Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hen anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Talman! JK och JO övervakar att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. JK och JO har bistått ålänningarna i åratal genom att övervaka att offentliga myndigheter sköter sina uppdrag, följer lag och fullgör sina skyldigheter. Landskapsregeringen har fattat beslut att man inte tänker bistå JK och JO med utredningar och yttranden. Varför har landskapsregeringen fattat det här odemokratiska beslutet?


  • Tack för frågan, vicetalman Sjögren. I det aktuella ärendet så fattades beslutet på enskild föredragning. Det betyder att i det här fallet är det vicelantrådet som helt är ansvarig för frågeställningen och hur den besvarades. Det politiska ansvaret delas förstås av den samlade landskapsregeringen. Men jag hade själv av förekommen anledning ingen del i beslutet och inte heller i det svar som gavs.


  • Talman! Det finner jag någorlunda anmärkningsvärt, eftersom det här torde vara en sak som borde ha diskuterats i regeringskollegiet. Det handlar om att en enskild ålänning har fört en sak till JO, där man ifrågasätter prioriteringslistan på den här aktuella vaccinationslistan. Menar lantrådet att lantrådet överhuvudtaget inte hade någon kännedom att vicelantrådet skulle fatta det här beslutet? Är det rätt och riktigt uppfattat?


  • Tack, talman! Jag måste säga att jag tror att dessa svar nog hade kunnat vara mera specifikt till sin karaktär om frågan hade riktats till vicelantrådet.

    Frågan har inte diskuterats på det principiella planet i landskapsregeringen. Vicelantrådet valde säkert, med anledning av att jag betraktades som jävig i frågan, att inte delge mig sina egna tankegångar fullt ut.

    Vad gäller den del i svaret som rör kopplingen direkt till självstyrelselagsystemet så var jag informerad om att han avsåg att lyfta upp den delen. Däremot var jag inte informerad om att ett direkt svar på frågan inte skulle komma att ges. Det här var säkert, som jag förstår, en svår överläggning för vicelantrådet eftersom ju lantrådet bör vara involverad i frågeställningar av mer principiell karaktär. Det är så som vårt system ser ut. Men eftersom jag samtidigt var jävig, som det bedömdes i frågan, så valde han säkert efter konsultation med ansvariga tjänstemän att själv fatta det här beslutet.


  • Talman! Det svaret finner jag också anmärkningsvärt. Det här är en stor och principiellt väldigt viktig fråga. Den uppfattas av ålänningarna som odemokratisk. Det uppfattas som om landskapsregeringen slår in på en ny väg, en ny regim. Trots allt, trots att lantrådet själv och socialvårdsminister Holmberg-Jansson finns på listan, så består ju de facto landskapsregeringen av fem partier.

    En sådan här grundläggande sak är synnerligen anmärkningsvärd att man inte diskuterar och att man heller inte diskuterar saken i självstyrelsepolitiska nämnden. Hur tänker lantrådet reda upp den här frågeställningen?


  • Tack för den frågan. Vi kommer i landskapsregeringen att föra en principiell diskussion. Det är det första jag kan säga.

    Det andra jag kan säga är att det alltid är problematiskt när den som är ledare för en grupp exkluderas ur processen så att säga, i det här fallet landskapsregeringen och lantrådet.

    Min bedömning är ändå att vicelantrådet har beaktat de självstyrelsepolitiska aspekterna i betydligt högre utsträckning än vad han sett till de individuella behoven.

    Men, som jag tidigare har sagt, jag tror att den här frågan hade besvarats tydligare och mera specifikt om frågan hade riktas till vicelantrådet som de facto tog det här beslutet.


  • Herr talman! Bästa minister Höglund, i dagens tidning så kan man läsa att landskapsregeringen har för avsikt att spara 4 miljoner euro på Ålands hälso- och sjukvård, en organisation som under Covid-19 varit hårt ansatt. Direktör Jeanette Pajunen beskriver sparkravet som nu kommer mitt i pågående coronakris som en käftsmäll som känns svårare att hantera än hela Covidkrisen. En sjuksköterska skriver på sociala medier att det känns som att landskapsregeringen sparkar på dem som redan ligger. Vad är det för ekonomisk politik som landskapsregeringen för? Hur motiverar man den eftersom den går tvärt emot klassisk konjunkturpolitik? Andra länder i världen hanterar krisen så att man nu jobbar stenhårt för att få i gång sysselsättning och bekämpa arbetslöshet.


  • Tack för frågorna ledamot Gunell. De är intressanta, de är i viss mån berättigade och de behöver i viss mån också förtydligas och förklaras.

    Det som regeringen gör nu är att jobba med den så kallade omsättningsbudgeten som då träder i kraft 2022 och framåt och då visar målen framåt i tiden. De mål som vi har satt upp här, det brukar ofta här i salen frågas efter resultatmål av olika slag, är att det ska vara en viss inbesparing. Den inbesparing som vi har diskuterat fram till här under mycket möda, svett och inte tårar men inte långt därifrån, så är en inbesparing på verksamhetskostnaderna på 2 procentenheter. Då är ju frågan, var kommer de procentenheterna att märkas? Måste det vara inom ÅHS? Kommer de att drabbas med sin kostnadsmassa på ungefär 100 miljoner direkt av 2 miljoner euro? Nix!

    Nu har vi begärt att avdelningarna, tillsammans med sina ansvariga ministrar, ska gå igenom sina verksamheter och se vad finns det för förslag till inbesparingar. Sedan så kommer detta så småningom att komma till regeringens bord och i sinom tid så kommer det att bli föremål för politiska prioriteringar helt enkelt. Så det är ingenting som idag säger att ÅHS ska spara 2 miljoner år 2022. Däremot så vet vi alla att kostnadsmassan i ÅHS är en betydande del av landskapens budget. Tack.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:12

    Men det är de facto så att landskapsregeringen väljer en helt annan ekonomisk politik än många länder runtom i världen. Och vad finns det för motiv till det? Man måste fråga sig, är tidpunkten den rätta? Covidkrisen är fortfarande inte över, vi är fortfarande mitt i den. Är vårdsektorn det rätta föremålet för dessa inbesparingar? Troligen har ju många människor nu avvaktat med att söka vård tills de har fått vaccin och känner sig trygga att gå till sjukhuset. Hur hanterar man då ett ökat tryck på hälso- och sjukvården med minskade resurser de kommande åren? Är man inte rädd för att högutbildad sjukvårdspersonal väljer att lämna Åland och de konsekvenser som det kan få? Vilken är den signal som landskapsregeringen skickar till sitt samhälle just i denna svåra tid?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:13

    Tack, herr talman! Just nu befinner vi oss i en väldigt svår tid. Vi blickar i vår omställning framåt här. Vi blickar på 2022, 2023, 2024 och framåt och hoppas då att Covidkrisen och alla dess nackdelar har gått över eller i alla fall minskat radikalt här.

    Vi vet ju också att inbesparingar har förekommit tidigare på ÅHS. Tittar vi i omställningsbudgeten som gjordes 2016 och gäller för 2017 så pratade man där direkt om 2 miljoners inbesparing.

    När vi tittar på hur ekonomin och budgeten ser ut för 2021 så har vi gjort en plan för de kommande två åren. Vi ser då att underskotten landar på runt minus 30 miljoner. Då förstår väl alla att någonting måste göras, vi kan inte helt enkelt leva med sådana underskott.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:14

    Finska staten lånar ju nu pengar, vilket många andra länder gör om runtom i världen för att stimulera sina samhällen. Av de lånen har bland annat den åländska sjöfarten fått många, många miljoner. Är det då, enligt ministern Höglund, en felaktig politik att upplåna resurser för att upprätthålla till exempel transporter till och från Åland?

    Det är helt tydligt, tycker jag, att det finns otillräckliga motiv för göra de här ekonomiska inbesparingarna. Man måste snarare svänga på frågan, vilka åtgärder kommer då landskapsregeringen att göra för att bidra till ökad sysselsättning och bekämpa arbetslöshet? Det som alla andra stater idag gör, till och med med lånade pengar.


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:15

    Tack, herr talman! Vi har en stor arbetslöshet i dag och den beror ju förstås på att vårt näringsliv har skruvats ner, vilket i sin tur till en hög, hög grad beror på avsaknaden av turism. Här må då regeringen när, om och när det då upptäcks behov, näringspolitiska behov, helt enkelt behöva göra punktinsatser av olika slag och då måste vi vara beredda att kunna göra det i så fall. Hur det finansieras måste vi återkomma till, om och när det händer.


  • Tack, herr talman! Med omkring 20 procent av befolkningen vaccinerade så vågar man snart prata om att vi är i fasen som vi tidigare kallades post corona. I diskussioner om post corona har bland annat den sociala situationen för samhällets mest utsatta medborgare varit i fokus. Vi ska lära oss av historiska misstag och satsa oss ur krisen istället för att skjuta upp kostnader till senare dyrare skeden. Jag har därför lite uppföljningsfrågor på det ämnet. Först så undrar jag om den ÅSUB utredning som planerades att göras innan nyår om de målgrupper som är mest utsatta i vårt samhälle, om den blev gjord och när den i så fall kommer att presenteras?


  • Talman! Tack för frågan ledamot Påvals. Utredningen som handlar om vilka i vårt samhälle som är mest utsatta av de mest utsatta, så har jag precis just fått information under förra veckan, att jag ska få en dragning och en presentation här nu. Den kommer snart att presenteras för allmänheten. Jag kan inte exakt säga när, men den är klar och den är gjord. Jag har inte fått den presenterad för mig ännu, så jag kan inte gå in i detaljer, tyvärr. Men jag återkommer gärna och berättar om det.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:17

    Tack, herr talman! Det tackar vi för. Kriser av olika slag så agerar ofta katalysator för redan existerande problem, det vet ju folk som jobbar i branschen och det är inte någon överraskning för vår social- och hälsominister som också i november i fjol tillsatte en professionell arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för att etablera en ungdomsmottagningen på Åland. Arbetsgruppens rapport ska vara färdig den sista mars. Det som jag är nyfiken på just nu är, hur avser landskapsregeringen att arbeta vidare med de resultat som arbetsgruppen presenterar den sista mars?


  • Talman! Ja, det stämmer, arbetsgruppens arbete för ungdomsmottagningen fortsätter. Tyvärr så tror jag inte att de kommer att ha allting klart till slutet av mars. Jag ska faktiskt få en presentation över läget i morgon bitti klockan åtta. Men arbete pågår och det är min absoluta förhoppning att det här ska bli klart så snart som möjligt, för vi vet att det behövs. Jag jobbar också aktivt på frågan tillsammans med landskapsregeringen, vi ser hur vi skulle kunna stärka mitt mål. Min vision är ändå att vi ska ha en ungdomsmottagning, men vi ska också kunna stärka när det gäller den psykiska hälsan genom att införa liknande som man har när det gäller mental hälsa på ÅHS för över 18 år för liknande borde också finnas för personer under 18 år.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:19

    Tack, herr talman! Det gläder mig att det pågår. Vi har mycket att se fram emot under april månad förhoppningsvis.

    Media rapporterade idag om att ÅHS ska spara 4 miljoner till 2024. Som jag ser det så kommer ÅHS i allt högre grad att behöva lägga tyngdpunkten på externa samarbeten för att upprätthålla en skälig förebyggande hälsovård för utsatta målgrupper, däribland också barn och ungdomar. Min sista fråga till ministern är; håller ministern med om den saken att det är detta som ÅHS behöver satsa på? Eller har landskapsregeringen andra planer för hur vi ska investera i vårt framtida humankapital?


  • Tack, talman! Tack för frågan, den var lite mer komplicerad. Den hade jag gärna fått på förhand så kanske jag hade kunnat förbereda mig lite mera på den. Men där är det ju viktigt att vi tittar på hur vi kan samarbeta. Vi har ju en fantastisk tredje sektor som vi behöver nyttja mycket mera, tycker jag. Vi gör också nu en översyn av den tredje sektorn om hur man där kanske kan jobba mera tillsammans. Men jag tror, precis som ledamoten var inne på, att vi behöver bli bättre på att samarbeta för att klara de utmaningar som vi har framför oss.


  • Talman! Åland behöver utbildat folk. Det är kunnande och kompetenta medborgare som är Ålands naturresurser och vad vi behöver för att vi ska kunna göra oss relevanta inom tjänstesektorn, digitalisering, IT, vården och så vidare. Det är därför som Ålands del, alltså nyckeln till tillväxt, finns just där. Att ge våra åländska medborgare minst samma förutsättningar som i riket, att kunna studera, fortbilda sig, öka sin kompetens i och på en arbetsmarknad som är i ständig förändring, det är vår riktiga nyckel, inte bara till ekonomisk tillväxt utan också en investering i människors välmående och sysselsättning.

    Finansminister Höglund har i media gått ut med stora inbesparingskrav mitt under en pågående pandemi med hög arbetslöshet och där många har en osäker arbetssituation. Hur kommer de här sparkraven att drabba utbildningssektorn på Åland, reformerna inom studiestödet för vuxna och satsningar på högskolan? Vilka utvecklingsprojekt kommer att få stryka på foten?


  • Tack, talman! Vi är i ett ekonomiskt svårt läge och precis som finansministern i ett tidigare svar här angav så befinner vi oss i en svår tid.

    Jag håller helt med ledamot Eckerman om att utbildning och kompetensförhöjande insatser är nyckeln och det är väldigt viktigt utifrån den åländska framgången. De här besparingsprocenten som har gått ut till myndigheterna så där är det ju meningen att vi tillsammans ska se på vilket sätt vi kan göra besparingar och vilka konsekvenser det blir. Sedan är det ju så att vi har en hög arbetslöshet, vi är i en coronasituation och har man inte ett arbete så ska man också givetvis ha möjlighet att studera.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:23

    Talman! Jag saknar en långsiktig ekonomisk och samhällsanalys från landskapsregeringen, någon slags utbildningsreform på Åland. Varje investerade euro i utbildning ger så mycket mera tillbaka till samhället. Nu fråntas de åländska barnen och ungdomarna samma möjligheter till en utökad läroplikt som i riket. Man kan inte ge svar på vilka inbesparingar och utvecklingsprojekt som blir av eller inte. Jag ser med stor oro på den här utvecklingen. Kommer lagtinget att få svar på sina frågor angående hurdana satsningar landskapsregeringen tänker göra inom bildningsväsendet på Åland?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:24

    Tack, talman! Landskapsregeringen har förstått att Socialdemokraterna väldigt gärna vill att vi ska gå in för den utvidgade läroplikten utifrån den reformen som man även gör i Finland. Landskapsregeringen gör bedömningen att vi inte kommer att gå in för den förlängda läroplikten i den här situationen.

    Forskning och studier, som har gjorts i Finland, visar på orsaker till att man avbryter studier; 37 procent har valt fel yrke, 25 procent avbryter sina studier för att de inte intresserar dem, 20 procent på grund av inlärningssvårigheter och 12 procent på grund av ekonomiska orsaker. Sedan är det också välkänt att det psykiska mående och socioekonomiska svårigheter är stora bidragande orsaker till att man inte fullföljer studier. Av den anledningen så är det inte riktigt försvarbart att landskapsregeringen ska gå in med ungefär 1 miljon (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:25

    Talman! Vad vi behöver göra nu är att investera i utbildning och i människorna. Om vi inte gör det här investeringarna så kommer det i längden att slå hårt mot vårt välstånd och människors möjligheter att få jobb. En god välfärd bygger inte på att man ska ha en tjock plånbok eller skillnad på var du bor och så vidare. Det här är sådant som samhället ska bygga vidare på, att alla ska ha samma möjligheter.

    Det är också väldigt viktigt att tänka på att just nu, efter pandemin och under pandemin, så har vi ett arbetskraftsunderskott inom vissa branscher och vi har ett arbetskraftsöverskott i vissa branscher. Det inte alltid säkert att de här kunniga och kompetenta människorna fortsätter att stanna kvar på Åland och bo, så vi kanske också får ett invånarunderskott snart.

    Jag vill veta vilka satsningar, reformer och krafttag för att stävja arbetslösheten och inom utbildningen har landskapsregeringen planerat att vidta inom det här området? Jag skulle vilja ha något svar tack!


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:26

    Tack, talman! Under den här pandemin och enligt budget 2021 så har vi ökat på vuxenutbildningar, sysselsättningsfrämjande utbildningar som är riktade till specifikt de grupper som just nu går arbetslösa. Alla sysselsättningsfrämjande utbildningar har extra svenska i branschspråket, så det görs satsningar även nu.

    Sedan sker det långsiktiga arbetet kontinuerligt. Vi håller på att titta över det utbildningspolitiska programmet utifrån framtiden. Det här är en svår tid. Vi måste tillsammans med näringslivet se vad vi ska satsa på för att få Åland och det åländska samhället åter i rullning.


  • Talman! God medicinsk praxis är nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Det handlar om patientsäkerhet, men förstås även om likabehandling och språkliga rättigheter. Den här informationen är lika viktig för oss svenskspråkiga ålänningar som för finskspråkiga. Eftersom ÅHS rekryteringsbas till stor del är Sverige är frågan extra viktig för Åland. Jag anser att det här inte är acceptabelt. Hur avser ministern ta sig an frågan?


  • Tack, talman! Tack för frågan, ledamot Söderlund. Jag har varit kontakt med avdelningschefen och vi kommer att göra en liknande påtryckning som vi gjorde tidigare. Vi kommer att förstås kontakta, skriva och berätta vad vi tycker och tänker, för jag håller precis med det som ledamot Söderlund säger. Det är helt väsentligt att den finns på svenska. Frågan har jag tagit tag i och vi jobbar nu på att i alla fall göra ett yttrande kring det.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:29

    Tack, talman! Det borde finnas en mera bestående eller kontinuerlig finansiering av översättningar så att sådana här situationer inte uppstår. Situationen riskerar försämra medborgarnas likvärdighet samt jämlikheten inom hälsa och hälsovårdstjänster. När kan vi förvänta oss att ministern kan presentera en lösning på det här problemet som har uppstått?


  • Tack, talman! Ja, ledamot Söderlund, tänk om jag visste och tänk om jag hade den makten då hade jag gjort det direkt. Tyvärr är ju inte den makten på min och på vår sida till fullo, utan det är ju också, anser jag, Finlands regerings ansvar att se till att sådan viktig information finns på båda språken i vårt land.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:29

    Tack talman! Då hoppas vi att ministern tar det ansvaret. För om finansieringen för publicering av de här rekommendationerna inte fortsätter efter innevarande år så försvinner ju betydelsen av de här översättningar som finns hittills under de närmaste åren i och med att de här rekommendationerna hela tiden uppdateras.

    Men nu med allt hårdare budgetramar och sådant, finns det risk att det är någonting annat som får stryka på foten till förmån för dessa översättningar?


  • Tack, talman! Jag tycker att också Folktinget, där Ålands lagting har representanter, gärna skulle lyfta den här frågan på kommande möten. För det här är någonting som är ytterst väsentligt för hela den svenskspråkiga befolkningen på Åland, och extra mycket på Åland eftersom vi har väldigt mycket läkare som kommer från Sverige.

    Men om det kommer att få stryka på foten på grund av finansieringen från Finland, det kan jag tyvärr inte svara på. Den frågan är felriktad, den behöver riktas till Finlands regering och till finansministern där kanske.


  • Talman! Min fråga gäller det område som jag tycker är viktigast i vicelantrådets portfölj, nämligen kommunerna. Om man har förstått signalerna rätt så kommer regeringen att ha inbesparingar som går över hela linjen på 4 procent, 2+1+1, men kanske enligt finansministern något lindrigare för kommunerna. Det är ganska långt ifrån de vallöften som Centern gav, att kommunerna skulle få tillbaka pengarna som den stygga förra regeringen tog ifrån dem. Att det blir så är ingen överraskning. Snarare så är det ju så, som vi har sagt hela tiden, att den offentliga kassan räcker inte till för att finansiera kommuner som inte har egen bärkraft utan ska leva i stor utsträckning på landskapsandelar. Sottunga har nu lämnat in ett nödrop till regeringen, fler kommuner står säkert för dörren och Järsö-Nåtö frågan har aktualiserats. Hur tänker landskapsregeringen hantera det? När kommer de utlovade kommuncoacherna? Och hur mycket ska de åländska kommunerna igen (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman för frågan som innehöll fyra väsentliga beståndsdelar som var och en skulle kräva lika lång tid att besvara.

    Tar vi det grundläggande utgångsläget, dvs. Ålands ekonomi 2021 den 22 mars, så har vi sedan drygt ett år upplevt en pandemi som har minskat omsättningen preliminärt för det åländska näringslivet men ungefär en halv miljon euro. Vi pratar om ett tapp på 20 procent. Vi talar om förlorad lönesumma på över 40 miljoner till de åländska hushållen. Allt detta avspeglar sig också i en minskning i den summa pengar som lagtinget har att röra sig med och därmed landskapsregeringen som verkställande myndighet. Det är den här realiteten som vi har att tackla just nu.

    Ledamotens frågeställning faller på den utgångspunkten då att vi har helt annorlunda förutsättningar än det som diskuterades under valåret 2019 och de förhoppningar vi hade om ett bättre Åland inom kort.

    Sedan vet ledamoten likaväl som någon annan att vi fortfarande sitter fast i den lagstiftning som förra regeringen, med kansliminister Fellman som huvuddragare, lade fram och som vi då är på väg att få upphävd. Vi väntar fortfarande på presidentens besked om att lagändringar träder i kraft och därmed betyder det att vi kan börja hantera den kommunala sektorn utgående från den frihet som den kommunala självstyrelsen förutsätter.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:34

    Talman! Nu fick jag inte svar på en enda av mina frågor utan bara gammal skåpmat.

    Jag upprepar; hur mycket ska enligt landskapsregeringen kommunerna spara under de kommande åren och framförallt under 2022? Hur tänker landskapsregeringen hantera den fråga eller anhållan som har kommit från Sottunga? Det förutsätter någon form av svar. Och i förlängningen, är det kriskommunslagstiftning som är svaret på problemet? Ska man alltså vänta med att göra någonting tills man med stöd av en ny lag tvingar kommuner samman för att de inte klarar sig längre, inte för att skapa bättre förutsättningar, utan för att de helt enkelt inte klarar sig längre? Eller finns det andra svar på de här mycket akuta frågorna?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:35

    Ledamot Fellman, jag tycker att det är viktigt att upplysa ledamoten bland övriga delar av oppositionen att vi har en pandemi att hantera. Jag tycker inte att det är en faktor som man kan undvika i och med att ledamotens frågeställningar utgår ifrån att allting skulle vara normalt och ingenting är normalt. Ledamoten vet att vi är beroende av den lagstiftningsförändring som vi har aktualiserat och som lagtinget har omfattat med klar majoritet. Så därmed kommer ju bojorna som har lagts på den kommunala sektorn från 2018, 2019 och till idag att försvinna inom kort och därmed kan de inleda de frivilliga processer som som de åstundar själva. Vi har inte makt och medel, som ledamoten har fått lära sig den hårda vägen, att på annat sätt än via frivilliga processer åstadkomma förändringar, det vill säga samgåenden.

    Sottunga kommer att hanteras på det sätt (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:36

    Fortfarande har jag inte fått svar på den viktigaste frågan det vill säga; hur mycket ska kommunerna spara under de kommande åren? Hur mycket pengar i form av landskapsandelar försvinner från kommunerna? Vi som sitter här på utsidan i opposition så har ju inte tillgång till all information. Även om jag är fullt medveten om att det är en pandemi på gång så kan jag ändå inte tänka mig att vicelantrådet bara sitter på kammaren och funderar på pandemin hela tiden, utan något annat arbete måste ju också bli gjort.

    Vad ska man svara Sottunga som säger att vi klarar oss inte längre, hjälp oss på något sätt? Hur ska man hantera den fråga som har ställts från Järsö-Nåtö där det finns olika åsikter? Finns det någon som helst åsikt om hur man ska få fram något eller någon aktiv roll som landskapsregeringen tänker ta i denna otroligt svåra och ständigt sämre situation för kommunerna?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:37

    Som sagt, talman, så fort lagstiftningen möjliggör det så kommer landskapsregeringen att ta en aktiv roll när det gäller kommunala frågor. Vi måste ju respektera lagstiftningen och den säger idag att vi inte egentligen får göra någonting. Ändå har vi inlett informella samtal med sådana kommuner som trots allt vill vara föregångare när det gäller samtal över de kommunala gränserna.

    Sottungas problematik kommer jag naturligtvis inte att diskutera med ledamot Fellman här och nu. Vi har bestämt om möten som berör flera avdelningar inom regeringsbyggnaden där vi tar ett samlat grepp. Sottungas situation beror ju på många olika faktorer där pandemin är den främsta orsaken till den nu kraftigt försämrade möjligheten att fungera som egen kommun.

    Järsö-Nåtö, ledamoten har själv lagt fram en lagstiftning som gör att det är Lemlands kommun i första hand (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Minister Höglund, det är bra om landskapsregeringen kunde vara ärliga i sina intentioner gällande ekonomin. Sittande landskapsregering har i snart 500 dagar levererat en ekonomisk politik utan mål, likt ett evighetslång väntande. I tilläggsbudget efter tilläggsbudget och i årsbudgeten har vi hört allmänt prat utan större handlingskraft kring det strukturella.

    Vi har under ett år varit åskådare i turerna kring finansministerposten som utlystes som ett vikariat, men som på slutet mera verkade ta formen av en pensionsplanering än något annat. Samtidigt är Åland med hög fart på väg mot en ekonomisk offentlig härdsmälta som inte går att kyla ner via banklån.

    Nu är Höglund finansminister, men allt verkar fortsätta enligt samma mönster där partipolitiken lägger sig som en tung sur handduk över nödvändiga beslut och utveckling. Jag vill därför veta, minister Höglund, varför är partiets intresse (… taltiden slut).


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Holmberg. Jag är inte riktigt säker på om jag förstod den där frågan?

    Jag kan i alla fall berätta om det ekonomiska tänket framåt såsom ledamot Holmberg med flera har väntat på, den så kallade omställningsbudgeten. Den brukar normalt komma ganska snabbt efter att ett val har varit då en ny majoritet och en ny regering vill sätta sin prägel på framtiden.

    Nu pågår arbetet som bäst med omställningsbudgeten. Anvisningarna till avdelningarna har gått ut och processas som bäst. Det har vi ju fått veta lite om tidigare i denna debatt. Svaren kommer in under denna vecka, på onsdag, torsdag och senast fredag och sedan ska det processas vidare i regeringen för att i slutet på april, den 23 eller 24 om jag minns rätt, ligga här på lagtingets bord. Då är det ju förstås med de målsättningar vi har, vilket inte är helt obekant. Det är inbesparingar på driften, på verksamhetskostnaderna med 2 procent nästa år 2022, sedan 1 procent och 1 procent och en något mindre inbesparing på de så kallade överföringskostnaderna, där pratar vi en om halv procent varje varje år. Vi har ytterligare sagt att vi inte ska röra investeringarna så mycket eftersom de påverkar menligt på sysselsättningsgraden. Vi har också sagt att när svaren kommer in så vill vi också ha konsekvensbedömningar med. Men det är ju inte bara anvisningar som gör en omställningsbudget allena, utan det är ju ett flertal faktorer till där då regeringen har möjlighet att sätta sina mål framåt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:42

    Tack, talman! Vi ska komma ihåg är att före coronan så hade det offentliga Åland stora problem. Under förra mandatperioden infördes budgetramar av en orsak. Det var för att få en budget i balans. Att nu införa budgetramar är inte på något sätt allenarådande som skulle råda bot på Ålands problem. De har växt och de har växt allt starkare och djupare.

    Jag tycker att den här maktfullkomligheten lyser igenom alltmer frekvent. Sidsteppningen av lagtinget just gällande budgetramar, så jag vet inte att vi har fått veta så mycket om budgetramar här men vi har fått läsa om det i media och det är anmärkningsvärt att det inte har framkommit i en tilläggsbudget. En tilläggsbudget som inte innehåller likviditetssituation, lånebehov och skuldsättning etc. Och det är detta som jag tycker att visar någon form av grund i min fråga, varför är Centerns politik viktigare än Ålands framtid?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:43

    Ett litet skämt här att Centern upplevs som viktigare än partiet Ålands Framtid.

    Vi jobbar för Ålands folk, vi jobbar långsiktigt och vi tar omställningsbudgeten på allvar här. Det är helt sant att visst skulle det vara bra om kanske inte lagtinget här utan Ålands folk får reda på allt från hur likviditeten ser ut och låneupptagningen. Har det tagits lån eller inte tagits lån?

    Jag tycker att vi är försenade här, vi är kraftigt försenade. Men nu har vi den här omställningsbudgeten på gång och den ska så småningom då förhoppningsvis klubbas här i detta lagting inkommande juni. Jag är säker på att den här omställningsbudgeten kommer att innehålla mycket sådant som är bra och som oppositionen också kan omfatta.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:44

    Tack, talman! Man ska minnas att i alla fall den liberala lagtingsgruppen under ett helt år, under hela pandemin, så har vi efterlyst samarbete och möjligheten att vara med och ro det här i land. I december när vi klubbade årsbudgeten så tyckte jag att vi var överens; jo, oppositionen skulle vara med i det här arbetet, detta gör vi tillsammans för Åland. Så heter för övrigt också regeringsprogrammet, men jag saknade det totalt. Att inte ens budgetramarna finns med i en tilläggsbudget utan detta ska man då läsa om i media, det känns ju inte riktigt som att vi gör det tillsammans.

    En annan grund till min fråga är det beslut som togs den 9 februari, angående arbetsgruppen om hur landskapsregeringen kan möjliggöra lägre kommunala kostnader. Där finns en avgränsning. Frågan om kommunstruktur ingår inte i arbetsgruppens uppdrag. Jag frågar igen; varför är Centerns politik (… taltiden slut).


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:45

    Vad gäller arbetsgruppen som har tillsatts så har de haft ett antal möten, kanske 4-5. Jag har haft förmånen att delta i någon mån och lyssna på deras goda förslag. Man behöver avgränsa en sådan här arbetsgrupp bara för att den helt enkelt ska kunna jobba med ett avgränsat område. Den ska kunna jobba ganska snabbt, konkret och komma med goda förslag. Skulle man göra det här arbete alltför brett så då skulle man behöva ge den här gruppen väldigt mycket mera tid, och jag vet inte vad som riktigt skulle bli bättre av det. Det som kan bli bättre nu, om gruppen kommer med goda förslag vilket jag absolut räknar med som sedan kan omfattas politiskt, är att man kan minska det offentliga Ålands kostnader. Det är det som är det viktiga. Så jag har stor tilltro och förhoppning att den här gruppen kommer att göra någonting riktigt bra.


  • Minister Hambrudd! Det är viktigt att förordningarna inom undervisning och utbildning är grundligt genomtänkta och följer internationella system och allmän praxis. För ett tag sedan blev behörighetsfrågorna för klasslärare föremål för diskussion genom landskapsregeringens vilja att sätta lokal prägel på bestämmelserna, vilket resulterade i ett allvarligt avsteg från vedertagna akademiska normer. Självstyrelsen kan tillämpas på det här sättet men det är inte att rekommendera om vi vill åtnjuta fortsatt god renommé.

    Den senaste tidens kritik har kommit från daghem och skolor. Det jäser inom barnomsorgspersonalen och även inom lärarkåren och speciellt bland skolledarna. De känner sig kränkta och omyndigförklarade. Över en natt underkände landskapsregeringen allt det arbete som dessa yrkesgrupper gjort i åratal, till och med årtionden, genom att förklara dem obehöriga att söka nya motsvarande tjänster.

    Minister Hambrudd, förklara nu för alla som undrar, hur tänkte ni här?


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin för frågan. Att landskapsregeringen har gjort alla yrkesgrupper inom barnomsorgen och inom skolan obehöriga, det är väl inte riktigt sant Rainer Juslin?

    Det som det har blivit mycket diskussioner om bland annat inom barnomsorgen är ju detta som egentligen har varit gällande i många år tillbaka. När behörighet kommer in i lag och i förordning så blir yrket reglerat. Det har varit mycket frågetecken kring detta nu eftersom Åland har många studerande utomlands, speciellt i Sverige.

    Enligt yrkeskvalifikationslagen så om du har en utbildning från utomlands och yrket är reglerat så behöver du ha ett erkännande från landskapsregeringen. Det här har ju förekommit i många år. Man behöver ett erkännande, men man blir ju behörig. Det framgår ju klart i förordningen vilka krav, akademiska poäng och kunskapspoäng som man behöver ha för de olika yrkena.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:49

    Minister Hambrudd, ni valde att inte skriva in i förordningen en övergångsbestämmelse, vilket brukar vara kutym, som skulle ha gett personer med äldre examen fortsatt tillträde till arbetsmarknaden. Det skulle ha varit respektfullt mot alla de hundratal ålänningar som till vardags i det tysta arbetat inom barnomsorg och skola för att stärka förutsättningarna för kunskapslyftet på Åland. I stället ska dessa människor nu tvingas till skolbänken jämsides med nyutexaminerade utan arbetslivserfarenhet. I många fall är det här också förknippat med kostnader som den enskilde behöver lägga ut för att kunna vara rörlig på en arbetsmarknad, som präglas av ett stort underskott av exempelvis barnträdgårdslärare. Det är ju inte heller precis gratis för skattebetalarna att finansiera dessa utbildningar.

    Minister Hambrudd, ni har genom skrivningarna i förordningen skapat osäkerhet och otrygghet för skolledare och personal inom barnomsorgen, vad vill ni uppnå med att krångla till bestämmelserna på det här sättet?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:50

    Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag tycker att Juslin igen kommer med påståenden som inte riktigt stämmer.

    Utifrån nuvarande förordning så står det klart och tydligt; äldre examen. Barnträdgårdslärare är även fortsättningsvis behöriga för lärare inom barnomsorgen enligt den nya förordningen.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Tilläggsfråga | 13:50

    Genom er betygssättning ”icke godkänt” har ni förminskat en hel yrkesgrupp och allvarligt försvårat arbetsmarknadsläget på Åland inom ett område som redan tidigare tampats med stor brist på behörig personal. Landskapsregeringens agerande är minst sagt häpnadsväckande men inte alls förvånade. Ni valde ju inte heller att godkänna svensk lärarexamen utan tvingar även dessa lärare till tilläggsstudier och lämplighetsprov, ett förfarande som kostar både tid och pengar för de drabbade och samhället i övrigt. Ni kunde ha gjort det men ni valde att inte göra det. I stället skrev ni in en obegriplig hybridbestämmelse trots bestämd avrådan från sakkunniga. Politiken tog över juridiken. Den här gången drabbas barnomsorgen och skolledarna av samma behandling. Åtminstone på den punkten är ni konsekventa.
    Minister Hambrudd, vilka åtgärder avser ni vidta för att trygga kompetensförsörjningen t.ex. inom barnomsorgen eller ska vi förvänta oss ytterligare försvårande formella omständigheter inom området?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 13:51

    Tack, talman! Tack Juslin. Utifrån den här debatten så blir det väldigt klart och tydligt att man inte riktigt har satt sig in i den här förordningen och behörigheterna. Det blir olika påståenden som faktiskt skapar förvirring och oro i yrkeskåren kring behörigheterna. Det är klart och tydligt att det finns förvirring i de här behörigheterna.

    Det står tydligt i förordningen, utifrån att du har ett nuvarande arbetsförhållande och tjänst så är du fortsatt behörig. Om man till exempel är daghemsföreståndare och har personalansvar så där kräver vi att man också har en extra examen i ledarskap och Ålandsprovet. Är du ledare så krävs det ju också att man har vidareutbildning inom den frågan (… taltiden slut).


  • Talman! Jag avser uppehålla mig kring frågan om subventionerade tester för att resa. I massmedia kan vi läsa att Medimars sjuksköterskor gör bedömningar av vem som ska få subventioner för sina Covidtester. Landskapsregeringen har sagt att detta inte är medicinska beslut utan är ett näringslivspolitiskt verktyg. Är det ministerns uppfattning att sjuksköterskorna vid Medimar har befogenheter att fatta dessa näringslivspolitiska beslut och i så fall i stöd av vilken lagstiftning?


  • Tack för frågan ledamot Zetterman. När vi tog ett beslut om att vi skulle ersätta för att man kunde få ett subventionerat test på Medimar så hade vi långa diskussioner om hur vi skulle genomföra det. Eftersom det infördes ganska snabbt och vi fick en direkt en mängd av samtal från små och mellanstora företag, så konstaterade vi att vi måste göra någonting. Vi visste att ÅHS hade upparbetat en strategi och hade ett samarbete med Medimar. Vi måste ju också hitta något sätt att se att det var lagligt det som vi gjorde så att det inte blev ett näringslivsstöd. Då tittade vi på personen själv och där finns det i vår taxa att man kan få för intyg. Vi använde oss av intyget och gjorde en subventionering att få de här testerna.

    Det första beslutet som togs var för studeranden, för det var många studerande som kontaktade oss och var olyckliga över hur de skulle kunna åka till Sverige, och det var också då för företag. Det fanns ingen gräns om att det skulle vara stora företag, små företag utan de står "för sin försörjnings skull", vilket också står i ÅHS taxa. Det här beslutet togs och då är det ju ÅHS skyldighet att se till att man vet vad beslutet innebär. ÅHS upphandlar detta av Medimar. Då är det ÅHS skyldighet att se till att Medimar har relevant information om vilka grupper som har rätt att få ett intyg.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:55

    Talman! Ministern valde att använda alla sekunder av sitt svar, men helt utan att svara på min fråga. I stöd med vilken lag fattar med Medimars personal besluten om vem som ska få subventionerade prov?


  • Tack för frågan! Vi har gjort ett beslut och ÅHS har valt att upphandla det här av Medimar. Beslutet är väldigt tydligt om vem som har rätt att få de här intygen. Det är exakt samma som det också står i ÅHS taxa, det gäller för sin försörjnings skull. Så jag förstår inte exakt din fråga, vad är du ute efter?


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:56

    Talman! Jag frågade med stöd av vilken lag och baserat på det som ministern svarade så tolkar jag att det är med stöd av ÅHS-slagen som man fattar de här besluten och där finns det regleringar kring när man kan utfärda intyg. Men det är den frågan jag nu har ställt i omgångar utan att ha fått svar på. Men eftersom frågetiden börjar ta slut så väljer jag att utgå från den tesen att det är med ÅHS-lagen som stöd som man fattar besluten.

    När man läser detaljmotiveringar från när lagen togs gällande intyg så kan man se att här pratar man om intyg som fastställs i lag eller förordning som är nödvändiga. Man pratar om sjöintyg, intyg som behövs enligt sjukförsäkringslagen och intyg för att studera, hälsointyg som behövs för att få en studieplats. Alltså lagen syftar helt klart till individens behov. Nu har landskapsregeringen valt att göra det här utifrån företagens behov. Vilket lagstöd finns det för det? För det hittade jag ingenting om i vår lagbok.


  • Tack, talman! Om man läser i ÅHS avgiftstaxa så ser man att det finns en punkt där det står "för individens försörjning". Hade jag fått en chans och fått frågan på förhand så hade jag kunnat ha med den exakta texten. Jag kan tyvärr inte den helt utantill. Men det står individens försörjning, det finns med i den taxan. Det är på den grunden som hela beslutet är taget.

    Vi ansåg att det här kommer att slå så hårt mot så många studeranden och även mot företagare, Vi kände att vi måste absolut se till att de företag som har lyckats få ett jobb någon annanstans, när vi själva just nu har det rätt kämpigt på Åland, så måste vi se till att stöda så mycket vi bara kan. Det har vi gjort i och med det här.


  • Ledamot Wille Valve (M) Fråga | 13:59

    Tack, talman! I landskapets budget för 2021 på sidan 212 beskrivs det så kallade broutbyggnadsprojektet och som en del av detta har jag förstått att även utredningar för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet Mariehamn-Järsö kommer att inledas. Min fråga till ministern är, i ljuset av detta tydliga mandat från lagtinget, hur har arbetet framskridit så här långt?


  • Tack, herr talman! Man behöver göra en hel del arbeten innan man kan komma in på det som faktiskt syns för den enskilda människan. Naturinventeringar är en del av det arbete som behöver göras. De som är ovan vatten är klart, naturinventeringarna under vatten är under upphandling. Terrängmodellerna på land är delvis klara, det återstår en del arbete och bottenkartläggningar och sedimentkartläggningar är avropade. Så ungefär där. Annars återstår det också att anta projektplan och budgeten för hela projektet för det är ett omfattande projekt, ett stort projekt, som kommer att pågå under lång tid. Vi har inte antagit projektdirektiv för förstudien ännu. Vi är fortfarande i ett inledande skede, men vi har börjat.


  • Ledamot Wille Valve (M) Tilläggsfråga | 14:00

    Tack för det svaret, minister Wikström. Kan ministern ge en antydan om när vi kommer in på sådant som syns för den enskilda människan, för att citera ministern direkt?


  • Tack, herr talman! Ja, fortfarande har vi inte antagit tidsplanen. Vad jag menar när jag pratar om att det syns för den enskilda människan så et är egentligen i entreprenadskedet. Det är i slutet av ett infrastrukturprojekt som man antar en entreprenad. Det är inte det här året och inte nästa år heller. Vi behöver inte ha en tidsplan innan jag kan ge närmare besked på den frågan.