Föredras

  • Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.


  • Talman! När det brinner så ska branden släckas, vem som gör det och hur kostnaderna fördelas, det är en senare fråga. Samtidigt vet vi att en strukturerad brandsläckning når bättre och snabbare resultat. Jag tycker att den liknelsen kan jämföras med den situation vi befinner oss i nu. Nu måste vi alla ställa våra humanitära krafter till att hjälpa befolkningen i Ukraina. Med anledning av det har också EU aktiverat massflyktingdirektivet från 2001. Det ställer förstås frågor och krav på det åländska samhället och min fråga till vice lantrådet Jansson är: vilka effekter bedömer vice lantrådet att massflyktingdirektivet får på det offentliga Åland och hur ser behörighetsfördelningen ut mellan Finland och Åland?


  • Tack, talman! Och tack ledamot Zetterman för en högst aktuell fråga som faktiskt redan under denna dag fortsättningsvis under dagens lopp kommer att vara högaktuell till följd av diskussioner som pågår just nu inom ramen för en samordningsgrupp som finns på kanslisidan, där flera avdelningar samverkar i syfte för att klarlägga just de effekter på det åländska samhället som ledamoten efterfrågar.

    Vi har också under förmiddagen fått rapport från ministerkollegorna Annika Hambrudd och Annette Holmberg-Jansson att vid mötet med riksdagsledamoten så fördes också exakt den här frågan. Jag kan inte gå in på detaljer annat än att konstatera att det i dag klockan 15 hålls en presskonferens i Helsingfors där man kommer att redogöra för vilka effekterna är och i stort de konsekvenser som följer av detta unika direktiv i och med att det är första gången som massflyktingdirektivet tas i kraft inom EU.

    Det kommer både under det pågående mötet här i denna byggnad och eftermiddagens presskonferens att ges svar på en hel del frågor. I ledamotens fråga om lagstiftningsbehörigheten är vi på ett område vad gäller den grundläggande, det som är kopplat till invandring, flyktingar etc är fullständigt riksdagens behörighet. Däremot har naturligtvis den befarade flyktingvågen, p g a den ryska aggressionen, den kommer att påverka sådant som är inom det åländska samhället. Vi kan kort konstatera att de rättigheter som de nya ålänningarna, om vi tillåts kalla dem det - även om det kanske är temporärt - kommer att ha fullständig rättighetskatalog som de kan luta sig mot och lita på inom ramen för det åländska samhällssystemet.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:10

    Talman! Jag har full förståelse för att inte vice lantrådet till alla delar är informerad i nuläget. Jag lyssnade också till finska kommunförbundets information i fredags där man inte heller hade detaljkunskaperna. Men det viktiga är ju nu att kunskaperna kommer ut till det åländska samhället. Landskapsregeringen har tillsammans med vissa av sina underlydande myndigheter tillsynsansvar för kommuner och annan verksamhet. Ett av de goda sätten att idka tillsyn på är ju tillsyn genom information. Genom det undviker man förvaltningsfel i stället för att korrigera dem i efterhand. Kan vi nu vänta oss från landskapsregeringens sida att man aktivt använder sig av verktyget tillsyn genom information för att undvika problem och felaktiga förvaltningsbeslut ute bland de åländska myndigheterna?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:11

    Tack! På sistnämnda frågan kan jag svara ja. Avsikten är att vara maximalt aktiva inom ramen för det som ledamoten kallar för tillsyn och i morgon eftermiddag hålls tillsammans med den kommunala sektorn ett samråd där syftet är att från landskapsregeringens sida läggas fram ett rätt omfattande underlag som material, som just i detta nu kompletteras med nyheten som har kommit i form av EU:s massflyktingdirektiv. Utgående från det rätt breda samråd som hålls i morgon får vi gå vidare och naturligtvis vara aktiva osv. Ledamoten känner till via media att det också har hållits inledande möten -och möten som fortsätter - också med andra myndigheter som har ansvar för liknande frågor. Även dagens presskonferens, under ledning av minister Hambrudd, kommer också att beröra (… taltiden slut).


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 13:12

    Talman! Jag skulle se det som oerhört viktigt nu att man idkar den här tillsynen genom information, vilket jag uppfattar att också vice lantrådet stöder. Och att den också sker genom tillsynsförfarandet och inte enbart genom presskonferenser utan att vi har riktiga myndighetsinstruktioner som ska förebygga eventuella problem.

    Jag tror att hela det åländska samhället står i stor beredskap att ta emot ukrainska medborgare. Det tror jag att var och en känner att är vår plikt och skyldighet. Men det betyder också stora krav på myndigheterna, ÅHS, kommunerna och KST i främsta led. Hur ser landskapsregeringens beredskap ut att överta uppgifter i fall någon av de här enheterna inte skulle klara av sitt uppdrag?


  • Vicelantråd Harry Jansson Tilläggssvar | 13:13

    En bra frågeställning som ledamoten väcker även till sistnämnda del. Det är naturligtvis omöjligt för oss att idag från landskapsregeringens sida att överblicka hur pass omfattande den befarade flyktingvågen kommer att nå Åland. Vi vet redan på basen av de rätt täta samarbeten och umgänget som har funnits under en längre tid till den ukrainska sidan, i form av arbete
    m m, så kommer det per automatik att leda till - och också redan lett till - att vi får i alla fall tillfälliga nya ålänningar.

    Vi kommer naturligtvis från landskapsregeringens sida att ifall det behövs skjuta till de tilläggsresurser som det här utökade ansvaret för nya ålänningar medför. Ser vi på hur olika kommuner kan drabbas - skola, barnomsorg - är det ju lite slumpen som kommer att styra naturligtvis. Det får vi gemensamt tackla.


  • Talman! Även när tankar och känslor är på annat håll så ska vi förstås göra vårt jobb. Det gör även det ukrainska parlamentet som fortfarande lagstiftar - i sig en motstånds handling - därför gäller min fråga till minister Höglund
    den parlamentariska kommitté som ministern har lovat tillsätta. Vi har lämnat våra namn till kommittén och finansministern har tidigare i runda ord beskrivit vad kommittén ska göra, men vi tycker nu att det börjar bli dags för lite verkstad på den fronten. Frågan är när tillsätts den här kommittén? Hur formuleras det uppdrag som den ska jobba med? Och hur kommer den här kommitténs arbete att påverka kommande budgetar? Är det ett arbete som bara ska göras för syns skull? I vilken utsträckning tänker finansministern att den tidigare arbetsgruppens förslag om hur kommunerna ska spara ska påverka kommitténs arbete?


  • Tack, herr talman! Och tack för frågan som är väldigt angelägen. Det är ett tag sedan jag begärde in namnen till den här parlamentariska kommittén. Jag har fått namnen. Jag har namnen klara och väntar egentligen på en sista beredning som jag hoppas kommer inte idag, men förhoppningsvis imorgon, och då kommer kommittén att tillsättas. Vad kommittén ska jobba med - uppdraget - tror jag att en bra början är om kommittén först själva lite får identifiera uppdraget. Det är ju tänkt att bli en typ av handskakning som ska gälla över flera mandatperioder. För vi vet alla att en mandatperiod är väldigt, väldigt kort. Och ska man göra någonting som får effekt på sikt så är det bra att ha den här långa handskakningen. Det som jag mycket väl kan tänka mig att man tittar på är lite hur man har gjort i Sverige. Hur man gjorde i Sverige på 90-talet när ekonomin där var som allra sämst. Man tittade på kostnadstak, man tittade på resultatmål, man tittade på skuldsättningsgrad osv. För mig handlar det mycket om att sätta ramarna för ekonomin över tid.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:16

    Tack! Om det ska bli någon handskakning, om det ska bli en sådan process där vi alla faktiskt kan medverka, så har ju vi Socialdemokrater ställt kravet att frågan om en reviderad kommunstruktur måste ingå i det här uppdraget. Det är helt ohållbart att diskutera åländsk ekonomi som en helhet utan att diskutera hur kostnader uppstår och upprätthålls i kommuner där en byråkratisk struktur prioriteras framom servicen till medborgarna. Som när Lumparland ställer in sina betalningar till KST - som ger lumparlänningarna service på samma villkor som alla andra ålänningar - men har kvar en högavlönad kommundirektör som man kanske egentligen inte behöver. Hur ser finansministern på möjligheten att inkludera kommunstrukturfrågan i den här kommitténs uppdrag?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:17

    Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan. Jag tror att vi alla behöver lyfta blicken och lyfta frågan att när den här gruppen så småningom börjar sammanträda och gå igenom sitt uppdrag och hitta handskakningarna för framtiden så är det väl alla frågor som på något sätt berör den offentliga ekonomin. Utan att nämna någon speciell eller utan att undanta någon speciell.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Tilläggsfråga | 13:18

    Ska jag då uppfatta det som att finansministern inte kommer att ge den här kommittén någon form av ramar eller direktiv utan att det är gruppen själv som ska formulera vad som är viktigt? Är det ett sätt att inte lyfta elefanten i rummet på bordet utan låta kommittén jobba med den här mycket centrala frågan under radarn? Eller under centerradarn. Och sedan undrar jag den kommande kriskommunlagstiftningen - den som genom en ganska dyr tvångslagstiftning kommer att tvinga ihop kommuner som inte längre klarar sig - kommer den frågan att inkluderas i den här gruppens arbete?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:19

    Tack! Vad gäller kriskommunlagstiftningen så är det ju många bottnar i den förstås. Per automatik behöver det inte betyda att en kommun som är i kris - per ett visst klockslag tänkte jag säga - per ett visst tillfälle, per automatik går ihop med en annan kommun. Det vet vi inte. Det är ju det som kriskommunlagstiftningen ska visa efter diverse utredningar. Men vad det gäller den parlamentariska kommittén så tror jag att det är bra att de som går in i kommittén -medlemmarna - jobbar för det offentliga Ålands bästa och kanske inte har alltför mycket bindningar till den och den frågan. Utan låt gruppen sammanträda första gången och sätta målsättningar för gruppens arbete med tanke på att det skall vara en handskakning som gäller en längre tid, tack.


  • Talman! Trots att det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté som ska se över den offentliga ekonomin så utgår jag från att landskapsregeringen har egna funderingar och egna lösningar. Det är ju precis på det viset att det faller i bitar nu, landskapets och kommunernas ekonomi. Samtliga kommuner och landskapet visar röda siffror. Lumparland varslar om att man inte har råd med socialvården längre. Det är inte bara oklart för kommunerna och ålänningarna utan även för stora delar av lagtinget hur landskapsregeringen tänker tackla den här situationen. Hur tänker landskapsregeringen ta sitt ansvar? Vad är landskapsregeringens planer när det gäller den offentliga ekonomin? När det gäller landskapsregeringen och kommunerna? Lite konkretisering, tack, finansministern.


  • Tack, herr talman! Och tack ledamot Sjögren för frågan som är berättigad och aktuell. Det har vi ju sett i media de senaste dagarna där KST speciellt med ordföranden i spetsen har riktat en direkt förfrågan till landskapet att det här är ohållbart i längden. Vi vet ju också kommunernas stora oro ända från från 2019 där, om jag minns rätt, det drogs bort ungefär fyra miljoner ur landskapsandelssystemet så kommunernas oro över ekonomin har varit stor. 2019 var kanske inte det bästa året för den kommunala ekonomin och vi vet att 2020 var ett år som helt enkelt var svårt att analysera på grund av pandemin. 2021 förefaller bli betydligt bättre. Skatteintäkterna för början av detta år förefaller bra. Men det som regeringen för närvarande håller på att titta på är det som står i budget för 2022 och sedan underströks i betänkandet från finans- och näringsutskottet. Det var en översyn över landskapsandelssystemet och det var även en eventuell laddning - eller kanske inte bara eventuell, jag tror till och med att utskottet uttalade sig om att det behöver vara en laddning i landskapsandelssystemet - så ett jobb är under beredning vilket kommer resultera i en arbetsgrupp som tittar över den kommunala ekonomin.


  • Talman! Landskapsandelarna utgör ungefär 35 miljoner euro. Kommunernas skatte- och avgiftsintäkter utgör väl ungefär 120 miljoner. Det säger ju det att man måste ha egen skattekraft för att man ska kunna vara hållbar som kommun. Men förstår jag saken rätt nu? Finansministern begärde en lånefullmakt av lagtinget och det har finansministern fått. Kan alltså landskapsregeringen tänka sig att landskapsregeringen tar lån för att finansiera kommunernas drift?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:23

    Tack, herr talman! Och tack för tilläggsfrågan. Innan jag går till banken och tar lån ska det mycket till, skulle jag vilja påstå. Men sedan beror det helt enkelt på vad den här arbetsgruppen kommer fram till och hur det låter från det kommunala fältet. Men vad det gäller upptagande av lån så ska det mycket till innan jag går den vägen.


  • Talman! Det är lite hopplöst det här läget i lagtingssalen, i plenisalen, att vi inte får svar på frågor. Om man ska ladda landskapsandelssystemet med mera miljoner så blir det ju antagligen så att landskapsregeringen måste gå till banken. Och det är ju heller ingen hållbar lösning. Finans- och näringsutskottet skriver i sitt betänkande att under vårsessionen så ska man komma med en ändring av 85 § i kommunallagen. Man ska ha klart för sig hur landskapsandelssystemet ska fungera nu när man ska revidera det och vi har redan tappat hälften av tiden för den parlamentariska gruppen. Hur ser finansministern på det? Och det kan inte vara så att man nu lägger hela ansvaret på den parlamentariska gruppen och inte har några egna idéer.


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:25

    Tack för tilläggsfrågan. Det är ju så att lånefullmakt är precis vad det heter, fullmakt. Den använder man i nödfall. Det är inte begäran om lån, det är inte ett meddelande om att man kommer att uppta lån utan det är helt enkelt en fullmakt att vid behov så upptar man lån.


  • Tack, herr talman! Minister Höglund verkar vara populär idag. Min fråga gäller energipriserna som ökar i allt stigande grad och med tanke på oroligheterna i världen så är väl det här en stegring som inte kommer att sluta utan snarare fortsätta. Och alltifrån pensionärer, hushåll, jordbruk och företag ser nu sina elräkningar växa i oroande grad. I Sverige söker man lösningar genom att möta de här kostnaderna med direkta stöd till hushåll och näringsliv. I Finland höjer man reseavdraget. Hur har landskapsregeringen tänkt agera i frågan på Åland?


  • Tack, herr talman! Och tack för den riktigt intressanta frågan, ledamot Gunell. Energipriserna. Vi såg ju redan under fjolåret att energipriserna t o m steg ganska kraftigt. Vi tog höjd i budget 2022, med tanke på landskapets egen ekonomi då, för något stigande energipriser. Och vi gjorde också en skrivning att vi kan vara tvungna att återkomma i en tilläggsbudget under 2022. Detta om landskapets ekonomi. Det här drabbar förstås både företag och den vanliga familjen. Det vet vi. Och har man ett hus eller företag som är uppvärmt med el blev det dyrt. Är det uppvärmt med olja så är det också dyrt idag med tanke på att oljepriset denna morgon uppgick till 140 dollar per fat vilket är det högsta på - om det inte är någonsin - så på långa tider. Men frågan gäller förstås om landskapsregeringen beredskap att stöda de som som hamnar i en alltför hög kostnad på grund av elen? I nuläget har vi det inte. Vi har en tilläggsbudget på gång. Den vanliga vårbudgeten och det kommer en budget sent på hösten. Det är lite för tidigt att säga hur det här slår för samhället i stort och vad kan vi göra. Så där behöver jag få återkomma. Jag kan inte i nuläget säga något desto mera.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:28

    Ja, när det gäller marknadspriserna på elenergi så kan ju inte vi på Åland påverka det särskilt mycket. Däremot så vet vi att nätavgifterna är dyra. Mycket på grund av den stora investering i Finlands kabeln som gjordes för ett antal år sedan. Av Kraftnät Ålands totala kostnader så finns det fortfarande rätt mycket att betala tillbaka. Det här landskapets bolag har fortfarande 56 miljoner i långfristiga lån och om bolaget kunde betala bort lånet och slippa ränta och amorteringar på över 4 miljoner per år så kunde det vara en direkt effekt på nätavgifterna på Åland och därmed också på alla elräkningar. Är det här en fråga som landskapsregeringen kan hantera genom att kapitalisera Kraftnät Åland ordentligt?


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:29

    Tack för frågan. Landskapet har ju kapitaliserat Kraftnät Åland i en något fallande skala de senaste åren, från 800.000 och nu senast 600.000 om jag minns rätt, genom budget för att hålla nere kostnaderna något. Och det är klart att om landskapet går in för en större kapitalisering - kanske så pass stor kapitalisering att man tar bort lejonparten av de lån som Kraftnät Åland har - så får det förstås en verkan på energipriset. När nätöverföringspriserna sjunker. Men det här är en stor fråga och motfrågan blir förstås att det som landskapet skulle gå in med. Hur finasierar vi det? Är det genom lånefullmakten eller genom inbesparingar? Så att (… taltiden slut).


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Tilläggsfråga | 13:30

    Ja, jag tror inte att det finns någon ultimat modell på hur man ska möta den här kostnadsökningen bland hushåll, företag osv. Man måste ju tänka hur man gynnar Åland som helhet på bästa sätt. Och vad har vi själva på Åland för redskap när det gäller det här. Jag vill nu skicka med den tanken, när finansministern och regeringen jobbar med den här frågan, att skulle landskapet helt enkelt kapitalisera bolaget så att det här lånet kunde betalas bort och hitta en metod för det så skulle det ta ner nätavgifterna rejält med 20 - 25 procent är bedömningen. Jag hoppas att landskapsregeringen överväger ett sådant alternativ när man tittar vidare på den här frågan. Det skulle vara en långsiktig lösning.


  • Minister Roger Höglund Tilläggssvar | 13:31

    Tanken här är ju helt intressant. Det håller jag förstås med om. Det som man också behöver titta på i den här frågan är förstås reglerna runt statsstöd osv som man måste utreda. Men man hamnar förstås i den frågeställningen i något skede att om landskapet tar på sig en större del, en större kostnad i form av t ex lån med räntor etc, så är det en ny kostnad i någon form för landskapet som måste finansieras. Det gör att den här frågan blir lite komplex och inte går att svara på här och nu. Men det är en bra frågeställning. Tack för den.


  • Tack, herr talman! Min fråga gäller vägprojektet i Godby med rondell och smitfil som är planerad att genomföras. Ärendet, herr talman, är berett och klubbat för länge sedan och ligger väl i det berömda röret om jag ska tolka landskapsregeringen rätt. Men det verkar vara oerhört svårt att få saken ur händerna. Finströms kommun skickade en skrivelse om saken i november förra året. Datum för byggstart har utlovats flera gånger under mandatperioden och det har beskrivits av ministern som det mest prioriterade vägprojektet från landskapsregeringens sida. När inleds projektet med Godby rondell? Och varför har den ännu inte påbörjats?


  • Tack, herr talman! Och tack för frågan. Det är ju så att infrastrukturprojekt tar väldigt lång tid och när någonting ligger i röret så tar det tid innan det blir klart. Men jag kan i alla fall ge glädjande nyheter nu. Vi har kommit så långt att inom några veckor borde det vara möjligt att bjuda ut det här. Det är precis i slutgranskningsskedet nu. Orsaken till att det tagit så lång tid, de är flera och varierande. Alla kanske jag inte har tid att nämna här i dag men för att förstå varför man inte kan snabba på ett projekt hur mycket som helst när det gäller infrastrukturprojekt måste man förstå hur förvaltningen är organiserad. Det är nämligen så att varje gång som de ska göras ett projekt så behöver det beställas. Det är en beställarutförar-organisation. Alla uppdrag som utförs på infrastrukturavdelningen så beställs av privata företag vilket gör att det finns vissa ledtider och det är också beroende av det företag som ligger högst upp på ramavtals-listan och som har börjat arbeta med det här projektet. Det gör helt enkelt att förvaltningen är beroende av att få en återkoppling från det aktuella företaget. Det är en av orsakerna, men vi kanske hinner med flera.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:34

    Tack, herr talman! Tack för det svaret. Men det verkar ändå som att det funnits både interna och externa kommunikationsproblem inom landskapsregeringen i och med att vi har en ganska stor avsaknad av information ut till allmänheten. Det har ju utlovats datum löpande under mandatperioden och skrivits när man skall bjuda ut det och man har ändå haft en ambition att starta igång det tidigare. Jag har full förståelse för att processen tar lång tid men man har ju uppenbarligen inte varit medveten om det internt tidigare heller i landskapsregeringen. Sedan uttalandet i media 2020 så har det i princip varit tyst ut till allmänheten om jag har tolkat saken rätt. Hur ska vi tolka detta informationsvakuum?


  • Tack, herr talman! Man kan säga så här att från början när man började planera Godby-rondell så tänkte man i huvudsak på en rondell men det är också viktigt att det finns en smitfil ut till nya Godbyvägen för att vi ska kunna upprätthålla hastigheten, alltså 90 kilometer i timmen förbi Godby. Just den här smitfilen har tagit längre tid än beräknat när man har projekterat det. Det är ju så att när man projekterar något så kan det dyka upp saker som man inte tidigare har tänkt på. Det är en annan förklaring till varför det har fördröjts så långt som det gjort. Men vi är precis i slutskedet nu och jag har goda förhoppningar om att det här kommer att bli riktigt bra.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Tilläggsfråga | 13:35

    Tack, herr talman! Frågan har ju väckts från allmänheten till undertecknad och också på andra sätt under hela mandatperioden. Det har ställts många frågor kring när det ska börja. När det ska sättas igång. Och det är också anledningen till varför jag ställer frågan nu i informationssyfte och jag tackar för de svaren som ministern har gett. Vad skulle ministern bedöma att gör att vi kan lita på att projektet inleds på den bestämda tiden, som ministern har förhoppningar till, när det inte tidigare har skett så? Jag skulle vilja - kanske inte ha garantier - men vad är det som gör att ministern är hoppfull över den saken?


  • Tack, herr talman! Det är ju så att i infrastrukturprojekt så är det olika skeden, förstudier och projektering. Projekteringen har olika stadier. Nu har vi kommit så långt i projekteringen att det just är klart att bjudas ut och det är därför som jag kan säga det. Som sagt, tidigare så fanns förhoppningar om att projekteringen skulle gå smidigare än vad den gjorde men den har blivit komplex. Jag har inte så mycket mer att tillägga förutom det att när projektet är klart så bjuds det ut. Och det är inom kort.


  • Talman! Under förra veckan fick lagtinget ett meddelande om vilka kommande lagar som är redo att behandlas i lagtinget. Jag är särskilt intresserad av vad som händer med klimatlagen, djurskyddslagen och vattenlagen eftersom jag särskilt bevakar de här är tre lagarna, de krokar dessutom också arm på varandra, så är de viktiga grundstenar för att kunna upprätthålla ett hållbart Åland. Så min första fråga handlar om klimatlagen. Kommer lagtinget att behandla en åländsk klimatlag under denna period och i vilken form?


  • Tack, talman! När det gäller klimatlagen så är vi i den delen av processen att vi nu har ett förslag till lagstiftningspromemoria som vi ska behandla politiskt för att sedan ta vidare i den lagstiftningsprocessen. Det är ju klart att man kan undra och tycka att det här går väldigt långsamt. Men det är ju första gången som Åland går in för att stifta en klimatlag så det är ju en hel del processer med att att klargöra och tydliggöra hur den ska se ut och också att se till att alla är med på tåget och banan och förstår varför och hur det ska göras. Men i väntan på klimatlagen, så att säga, så står ju inte det klimatpolitiska arbete still utan det pågår en ganska omfattande analys inom tjänstemannakåren för att vi ska få ett gott grepp om vad Fit for 55-paketet kommer att innebära för Åland. Det vill säga de starka insatser som EU gör för att på unionsnivå få ner utsläppen. Så det pågår ett klimatpolitiskt arbete som inte är kopplat till klimatlagen också.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:39

    Tack! 2021 skulle bli vattnets år. Så vilka konkreta vattenförbättrande åtgärder har ministern och landskapsregeringen tagit för vattnet under 2021? Nu kommer vi igen till en ny het sommar med algblomning och allt fler personer skaffar sig en egen pool för att kunna svalka sig och bevattnar för att hålla sina grödor levande vid torka. Det här drabbar vår dricksvattenförsörjning som också är lite under all kritik. Ministern har vid tidigare tillfällen hävdat att landskapsregeringen tar ett helhetsgrepp kring klimatpolitiken. Jag, och många andra med mig, anser att det här inte visar sig på ett särskilt konkret vis. Den här vattenlagen var inte heller med i meddelandet. Kommer lagtinget nu att få den här vattenlagen på sitt bord under perioden?


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:40

    Talman! När det gäller vattenlagen så är det som vi känner till här en ganska omfattande och avancerad lagstiftning där det under en period skedde ett fortsatt arbete med det utkast som fanns när den här regeringen tillträdde. Det var ju inte färdigt på något sätt och det var ett fortsatt lagberedningsarbete som pågick. När det var klart så gick det över till att behandlas av en politisk grupp med representanter från regeringspartierna. Orsaken till att vi tillsatte en sådan referensgrupp var för att å ena sidan ge den nya regeringens partier möjlighet att ge input till lagförslaget men också att ge regeringspartierna en god möjlighet att via sina representanter i den här referensgruppen bekanta sig med det här lagförslaget och alla dess delvis avancerade tankar och strukturer. Det som händer nu är att lagberedningen fortsätter arbeta med den input som kom (… taltiden slut).


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Tilläggsfråga | 13:41

    Tack! Till sist då djurskyddslagen, också en väldigt viktig pusselbit både vad gäller djurens välfärd och miljö- och klimatpolitiken. Det är också en starkt sammanknuten fråga och ett fokusområde som verkligen gör skillnad för vårt miljö- och klimatarbete. Djurens välfärd har ju också lyfts via ett medborgarinitiativ som behandlades i lagtinget och man har vid flera olika tillfällen - redan första gången jag tror jag stod uppe här i talarstolen så pratade jag om djurlagstiftningen - så att det verkar som att det igen är så att det aldrig finns varken tid eller resurser till att komma till någonting konkret. Lite så där som det är med jämställdhet. Jag tycker det är lite tråkigt.


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:42

    Herr talman, här kan jag ge ledamoten rätt i att det har varit en resursfråga när det gäller djurskyddslagen. Därför att vi var ju rörande överens om här i salen att det här är en väldigt viktig lagstiftning. Det finns liksom inga några politiska frågeställningar att vi behöver revidera djurskyddslagen. Men där väljer jag, och har valt också tidigare, att säga helt ärligt att vi hade ett läge på miljöbyrån där de tjänstemän i nyckelposition för att hantera den här lagstiftningen byttes och det var vakanser under en viss tid och därmed så försenades det här oerhört viktiga arbetet, vilket jag är den första att beklaga. Därför så är det extra roligt att nu kunna konstatera att vi har full besättning på miljöbyrån. De är väldigt kunniga människor som nu jobbar med att vi ska få den här djurskyddslagen vidare. Jag har stor tilltro till det.


  • Talman! Nyligen kom landskapsregeringen ut med en utredning över institutionsvården där man konstaterar att det finns utrymme för förbättringar. Jag har sagt det förut och jag säger det ingen; det ska inte spela någon roll i vilken kommun man bor, när man är gammal och sjuk och behöver vård. Men tyvärr visar rapporten att läget är så. Hur avser nu landskapsregeringen och ministern gå vidare med rapportens resultat?


  • Talman! Tack för frågan, ledamot Söderlund. Det här är ju nu då en del utav alla de utredningar som görs för att ta fram ett äldrepolitiskt program och det blir tydligare och tydligare att det är någon som behöver ha en helhetssyn. Man behöver titta på äldreomsorgen som en stor helhet och inte bara rycka olika delar. Det här är någonting som vi förstås fortsätter med nu och gör kompletterande och andra utredningar. Men jag är mycket väl medveten och håller helt till fullo med ledamot Söderlund att det får inte vara så att det ska vara en skillnad i vilken kommun du bor vilken vård du får. Och vi behöver ju titta på om vi ska ta tag i äldreomsorgen på ett annat sätt än vad vi har gjort. I den här utredningen så kommer det ju fram att ett utav alternativen kunde vara att föra över institutionsvården på t ex ÅHS. Men om det är det man ska göra det är lite för tidigt att säga nu men arbetet med det politiska programmet påbörjas nu. Jag tror att bara vi ger det ett tag så kommer vi ha mera svar på frågan.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:45

    Talman! Innan problem kan lösas eller åtgärder vidtas behöver problemet erkännas som ett problem. Rapporten visar att få kommuner mäter vårdtyngden som blir allt högre och visar även på otillräckliga sjukvårdsresurser för att kunna ge en kvalitativt god vård. Vidare så saknas en specificering av vilken sjukvård som ska ingå i omsorgen vilket ganska enkelt skulle kunna åtgärdas. Hur avser ministern och landskapsregeringen gå vidare med de här akuta bristerna?


  • Talman! För snart två år sedan tog vi fram de medicinska kriterierna för institutionsvård och det framkommer också tydligt i rapporten att man använder den på olika sätt så där behöver vi bli bättre på att använda samma verktyg. Titta på socialvårdslagstiftningen 17 och 37 §. Där 17 § är förutsättningar för beslut om långvarig institutionsvård som pågår längre än tre månader och där det också i medicinska kriterierna framgår tydligt att det är en läkare som ska ta de här besluten. Det framkommer också i rapporten att man gör det på olika sätt i kommunerna. Så här behöver man ju sätta sig ner nu tillsammans med ÅHS och kommunerna. Man har hittat sätt att jobba tillsammans i och med samverkansavtalen men också genom de träffar som äldreomsorgsledarna nu har mer på regelbunden basis att (… taltiden slut).


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Tilläggsfråga | 13:47

    Talman! Alla vårdkedjor borde fungera smidigt och resurser kunde nyttjas bättre men det är svårt med olika huvudmän. Ökad samverkan och mera samarbete är alltid bra men ack så svårt. Regeringens arbete med att lyfta bort ansvar och uppgifter från kommunerna fortsätter. Institutionsvården är kanske nästa uppgift som försvinner och skjuter fram behovet av en kommunreform. Tror minister Holmberg-Jansson att vi snart har kommuner utan uppgifter kvar?


  • Talman! Rapporten utreder långvarig institutionsvård alltså det betyder för personer över 65 år som vårdas mer än tre månader. Om man tittar på genomsnittstiden som man vårdas på en institution i dag så är den under 3 månader. Så även om man överför institutionsvården för över tre månader så har vi fortfarande problemet kvar. Vi har fortfarande de som är under 65 år, som man lyfter upp från KST:s sida, som är ett problem. Vi har fortfarande all hemvård och hemtjänst som ges i hemmen som man behöver satsa mycket, mycket mera på. Och det gör man ju nu från från finsk sida där man faktiskt har som förslag att all institutionsvård skall tas bort för att man ska göra tidiga insatser. Så även om man skulle plocka bort institutionsvården så kommer det finnas oerhört mycket uppgifter kvar för kommunerna.


  • Tack, talman! Tack minister Röblom, bästa lagting, åhörare. Rysslands barbariska, hänsynslösa och aggressiva invasion av Ukraina medför kraftigt ökade kostnader på speciellt olja och gas. Den fria världen visar just nu att den effektivaste krigföringen sker via sanktioner där Ryssland och dess oligarker timme för timme isoleras från den globala ekonomin. Sanktioner kräver tålamod och uthållighet gällande prisökningar. Vikten av att vara nationellt självförsörjande energimässigt och oberoende rysk olja tydliggörs i dag av den terror Ukrainas folk utsätts för. Energiomställningen är viktig inte endast för klimatets skull men även för att minska Rysslands ekonomiska möjligheter till inhumana krigshandlingar. Det behövs en ny omarbetad åtgärdsplan och tidsplan för vår energiomställning. Har landskapsregeringen det?


  • Tack talman! Jag håller med ledamoten Holmberg om att det här som händer nu i Europa visar ytterligare på det som vi har sagt hela tiden vi som har förespråkat förnybar energi. Det är att skapar vi mer förnybar energi, som också är lokalt producerad, så ökar naturligtvis vår motståndskraft i motsvarande läge som detta. Det är inte hållbart i längden att vara beroende av fossila bränslen och definitivt inte fossila bränslen från länder som som har lite ifrågasättbara varianter, om man så säger. Vi vet att 70 procent av den olja som importeras till Finland kommer från Ryssland. Vi vet att hundra procent av gasen som importeras till Finland kommer från Ryssland. Så jo, det är ett stort problem. Därför satsar den här landskapsregeringen helt och hållet på devisen att Åland ska bli ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden. Vi har exempel, konkreta exempel, på det som har gjorts nyligen dvs att Långnabba har börjar snurra. Vi satsar på storskalig havsbaserad vindkraft. Vi tycker att vi är på god väg när det gäller att förverkliga att Åland ska vara å ena sidan helt självförsörjande på förnybar energi och att vi också ska kunna exportera.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:51

    Tack, talman! Och tack minister Röblom. Det som minister Röblom räknar upp i form av satsningar för energiomställning är gott, absolut. Men det var ju uteslutande av klimatmässiga skäl. Nu ser vi, sedan någon vecka tillbaka, att vi hamnar i ett geopolitiskt läge energimässigt där många förespråkare sedan länge har påtalat risken med att vara beroende av energi från speciellt Ryssland. Vi kommer - gemene ålänning, våra företag, rederier och det offentliga - kommer att se energikostnader som aldrig tidigare skådats. Så därför ställde jag frågan har landskapsregering en ambition om att snabba på energiomställningen? Jag är helt övertygad om att det här är en fråga som hela EU pratar om. Att varje land ska bli nationellt oberoende och jag är också säker på att de satsningar som är i röret kommer att tidigareläggas. Har minister Röblom (… taltiden slut).


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:52

    Tack, talman! Jag tycker det här är på ett sätt, om man så säger, precis som ledamoten Holmberg är inne på, det visar ju i all sin enkelhet att det ju inte bara av klimatmässiga orsaker som vi ska gå över till förnybar energi. Det är också geopolitiska, det också ekonomiska. Det är ju där värdena skapas, redan nu, men ännu tydligare i framtiden. Ju fortare man inser att en omställning till ett hållbart samhälle inte går i konflikt med ekonomiska intressen eller andra intressen desto bättre är det för desto snabbare kan vi ju alla gemensamt jobba för att omställningen ska gå snabbt. Finns det planer från landskapsregeringen på hur vi ska strategiskt arbeta för att uppnå det här när det gäller utsläppen? Ja, det finns det. Det är en av tankarna i den här klimatlagen som nu är under arbete. Där ska det skapas å ena sidan en långsiktig plan, verkligen, som tar sikte på 2051 då Åland ska vara ett fullständigt hållbart samhälle. Men sen ska det också på vägen dit finnas etappmål, för långsiktiga mål är bra och viktiga men man måste också dela upp det i tydliga etappmål. Och för varje etappmål ska det finnas en strategi där man konstaterar vad som ska göras till nästa etapp.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Tilläggsfråga | 13:54

    Tack, talman! Det råder inget tvivel om att det har funnits en samsyn över att det även är ekonomiskt hållbart att ställa om. Alla har varit medvetna om att de fossila bränslenas tid är förbi både när det gäller miljö och klimat men även ekonomiskt. Det jag nu skulle vilja ha svar på är om landskapsregeringen är beredda på att ställa om tidigare för det här är en fråga som finns i närtid. Vi kommer verkligen i närtid, dag för dag, att konstatera att energipriserna skenar och det måste de få göra för det priset vi betalar är för att få slut på ett invaderande land som Ryssland. Det råder inget motsatsförhållande därav har också Liberalerna lämnat in en åtgärdsmotion om reseavdraget. För vi måste öka upp uthålligheten hos våra företag, ålänningarna och det offentliga för att kunna ställa om. Men vi måste också skynda på den här omställningen och det är det svar jag skulle vilja ha, att minister Röblom i alla fall på ett positivt sätt säger ja, vi kommer att titta på den här tidsplanen väldigt, väldigt snart.


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:55

    Tack, herr talman! Tack ledamoten Holmberg. Jag kan säga som så att som vi vet så var det i budgeten för 2022, den nu gällande, allokerat medel för att göra en klimatutredning. Den utredningen är tänkt att ingå som underlag till den första etappmåls-planen som sedan kommer att stipuleras via den kommande klimatlagen. Det är ett bra sätt bedömer jag att komma vidare. När vi gör den utredningen så kommer det också att klarna var ska vi sätta in våra resurser - våra ändå relativt begränsade ekonomiska resurser - för att få omställningen att snabba på. För vi måste göra det på ett medvetet och strategiskt sätt. Det kan ju vara så att man tycker att vi minskar oljepannorna, vi stöder att få bort oljepannorna så får vi bort de utsläppen. Eller vi stöder det här, eller vi stöder elbilsladdare. Men det som är viktigt att nu så snart som möjligt få på banan är att vi får en utredningsgrund så att vi kan revidera planerna så att vi vet att vi gör det på ett strategiskt vettigt sätt.