i tilläggsbudget nummer 3 där den tidigare aviserade och godkända fullmakten av köp av en begagnad färja nu ska materialiseras och bli verklighet och blir något som spelar alldeles utomordentligt väl in i landskapets energi- och klimatstrategi.

    Finans- och näringsutskottet stöder anslaget till köp av en begagnad färja till företrädelsevis rutten Åva-Osnäs. Investeringen är beräknad till 4 miljoner euro och resulterar i förbättringar på en rad olika områden. Vi får ett nyare och mer driftsäkert tonnage, det aktuella fartyget blir hela skärgårdsflottans näst nyaste vilket säger en hel del om läget. Hon är ändå 20 år gammal.

    Vi får dessutom möjlighet att i ett slag kraftigt reducera bränsleförbrukningen i trafiken. Det handlar om uppemot 1 500 ton i mindre koldioxidutsläpp per år vilket kan jämföras med 300 oljepannor i egnahemshus. Det där är inte vanligt. Det närmaste någon har kommit att i ett slag förbättra miljön så mycket var faktiskt Mariehamns Energi, när man gick in för att anlägga fjärrvärmenät i Mariehamn och ersätta fossila bränslen med flis. Det är alltså en bra åtgärd för vår miljö och därför så står utskottet bakom detta anslag.

    Det är en investering som dels förbättrar trafiken och dels minskar på utsläpp från fossila bränslen och därmed också koldioxidutsläpp, vilket är helt i linje med det hållbarhetsarbete vi alla försöker bli bättre på varje dag.

    Inköpet av detta begagnade fartyg medför också förbättringar på andra av skärgårdstrafikens linjer i form av högre kapacitet vilket är positivt för besöksnäringen och därmed hela näringslivet i skärgården. Den gångna sommaren har tydligt visat kraften i vårt landskap och i vår skärgården och hela besöksnäringen. Den åländska skärgården är en unik plats och därmed attraktiv att besöka.

    Mot den här bakgrunden så passar det bra att ett utskott som heter både finans- och näringsutskott inser vikten av att förhålla sig ekonomiskt till investeringar samtidigt som man skapar förutsättningar för en mer miljömässig tillväxt.

    Det är på sin plats att rikta beröm till infrastrukturministern och hela avdelningen som ägnat stor kraft åt att på ett ekonomiskt klokt och genomförbart sätt lösa de problem som långvarigt investeringsunderskott medfört. Inköpet av denna begagnade färja löser ändå inte alla utmaningar, så länge vi är beroende av fartyg för att ordna trafiken ställs vi regelbundet inför nya och sannolikt större investeringsbeslut. Fartyg är dyra att köpa, priset på energin som krävs för att driva dem är oförutsägbart och myndighetskrav när det gäller säkerhet och utsläpp gör framtiden svår att sia om. Av det skälet är det viktigt att landskapsregeringen fortsätter arbetet med att utveckla fasta förbindelser till skärgården så snabbt som möjligt.

    I tilläggsbudget nummer 3 finns även andra åtgärder som är viktiga för alla. Hanteringen av skattegränsen är en sådan och införandet av elektroniska tullklareringsförfaranden har komplicerat varuhanteringen över skattegränsen avsevärt. Det här inser alla att är väldigt illa då Åland är i behov av en smidig och omfattande gränshandel. För att möjliggöra en förenkling av procedurerna har landskapsregeringen föreslagit till finansministeriet att en gemensam arbetsgrupp tillsätts. Dessutom kommer man att tillsätta en intern strategigrupp för att hantera frågan. Utskottet stöder detta arbete med att ordna vardagen så friktionsfri som möjligt för såväl privatpersoner som företag. Problemet, vet vi alla, är en följd av Ålands ställning inom EU och något vi tillsammans måste försöka påverka. Det är en komplicerad uppgift och något som alla landskapsregeringar och lagting sedan EU-inträdet 1995 jobbat med att försöka lösa. Det är alltså nödvändigt att arbeta konstruktivt och lösningsorienterat snarare än skuldbeläggande. Det leder sällan någonstans. Problemet har varit känt länge och utskottet stöder alla ansträngningar som görs för att skapa enklare förfaringssätt. Detta innefattar såväl politiska som administrativa åtgärder.

    När det gäller Ålarm stöder finans- och näringsutskottet arbetet med att integrera det åländska och eget framtagna nödlarmsystemet med den finländska motsvarigheten. Det måste ändå understrykas att detta ska ske på svenska och att Ålands behörighet och speciella förhållanden beaktas. När det gäller framtida investeringar i IT-system visar arbetet med Ålarm tydligt vikten av långsiktighet och nödvändigheten av pålitliga leverantörer. IT-lösningar kan bli oerhört dyra och kräver därför stor eftertanke. Det finns nog skäl att ta med sig detta som det tidigare i debatten i dag handlade om; information från offentlig sektor. Det är oerhört komplicerade frågor som det handlar om.

    Talman! Med hänvisning till det anförda så föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillägg till budgeten för år 2021, att budgetmotionerna förkastas och att lagtinget beslutar att tredje tillägget i budgeten för år 2021 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, talman! Finns det övriga frågor i anslutning till betänkandet så försöker jag gärna svara på dem.


  • Tack! Frågor finns det. Jag vill fråga gällande alarm. Vad jag kan förstå så ska alarm förvisso få ett åländskt skal, men grundfunktionaliteten ska vara det finska systemet Eerika och IT-miljön ska placeras i molntjänster på finska servrar så som jag fått information. Det får gärna utskottsordförande Pettersson dementera ifall det någonting jag uppfattat. Men om det är på det sättet som jag har uppfattat det, ett stort, viktigt och definitivt ekonomiskt stort beslut, så vad innebär det här för ÅDA:s framtid? Ska alla åländska myndigheter placera sina IT-miljöer hos externa parter? Eller vem ska stå för kostnaden för att upprätthålla en säker grundinfrastruktur där myndigheterna kan ha sina utemiljöer? Jag antar att utskottet har diskuterat saken eftersom Ålarmbeslutet har ganska stora effekter, eftersom det var en av de tankarna varför man uppgraderade ÅDA:s grundinfrastruktur.


  • Tack, talman! I vilken mån som ledamoten Zetterman har uppfattat eller missuppfattat saker, det kan jag verkligen inte gå in på.

    När det handlar om ÅDA:s framtid så är den frågan alldeles för tidigt väckt. Vi ska fortfarande ta hand om ett Ålarmsystem under rätt många år framöver innan den eventuella överflyttningen till den finländska motsvarigheten sker. Vilka alla detaljer blir och hur alla effekter kommer att se ut, tror jag att jag vågar påstå att ingen känner till idag. Det här är ett inriktningsbeslut som förutsätter att vissa saker går att hantera, som till exempel språkliga och självstyrelsemässiga ingredienser.


  • Talman! I och med inriktningsbeslutet har man ju också fastställt det här beslutet och det gäller definitivt ÅDA:s framtid, kostnadsfördelningen och möjligheten att bära upp den frågan. Är det så att man börjar flytta ut sina IT-miljöer hos externa parter, vilket jag förstått att det nu ska göras med Ålarm, så blir det ju allt färre som ska dela kakan för att ha en säker grundinfrastruktur hos ÅDA. Så det är klart att det blir implikationer på helheten med det här beslutet. Ju fler myndigheter som faller bort från ÅDA-samarbetet ju färre finns det kvar som betalar för de övergripande kostnaderna. Till slut så står ju landskapet kvar där ensamt. Är det liksom ditåt som vi är på väg? När man med olika droppar holkar ut stenen så kommer den ju att krackelera till sist. Det är väl ändå ett faktum?


  • Tack, talman! Jo, det är ett faktum. Lika mycket som det är ett faktum att verksamheter som inte når upp till den standard som krävs så har ingen chans att klara sig i längden. Om så är fallet när det gäller just det här så är alldeles för tidigt att säga. Man kan inte, man vet inte det ännu.

    Vi vet så mycket att vi har tagit fram ett eget system, Ålarm, tillsammans med en leverantör som har sagt att de inte längre kan garantera en fortsättning. Då måste man ta ett inriktningsbeslut om man ska fortsätta att bygga upp det på egen hand eller om man ska söka någon annan lösning. Och då känns det som mest pragmatiskt i detta skede att gå in för att införliva det med det nationella nödlarmsystemet. Hur exakt det ska gå till så kommer landskapsregeringen att återkomma till, lika som vilka slutsatser man har dragit av det som har hänt.


  • Talman! Det verkar som om finans- och näringsutskottet ordförande är nöjd över utvecklingen i skärgårdstrafiken. Det verkar som om finans- och näringsutskottets ordförande har någon slags hum om vart vi är på väg. Vi andra har ingen aning. Oppositionen har ingen aning. Ålänningarna har ingen aning. Kommer det att bli elhybridfärjor? Kommer vi att kunna leverera när det gäller energi- och klimatstrategin? Alltså, det finns tusentals frågor. Och faktiskt, vi har ingen som helst aning om vart vi är på väg när det gäller skärgårdstrafiken.


  • Tack, talman! Jag ska i första hand ge ledamoten Sjögren rådet att höra sig för inom den egna gruppen. Där finns representanter inom såväl den tunnelkommitté som mycket pragmatiskt och framåtinriktat har arbetat med att ta fram lösningar för framtiden, eller den ledamoten i finans- och näringsutskottet som har varit med och lyssnat hur man nu betraktar skärgårdstrafiken inom infrastrukturavdelningen. Där får man reda på att några lösningar tror jag inte att man ska räkna med, för det har man inte lyckats med på de senaste hundra åren, som håller för alltid. Men några väldigt bra förslag till förbättringar, det har vi i varje fall sett, både när det gäller miljömässigt och när det gäller ekonomiskt. Den dagen som vi dessutom kan infoga fasta förbindelser till detta, då har vi på allvar löst väldigt mycket.


  • Talman! Summa summarum, det vi kan förvänta oss, om man förstår finans- och näringsutskottets ordförande, så är att det blir en tunnel och att det blir dieselelektriska färjor.


  • Tack, talman! Frågan är artig och ärligt ställd, så ja, jag tror att det kommer att bli en tunnel eftersom det är det bästa sättet att lösa skärgårdstrafiken långsiktigt och göra Åland större och mera tryggt. Om det sedan ska vara dieselelektriska färjor, det vet ingen. I dag drivs 95 procent av världssjöfarten av fossila bränslen. Alla dessa funderar på hur man ska göra nästa år, om 10 år och om 20 år. Ingen har svaret. Så att jag skulle komma med det här ifrån talarstolen, det är möjligen lite för mycket begärt, men tack för omtanken.


  • Tack, herr talman! Jag ska återkomma till miljöfrågan och omställningspolitiken i mitt anförande.

    Vi som har ställt vårt hopp till att elhybridfärjor är lösningen också för Åland så är inte nöjda så klart med den här ambitionsnivån med gamla fossildrivna tonnage.

    Gällande pengarna ännu, jag har oroat mig mycket för att dessa 4 miljoner inte kommer att räcka. Nu är det klart att någon isklassning blir det inte, eftersom det skulle kosta så pass mycket mer än vad man här har budgeterat. Till vad räcker de här 4 miljonerna?


  • Tack, talman! Tack för frågan. Nej, att isklassa ett fartyg som inte är isklassat från början vore illa både i ekonomisk mening och framförallt miljömässigt. Det skulle spy ut mängder med mera koldioxid att transportera omkring tusen ton stål mera. Vi får ett fartyg som kommer att klara den absoluta merparten av alla resor som den är tänkt att göra. Det klarar upp till 20 centimeter is utan att egentligen drabbas på något vis av förhinder, och det ganska hyggligt i dagens läge. Så tjocka istäcken så uppstår just nu, enligt statistiken, kanske var sjunde år i det aktuella området. Man måste ibland anpassa sina resurser till de förväntade omständigheterna. Här tycker jag att man från avdelningen har resonerat riktigt och det står utskottet också bakom.


  • Men de 4 miljonerna ska fortsättningsvis räcka för att införskaffa färjan, att göra vissa ombyggnationer, den ska transporteras hit och den ska också stå stilla, såsom jag har uppfattat det, fram till 2023 när den då tas i trafik, vilket också kan kosta ganska mycket. Hur specificerar finansutskottet de här kostnaderna? Hur ser driftskalkylen ut i jämförelse med nuvarande tonnage?


  • Tack, talman! Driftskalkylen ser vi egentligen inte att man behöver fundera så mycket på eftersom den ersätter ett befintligt fartyg och därmed så bör det kunna fortsätta på i stort sett samma bas.

    Om 4 miljoner euro kommer att räcka, det tror vi och det förväntar vi oss. Vad som händer i framtiden vet som bekant ingen. Men allt tyder på att fartyget är i ett sådant skick att det kommer att räcka till, att några större reparationer inte är nödvändiga och att det kan träda in nästan omedelbart i trafik när det väl är här. Fartyg som sådana behöver man ju inte direkt transportera upp, utan man kör dem för egen maskin, så det bör inte vara en väldigt stor operation. Ålänningar är ju rätt vana med fartygsaffärer genom åren.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Ponera att ledamot Pettersson enbart ser på betänkandet i perspektivet utskottsordförande, alltså inte som gruppordförande för Centern. Hur ser då utskottets ordförande Pettersson på budgetmotionen som undertecknad lämnade in gällande skattegränsen? Alltså att vi skulle ha kompletterat skrivningen under Näringslivets främjande med en skrivning som bygger på att medel även kunde tas från momentet i skattegränsarbetet. Utskottsordförande Pettersson lyfte i sitt anförande här precis just att landskapsregeringen gärna tar emot all hjälp som finns, både externt och internt, för att lösa frågan. Det var någonting i den stilen i alla fall. Så jag ställer mig frågan: På vilket sätt motsätter sig utskottsordförande Pettersson budgetmotionen?


  • Tack, talman! Betänkandet som sådant, som utskottet står bakom, så uppfyller precis alla de kriterier som har efterlysts när det gäller hur man ska hantera skattegränsen. Man kan ställa sig frågan varför utskottets viceordförande Holmberg inte stod bakom den skrivningen. Det hade tytt på mera enighet och mera pragmatism när det gäller förhandlingarna som krävs för att man ska komma till rätta med skattegränsen. Jag får en känsla av att skattegränsen i dag används som ett slagträ i den politiska debatten, och det tycker jag att är synd. Jag tycker det vore bättre om vi kunde hitta en enighet när det gäller våra förhandlingar kring hur skattegränsen ska hanteras. Att bråka om det på hemmaplan leder ingenstans alls. Därför tycker jag att betänkandets text är alldeles tillräckligt.


  • Tack, talman! Ja, det blir mer en politisk teater egentligen än ett rejält svar på min fråga. Med tanke på att flera av majoritetspartierna också har gått ut med att våra åländska företagare behöver få någon form av ekonomiskt stöd under denna period, när gränshandelsproblematiken är så svår som den är, så tyder det ju nog ändå på någon form av uppvaknande. Jag är förvånad med tanke på att det överhuvudtaget inte fanns någonting i tilläggsbudgeten 3 kring skattegränsen, men det var bra att vi lyfte in en rubrik med namnet Skattegränsen. Jag tycker att det är förmätet att nu då mena att man försöker skapa splittring när det enda vi har gjort från den liberala gruppen under två års tid är att försöka mana till någon form av samförstånd. Vi har sträckt ut tolv stycken händer för att bidra till det här arbetet. Men svara gärna på frågan!


  • Tack, talman! De händerna har möjligen varit utsträckta men inte med handflatan utåt, den saken är klar. Det har varit mera agitation än konkreta lösningsförslag och det tycker jag fortsättningsvis att är trist. Vi bör hantera skattegränsen på ett annat sätt.

    När det kommer till eventuella ersättningar till företag så har frågan överhuvudtaget inte diskuterats i utskottet i samband med den här behandlingen. Därför så ser jag inte riktigt hur man ska få med den in. Det där är ett sätt att lösa den problematik som har uppstått. Men det viktigaste vore att på ett övergripande plan nå en lösning tillsammans med statsmakten i denna fråga. Där tror jag alltjämt att vi har att vinna på att visa enighet snarare än att bråka om hur det ska gå till. När båten läcker så ska man inte bråka om man ska ösa ur med en plåthink eller en plasthink.


  • Tack utskottsordförande Petterson för en bra redovisning. Jag tänker återkoppla till det ersättande tonnaget som man nu planerar att införskaffa. Vi har just nu faktiskt stora problem med att hitta lämpliga ersättande fartyg när de ska upp på dock. Till exempel Viggen tar 50 platser och den planerade färjan, som nu i salen har nämnts att ska heta Fedjefjord, tar 35 bilenheter. Nu ersätts Viggen med Knipan på linjen Åva-Osnäs och Knipan tar bara 22 bilar och Viggen tar 50. Om man tittar på bokningarna nu så är det rött, det är fullbokat överallt nu på grund av det här. Det behövs en strategi för att hitta bättre ersättande tonnage för de här tiderna när färjorna är på dock.


  • Tack, talman! Jag håller med ledamoten Juslin, det gör det. Men då måste man också minnas hur verkligheten ser ut därute. Det här är ett litet steg i rätt riktning och vi måste antagligen ta många fler sådana framöver. Som marknaden har utvecklat sig så finns den här formen av skärgårdsfärjor och landsvägsfärjor inte i överflöd. De som finns är rätt begränsade, det visade inte minst arbetet med att få fram det nu aktuella tonnaget. Om det dyker upp flera framöver, det vet nog ingen ännu. Man måste se vart utvecklingen går. Och det var det som jag påpekade tidigare, när det kommer till världssjöfarten så består den till 95 procent av fossildrivna fartyg. Det betyder att det sannolikt kommer att bli flera sådana över, och då måste vi se ifall det finns sådana som passar vår trafik. Då kan vi slå till på nytt.


  • Tack utskottsordförande Pettersson. Om Fedjefjord ska ersätta Skarven så har Skarven 65 bilplatser och Fedjefjord 35, så det kommer också att bli en utmaning där. Därför är det viktigt nog att förvaltningen hela tiden har ögonen öppna på vad som finns på second hand marknaden i så fall om man inte avser att bygga nytt. Vi har också Odin som är på dock nu och den ska ersättas av Ejdern. Odin tar 41 bilar och Ejdern 16 så det säger sig självt att det funkar inte, särskilt inte på söndagar från Kumlinge.


  • Tack, talman! Det är sådan som verkligheten ser ut. Vi hävdar alltjämt från utskottets sida och stöder infrastrukturavdelningen att det här är ett litet steg mot det bättre. Ibland måste man nöja sig med små steg i stället för att ta allt för stora. Vi ska också minnas att vi har ingen särskilt stor vana i landskapet att göra sådana här begagnade affärer, och vi måste dra slutsatser av dem också. Arbetet och det grundarbetet som avdelningen har gjort tillsammans med klassen så har man utrett fartyget på ett sådant sätt att det kanske blir en riktigt bra affär. Hur det sedan sist och slutligen slutar, det vet man inte innan man faktiskt har prövat, och det ser vi mycket fram emot.


  • Tack, fru talman! Ett stort tack till utskottet och utskottets ordförande Pettersson för en bra behandling av tilläggsbudget 3. Jag tycker att det resonemanget som förs runt det här begagnade tonnaget är intressant. Man kan också konstatera den här positiva miljöpåverkan som det har inom skärgårdstrafiken.

    Man lyfter Ålarm, man lyfte språkfråga på ett bra sätt och man betonade också att man ska göra en analys av de erfarenheter som man har fått genom det här projektet hittills.

    Sedan tycker jag också att man har gjort en bra analys av skattegränsfrågorna. Så stort tack för ett väl utfört värv!


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:05

    Talman! Bästa lagting och åhörare. Liberalerna hade via en budgetmotion frågeställningar kring köpet av den begagnade färjan som vi hoppades skulle få svar i samband med utskottsarbetet. Det handlade bl.a. kostnadsförändringen för hela skärgårdstrafiken samt minskningen av den totala fossila bränslekonsumtionen och koldioxidavtrycket. Bägge dessa frågor har inte gått att få besvarade rakt av, med tanke på att helheten är beroende av hur trafiken kommer att styras upp på södra linjen med antal turer, speciellt under högsäsong. Vi ser fartygsköpet som en mer eller mindre nödåtgärd och ingenting som bygger framtid. Vi vet att det finns en oro ute i den norra skärgården med tanke på att färjan inte kommer att isklassas. Överlag är det mesta i händerna på landskapsregeringen, informationen och svaren är sparsamma med tanke på upphandlingsformen. Det är en viktig fråga att fundera på hur lagtinget ska agera för att inte i framtiden vara bakbundna och tvungna att fatta beslut på väldigt låg kunskapsgrund. Lagtinget borde även få en genomgång kring fullmakter och hur dessa kan och bör användas.

    Ministern får gärna från talarstolen ytterligare en gång verifiera uppgifterna kring bränsleåtgången för berörda fartyg, då det cirkulerar motstridiga uppgifter ute bland allmänheten och bland dem som verkligen vet vad det handlar om. Vi kommer inte att motsätta oss detta köp, trots att vi som sagt har våra dubier. Vill gärna att minister Wickström bekräftar en gång för alla bekräftar bränsle- och koldioxidpåverkan för berörda linjer i skärgårdstrafiken.

    Gällande motionen, skärgårdsmeddelande för framtiden, valde vi dock att reservera oss med tanke på att majoritetens skrivningsförslag saknade en deadline för när meddelandet skulle presenteras för lagtinget. Vi ser fortsättningsvis skärgårdens ovisshet gällande trafiknätets uppbyggnad som ytterst problematisk. Åren går och det börjar bli hög tid att presentera en plan för att invagga framtidstro i skärgården. Givetvis är tunnelutredningen i full gång, men det krävs såväl plan A som plan B för att komma vidare i skärgårdens utveckling. Annars riskerar hela utvecklingen att trampa vatten.

    Vi önskar att till texten under rubriken ”Skärgårdstrafiken” fogas följande text: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att senast under våren 2022 inkomma till lagtinget med ett meddelande i vilket landskapsregeringen redogör för sin vision över utvecklingen och det framtida upplägget för trafiken i norra och södra skärgården, i vilket det framkommer hur trafiknät och tonnage planeras för att binda ihop skärgården till en välfungerande helhet såväl miljömässigt, ekonomiskt som brukarmässigt”. Jag ämnar ta denna till omröstning.

    Gällande skrivningen kring alarmcentralen är vi tillräckligt nöjda för att inte reservera oss. Sista meningen är viktig: "Utskottet förutsätter att nödvändiga analyser görs av de erfarenheter som erhållits inför kommande investeringar i IT-system". Detta kan förefalla självklart, men vår lista på lyckade IT-projekt är inte lång. Vi borde även bli bättre på att utvärdera det vi gör, allt för att lära oss av misstag. Frågan som vi även borde ställa oss är vad som händer med ÅDA i närtid och det långa perspektivet? Det digitaliseringsmeddelande som lagtinget begärt av landskapsregeringen har efterfrågats vid flertal tillfällen. Vi har satsat miljonbelopp på ÅDA som nu går en mycket osäker framtid till mötes, då landskapsregeringen på kort tid har byggt upp en egen IT-avdelning med närmare 10 personer. Idag är det väl inte längre någon av de underliggande myndigheterna som är kopplade till ÅDA, eller?
    Det behövs en helhetsplan för att inte riskera ytterligare skattemedel. Landskapsregeringen verkar nu överge den grundidé som var tanken med ÅDA. Det får stora konsekvenser om inte landskapsregeringen berättar vad deras plan är.

    Ålarm, som nu planeras ingå i ett större rikssystem, är bara ett i raden av stora system som kommer att sätta självstyrelsefrågor på prov, men som även tvingar fram planen över hur Åland ska navigera i IT-djungeln. Idag känns varken hanteringen av skattemedel och den så viktiga samordningen bekväm. Här behöver landskapsregeringen tala klarspråk, skattemedlen rullar i strid ström och det är inte hållbart.

    Gällande ekonomin vill vi se en långsiktig, konsekvent politik utan kappvänderi och sista minuten lösningar. Ekonomin kräver fasta principer, annars blir det problematiskt att uppnå en långsiktig stabil ekonomi. Vi anser att flera av de små moment som nu finns upptagna i budgetförslaget bör ha genomgått omprioriteringar eller väntat på årsbudgeten som kommer om tre månader. Vi vill påminna om de ekonomiska skrivningarna som finans- och näringsutskottet gjorde i samband med årsbudget 2020 och som även är grunden till den reservation jag gjorde nu då majoriteten i utskottet inte omfattade budgetmotionen gällande budgetdisciplin. I utskottets allmänna motivering i betänkandet fogas en ny rubrik med titeln ”Budgetdisciplin” under vilken följande text infogas: "Det är önskvärt att landskapets styrmodell utvecklas vidare utgående från principen om rambudgetering. Ett budgetpolitiskt ramverk som präglas av ett uppifrån och ned-perspektiv och som utgår från tydliga budgetpolitiska mål och ramar för olika utgiftsområden är att eftersträva. Likaså är det önskvärt att nå bred samsyn om landskapets ekonomiska handlingsutrymme över tid. Fleråriga utgiftstak och finansiella mål för landskapets ekonomi säkrar en hållbar ekonomi och underlättar samtidigt förståelsen bland beslutsfattare och allmänhet för landskapets finansiella situation och handlingsutrymme. En utveckling av modellen med rambudgetering torde också få effekter på kulturen med återkommande tilläggsbudgeter".

    Jag hade hoppats att majoriteten i utskottet skulle omfatta skrivningen, men det blev inget och därför blev det en reservation istället. Jag aviserar röstning även här.

    Skattegränsen. I budgetmotionen, större insatser krävs för att osynliggöra skattegränsen, var jag övertygad om att de partier i majoritetsblocket som så ofta säger sig värna om våra företag skulle se positivt på motionen. Tyvärr kom förslaget från ett oppositionsparti, vilket alltid skapar politisk prestige och gör det mer komplicerat än problemet som ska lösas. Reservationen går ut på att under rubriken ”Skattegränsen” i betänkandet foga följande text: ”Att optimera möjligheterna med att minimera skattegränsens negativa påverkan är något som skulle gynna hela det åländska samhället. Det vore djupt olyckligt om det för Åland så viktiga skatteundantaget ifrågasätts pga. en olöst politisk fråga och oprövade tekniska lösningar som kunde bidra till en mer förenklad hantering av skattegränsens administration. Landskapsregeringen ämnar nyttja delar av anslaget gällande näringslivets främjande för att uppnå gränsöverskridande överenskommelser och tekniska lösningar som bidrar till förenklad gränshandel”. Jag önskar även här ta reservationen till omröstning.

    Enligt budgetförslaget riktar sig momentet näringslivets främjande till exportstöd för IT-företag. Jag kan tycka att det är lite tudelat. För är det någon sektor idag som drabbas rätt så lite av gränshandelsproblematiken så är det ju tjänsteföretag. Vi från Liberalerna tycker att politiken ska gå ut på att skapa förutsättningar. Är det något som IT-branschen skriker efter så är det kompetensförsörjning.

    Vi vet också fått höra att IT-utbildningar på högskolan har en lång väntelista i höst, kanske den längsta i hela Svenskfinland. Det skulle ha varit ganska bra att både sysselsättningsmässigt men också kompetensmässigt ha kunnat utvidga den linjen i år. Det skulle ha varit att skapa goda förutsättningar för näringslivets främjande. Därför så hoppas vi att vi i röstningen kring dessa reservationer på måndag kan få stöd för tanken om att göra ett tillägg till momentet "näringslivets främjande" där vi vill få in skattegränsproblematiken. Det borde ha varit bättre än att vänta tre månader till årsskiftet och årsbudgeten. Här finns det möjligheter. Allt annat gör det svårt att förstå prioriteringen.

    Avslutningsvis vill jag ännu en gång sträcka ut 12 händer från den liberala lagtingsgruppen till finansminister Höglund. De har alltid sträckts ut med öppen handflata. Vi har i vanlig ordning inte en aning om innehållet i årsbudget 2022, men om landskapsregeringen på riktigt är intresserade av att nå breda långsiktiga politiska lösningar för Ålands bästa står vi till förfogande i dessa processer. Om det behövs finns det även bättre begagnat lantråd och finansminister som säkert är behjälpliga, speciellt på ovan nämnda förhandlingsområden och de är vana att förhandla när det gäller skattegränsproblematik och övrigt. Tack.


  • Tack, talman! Jag hade äran att delta i finans- och näringsutskottets behandling av den här tilläggsbudgeten. För mig var det väldigt viktigt att vinnlägga mig om just de exakta besparingarna i utsläpp som inköpet av den begagnade färjan från Norge skulle innebära, och då också hela rockaden och inte bara Åva-Osnäs. Då fick vi från infrastrukturavdelningen material som först kunde tyckas vara lite för ospecificerad, så därför kom också ytterligare material som visade att inbesparingen på den linjen skulle vara 760 ton koldioxid årligen. Viggen åker ner till södra linjen och ersätter Gudingen och blir även reservfärja för Torsholma-Hummelvik och det skulle då innebära 250 ton inbesparing av koldioxid. Den här informationen fick också ledamoten Holmberg som också har haft möjligheten att ställa tilläggsfrågor under hörandena. Gjorde Holmberg det?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:16

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Absolut, vi klubbade det här betänkandet i fredags. Jag var till fyllest nöjd med de svar som vi hade fått efter omständigheterna. Men sedan dess har det figurerat en hel del olika synpunkter kring hur stor bränsleförbrukningen är på nuvarande fartyg vid olika hastigheter etc. Det ställer ju ganska mycket på ända, men jag väljer ändå att lita på de uppgifter som vi har fått i samband med betänkandearbetet. Jag kommer inte att ställa till någon scen kring det på något sätt, absolut inte. Men det är ändå lite besvärande när det kommer uppgifter från personer som har mycket god insyn från nuvarande färjor och de säger saker som inte riktigt stämmer överens med de siffror som vi fick i utskottet. Därför önskar jag att minister Wikström en gång för alla, också inför lagtinget, redogör för dem, för den begagnade färjan har ändå kanske varit den viktigaste frågan i hela ärendet.


  • Talman! Jag anser också att det är väldigt viktigt att informationen delges också till allmänheten. Jag ser att minister Wikström är upptagen på listan.

    Jag vill bara kommentera att det är väldigt viktigt också som en enskild ledamot i utskottet att vinnlägga sig om dessa siffror och också ställa uppföljande frågor. Hur kan det här vara möjligt? Hur kan det vara så att Viggen besparar så pass mycket koldioxidutsläpp på södra linjen när man tar Gudingen ur trafik och så vidare? Åtminstone jag har ställt de frågorna under den här behandlingen och också tilläggsfrågor till infrastrukturavdelningen och suttit och tittat på statistik månad för månad. Man har också som utskott möjlighet att efterfråga mer information enligt lagtingsordningen. Jag noterar att ledamoten Holmberg gör det i talarstolen hellre än i utskottet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:18

    Tack, talman! Ja, av den enkla orsaken att det ska komma hela lagtinget till gagn. Jag tror inte att ledamot Holmström eller jag hoppas i alla fall att ledamot Holmström för ut saker, vilka vi pratar med och vad vi får veta under utskottsbehandlingarna, för det är ju heller inte meningen.

    Frågan har aktualiserats den här veckan efter att vi har klubbat betänkandet. Så än en gång, vi står bakom det här och jag litar på de uppgifter som jag har fått och att de är relevanta. Men det blir lite besvärande när det kommer motstridiga uppgifter från personer som ändå har en väldigt god och nära insyn i saken. Därav ville jag lyfta frågan. Annars är det lätt att säga; "vad var det vi sade" och vill jag undvika.


  • Tack, fru talman! I reservationen till betänkandet angående skattegränsen så sade ledamot Holmberg att vi ska optimera möjligheterna att minimera skattegränsens negativa påverkan och att det är något som ska gynna hela det åländska samhället. Det skriver ju alla under på. En sådan text är ju verkligen att slå in öppna dörrar. Det försöker vi alla arbeta på, vi här i salen och alla regeringar.

    Sedan sade ledamoten att vi ska utnyttja anslaget gällande näringslivets främjande för att uppnå gränsöverskridande överenskommelser och tekniska lösningar som bidrar till förenklad gränshandel. Alltså jag har inte uppfattat det på det sättet att det är brist på pengar nu. Den här regeringen jobbar ju på för fullt med de här frågorna. Jag tror inte att det behövs mera pengar.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:20

    Tack, talman! Två av majoritetspartierna har i alla fall i dagarna gått ut och tyckt att man ska ge stöd åt de drabbade företagen. Med tanke på hur tilläggsbudget 3 är upplagd, med väldigt små moment som ju var viktiga att föra till lagtinget, så har jag svårt att se var de pengarna annars skulle komma ifrån om de inte kommer från en budget.

    Jag tycker att man prioriterar lite knasigt när det gäller momentet Näringslivets främjande. Vi vill främja IT-klustret och det är lovvärt, men jag tycker att det finns andra och mera hållbara sätt sett över tid som också skulle undvika bidragspolitiken. Vi kunde till exempel föröka högskolans möjligheter att ta emot IT-studenter. Det skulle ge en ordentlig vind i ryggen till vårt IT-kluster som ju skriker efter kompetent resursförsörjning.


  • Tack, fru talman! Här handlar det inte om bidrag nu, utan i den här reservationen så säger ledamot Holmberg att det ska användas för att uppnå gränsöverskridande överenskommelser och tekniska lösningar. Det är ju inte bidragspengar. Jag vet att den här regeringen, precis som tidigare regeringar, har arbetat fullt, "all in", för att hantera det här, att uppnå överenskommelser och att hitta tekniska lösningar. De är inte brist på resurser, pengar här, utan det handlar bara om att vika upp skjortärmarna och arbeta vidare tills man sakta men säkert uppnår överenskommelser och tekniska lösningar. Det görs ju förbättringar hela tiden.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Det är ju bra att ledamot Eliason är nöjd med landskapsregeringens arbete gällande skattegränsen de senaste två åren. Men jag tror att det är bättre att kanske folket får göra den bedömningen, annars kanske det blir aningen subjektivt.

    När det gäller skattegränsarbetet så handlar det inte om oppositionspolitik. Så fort vi pratar om tillväxt här i salen så pratar vi om att politiker inte ska skapa företag. Vi ska skapa förutsättningar. Är det något som vi i dag kan göra när det gäller detta så är det ju att lindra skattegränsproblematiken.

    Jag tycker att det finns en hel del saker som landskapsregeringen borde ha gjort men som man inte har gjort. Det visar till exempel senfärdigheten med att ersätta den tjänsteman som hade detta överst på sitt bord, men som nu är på tjänstledighet. Jag hoppas att problematiken inte kan härledas till bristande diplomatisk förmåga, för vi ser det i självstyrelselagsrevisionen, vi ser det i skattegränsproblematiken, vi ser det i fastighetsskatten och vi ser det i gränsproblematiken. Kan man ringa in problemet på något sätt?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 14:23

    Talman! I denna tilläggsbudget föreslås ett anslag på 4 miljoner för inköp av en begagnad färja. Till detta är vi illa tvungna eftersom alla regeringar under de senaste åren under flera mandatperioder har misslyckats med att beställa nytt tonnage. Vi socialdemokrater känner oss tvingade att acceptera den här färjan, därför att som vi ser det, och som också framkommit i utskottets höranden, inte finns något alternativ om vi på kort sikt ska upprätthålla en hyfsad nivå på trafiken.

    Socialdemokraterna har de facto sagt ja till alla föreslagna fartygsinvesteringar under de senaste mandatperioderna, därför att vi vet att det behöver byggas. Det behövs nytt tonnage.

    Den kursändring som man tycker sig ana, när man hör utskottsordförande Pettersson prata, att man skulle gå över till någon slags Gustav Eriksson strategi när det gäller hela skärgårdstrafiken och alltså fortsätta att köpa in gamla dieselfartyg, det känns inte som en vettig väg.

    Tyvärr har det varit så under de gångna åren att de stora partierna Liberalerna och Centern har blockerat varandras färjinköp, och nu står vi inför fullbordat faktum. En 20 år gammal dieselfärja är vårt enda alternativ.

    Däremot är vi mycket bekymrade dels över bristen på helhetsperspektiv på trafiken, dels över de dimridåer som läggs över köpet både vad gäller miljökonsekvenser, miljönytta och ekonomi.

    Till en del så fattar vi det här beslutet i blindo, kanske under inte helt korrekta premisser.

    I utskottet har vi kunnat konstatera, av de siffror som har lagts fram, att den nygamla färjan, utgående från de hypotetiska rutter och hastigheter som man har haft som underlag för sina beräkningar, innebär en minskning av utsläppen. Men hur stor den exakt är, är faktiskt inte klart för det beror på en massa andra beslut som måste fattas. Man kan säkert säga att det blir inte sämre än tidigare. Det blir lite bättre, så långt kan man sträcka sig, men allt annat är någon slags greenwashing som inte har täckning i det som kommer att hända.

    Att försöka utmåla en investering i dieseldrift som ett alternativ är inte sant. Betänk att vi kunde ha haft en elhybridfärja i trafik istället. Fundera på om det hade varit bättre för miljön än den här gamla båten!

    Enligt budgetäskandet ska investeringen kosta 4 miljoner, inklusive nödvändiga ombyggnader. I utskottet har konstaterats att en ombyggnad för isklassning av det tilltänkta fartyget skulle kosta uppemot 2 miljoner, men det har man inte för avsikt att göra. Det betyder att man tar en risk. Det är kanske en helt vettig risk, men en risk. Med ett fartyg som inte är isförstärkt kan saker inträffa både med skrov och propellrar och det kan leda till driftsavbrott och ökade kostnader.

    Därtill vet vi ju väldigt lite om driftskostnaderna för fartyget. Många tyckte, när det begav sig, att 65 miljoner som totalentreprenad för elhybridfärjan var för mycket, men det var totalkostnaden för 15 års trafik. Nu vet vi bara att det kostar 4 miljoner att få hit båten, men vi vet inte vad driften, reparationerna och bränslet och så vidare kan tänkas bli.

    Den allvarligaste kritiken måste ändå riktas mot det som min reservation berör, det vill säga bristen på helhetsgrepp kring trafiken. Från de tidigare kortruttsplanerna som dansade en sommar hade vi, efter en lång breddning, under en kort tid en parlamentariskt förankrad helhet och det är långt ifrån det till dagens lappa och laga mentalitet.

    Av debatten i lagtinget fick man uppfattningen att en helhetsplan skulle presenteras i samband med årsbudgeten för 2022, men så är enligt information till utskottet inte fallet. Det blir någon form av än så länge ospecificerad process som ska pågå under nästa år för att fundera ut hur helheten i skärgårdstrafiken utformas. Jag menar därför att lagtinget tydligt och utan kringelikrokar borde uttrycka sin åsikt att man inte gör nya investeringar eller nya ombyggnader innan man har en plan för helheten.

    Jag föreslår följande tillägg till betänkande som jag avser att föra till omröstning. "Landskapsregeringen bör i skyndsam ordning återkomma med en redogörelse för hur skärgårdstrafiken ska anpassas till hållbarhetsagendans och energi- och klimatstrategins målsättningar om minskning av koldioxidutsläpp inom sjötrafiken, samt en plan för skärgårdstrafikens utveckling som helhet. Detta bör göras innan man fattar ytterligare investerings- eller ombyggnadsbeslut." Tack, talman!


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Anförande | 14:29

    Talman! Finansutskottet berör i sitt betänkande, om förslaget till tredje tilläggsbudgeten för år 2021, bland annat anslag som krävs för att stävja nu aktuella djursjukdomarna IHN hos laxfiskar och varroa hos tambin.

    Det fruktade kvalstret varroa sprider sig snabbt om man inte omgående tar till resoluta åtgärder och motsvarande gäller fisksjukdomen IHN som ger sig på fiskodlingar men också sprider sig till vildfisk.

    I klimatkrisens spår med temperaturhöjning, extremväder, torka, översvämning och bränder hotas inte enbart de mänskliga livsvillkoren utan även djuren påverkas -, insekter och fiskar drabbas på många olika sätt. Extremväder stressar många djurarter, stora och små, vilket leder bland annat till att deras immunförsvar försämras. Forskning sker på området och oron är påtaglig.

    Infektion med IHN-virus har konstaterats i åländska fiskodlingar, inte som en följd av klimatpåverkan, men följderna - i ett allt varmare Östersjön - kan vara förödande med tanke på risken av fortsatt spridning till andra vilda fiskarter. Nämnas kan den vilda Östersjölaxen som under många år har varit satt under press till följd av mänsklig påverkan, vattenkraft, överfiske och svampangrepp i älvarna till följd av temperaturhöjning.

    Saneringsarbete pågår som bäst hos de drabbade åländska fiskodlingarna. För regnbågslaxen gäller produktionsstopp på 16 veckor efter sanering. Man tar också prover på förrymd fisk och gädda i områdena runtomkring odlingarna. 512 000 kg fisk slaktades i samband med de första fallen. Det som inte gick till livsmedel har använts som minkfoder och biodiesel. Vi pratar om stora ekonomiska förluster. IHN-viruset trivs i vatten under 14 grader så in i hösten med kallare vatten kan det således uppstå problem. Ännu kan man inte med klarhet säga hur utbredd smittan är.

    Efter en rutinprovtagning av en annan sjukdom VHS upptäcktes misstänkt IHN-smitta nu också på ytterligare en fiskodling till på fasta Åland. Provsvar inväntas där och det är viktigt att vara försiktig.

    Situationen är totalt sett allvarlig. Det finländska Livsmedelsverket meddelar att också vild fisk ska undersökas. Detta är viktigt för Finland, som enbart upplevt liknande situation en gång tidigare. För att EU-kommissionen slutligen ska kunna deklarera Åland som IHN-fri zon krävs det en 2-årig uppföljningsperiod av Livsmedelsverket.

    Fru talman! I denna tid blir vi allt mera medvetna om hur viktigt det är med mångfald både i flora och fauna. Bina är inte enda, men synnerligen viktiga, pollinerare och spelar därför en viktig roll i naturen och i vår matproduktion. Åland har länge utmärkt sig genom att vara fritt från varroakvalster medan varroa har spridit sig nästan överallt i världen och förekommer också allmänt i Finland och Sverige. Varför har vi klarat oss utan varroa här? Det enkla svaret är att biodlarna har varit mycket noggranna med importen och är dessutom mycket medvetna och alerta och aktiva med att kontinuerligt kontrollera sina odlingar.

    I juli upptäcktes ändå varroa i biodlingar i Brändö kommun. Orsaken är inte bekräftad. Uppföljningsprov görs kontinuerligt och vi hoppas att fynd av varroakvalster inte hittas igen så att Åland kan fortsätta ståta med att vara varroafritt. Ingen biodlare vill heller något annat. Att vara biodlare med varroa blir nämligen mer kostsamt, kräver mer arbete och kemiska bekämpningsmedel vilket nog ingen biodlare har högt på önskelistan.

    Nu gäller det att målinriktat arbeta fram en utrotningsplan så att EU-kommissionen kan utlysa Åland varroafritt om några år och mest självklara samarbetspartners i det arbetet är biodlarna själva. Både när det gäller IHN och varroa är reglerna tydliga om hur bekämpningen ska ske med stöd av EU-förordning och lag om djursjukdomar. Det finns ingen möjlighet för myndigheterna att kringgå dem. Hållbart Initiativ konstaterar ändå tacksamt att landskapsregeringen snabbt i vardera fall tog situationen på allvar och gjorde vad som krävdes. Tack, talman!


  • Talman! Ledamot Bergbo lyfte viktiga frågor när det gäller mångfald och konstaterar att klimathotet i allra högsta utsträckning kommer att påverka också den biologiska mångfalden. Hon talade om ett varmare vatten och andra effekter för livsförutsättningarna för det liv vi har på jorden. Orsaken till det här är ju förstås koldioxidutsläppen och på Åland är vi också långt ifrån bäst i klassen. Vi vet att vi har höga utsläpp från transporterna, förstås från den reguljära färjetrafiken, från trafiken på land, men också skärgårdstrafiken påverkar koldioxidutsläppen och påverkar då direkt de övriga klimatfrågorna. Hur ser Hållbart Initiativ på att man nu förvärvar en ny dieselfärja i kontexten av det som ledamot Bergbo lyfte fram?


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:36

    Tack, talman! Jag avstår. Mitt anförande handlade inte om det här. Jag tyckte att vi redogjorde, bara för några minuter sedan, ganska tydligt om det här.


  • Då kan jag omformulera frågan till ledamot Bergbo eftersom ledamoten Bergbo nu pratade om klimathotet och de effekter som det har på den biologiska mångfalden, om jag uppfattade anförandet rätt. Vilka åtgärder anser Hållbart Initiativ att måste tas på kort sikt för att stävja klimathotet och inverkan på att sprida sjukdomar som IHN och stävja utrotningen av känsliga arter som är förknippade med det klimathot som ledamoten talade om?


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:37

    Ja, det var en vitt formulerad fråga som jag inte kan specificera just nu i anslutning till det här. Jag tycker att vi fortsätter att arbeta precis på det sätt som vi har gjort hittills, men skruvar upp takten.


  • Tack så mycket, herr talman. Tack till ledamoten Bergbo. Jag tycker att det varit ett bra anförande där ledamoten lyfte de här två djursjukdomarna som vi har diskuterar väldigt lite här i lagtinget. Från regeringens sida har vi fått mikroskopiskt lite information kring detta. Så det är tacksamt att ledamoten Bergbo gör sig till språkrör för det. Jag är lite nyfiken om den här fisksjukdomen eftersom jag har ställt frågor om den förut. Hur är läget riktigt där? Hur bedömer man den här bekämpningen? Har man nu fått det här problemet inringat och hur stora är utmaningarna på det området?


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:39

    Tack för frågan, den är relevant. Jag önskar att jag kunde ge mer detaljerade svar. Kanske någon från regeringsbänken kan ge det i stället?

    Jag vet att alla åtgärder som måste vidtas också har vidtagits. All provtagning som måste ske och göras inom en särskild tidsrymd görs också. Som jag nämnde här så finns det ju misstanke om ytterligare ett angrepp. Det känns som att en hel del är oklart, men det som absolut måste göras, det har gjorts också för att hindra spridningen där det har varit aktuellt och har påträffats.


  • Tack för det, det är naturligtvis inte ledamot Bergbos skyldighet att redogöra för det här. Däremot så kan jag väl uttrycka min önskan att man från regeringens sida kanske kunde informera lite mera i de här sakerna som är av stor betydelse, vilket ledamoten Bergbo också understryker både för binäringen på Åland och för fisknäringen.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:40

    Tack, talman! Jo, jag håller med. Det här är frågor som berör många. Det är ju naturligtvis också ärenden som drar ut på tiden. Men det oaktat så är det bättre att få veta än att inte veta och bättre att informera när man har någonting att informera om. Det kan jag skriva under på också.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Anförande | 14:41

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag tänker i mitt anförande närmast beröra skärgårdstrafiken och anskaffningen av en begagnad färja, skattegränsproblematiken och sen det nya nödalarmsystemet Ålarm.

    Först några ord om skärgårdstrafiken. I samband med tilläggsbudget 2 för år 2021 behandlades en fullmakt för införskaffande av en begagnad färja till skärgårdstrafiken. Processen har kommit så långt att anskaffningen nu planeras att genomföras redan i år och därför föreslås att det upptas ett anslag om 4 miljoner euro. Detta är i linje med fullmakten och något centerns lagtingsgrupp stöder att ska förverkligas.

    Den här anskaffningen har kritiserats för bristande framförhållning. Jag vågar nog säga att just framförhållning vad gäller skärgårdstrafiken har varit en utmanande uppgift för flertalet landskapsregeringar. Kortrutter, sent tillkomna tidtabeller och pratet om ett relativt ålderstiget tonnage, stora koldioxidutsläpp mm känns som bekanta synpunkter för de flesta landskapspolitiker och ålänningar i gemen som följer debatten. Därför känns det som konstruktivt och angeläget att lyfta fram det konkreta behovet av en bättre övergripande långsiktig planering av skärgårdstrafiken.

    Här vill jag ändå berömma den nuvarande landskapsregeringen och minister Christian Wikström för att de faktiskt på ett konkret sätt jobbar med förbättringsförslag som i praktiken ska göra skillnad. Eftersom köpet av en begagnad färja ännu inte är i hamn så väljer jag att endast tala om teknikvalet i exemplet som följer. Exemplet blir att det införskaffas en begagnad dieselelektrisk färja som sätts in i trafik på linjen Åva-Osnäs. Det kommer i sin tur att kunna medföra att M/S Viggen sätts in på södra linjen och M/S Gudingen avyttras. Denna möjliga rockad minskar det årliga utsläppet av CO2 med cirka 1500 ton i den åländska skärgårdstrafiken. Det är inte bäst i miljöklassen - men det är en tydlig förbättring och definitivt ett steg i rätt riktning.

    Sedan några ord om skattegränshanteringen. Centerns lagtingsgrupp har liksom finans- och näringsutskottet erfarit att de elektroniska tullklareringsförfaranden som introducerades den första september 2021 har ytterligare komplicerat varuhanteringen över skattegränsen. Det är därför av största vikt att det hittas konstruktiva lösningar så att de negativa konsekvenserna som nu uppstått kan minimeras.

    Skattegränshanteringen som skulle bli mer osynlig har istället blivit påtagligt synlig och utmanande för det åländska näringslivet. Därför är det oerhört betydelsefullt att landskapsregeringen nu intensivt medverkar till att ”möjliggöra en förenkling av procedurerna”. Centerns uppfattning är att landskapsregeringen är lösningsfokuserad och har skattegränsfrågan som verkligt högprioriterad.

    Landskapsregeringen agerar och har konkret föreslagit till finansministeriet att en gemensam arbetsgrupp tillsätts. Samtidigt har landskapsregeringen även tillsatt en intern strategigrupp med näringsminister Fredrik Karlström som ordförande. Arbetsgruppen, som kan liknas vid en åländsk task force, har i dagarna påbörjat sitt arbete att lösa och hantera frågan i det korta men även långa perspektivet.

    Sedan situationen som uppstått med det nya nödalarmsystemet Ålarm. Alarmcentralens nödalarmsystem, Ålarm, började att tas i bruk i slutet på år 2020 och har planerats att implementeras och driftsättas fullt ut inom år 2021.

    Ni får ursäkta ordvalen men det är alarmerande och är något av ett extra stresstest att veta att den anlitade systemleverantören redan nu låter meddela att de inte vill fortsätta med nuvarande upplägg efter det att kontraktstiden går ut år 2026. Det blev ett tungt besked för alla inblandade, men problem är till för att lösas. Förslaget att istället integrera Ålarm med ERICA, som är det finländska Nödcentralverkets system, är i rådande läge strategiskt rätt. Detta för att i möjligaste mån ta vara på det omfattande utvecklings- och implementeringsarbete som redan satsats lokalt på Ålarm. En kommande integrering av Ålarm med Nödcentralverkets ERICA-system motiveras med att båda systemen har i praktiken samma grundstruktur. Samt att lösningen med en integrering med ett större system ses som det mest kostnadseffektiva alternativet.

    Men nu gäller det att lära av misstagen. Försöket med Ålarm misslyckades i sin nuvarande form när det gäller att vara framtidssäkrat system. Den nu föreslagna integreringen med Nödcentralverkets system behöver därför givetvis beakta några bevisligen avgörande krav. Förutom att det behöver tas med att den baseras på en betydligt mer framtidssäkrad systemlösning så ska den även beakta de språkliga aspekterna likväl som Ålands behörigheter och speciella förhållanden.

    Talman! Slutligen vill jag framföra att Centerns lagtingsgrupp stöder tredje tilläggsbudgeten för år 2021 samt finans- och näringsutskottets skrivningar i betänkandet. Tack, talman!


  • Talman! Jag tror ändå att lagtinget är överens om att köpet av den här dieselelektriska färjan är nödvändigt och något av en nödlösning, men det är ju inte speciellt klädsamt att måla upp det här som en stor miljövinst. Är det ledamoten Manséns uppfattning att vi kommer att nå klimatmålen när det gäller skärgårdstrafiken? Är det överhuvudtaget någon diskussion om att införskaffa elhybrider? Jag tyckte att jag kunde läsa mig till, i finans- och näringsutskottets ordförandes presentation, att nu är det dieselelektriskt för hela slanten, alltså Åland ska som enda region i hela Norden köpa fossilfartyg. Är det korrekt uppfattat?


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:48

    Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Jag håller inte mycket med om vad du sade just, måste jag säga. Det var nog dina egna ord så klart. Jag har inte varit länge med i finans- och näringsutskottets diskussioner, men jag har definitivt inte upplevt att man pratar enbart dieselelektriskt framöver. Vad man pratar om, och som jag uppfattar att hela salen talar om, är att det behöver finnas en långsiktig planering. Den specifika budgeten, tilläggsbudgeten 3, tar upp 4 miljoner för en färja här och nu. Den framtida lösningen måste komma i en långsiktig planering.


  • Talman! Där är vi också överens. Det är sak som vi också frågar efter, eftersom man har kastat ett 10-12-årigt arbete i papperskorgen, alltså den gamla kortrutten. Lagtinget behöver lagtinget få veta hur landskapsregeringen tänker sig när det gäller skärgårdstrafiken.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:49

    Tack, talman! Som jag har uppfattat diskussionen, det jag har hört i salen idag, så är ju en långsiktig planering på gång så småningom. Det handlar ju lite om tidtabellen, om jag förstått det rätt, för de anmärkningar som har kommit från oppositionen, att den här långsiktiga planeringen borde komma väldigt snabbt. Jag uppfattar att salen är rätt överens om att det finns ett stort behov av en långsiktig planering för skärgårdstrafiken. Det är inget motstridigt i detta.


  • Tack, herr talman! Det sistnämnda som ledamot Mansén sade så understöder även jag. Vi behöver ha en långsiktig planering av skärgårdstrafiken.

    Den motion som jag lade, där jag efterlyste skärgårdsmeddelande till våren 2022, så tycker vi ändå inte är så jättebråttom, utan det börjar bli dags snart.

    Nu har vi alltså halva mandatperioden för dörren. Centern hade under valkampanjen brösttoner om skärgårdstrafiken. Kortrutten skulle skrotas, tunnel skulle byggas och bro över Prästösund skulle byggas. Liberalerna är så klart med och stöder nödvändiga investeringar i färjflottan, men det är ju fortfarande bara reparationer. Det är ju ingenting som vi har fått bekräftat vad man faktiskt vill göra med skärgården och skärgårdstrafiken. Det börjar bli dags snart. Jag skulle inte säga att våren 2022 är ett så stort krav faktiskt. Ledamoten Mansén har varit med i utskottet och strukit den skrivelsen.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:51

    Diskussionen blir väldigt yvig när det handlar om förnyelse och planering och så vidare. Vi ska komma ihåg att det tilltänkta nygamla tonnaget, om det går som planerat, är 20 år gammal. Den vi har i dag och byter ut är 40 år gammal, då får vi lite perspektiv. Menar då oppositionen att det bättre att införskaffa någonting nytt nu när man inte vet riktigt på vilka linjer man ska sätta in dem? Det finns ingen planering osv. Det är mycket som är osagt och oplanerat. Den långsiktiga planeringen måste komma i gång. Jag har ingenting emot batteridriven drift, definitivt inte, men det måste passa in i skärgårdstrafiken.


  • Tack, herr talman! Då ska jag specificera mig ytterligare. Eftersom Centern ända sedan valet har haft väldigt starka åsikter om skärgårdstrafiken så har det ju väntat, ganska naturligt, att man har en idé, en helhetsplan kring hur skärgården ska se ut den kommande tiden. Jag sade ingenting om 40-åriga gamla färjor eller ens nya färjor. Jag pratade alltså om vart man är på väg. Vart är det man vill med det här? Det här är en politisk fråga. Den är inte riktad till tjänsteman, minister eller till någon. Det är en politisk fråga eftersom det var en politisk valkampanj som drevs. Därför är det väl inte så mycket begärt att avkräva ett svar på vad man vill göra istället för vad man inte vill göra.

    Jag tycker också att våren 2022 inte var ett så stort krav, för det börjar bli ganska sent efter det. Sedan kommer valkampanjerna i gång och vi börjar gå in i en upptakt till ett val. Som sagt, halva mandatperioden har gått. Vi börjar vänta oss var de politiska svaren är från den stora majoritetspartiet Centern. De är inte här i alla fall.


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:53

    Tack, talman! Egentligen pratar vi alla om samma sak, att det finns ett stort behov av en långsiktig planering. Det är bara det att alla vill vi ha den så fort som möjligt. Som regeringsparti försöker vi vara realistiska med vad man klarar av att genomföra här och nu. Jag menar våren 2022 är snudd på här och nu. Att ta sikte på att göra det så fort som möjligt, det har jag ingenting emot.


  • Tack, talman! Tack ledamot Mansén. Skattegränsproblematiken, det finns ju ingenting i förslaget till tilläggsbudget 3 kring skattegränsarbetet. Däremot så lyfte vi in en rubrik i betänkandet. Vi lämnade också in en budgetmotion om hur man på ett produktivt sätt kunde bidra till att saker och ting går framåt och får en smidigare hantering. Tyckare ledamot Mansén att den budgetmotionen hade varit värd att beakta lite mer än vad man gjorde? Det är ju alltid ett osynliggörande av oppositionens förslag och vi blir ofta anklagade för att vi bara gnäller, men den i sig är ett tydligt exempel på någonting konkret, tycker jag. På vilket sätt skulle vi försämra för landskapsregeringen genom att sätta in den skrivning som budgetmotionen önskar? Alltså en skrivning under näringslivets främjande, det skulle väl bara skapa förutsättningar och (… taltiden slut).


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:54

    Tack, talman! För det första håller jag inte med om att det inte står någonting i utskottets betänkande. Det står faktiskt om skattegränshanteringen där.

    Det som framförs i reservationen så är ju i mångt och mycket samma som utskottet också förmedlar, så det finns ju inga motstridigheter här heller. Det känns mer som att man kanske vill äga frågan mest. Jag tycker att det hade varit klädsamt om man istället hade ställt sig bakom utskottets betänkande i ett sådant här svårt läge för det åländska näringslivet.


  • Tack, talman! Jag tror att ledamot Mansén blandar budgetförslaget och betänkandet. I förslaget till tilläggsbudgeten nämns inte skattegränsproblematiken. Däremot valde vi i betänkandet att lägga in en rubrik om skattegränsen. Skillnaden är att via budgetmotionen så skulle man ha fått tillgång till ett moment med pengar i, där man verkligen kan göra någonting. Samma dag som vi klubbade betänkandet gick näringsministern ut och sade att vi måste på något sätt försöka stöda de drabbade företagen. Häromdagen så hörde vi samma tankegångar av ett annat majoritetsparti. Men är det viktigare än att på något sätt ta ett konkret förslag från ett oppositionsparti? För mig verkar det bara handla om att osynliggöra. Jag hoppas att ledamot Mansén kan förstå tankegången, för vi vill, precis som alla andra, att det här ska lösas. Vi ser reservationen som (… taltiden slut).


  • Ledamot Robert Mansén (C) Repliksvar | 14:56

    Återigen, så tror jag nog att vi förhoppningsvis riktar våra krafter åt samma håll i den här frågan. Det viktiga för det åländska näringslivet är att vi löser det här. Jag kan rätta mig till det som ledamot Holmberg sade, det var betänkande som jag åsyftade tidigare i min replik.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 14:56

    Tack, herr talman! Ja, vi borde år 2021 ha haft ett bättre läge inom skärgårdstrafiken. Socialdemokraterna har verkligen försökt skaffa fartyg genom åren, sådana fartyg som i sin tid och i sin kontext har varit det bästa möjliga till prestanda och miljötänkande. Vi var med och initierade beställningen av det som blev Skarven i regeringen Nordlund den andra. Vi ritade en ny färja tillsammans med Centern och Moderaterna i regeringen Gunell, den slopades sedan 2015. Med liberaler och moderater så jobbade vi i regeringen Sjögren med att förverkliga kortrutt i enlighet med lagtingets planer och beställde en elhybridfärja som sedan regeringen Thörnroos abrupt avbröt.
    Konsekvenserna av det ledde till en rättsprocess som vi ännu inte sett slutet på.

    Det värsta är kanske att Åland abrupt också avstannade i processen med omställningen av trafiken från fossildrift. Med elhybridfärjan hade vi på Åland redan nästa år legat i framkant när det gäller en modern skärgårdstrafik och en sänkning av koldioxidutsläppen med 80 till 90 procent. Det är lite skillnad jämfört med Fedjefjord. Den färjan kommer säkert att fungera under en tid. Det är dock en stor överraskning att den inte är byggd enligt isklassregler och inte heller kommer att bli det. Hur det påverkar trafiken vintertid återstår att se om Knipan ska fungera som isbrytare åt både Odin och den här nya färjan. Det är en lösning som vi accepterar, men samtidigt är det ju nog en oerhörd sänkning av ambitionsnivån.

    Norge kommer att fortsätta sälja ut fartyg, fossildrivna fartyg, därför att de ställer om i rask takt. Ska Ålands strategi vara att fortsätta köpa dem? Då blir vi ju en avställningsplats för gammalt tonnage.

    Man måste ändå för att se lyckligt och framåt på framtiden betrakta det här inköpet som ett avsteg från en utvecklingsväg som vi på Åland också är tvungna att slå in på.

    Åländsk sjötrafik ska till 2030 minska sina utsläpp. Så hur ska vi göra? Hur ska det ske? Hur länge ska det få ta? Hur ska vi finansiera den här omställningen? Vi vet att vi har fem större fartyg som behöver förnyas. Vilken teknik ska vi gå in för? Är det eldrift? Är det vätgas? Är det miljödiesel? Vilken lösning är tillräckligt mogen tekniskt sett och vilken är mest hållbar i en livscykel och driftsperspektiv?

    Definitivt behöver man ta rygg på Norge. Där har man kanske kommit längst i den här omställningen och till hjälp har ju de givetvis sina oljeresurser i den så kallade miljöfonden. Norge har ju intagit en tätposition inom elektrifiering till sjöss och landet har flera batteri- och hybridelektriska bil- och passagerarfärjor i trafik. Den första, Ampere, kom 2015 och år 2022 så kommer 80 norska färjor att använda sig av el i sin framdrift. Det är en rask utveckling som vi ser. Det finns också en vätgasfärja. Jag vet inte om den ännu är i trafik, men åtminstone under uppbyggnad. Även i våra grannländer, i både Finland och Sverige, så pågår den här utvecklingen för fullt. I Sverige har man ett eldrivet fartyg i trafik och fyra i beställning. Finland har ett i trafik Elektra som vi känner till här i lagtinget och två i beställning. När det gäller linfärjor så är det starkt på gång i Finland och i Sverige har man redan åtta ombyggda linfärjor i bruk.

    Därför är det viktigt att huvudplanen och huvudmålsättningen är att fortsätta att konkretisera en plan för den här omvandlingen och frångå de fossildrivna färjorna. Det är också det som vi har tagit beslut om i klimat- och energistrategin där det står att alla nybyggen inom skärgårdstrafiken ska vara fossilfria 2030. Det är nio år till dess.

    Att få fram den här elhybriden tog tre år nästan, så det tar en enorm tid att också planera, beställa och få nya fartyg i trafik, särskilt med tanke på att vi också har ett nätverk av privata entreprenader i vår sjötrafik som man måste anpassa sig till.

    Därför borde lagtinget nu få en plan på hur det här ska fungera så att vi kan gå in för en systematisk omställning och besluta här om tiden, takten och hur det ska ske och finansieras. Med tanke på de driftsentreprenader som nu ligger så kräver det här framförhållning.

    Man borde nu kunna, på basen av de norska erfarenheterna, konstatera att elektrifiering verkar vara den teknik som är den mest mogna och den mest beprövade. Om man också tittar på Norge så kan man konstatera att batterier lämpar sig bäst för distanser som är upp till 40 kilometer. Det borde betyda att alla kortare färjpass som Osnäs-Åva, Föglö, Kökar till förhoppningsvis östra Föglö så småningom och Sottunga, ja egentligen alla linjer utom Hummelvik-Torsholma borde kunna skötas av elhybridfärjor, åtminstone med den batteriutveckling som finns idag, men den tekniken går ju också hela tiden framåt.

    Men eldrift av ett helt färjnät kräver ju också att man måste påbörja byggnationen av laddstationer i hamnarna. Också det är ett stort projekt.

    Jag tycker att vätgas är en spännande teknikform, men den är ännu oprövad och i sin linda när det gäller utveckling.

    Finland ska ha en koldioxidneutral trafik 2035, så där kommer det helt säkert de närmsta åren att ta stora kliv framåt. Så nu gäller det för oss på Åland att inte igen bli efter och att vi är dem som sedan i likhet med Lettland, Estland och andra stater köper upp begagnat tonnage på en secondhand marknad, utan att vi är med i den här framsynta utvecklingen.

    Jag tror att med EU:s gröna giv och allt, "Fit for 55" och alla strävanden som finns inom EU när det gäller klimatet så kommer man också att få en rätt tung beskattning på fossildrift framöver.

    Det finns ingen tid att förlora när det gäller den här omställningen. En fråga till som man borde ta ställning till; vilken form ska det här ske? Borde vi bilda trafikverk, trafikbolag eller sjötrafikbolag som vi under många diskussioner här har berört? Det vill säga att landskapets infrastrukturavdelning inte är den som beställer, driftar och sköter allting själv på ministerienivå, utan att vi har ett bolag som utförare också av de här tjänsterna. Då tror jag att man lättare också kan ta ett helhetsgrepp kring den här frågan och också knyta till sig den kompetens och tekniska kunskap som finns på andra platser.

    För att bli framgångsrika och hålla fokus på det här så måste vi få bort sådana här störande frågor som till exempel den här tunneln från hela agendan, alltså lägga den åt sidan, konstatera att det blir för dyrt och istället fokusera på en konkret omställning av fartygsflottan. Det tror jag, för det är någonting som vi kan förverkliga på riktigt. Tack, herr talman!


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag märker att det är andra gången här idag bara som Socialdemokraterna hävdar att elhybridfärjan, som vi borde ha beställt, så hade vi kunnat använda som vi hade velat. Det är ju överhuvudtaget inte sant. Vi beställde trafik mellan Svinö och den här holmen (som jag tappat namnet på nu) som det skulle byggas en bro till i Föglö. Skulle vi ha gått vidare med den beställningen hade vi fått en färja i april 2022, men vi hade inte haft en hamn att trafikera den på och vi hade fått betala nästan 5 miljoner i året. Hur menar Gunell att det skulle ha varit ett vettigt alternativ?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:07

    Ja, det är upp till den här regeringen att hantera situationen som man har gjort. Man har avbrutit den här upphandlingen. Jag vet inte vilka optioner som regeringen hade när det här skedde, jag var inte på insidan av det. Men helt klart var att det fanns ett scenario där vi redan nästa år kunde ha haft en elhybridfärja att trafikera mellan Föglö och fasta Åland.


  • Tack, talman! Även om vi hade tyckt att det här var ett superbra projekt så fanns det överhuvudtaget inga realistiska möjligheter att vi hade kunnat ha trafik på gång där före allra tidigast 2024. Då skulle vi haft en väldig framgång med att det inte hade kommit in besvär mot miljökonsekvensbedömningar och saker med brobygge och hamnbygge. Jag tycker att man från socialdemokratiskt håll nu försöker sätta nuvarande landskapsregering i en väldigt dålig dager, med tanke på att skulle vi ha beställt färjan, att det hade varit vår färja, då hade det varit en annan sak men så var ju inte fallet utan vi beställde trafiken.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:08

    Ja, det är information som i så fall ledamoten Lindholm har och det är inte den bild som jag har av hela den frågan och hela den upphandlingen. Det finns som sagt en pågående rättsprocess, den kan ingen av oss sia om idag. Vi får avvakta och se hur den slutar.


  • Talman! Ledamoten Gunell frågade sig hur majoriteten ställer sig till skärgårdstrafikens framtid och vilka drivmedel man ska ha. Till skillnad från ledamoten Gunell så tycker jag att svaren har varit mycket tydliga. Både Centern, genom utskottets ordförande, redogjorde för att det är bra att använda begagnad drift och Obundna har gjort detsamma. Jag har uppfattat att det finns en konsensus inom regeringsblocket att man vill fortsätta med begagnade färjor och dieseldrift. Några andra initiativ har inte kommit. Man är inte heller beredd att från lagtingets sida kräva en plan för just det som ledamoten Gunell frågade efter. Så för min del är saken ganska klar och tydlig.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:09

    Ja, det är väl bäst om regeringsblocket själva formulerar sin politik. Men är det så som ledamoten Zetterman har tolkat dagens debatt så är det ju en mycket, mycket sorglig utveckling. Det betyder ju att man nollar de ambitioner som har funnits tidigare och de dokument som också lagtinget enhälligt har omfattat.

    Och därför ställer Socialdemokraterna, i sin omröstningsproposition till den här budgeten, det är kravet att vi vill veta vad regeringen har för hållning i det här. Finns det ambitioner överhuvudtaget? Eller finns det liksom så pass mycket tveksamheter kring att klimatfrågan överhuvudtaget är viktig i regeringsblocket att det inte finns ambitioner? Då är det ju väldigt tråkigt.


  • Tack, talman! Det är precis på det sättet som jag tolkade det. Ledamoten Gunell har givetvis rätt i att det är bäst om majoritetsblocket själva formulerar sina synpunkter och de utgångspunkter man har för det fortsatta arbetet, och i vilken takt man har tänkt göra det. Det är alltid lätt att säga att i framtiden ska vi vara gröna och inte definiera när det här gröna ska vara. Jag skulle inte ha sagt den där repliken om det inte vore så att infrastrukturministern är nästa talare på listan efter ledamoten Gunell. Jag hoppas att infrastrukturministern tar den bollen och klarerar i fall jag uppfattade den frågan på ett korrekt sätt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:11

    Jag tycker åtminstone att det vore på sin plats att få klarhet. Är det nu Ålands nya trafikpolitik att söka nya tonnage på norsk marknad? Man ställer om i Norge, de här begagnade färjorna blir till salu och de ska vi köpa till den åländska trafiken. Är det detta som är regeringens huvudmål? Eller är det här att beakta som ett avsteg från en plan där man har ett annat mål, det vill säga en omställning till mera fossil effektiv trafik?


  • Talman! Det var ett faktaspäckat anförande och mycket relevanta frågeställningar. Ju längre den här debatten lider, desto mera klart står det uppenbarligen för samtliga här i salen att vi måste ha en plan när det gäller skärgårdstrafiken och den finns inte för närvarande.

    Den analysen som ledamot Gunell hade kring Polluters Pay principen och att man kan bli hårt beskattad kommer ju antagligen också att ha stora konsekvenser på den åländska skärgårdstrafiken inom en snar framtid. Det är ju antagligen också en relevant bedömning. Vi får försöka tjata på så att vi får svar från landskapsregeringen.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:13

    Herr talman! Eftersom det här är en utveckling där vi vet att väldigt mycket relevanta beslut måste tas inom en tioårsperiod, så borde det här också vara ett fokusområde för regeringen. Det är synd bara tunneln nu håller på att störa istället för att man kunde gå helhjärtat in för det här. Tillsätter regeringen en kommitté för den här omställningen, då är gärna Socialdemokraterna med.


  • Talman! Vi vet också alla tydligt och klart Socialdemokraternas inställning till en tunnel. Men det första som Liberalerna tycker att vi ska kräva nu, det är att få relevanta svar också i den frågan. Det är ju också en väldig senfärdighet när det gäller svar kring tunnelfrågan, så vi vill ha svar på den också.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:14

    Det var en liten nyhet för mig att inte heller i budgeten för 2022 så kommer man att få några större riktlinjer kring de här trafikfrågor, utan där ska man uppta någon slags medel, i bästa fall, för att planeringen ska kunna gå igång. Åren går fort och snart har vi ännu en mandatperiod bakom oss utan att det har hänt så mycket i den här frågan.


  • Tack, talman! Tack också till ledamot Gunell för ett bra anförande. Det verkar som om Socialdemokraterna har sällat sig till uppfattningen att inköpet av den begagnade färjan ändå är nödvändig och rimlig sett till dagens situation. Man har också konstaterat att det inte blir en försämring utan snarare en förbättring vad gäller utsläpp. Men det är inte på något sätt ett lackmustest för landskapsregeringens politik att det är så här som det ska göras, även fast det eventuellt kan tolkas så från tidigare.

    Landskapsregeringen har ju faktiskt i tilläggsbudgeten under våren annonseras in sin ställning att färjetrafiken som helhet till ska vara fossilfri. Det som saknas är mål, alltså när ska det ske? Vilka linjer ska man prioritera först? Vilka olika drivmedel ska de här färjorna ha på vilka linjer? Det är ju det som landskapsregeringen nu säger att det här måste utredas ordentligt. Vi kommer att avsätta medel i budgeten 2022.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:15

    Talman! För det första så beaktar vi det här inköpet som en nödvändig men ändå ytterst marginell, dock osäker, förbättring när det gäller fossila utsläpp. Men jag tycker att det är relevanta frågeställningar, det är dem som jag också har försökt beskriva i det här anförandet, att landskapet nu går in för att ta reda på vilken väg som vi ska välja. Med det så tolkar jag åtminstone att Hållbart Initiativ vill gå in för en annan linje och att det här inköpet måste beaktas som ett avsteg snarare än en ny väg där vi börjar införskaffa fler begagnade dieselfärjor.


  • Talman! Det är mycket korrekt uppfattat. Saken är ju den att i avsaknad av målsättning och ambitioner vad gäller nya anskaffningar på vilka linjer så behövs också kortsiktiga beslut fattas, som faktiskt också visar sig vara bättre än nuläget. Men just det här att spotta fram kortsiktiga lösningar, som vissa här från oppositionen anser att man ska göra med snabba meddelanden och hastiga ryckningar, det låter sig inte göras. Man måste avsätta medel och titta på linjerna tillsammans och också gärna ha en parlamentarisk sammanslutning kring detta. För har man inte det i en plan så då vet vi ju att dessa infrastrukturinvesteringar, som kommer att bli ganska stora, så där finns risken att de helt enkelt kommer att rivas upp när regeringar skiftar och så vidare. Hållbart Initiativ önskar ju så klart också att det finns en parlamentarisk enighet i det här arbetet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:17

    Det är sorgligt och tråkigt att Hållbart Initiativ ändå arbetar för en sådan här kraftig betongsatsning som den här tunneln, istället för att gå in för de här fossilfria färjorna. För med den lilla bemanning som vi har, de små resurserna som vi har på Åland så måste vi vara ytterst effektiva och fokuserade om vi ska komma någonstans. Om man gör som nu och öppnar alla dörrar och har alla bollar i luften, då når vi sällan resultat. Det är åtminstone min erfarenhet.


  • Tack, talman! Jag ska inte uppehålla mig så länge. Jag reagerade på en sak som ledamoten Gunell sade här i sitt anförande. Jag funderade bara; när menar ledamoten att Knipan har brutit is åt Odin?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:18

    Ja, jag har försökt läsa på de här frågorna kring isklassning och vilka tonnage som är byggda enligt isklassregler 1 A och vilka rättigheter ett sådant tonnage i så fall har till professionell isbrytning ifall det uppstår sådana situationer. Får till exempel isbrytare från riket bryta is till de här fartygen eller måste vi sköta det på egen hand, till exempel med Knipan? Eftersom både Odin och den här nya färjan inte är byggda enligt isklassregler - ministern får korrigera mig om jag har fel uppfattning - så kan det ju hända att de blir tvungna att hjälpa till då vid båda färjorna för att få trafiken att löpa också under vintertid.


  • Tack, herr talman! Odin är en så kallad totalentreprenad där också isdrift ingår. I den entreprenaden så ska själva isdriften ingå, alltså Knipan bryter inte is åt Odin. Det är beklagligt att påstå saker om man inte är helt säker på det, för det förvirrar hela debatten. Jag hoppas att vi i fortsättningen kan försöka hålla oss till fakta och annars fråga så att man bra kan klargöra det.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:20

    Jag hoppas att det bara var den detaljen som i så fall var fel i mitt anförande. Det ber jag om ursäkt för.

    Men fortsättningsvis så kan det väl bli en situation när det gäller den här färjan, som inte är byggd enligt isklassregler, att den kan tvingas få hjälp under vissa tider - om jag har förstått det rätt - eftersom just Åva-Osnäs är det färjpass som enligt erfarenhet är det färjpass där det har varit mest svåra isförhållanden under årens lopp.


  • Tack, herr talman! Egentligen har jag inte förberett något anförande idag, utan jag tänkte mest besvara de här frågeställningarna som har lyfts under debatten.

    En av dem handlar om om utsläpp och hur kommer det sig att det finns motstridiga uppgifter? De här motstridiga uppgifterna kommer sig av kortruttsutredningarna 2011, som jag förstår det men jag är inte helt säker på det som hänvisade till tidigare här i debatten. I kortruttsutredningarna gjordes uppskattningar på vad de olika färjorna skulle dra i drift helt enkelt. Det är inte så som vi har beräknat förbrukningen nu, utan vi tittar på den faktiska förbrukning 2020, alltså vad färjorna har dragit när de har varit i drift. Det är en skillnad mellan uppskattningar och faktisk förbrukning. Att köra en färja kan man göra på många olika sätt. Man kan köra mer effektivt, mindre effektivt och det beror mycket på farten, men också på hur man manövrerar. En nyckel i att köra effektivt och sparsamt är att mäta det. År 2011 så mätte vi endast ett fåtal färjor. Nu mäter vi allihop. Det finns fortfarande förbättringspotential i den här frågan, men det i alla fall så som det ser ut och varför det finns oklarheter kring det här.

    Hur som helst, så den sammanlagda koldioxidbesparingen i ton uppskattar förvaltningen till mellan 1 400 och 1 500 per ton per år om alla de här förändringarna genomförs.

    Sedan tänker jag också beröra en annan fråga som har dykt upp här under debatten. Den handlar om platser och platser på färjor och om det stämmer att när vi gick ut på förhandlat förfarande så skrev vi 35 bilplatser minst? Men det är inte så. En bilplats kan vara olika stor. Man måste titta på hur stort däcket är och sedan kan man jämföra. Den aktuella färjan som vi talar om har ett däck som är större än Skarven. Skarven tar 42 personbilar idag, så jämförbart med det.

    Sedan märkte jag också att här under debatten så dök det upp ett påstående om att Viggen tar 50 platser. Viggen är ungefär lika stor som Alfågeln och Alfågeln är registrerad för 38 platser. Sedan har det blivit kvar i systemet att Viggen tar 50, för det har länge varit så. Men de är ungefär lika stora, alltså bör de ta lika mycket last, som jag ser det, och det är också därför vi har skrivit ner Skarvens lastkapacitet till 38.

    Ja, annars har vi diskuterat klimat här idag. Man kan ju säga det att per capita så har jag väldigt svårt att tro att det finns ett annat landskap, kanske i hela världen, som har så många skärgårdsfärjor som vi har här på Åland i dag. Det är en väldigt stor ekonomisk utmaning för Åland att omvandla vår befintliga skärgårdsflotta till helt fossilfri.

    Därför tycker jag att det här förslaget, som vi har lagt fram här idag, är en pragmatisk lösning som reducerar koldioxidutsläppen och förbättrar driftsekonomin. Jag har inte så mycket mer att säga om den frågan egentligen. Så klart om vi ska bygga nytt så behöver det vara förnyelsebart, men vi har också en ekonomi att möta. Vi kommer att återkomma i budgeten kring den här frågan, kanske inte med ett färdigt meddelande, men i alla fall med färdkost. Tack.


  • Tack, talman! Jag blev lite fundersam kring den förra replikväxlingen om Knipan och isbrytningen, för både jag och min kollega John Holmberg i utskottet uppfattade det som att i utskottet gavs information om att Knipan sätts in för att bryta is. Om det inte är på det viset så då har utskottet fått en felaktig information. Jag skulle också gärna höra hur det då är tänkt. Vilket fartyg ska bryta is åt Fedjefjord när den kommer om det inte är Knipan? Hur har man tänkt lösa frågan?


  • Tack, herr talman! Jag kan förstå att när man pratar om färjor kors och tvärs så kan det förstås bli förvirrande. Men jag talade specifikt om Odin. Det är fort fortsättningsvis planen, samma information som ni har fått i utskottet. Det heller ingenting annat som jag sade i mitt replikskifte. Jag sade att Odin idag inte använder Knipan för isbrytning. Vi använder inte Knipan för att bryta is åt en båt som inte är isklassad i dag. Alltså det är inte två båtar, det är en båt som blir aktuell. Precis som vi resonerade i utskottet så kommer den enligt plan att användas i Åva-Osnäs.


  • Det var inte så himla fel ändå då med andra ord.

    Jag vill också gärna höra när ministern säger; "ska vi bygga nytt så ska det vara förnyelsebart", är detta en fråga? Ska vi alls bygga nytt? Är det inte för ministern och för landskapsregeringen en självklarhet att vi ska röra oss bort från fossildrivna fartyg?


  • Tack, herr talman! Självklart är det så att hela skärgårdstrafiken och samhället ställer ju om stort som smått. Jag vet inte hur länge det kommer att ta innan vi inte ens längre kommer att hitta fossildrivna fartyg i världen, men det går säkert en stund ännu. Så när vi bygger nytt så behöver det vara fossilfritt. Men vi måste också ta i beaktande att den åländska flottan är väldigt gammal och dyker det upp intressanta objekt på marknaden så är jag personligen inte emot att göra bägge.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Ett speciellt tack för att minister Wikström gick upp och förtydligade.

    Det som jag ändå kan passa på att resonera kring - det är också det som kommer följd i färg av att detta köp nu blir av - det är alltså när man speciellt på södra linjen ska få allting att fungera till allas belåtenhet. Vi vet att vi har en trafiklösning som sparar euro, cirka 200 000, om det är så att det inte blir en tredje färja som kommer att trafikera på södra linjen mellan Långnäs och Kökar. Det betyder också att det blir färre turer. Hur kommer minister Wikström att gå vidare med den frågan? Jag har förstått att det kommer att föras diskussioner med berörda skärgårdskommuner till exempel. Men är det något som kommer att ske i närtid så fort som möjligt när köpet är hundraprocentigt? Resonera gärna lite kring hur tankegångarna går.


  • Tack, herr talman! Det är en mycket viktig fråga, att de som berörs av trafiken också är involverad i hur den är utformad. Vi har redan haft möten med södra linjen. I samband med att vi kom med fullmakten så var jag inbjuden till trafikgruppen i Kökars kommun för att diskutera den här frågan. Vi får återkomma till det. Det måste ske en dialog om hur trafiken ska sättas upp.


  • Tack, talman! Det som framgick i utskottet under arbetet med betänkandet var också vikten av att ha någon form av nödplan, reservplan eller vad ska vi kalla det, där alternativt tonnage kan ersätta vid driftstopp eller vid planerat underhåll för vissa färjor. Vi ser ju idag, det som min kollega Juslin tog upp här i början av denna debatt, effekter av att vi har väldigt svårt att ersätta befintligt tonnage. Det blir en rejäl kapacitetsminskning och det sker nu under en mellansäsong som ändå har en stor aktivitet. Alltså det är dels dagliga stora transporter men det finns också turism kvar ännu ute i skärgården. Det är därför som vi också ser det som så viktigt att den här planen kommer som vi har efterlyst och som vi gärna vill ha en deadline på. Det här är också någonting som borde gynna såväl brukare som tjänstemän på ministerns avdelning.


  • Tack, herr talman! Det tonnaget som vi håller på att upphandla nu så är mycket lämpligt som ersättningstonnage till Skarven när den är borta, som jag ser det. Det är inte ett lika stort fartyg som Skarven, men betydligt större än Knipan. Jag tror att för den linjens del så kommer man nog att bli nöjd med den här införskaffningen.


  • Tack, talman! Minister Wikström, tillgänglighetsproblem finns på landskapsregeringens befintliga flotta. Jag skulle vilja ha en garanti för att den här tilltänkta färjan är tillgängliganpassad och att funktionsrätten för alla medborgare är tillgodosedda. I remissdebatten fick minister Wikström frågan om tillgängligheten på den tilltänkta färjan som landskapsregeringen ska investera i. Jag tänker fråga om ministern har gett något mer besked att ge idag?


  • Tack, herr talman! Självklart måste färjan vara anpassad så att man som funktionshindrad också kan röra sig där.


  • Om jag förstått det så är det alltså en sommaranpassad färja från Norge som man tänker införskaffa. Men på Åland så blir man ju tvungen att åka färja i alla möjliga väder. Vill då till exempel en rullstolsburen person ta sig upp till en sittsalong eller en cafeteria, kommer det att vara möjligt?


  • Jo, vi ska göra allt som går. Om det bara är möjligt att få det till stånd så kommer det att vara möjligt.


  • Talman! Man brukar säga att vill man ha någonting gjort så måste man också veta vad man vill. Baserat på dagens diskussioner och ministerns anförande så är min fråga till ministern; vad vill ministern åstadkomma när det gäller skärgårdstrafiken under de två år han har kvar? Hälften har gått nu av den här mandatperioden. Man har haft tid på sig att sätta sig in och fundera och nu har man två år kvar, halva tiden kvar att verkställa. Vad ser ministern att man skulle ha kommit till ända med när ministerns tid är avslutad?


  • Tack, herr talman! Skarven kom år 2011 i trafik. Det har inte hänt någonting i skärgårdstrafiken sedan dess. Det här är en stor förbättring i skärgårdstrafiken. Jag tycker att redan det som har hänt nu är en stor förbättring för skärgårdstrafiken. Vi kommer att återkomma till frågan i budget 2022.


  • Talman! Jag noterade att ministern inte vill, som jag tolkar det som, för jag utgår ifrån att han har en uppfattning om vad han vill egentligen, men inte vill delge detta till lagtinget, för annars har vi nog problem i fall ministrarna inte vet vad det är som man vill åstadkomma.

    Men då väljer jag att fokusera på det som har varit ett ämne för dagens diskussion nämligen klimatanpassning av skärgårdstrafiken. Det är en lite mer specificerad fråga och där kanske ministern kan redogöra för vad huvudtankarna är. I ett tidigare replikskifte här så hänvisade ministern till att fossildrivna färjor kommer att finnas kvar ett tag. Det lät nästan som att ministern tänker att vi ska ha den sista fossildrivna färjan i världen. Men vad är ambitionsnivån när det gäller klimatanpassningen? Är det att man ska införskaffa nytt tonnage och de ska vara miljöanpassade eller är det den här begagnade linjen man ska gå in på?


  • Tack, herr talman! Ålands skärgårdstrafikflotta är idag mycket gammal även med den här förnyelsen som vi gör nu. Jag kan tänka mig att det behövs bägge delar om man ska titta på det optimala. Men att införskaffa ett helt nytt klimatsmart tonnage är mycket dyrt. Jag är intresserad av att titta på om det finns stöd att söka till exempel från EU. Det gör hela transformationen mycket enklare.


  • Tack, herr talman! Tack minister Wikström. I den tidigare replikväxlingen så stödde jag mig på de uppgifter som finns på Ålandstrafikens hemsidor gällande antalet bilplatser på respektive färja. Där står det att Skarven har 65 personbilsenheter och Skiftet har exempelvis 24.

    Jag tycker att det är väldigt viktigt det som ledamot Holmberg tog fram. Det här meddelandet, som vi förväntar oss till lagtinget nu så småningom under vårvintern, så ska också omfatta den här problematiken som uppstår som en dominoeffekt när en viktig färja är på dock och ska ersättas av en som egentligen är på tok för liten. Så jag tycker att ni behöver ta den hälsingen riktigt på allvar och också tänka mera långsiktigt och få fungerande lösningar. Det diskuteras väldigt mycket koldioxidutsläpp och allt för lite ändamålsenlighet som jag ser det.


  • Tack, herr talman! Den problematiken som ledamoten lyfte håller jag med om. Jag skulle säga att till exempel Viggen skulle också passa som ersättningstonnage mellan Svinö och Degerby om vi pratar om det specifikt. Men det är mera en fråga om färjfästen, alltså att vi får standardiserade färjfästen så att vi kan flytta färjorna flexibelt och så kan vi inte göra i dag. Så jag håller med, jag kan inte säga mera än att jag håller med om att funktionen är viktig, mycket viktig.


  • Tack, talman! Tack minister Wikström. Jag är nöjd med att ni håller med om att det här är en väldigt viktig och angelägen fråga som riktigt behöver tas på allvar nu, för det blir problem i de här kommunerna nu när Knipan ska ersätta Viggen. Det är förresten ett felaktigt uttryck, den trafikerar i stället, för den kan ju absolut inte att ersätta färjan eftersom den inte har lika många bilplatser. Med andra ord så trafikerar den istället.


  • Tack, herr talman! Kan ministern ge något exempel på någon annan plats i Finland eller Sverige där man trafikerar med färjor som inte är byggda enligt isklassregler? Ser ministern några risker med det här arrangemanget?


  • Tack, herr talman! Vi har ju en färja Odin, som jag också hänvisade till tidigare, på tvärgående linjen som trafikerar här på åländska vatten i vår närhet och där brukarna är väldigt nöjda. Den har ändå varit i trafik så pass länge nu så att man kan dra slutsatser från det.


  • Ja, det är ju ett specialarrangemang som vi har på Åland. Vi får väl vara glada för att brukarna är nöjda så här långt i alla fall. Hur det blir med isvintrarna framöver är svårt att sia om, antingen blir de allvarligare eller så blir det ingen is mera, det vet vi väl inte.

    Vet ministern att berätta om något motsvarande exempel i riket eller i Sverige? Eller är vi på Åland de enda som har valt den här metoden?


  • Jag kan inte svara på all skärgårdstrafik som finns i de nordiska vattnen. Att sätta sig in i den åländska skärgårdstrafiken är komplext nog.

    Hur som helst, det hör inte riktigt till repliken här, men jag vill ändå tacka Socialdemokraterna för att de stöder det här förslaget nu och ser behovet av införskaffandet av det här begagnade tonnaget.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum den 4 oktober 2021.