Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 16:03

    Talman! Efter den här ledsamma och tråkiga diskussionen så är det roligt att få gå över till någonting som både kan leda till en positiv förändring och där jag kanske tror att det kan finnas en större enighet, kanske inte om slutresultatet men åtminstone om problematiken.

    Det är inte så hemskt många decennier sedan kvinnor inte ens skulle gå i kyrkan när de hade mens. Det är inte så hemskt långt borta i världen idag som kvinnor anses orena när de menstruerar. I våra tv-kanaler finns än i dag reklam för menstruationsskydd där det som kommer ur kvinnor är blått. Det finns idag inte en människa född som inte kommit ur en kvinnas kropp, och ändå är kvinnors kroppar, deras funktioner och hela det reproduktiva systemet fortfarande något genant och lite hysteriskt, något som det är lite löjligt att man pratar om när det ju alltid finns mycket viktigare och mindre skämmiga saker att diskutera.

    Vi vet, för att forskningen har visat det gång på gång, att de flesta medicinska procedurer, läkemedel och diagnostik, maskiner, verktyg, skyddsutrustning och så vidare utvecklas och tillverkas med mannen och mannens kropp som norm. På ett område går det inte. Bara kvinnor menstruerar, varje månad under en stor del av sina liv. Det är dyrt med mensskydd och det är nödvändigt.

    Ett exempel, som fascinerade mig när jag var ung var biståndsprojektet Bai Bang i Vietnam. Det är ju ett tag sedan men både Sverige och Finland engagerade sig under många år med ganska mycket pengar i uppbyggnaden av en stor pappersfabrik ute i djungeln i Vietnam. I en av många utvärderingar om det här projektet så kunde man konstatera att de kvinnliga arbetarnas produktivitet var märkligt låg. När man tittade närmare på frågan och verkligen undersökte den så visade det sig att ingen tänkt på att se till att det fanns menstruationsskydd för kvinnorna, varför de inte kunde jobba under ett antal dagar per månad. Så enkelt att lösa om man hade tänkt på det.

    Min motion, vars kläm lyder; "att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda och förverkligar kostnadsfria och tillgängliga menstruationsskydd för åländska flickor och kvinnor", kom till utgående från ett beslut i Skottlands parlament om att göra mensskydd tillgängliga kostnadsfritt för skotska kvinnor. I Storbritannien och i Skottland har diskussionen kommit mycket längre än hos oss. Man pratar där om s.k. period poverty, menstruationsfattigdom, att den kostnaden varje månad för en del är jobbig och framförallt drabbar den orättvis, särskilt med tanke på den höga skattesats som mensskydd har belagts med. Efter att denna motion skrevs har även Nya Zeeland lagstiftat om kostnadsfria menstruationsskydd. I det skotska exemplet vill man sätta ansvaret på myndigheter och institutioner att se till att mensskydd finns tillgängliga och att tillgå för alla som vill ha dem, odramatiskt och kostnadsfritt och utan att man särskilt måste genera sig genom att fråga efter dem. Jag tycker modellen är intressant, dels för att kostnaden för samhället inte blir särskilt hög, dels för att den särskilt tar upp unga kvinnors och flickors villkor och för att utgångspunkten är att inte skuldbelägga eller genera, bara facilitera och tillgängliggöra.

    På Åland har de flesta, som har sagt någonting om den här frågan, uttalat sig försiktigt positivt, men jag tycker det är lite ynkligt att det ska utredas, väntas och funderas så mycket. Vi kunde genomföra denna reform idag och bli bland de första i världen att ta en sådan här fråga på allvar. Det skulle heller inte stjälpa landskapets ekonomi.

    Men det är svårt att någonsin argumentera för att det är kvinnornas och de unga tjejernas tur. Ekonomin är alltid för dålig, det är för krångligt, det är alltid fel tidpunkt och det måste utredas lite till.

    Vad gäller det argument som har framförts, att det skulle bli ett allmänt roffande av mensskydd om det blev kostnadsfritt så kan jag upplysa om att mensskydd är så kallad behovsanpassad verksamhet. Man använder bara så mycket som behövs. Ingen kommer att överdosera för att det är gratis.

    Det har också framförts att man i stället ska sänka momsen på produkterna. Det är säkert bra, men beskattningsfrågor är inte i våra händer. Vi kan göra skillnad nu och här i Ålands lagting. Bara kvinnor behöver mensskydd. Bara kvinnor betalar för dem. Bara kvinnor föder barn och betalar för det genom lägre pensioner, sämre löner och långsammare karriärer. Kostnadsfria mensskydd är inte hela världen, verkligen inte, men det vore ett litet steg framåt, en liten erkänsla.

    Man kunde till och med se det som en fråga om attraktionskraft för det åländska samhället. Inte bara bidrag till åländska företag har den effekten. Se på utflyttningstrenden i det åländska samhället. Det är till stor del kvinnorna som flyttar bort och männen som blir kvar i högre utsträckning. Knappast skulle kostnadsfria mensskydd ensamt göra så att de åländska unga tjejerna stannar eller kommer tillbaka, men signalvärdet, att man här tar åländska flickors och kvinnors verklighet på allvar på ett progressivt sätt, det är inte att förakta. Kom igen. Vi gör det här nu. Tack, talman.


  • Talman! Hur man än vänder och vrider på den här frågan så är det också en kostnadsfråga. Jag undrar hur Socialdemokraterna prioriterar i den här jämställdhetsfrågan. Vi har en landskapsregering som inte ens har en ansvarig tjänsteman för jämställdhetsfrågor. Man har också valt att flytta bort jämställdhetspolitiken från lantrådet ner på en enskild minister. Vi har många behov ute i våra verksamheter när det gäller jämställdhetsintegrering. Vi har mycket våld som behöver upptäckas i hemmen. Alltså man har ändå en ansenlig summa pengar att lägga på jämställdhetsarbetet. Är det här faktiskt den mest prioriterade?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:10

    Ledamot Zetterman ägnar sig nu åt vad man kan kalla för "whataboutery". När man kommer med ett förslag så kommer det alltid ett motförslag. Men om du säger så här, då måste du lösa alla de andra problemen först. Om du säger att du vill jobba för jämställdhet på Åland, men hur är det med kvinnorna i Afghanistan?

    Det här är en reform som berör alla kvinnor och flickor. Vi tycker att det är rimligt att man diskuterar den och man gör det i andra delar av världen också, i länder där man inte heller har en strålande ekonomi.


  • Talman! Jag anser mig själv vara feminist, men eftersom vi nu har en landskapsregering som inte har någon form av grundstruktur på plats när det gäller jämställdhetsfrågor så blir den här frågan lite märklig. Jag förstår precis argumentationen bakom det. Jag saknar också analyser vilket jag hoppas att social- och miljöutskottet kan titta på hur otillgängligt det är i dag med menstruationsskydd till exempel i skolor. Min uppfattning är att det kanske inte är så väldigt otillgängligt.

    Däremot så skulle jag önska att social- och miljöutskottet skulle komma med förslag om att väcka ett initiativ till riksdagen om att sänka momsen på den här typen av produkter. Det är alldeles förfärligt att de anses vara någon form av lyxprodukter, utan det är produkter som de flesta vuxna kvinnor behöver ha. Det är fullständigt felaktigt att ha den höga momssatsen.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:11

    Det finns visserligen inte så hemskt starkt fokus på jämställdhetsfrågorna i den här regeringen som nu sitter, men att det helt skulle saknas grundstrukturer det vill jag inte riktigt hålla med om. Vi har haft under många år ett arbete och en anställd som jämställdhetsansvarig. Enligt den information jag har så står man i beråd att anställa en sådan nu. Så riktigt så illa är det inte.

    Om man ska vänta på att allt annat är på plats innan man kommer med förslag på reformer så då får man vänta länge. Ingenting är någonsin färdigt och det finns inget kvitto som kommer ut ur munnen på en varje gång man kommer med ett förslag. Jag tycker att det här behöver diskuteras. Det skulle vara en intressant och viktig reform.


  • Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande, även om jag nog faktiskt tyckte att en ganska stor del av anförandet gick långt utanför den här åtgärdsmotionen. Men det är en annan sak.

    Det som jag var nyfiken på och som ni inte berättade om här, det här är en stor kostnad som ni säger för kvinnor. Jag har inte så mycket erfarenhet av det själv. Vad kostar dessa saker per år till exempel för kvinnor?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:13

    Jag anser inte att det är min sak här i talarstolen att börja berätta för ledamoten Toivonen vad bindor eller tamponger kostar. Det är väl det som arbetet i utskottet och en möjlig kommande utredning ska ge svar på och också hur man hanterar frågan framöver.


  • Tack, herr talman! Jag blev lite nyfiken på vad de kostade nämligen, så jag tittade. Det är tolv månader per år, de används, enligt min erfarenhet, för damer kanske tre dagar, kanske tre det är nio. I affären när jag tittade så kostar de 8 cent per styck. Det är ungefär 9 euro per år. Är det en sådan stor betungande utgift att vi borde ha det på samhällets bekostnad?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:14

    Jag tycker att de här replikväxlingarna är mycket, mycket långt under den nivå som vi borde hålla oss till i Ålands lagting. Men jag uppmanar också ledamoten Toivonen att läsa på om kvinnans anatomi och hur de här sakerna fungerar.


  • Talman! Stort tack till ledamot Fellman för ett bra anförande. Det var intressant att höra om de här kvinnorna i den här fabriken som inte var så produktiva. Ett ännu större problem är ju de kvinnor och flickor som inte går i skolan under vissa veckor, det är ett större problem och ett globalt problem.

    Men jag skulle vilja ha en tydliggörande egentligen, kanske jag var lite ouppmärksam. Men enligt klämmen så menar ledamot Fellman att mensskydd ska vara tillgängliga för alla kvinnor. Är det så hon menar? Jag har förstått att Skottland kanske mera riktar in sig på dem som inte har har möjlighet att köpa själv.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:15

    Min uppfattning av det skotska förslaget, som jag absolut inte kan hävda att jag kan alla detaljer om, är att man i första skedet riktar in sig på att göra dem tillgängliga för de unga kvinnorna och flickorna och sedan stegvis utveckla det hela. Det här är ju ett förslag till att man ska börja utreda någonting, hur man kunde förverkliga en sådan här reform på Åland. Jag gör överhuvudtaget inte några anspråk på att ha alla svaren på hur man bäst gör det här.


  • Tack, talman! Tack ledamot Fellman för det tydliggörandet. Skottland har tagit ett första steg och de här mensskydden finns tillgängliga på många ställen som kvinnor och förstås andra rör sig. Min uppfattning är ju att det finns på gymnasieskolor, grundskolor, sjukhus och hälsocentraler osv. så att vi är en bit på väg redan.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:16

    Jag tror att det är så att vi är en bit på väg, det vill säga om man har glömt, om man har blivit utan eller råkat i trångmål så finns det tillgängligt om man frågar efter det. Men det finns inte på det sättet, att om du till exempel har svårt och har ont om pengar eller vill ha det tillgängligt, att du skulle kunna ta vad du behöver för en längre period.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Gruppanförande | 16:17

    Tack, talman! Den 24 november förra året gick ett enhälligt parlament i Skottland inför att erbjuda gratis mensskydd. De är först i världen med att göra det här. Då är frågan förstås, om även vi här på Åland borde göra detsamma?

    Det här är framförallt en jämställdhetsfråga eftersom flickor och kvinnor, jämfört med män, har en extra kostnad i majoriteten av sitt liv, som helt beror på att de just är kvinnor. Utifrån det tycker vi i Centerns lagtingsgrupp att även Åland ska gå inför den här konkreta jämställdhetsfrågan.

    Men vad det sedan innebär i kostnader - och i praktiken rent administrativt och juridiskt samt hur och ifall det kanske påverkar näringslivet - är däremot svårt att säga utan en mer ingående utredning.

    I Skottland har de uppskattat att initiativet kostar skattebetalarna 27 miljoner euro om året. Det går som sagt inte att säga vad det skulle kosta Åland här och nu. Men med tanke på dagens tuffa ekonomiska läge skulle det oavsett innebära ytterligare belastningar på den redan mycket negativa budgeten.

    Och då, utifrån det resonemanget, tycker vi därför att det är klokast att inledningsvis se hur det faller ut i praktiken i Skottland och därefter ta lärdom av deras erfarenheter och utvärdera hur, om och när vi på Åland kan möta den här jämställdhetsfrågan på bästa sätt.

    Det betyder inte att vi behöver lägga frågan helt på hyllan, utan vi kan samtidigt fundera på andra alternativ och lösningar. Till exempel, som redan har nämnts, så borde vi lobba mot Finland att mensskydd bör gå under läkemedelskategorin, eftersom det då skulle ha 10 % moms istället för dagens 24 %, vilket faktiskt känns väldigt gammalmodigt.

    En annan nämnvärd idé är att kunna godkänna avdrag i den åländska beskattningen. Eventuellt kanske utskottet kunde kartlägga hur det ser ut med tillgängligheten i skolorna, om man skulle kunna göra det mer lättillgängligt och på alla nivåer.

    Ytterligare en idé kan vara att inledningsvis ha mensskydd tillgängligt på offentliga toaletter. Det här är några idéer som centergruppen tycker att är intressanta och värda att fundera vidare på, samtidigt som vi följer med utfallet i Skottland.


  • Tack, talman! Tack ledamot Josefsson för både seriöst svar, seriös behandling av frågan och för den positiva responsen. Det som jag inte riktigt förstår är, om man ser positivt på den här frågan, varför ska man vänta till att Skottland har utvärderat sin reform? Man kan, även om man är tveksam till att genomföra den precis på samma sätt, fortsätta utreda saken. Man kan ge en tjänsteman i landskapet i uppdrag att titta på frågan och se på vilka olika sätt man kan göra och kanske utreda de frågor som ledamoten Josefsson lyfte fram. Utskottet kommer inte att kunna hitta svaren på alla de frågorna och det kanske inte heller är den vettiga vägen.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 16:21

    Eftersom vår förvaltning och speciellt troligtvis den avdelningen och den tjänstemannen som skulle få det uppdraget är väldigt pressad just nu. Detta är högst kopplat till vår redan pressade budget. Så det är svaret på det.


  • Kan ledamoten specificera, hur länge ska vi vänta innan vi gör den här utvärderingen av Skottlands utvärdering? Hur många år behöver man fundera innan man kan tänka sig att gå vidare?


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 16:22

    Jag skulle jättegärna ha ett bra svar på den frågan. Vi kan mycket möjligt diskutera den vidare i utskottet. Jag tycker att det är klokt också att inledningsvis se hur det faller ut i Skottland, för där får vi faktiskt se hur det blir i praktiken. Det kan vara svårt att se det i teorin också.


  • Talman! Tack ledamot Josefsson för ett bra anförande. Jag har läst på lite om olika kostnader man kan ha i och med att man är en person som har en livmoder. Det är ju allt ifrån olika former och storlekar på mensskydd, värkmediciner och arbetstidsbortfall och så vidare. Vi befinner oss nu i en pandemi och många har väldigt dålig inkomst så att säga. Räknar man ihop allt det här tillsammans så kan det faktiskt till och med bli upp till närmare 40 euro i månaden.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 16:23

    Tack för den redogörelsen ledamot Eckerman. Jag uppfattade ingen fråga, men som ledamoten konstaterade så är det en kostnad som män inte behöver stå för.


  • Det blir ju lite olyckligt att personer som är födda med en livmoder blir ekonomiskt lidande på ett annat sätt jämfört med dem som inte har det. Som sagt, enligt genusperspektiv så brukar det ofta vara så att kvinnor har en lägre inkomst än männen, men det betyder inte heller att alla som har en livmoder identifierar sig som en kvinna. Detta är en ganska stor och omfattande problematik som jag hoppas att utskottet ska kunna reda ut.


  • Ledamot Pernilla Söderlund (Lib) Gruppanförande | 16:25

    Talman! Numera är det inte bara säckpipor och kiltar som sätter Skottland på kartan, nu är de även kända för gratis mensskydd!

    Lagtinget ska nu diskutera en fråga som man egentligen inte diskuterar; mensskydd och menstruation. Det är ett tabubelagt ämne, trots att menstruationen är förutsättningen för liv och att skapa flera liv. Jag ser många namn på talarlistan. De ska bli riktigt intressant.

    Ett stort tack till motionären som lyfter en viktig fråga! Det här är en viktig jämställdhetsfråga som helt klart påverkar kvinnor och kvinnors ekonomi. Kvinnor har ju redan lägre löner, som ni redan vet. Men är det här den bästa satsningen på jämställdhet som vi kan göra med samma investering? Det här är en satsning av många som säkert borde göras, men ingenting är gratis!

    Det är också en viktig hälsofråga och kvinnors hälsa och behov prioriteras sällan högt. Skulle det vara män som hade behov av mensskydd så skulle de antagligen vara gratis redan. Men jag kan intyga att det visst finns kvinnor som har svårt att finansiera sina mensskydd.

    Men här är det viktigt att även väga in den miljömässiga aspekten. Hur skulle vi kunna öka användningen av mera miljövänliga mensskydd ifall de vanliga, miljömässigt ohållbara engångsskydden blir gratis? Vilka är då incitamenten för att använda miljömässigt hållbara mensskydd? Det är en svår fråga och balansgång, men enligt förlaget ska motionen behandlas i lag- och kulturutskottet och där får de fördjupa sig mera i hur Skottland har gjort och se på frågan från flera håll.

    Men om landskapsregeringen vill göra något under tiden medan motionen ligger i utskottet och väntar på behandling så kan de - eller om någon annan arbetsgivare är intresserad - för jag kan berätta att man nu kan menscertifiera arbetsplatser. Det skulle kanske vara något för landskapsregeringen att titta på? Denna landskapsregering har kanske inte utmärkt sig som den som visat framfötterna i jämställdhetsarbetet. Det finns ett stort behov av att få en jämställdhetschef på plats för att leda och bevaka jämställdhetsarbetet. Det här är en del av det.

    Den liberala lagtingsgruppen önskar att lag- och kulturutskottet förstås ser på vilka kostnader detta skulle medföra samt om en framkomlig väg kunde vara att lagtinget väcker ett initiativ om att sänka momssatsen för dessa mensskydd, kanske som ett första steg i denna viktiga fråga.


  • Tack, talman! Jag tycker att det är jätteroligt att det här förslaget väcker så mycket kreativitet. Från mitt förslag har det redan strömmat ut andra idéer.

    Frågan om hållbarhetsfrågan är absolut en sak som man bör ta med i beaktande. Jag vill inte kalla det problematik, men kanske den här naturlagen har andra lösningar i framtiden. Ingenting är givet, men det är en intressant aspekt.


  • Precis, absolut, det finns en miljöaspekt här och den är viktig.

    Det första förslaget var att den här motionen skulle gå till oss i social- och miljöutskottet. Jag kan ju säga att jag är lite besviken över att motionen inte kommer att till oss. Men jag kommer förstås att följa arbetet i lag- och kulturutskottet, hur det går och förstås att vara behjälplig om de behöver.


  • Det är en sådan intressant fråga att den hade kunnat gå till alla utskott och diskuteras ur olika aspekter. Jag har ingenting emot om lag- och kulturutskottet vill skicka den till alla andra utskott för att övervägas.


  • Tack, talman! Jag kan bara instämma.


  • Tack, talman! Tack ledamot Söderlund. Jag blir oerhört nyfiken på "att menscertifiera" lagtinget. Vad är det och på vilket sätt skulle vi få ett mer jämställt lagting av det?


  • Jag pratade om menscertifiering av arbetsplatser, förstås är lagtinget också vår arbetsplats. Det handlar om att mensskydd finns tillgängliga, kanske en värktablett och kanske möjligheter att arbeta hemifrån om det behövs under en viss dag i månaden. Lite sådant handlar det om. Jag rekommenderar att ledamot Egeland googlar.


  • Tack, talman! Det är oerhört angeläget att våra flickor ska ha samma förutsättningar som våra pojkar. Sakta, kanske alltför sakta, så ska vi sträva mot det målet.

    Jag ser att frågan om mensskydd är en fråga, men det finns ju andra. Lönesättningen har det varit mycket diskussioner om. Men det finns en tredje och det är pensionsbortfallet eftersom kvinnorna är hemma och sköter barn i ganska stor utsträckning fortfarande, vilket gör att man inte kommer till samma pensionsnivåer. Alla de här tre har jag tänkt på, men ska vi skjuta allt på en gång eller ska vi prioritera någonting? Vad sätter ledamoten som det viktigaste?


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Han betonade noga ordet sakta flera gånger. Det går alldeles för sakta med hela jämställdhetsarbetet. Jag önskar absolut att regeringen skulle steppa upp många, många steg i jämställdhetsarbetet. Tar vi tag i en fråga så kommer de andra frågorna att följa med. Får vi jämställda löner så får vi småningom jämställda pensioner och vidare.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 16:32

    Talman! Precis före jul så var det en kvinnlig parlamentariker, säger inte från vilket parlament, som sade ungefär så här till mig: ”Du är ju man, så du förväntas mest vara tyst under den här debatten. Måste du säga något så får du haspla ur dig nåt överslätande och politiskt korrekt som låter trevligt”. Kort därefter sade en manlig kollega samma sak, fast med andra ord: ”Det här är inget att ta på allvar, det här är snart över”. Det var två ögonblick som avgjorde frågan för min del och gjorde att jag bestämde mig för att verkligen säga min åsikt i denna fråga, precis som vi hanterar andra frågor i detta parlament och förväntas hantera alla frågor som faller inom vår behörighet.

    Att inte prata om detta skulle förstärka ett beteendemönster där vi tiger om saken, vänder blad och på något mystiskt sätt så blev det inget heller av denna åtgärdsmotion. Det var det som hände förra och förrförra gången som den här frågan lyftes i denna sal. Låt oss inte tiga, utan prata. Låt oss inte skoja bort det eller bagatellisera det. Frågan ligger här nu framför oss, låt oss prata om den och låt våra olika åsikter mötas, som vanligt.

    Först ett skarpt förslag inför den fortsatta behandlingen: Jag reagerade med viss häpnad då jag fick veta att det i Finland är 24 % skatt på bindor och att de idag klassas som ”lyxartiklar”. Jag tycker att detta är en skymf och jag tycker att vårt parlament borde ta initiativ gentemot riksdagen om att avskaffa skatten helt för alla sorters mensskydd i hela Finland och på Åland. Ett sådant initiativ kunde nu beredas av lag- och kulturutskottet med åtgärdsmotionen som grund, eftersom ett sådant initiativ också vore en självstyrelsepolitisk fråga.

    Jag föreslår alltså att vi gör en hemställningsmotion gentemot riksdagen av samma slag som ett enhälligt lagting gjorde för en skärpning av sexualbrottslagstiftningen. Konsekvenserna av att avskaffa skatten på mensskydd vore ökad tillgänglighet för mensskydd och förståelse för frågan. Det blir kanske en marginellt mindre klumpsumma eftersom de totala skatteintäkterna i riket då minskar och lite ökad jämlikhet. Jag lägger detta förslag eftersom jag vet att detta är en fråga som delar lagtinget. Men tänk, bästa kollegor, om vi skulle lyckas samla alla kollegor eller nästan alla kolleger bakom ett sådant initiativ! Då brukar vi nå framgång.

    Vi kunde med fördel ta ett gemensamt initiativ om avlägsnandet av skatten, liknande den som handlade om stränggering av sexualbrottslagstiftningen som var framgångsrik. I detta kommande initiativ kunde vi ta in en betydande del av argumentationen från åtgärdsmotionen. Det kunde tilläggas att frågan helt nyligen politiskt har diskuterats i Helsingfors, frågan om huruvida det ska vara 10 % eller 24 % skatt, så denna hemställning skulle komma rätt i tid.

    Fyra år som hälsominister gör att jag nalkas frågan ur ett hälsoperspektiv. Underlivshälsa är inget att skoja om, många kvinnor lider i tysthet av smärta efter ibland svåra förlossningar. Också i fråga om olika mensskydd finns det skillnader i hur det drabbar kvinnors hälsa. Många flickor och kvinnor funderar på frågor som "är det säkert att använda tampong? Vad innehåller egentligen dina bindor?" Och här är det anmärkningsvärda: Detta är frågor som det inte finns något svar på om man googlar, dels finns det inte någon kvalitetsstandard för mensskydd, dels tigs frågan ihjäl och får inga forskningspengar.

    Pengar finns det däremot i att sälja tamponger, bindor och trosskydd - också den populära menskoppen är en miljardindustri med starka intressen. Här vill jag höja ett litet varningens finger inför att göra saker gratis. Det skotska förslaget uppskattar en konsumtionsökning på 20 % och därmed också en ökning av sopberget med ungefär 20 % då skotska kvinnor i ekonomisk utsatthet får tillgång till mensskydd i motsvarande grad.

    Nu vill jag visa lite respekt gentemot initiativtagarna genom att medge att man i initiativet inte presenterar någon färdig modell, så vad jag gör härefter i anförandet är att problematisera möjliga förfaringssätt.

    När du gör en vara helt gratis för allmänheten tenderar vissa saker att hända. Du kan förstås argumentera för att mensskydd som konsumtionsvara så liknar hushållspapper, du konsumerar inte mer än vad du behöver. Men, när varan blir helt gratis så finns det människor som skapar ett eget litet lager medan det är gratis. Vi ser nya beteenden på marknaden, om hushållspappret är gratis kan du ju tända brasan med det eller använda det när kaffefiltren är slut. Det här är ett problem som skottarna tog på allvar, vi bör också göra det.

    Jag tycker att just nu är fel tid för att införa gratis mensskydd åt alla. Både kvinnor och män i min omgivning har reagerat på tidpunkten. Vi lyfter just nu miljoner i lån, vi har nyligen sagt ”nej” till gratis preventivmedel och subventionerad sterilisering. Jag personligen brinner för frågan om att förbättra eftervården för Ålands kvinnor efter förlossningar. Och visst kommer det att ske en del förbättringar under denna mandatperiod, om inte i den omfattning som jag skulle vilja.

    Däremot tycker jag att allting talar för att det är rätt tidpunkt för att ta initiativ för skattefrihet gentemot Helsingfors. Jag tycker det är rätt att ta vara på de skotska erfarenheterna och göra en helt egen åländsk analys, där vi borde försöka tänka ett steg längre. Hur kan vi främja alla åländska kvinnors hälsa, utan att öka på sopberget? Hur gör vi så att vi stimulerar till hållbara och hälsosamma val, val som är bra både för kvinnohälsan och miljön? Tack för ordet.


  • Tack, fru talman! Tack för ett mycket intressant anförande. Jag tror att ni är på rätt eller jag håller med om det där med momsen. Nu säger man att det är en lyxskatt eller lyxprodukt men det är ju allmän momsnivå. Kunde man kalla det för sjukvårdsprodukt, vilket inte känns alltför främmande, så skulle man ju få ner den. Det skulle ju vara den enklaste åtgärden så att säga. Kostnaden, som jag var inne på i en replik, är ju inte så stor per månad. Men på det här sättet så skulle man få ner 10 procent.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:39

    Jag vill tacka ledamot Toivonen för ett konstruktivt inspel. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att nolla skattesatsen utan varan kan också byta skattekategori och därmed uppnår man, om inte inte motsvarande så nästan motsvarande effekt. Tack för det.


  • Tack. Jo, som vi var inne på här så använder man dem mera så lät det ungefär som att man inte kan använda saker och ting mera.

    Jag noterade nu här bara användningen av dessa munskydd som är gratis här jämfört med hur de används t.ex. i Portugal där man betalar, så det går nog åt betydligt mera munskydd här.


  • Jag får tacka också ledamoten Valve för att ta saken seriöst. Det är en bra debatt som vi har nu. Vi har sluppit de flesta gliringar som brukar känneteckna våra debatter. Det är ett intressant förslag att göra en hemställningsmotion till riket, men mitt förslag går ju också ut på att se till att de unga flickorna och kvinnorna får det lättare och inte behöver betala för något som de måste ha och kan ha svårt att köpa även om det blir billigare.

    Att man i Skottland tror att det blir en konsumtionsökning, så det handlar ju inte om att man ska börja konsumera utan att många som har svårt med ekonomin har inte råd att köpa. (… taltiden slut).


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:41

    Ja, tack för de goda orden ledamoten Fellman. Mitt förslag bottnar väl i någon slags ärkerealistisk analys kring att jag inte tror att vi får enhällighet kring frågan om att göra mensskydd gratis. Då är motfrågan; finns det något annat konstruktivt som vi kunde göra för att komma framåt vad gäller jämställdhet, vad gäller avdramatiserande av den här frågan och vad gäller tillgänglighet? Därför så lade jag detta förslag.


  • Bara att vi har den här debatten och den kreativitet som blommar nu kring olika förslag som kan lösa problemen, så tycker jag att är ett gott resultat av min motion.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:42

    Tack för de orden.


  • Tack, talman! Tack ledamot Valve för ett bra anförande. Idag känns det nästan som att jag är tillbaka lite på mitt gamla jobb. Först får jag ryta till om vikten av att hålla karantänsreglerna och sedan får jag diskutera den här frågan.

    Men om vi tar den här frågan med oss till olika styrelser, kommuner och nämnder där vi är verksamma så är vi en bra bit på väg. Ledamot Valve är ju ordförande i ÅHS. Han nämnde förlossning, skulle det vara en idé att erbjuda kvinnor när de får hem från BB en omgång mensskydd så att de klarar sig?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:43

    Den specifika frågan måste jag nog nog fördjupa mig i innan jag svarar. Men det har ju redan tidigare funnits ett initiativ från ÅHS-styrelse om att utöka tillgängligheten till preventivmedel och också delvis subventionering av sterilisering. De här frågorna har diskuterats väldigt mycket i ÅHS-styrelse. Just nu har vi ganska kärva ekonomiska realiteter i hela landskapet så den här frågan har lagts lite "on hold", men jag tar med ledamoten Söderlunds ord och kommer att fördjupa mig i frågan.


  • Tack, talman! Den här frågan om subventionerade preventivmedel hoppas jag att vi kommer tillbaka till en annan gång. Den diskuterar jag också gärna mera.

    Men jag vill lite vända mig mot det här som ledamot Valve påstod, att man använder mera när det är gratis. Tror ledamoten Valve att det är så med toalettpappret här på jobbet på lagtinget?


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:44

    Det, ledamoten Söderlund, är en fråga som skottarna tog på största allvar och funderade mycket på innan de införde detta. Skulle toalettpapper vara gratis i butikerna så ja, jag tror att vi inte bara skulle se en del hamstrande, vilket vi såg under föregående år, jag tror också att vi skulle se en del alternativa användningsändamål än vad det är avsett för. Nu tänker jag inte fördjupa mig mera i den frågan.


  • Tack, talman! Ledamoten Valve, förväntar man sig att det finns tillgängligt toalettpapper, handtvål, pappershanddukar och handsprit när man besöker en allmän toalett runtom på Åland? Svar ja. Borde man då inte vara konsekvent, om man är emot att det ska finnas tillgängliga mensskydd, att det ska vara upp till var och en, för att det kan ju, som sagt, missbrukas.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:45

    Nej, jag tycker att det är en annan fråga. Vad jag tycker är tjusningen med att vi skulle göra en hemställningsmotion, vilket jag föreslog, är att här har vi möjligheten att göra något progressivt. Vi gör någonting för jämställdheten i hela Norden. När lagtinget gjorde en hemställningsmotion om sexualbrottslagstiftningen så väckte det en del irritation. Den avfördes från riksdagen, men till syvende och sist så blev den verklighet, det som den hemställningsmotionen innehöll. Jag ser att här är ett område där vi verkligen skulle kunna nå resultat.


  • Svar, nej, det är inte en så jättestor skillnad. Att ha tillgänglighet till mensskydd är en viktig hygienåtgärd precis som man vill kunna hålla sig ren när man har besökt toaletten. Man vill inte gå runt och göra fläckar på offentliga möbler och så vidare, vilket är det som händer om man inte har tillgång till de här skydden. Ursäkta om jag kanske talar brutalt helt ur skägget. Men det är så det fungerar. Det är ju en jämställdhetsfråga, för det här är någonting som inte hela befolkningen har och det är väl därför som man inte väljer att prioritera det från regeringens sida. Jag vet inte, men jag är besviken.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 16:47

    Nå, jag är försiktig med jämförelser, för jämförelser är vanskliga. Jag har hört många jämförelser, män äter ju mer och därför borde män få mera subventionerad mat och kondomer och så vidare. Många jämförelser leder fel, de leder till en tankevurpa. Det som jag tycker att leder rätt är däremot när man tittar på skillnader mellan kvinnor och män, alltså ur ett hälsoperspektiv. När man talar om mäns överrepresentation i självmordsstatistiken då är man på rätt spår, för då funderar man över vilka skillnader det finns socialt och biologiskt mellan män och kvinnor. Hur kan vi anpassa vården för att möta det? Det är det tänket vi borde ha också på det här området, tycker jag.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Gruppanförande | 16:48

    Talman, lagting, åhörare! Trots den ekonomiska krisen, när man hoppas på en viss återhållsamhet, så kom den här motionen lika oväntat som en baksmälla efter en rejäl firmafest.

    Tidens melodi är att göra jämställdhetsfrågor av allt, precis allt. Återigen så får vi se identitetspolitiken som tar ett av verktygen ur den gigantiska ”Vi och dom-verktygslådan”. För det är just vad detta handlar om, att på ytterligare ett plan visa vad man anser vara en stor orättvisa mellan könen och ytterligare slå in en kil mellan dessa.

    Jag vet att det finns massor av kvinnor som verkligen avskyr att man har kapat den verkliga kvinnokampen för att skapa denna typ av offerkult. Kvinnor som inte varken vill ha eller behöver allmosor, kvinnor som håller tyst i fikarummen eftersom de vet att den sociala utfrysningen av de som tycker fel, är total. Idag tänkte jag att jag bland annat skulle föra deras talan.

    Skattefinansierade mensskydd, ja, det kan ju låta bra. Det är idag en kostnad som primärt belastar ekonomin hos mindre än hälften av befolkningen, och det kan ju kännas orättvist. Då kanske man anser att det inte är mer än rätt att alla är med och betalar.

    Men varför ska man i så fall stanna här? Anser ni att detta är den enda varan som bör vara skattefinansierad? Varför, i så fall? Är det för att den enbart nyttjas av det ena könet? Det finns ju massor av varor som enbart en del av befolkningen behöver, bör dessa också vara skattefinansierade? Om inte, så undrar jag varför? Är detta den naturliga gränsen eller är det bara en positionering i väntan på nästa?

    Historiskt sett så har det funnits en del exempel på stora samhällen där man på konstgjord väg försökt utjämna alla olikheter, radera ut alla orättvisor, såväl stora som små, verkliga som påhittade. Alla i den här salen vet hur utfallet i dessa fall har blivit.

    Det finns en hel del problem inblandat i det här, ett av dem är gränsdragningen. Var ska man dra gränsen för vad den egna individen får styra över själv och således även finansiera? Visst kan jag förstå att man tycker att det vore frestande om alla var med och betala de varor som man lägger i korgen, men hur ska det gå till? Ska man fortfarande få välja de produkter man önskar eller är man villig att ge upp valfriheten för ”jämlikheten” som man kallar den?

    Det kan väl knappast anses som rimligt att individen fritt får välja produkt som sedan någon annan betalar. Det kan ju inte ens den mest inbitna förespråkaren för kommunism inbilla sig att är genomförbart. En fri marknad bygger på att konsumenten väger produktens utförande mot dess pris. Vad som i så fall sker med försäljningen av annat än rena premiumprodukter är lätt att förutspå, likaså vad som kommer att hända med prisutvecklingen då producenterna kan bortse från denna parameter.

    Det återstår då att välja en standardiserad produkt som med största sannolikhet ska upphandlas av kommunerna, utbildnings- och vårdinrättningar, om jag förstår motionärerna rätt och då kommer givetvis till största delen priset att avgöra.

    Då står man där med en produkt som väldigt få vill ha ändå. Och det man åstadkommit var enbart en seger för identitetspolitiken och en kostnad för samhället.

    För om sanningen ska fram, så finns det väldigt billiga mensskydd redan idag. Det finns faktiskt till och med, om än i begränsad mängd, gratis menskoppar att få från preventivmottagningen. Så det här handlar i grund och botten om något helt annat.

    Det är nu, talman, som det blir intressant. Det här handlar om socialismens kamp för överlevnad. En grundförutsättning för att folk ska sympatisera med socialismen är att dem känner sig som offer. Arbetarklassen har redan synat bluffen och lämnat socialismen, så nu behövs nya väljargrupper. Det är därför, mina vänner, som vänstern lyckas hitta orättvisor under precis varenda sten. Ju mera människor lyckas frigöra sig ifrån staten, desto mindre benägna blir de att rösta rött. Det är därför som Socialdemokraterna är så noga med att göra folk till offer. Offer som vill bli räddade av staten eftersom de tror att de är orättvist behandlade.

    Kvinnans frigörelse handlade ifrån början om att frigöra sig från mannen, att själv kunna välja om man ville leva med en man eller att klara sig själv på lika villkor. Nu när man kommit dit då vill socialisterna kättja kvinnan vid nya bojor. Och allt går förlorat. Tack för ordet.


  • Tack, talman! Det är fascinerande hur detaljrik ledamoten Egelands anförande var när det gäller kostnader. Man får räkna det som ett plus att han har ägnat så mycket tid åt den här frågan trots att han anser att den är så galen.

    Jag försäkrar att jag är inget offer och jag anser inte heller att kvinnor är offer. För mig handlar feminismen, och den kamp som kvinnor har fört för kvinnors rättigheter och för människors rättigheter, inte om att vara offer utan om att ta makten över sina egna liv och vara stolt över det. Jag ser inte ledamot Egelands syn på den här framställningen som någonting annat än ett förlöjligande.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:54

    Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det gläder mig att att ledamot Fellman inte ser sig som ett offer och det gläder mig att hon nu tar den makten som hon har. Men jag kan ändå inte låta bli att se varför man ska hitta de här orättvisorna överallt. Om man nu känner att man har makten över sina egna liv så måste man väl ändå använda den makten då.

    Det finns egentligen bara två sätt att finansiera till exempel mensskydd. Det ena är att tjäna pengarna själv och köpa mensskydd. Det andra är att låta någon annan betala mensskydden.


  • Det finns en grundläggande skillnad i ledamoten Egelands syn på världen och min. Jag menar att orättvisor finns. Det finns orättvisor baserade på kön, baserade på etnicitet och baserade på samhällsklass. De orättvisorna finns i strukturer som är verkliga och som jag och mitt parti vill motarbeta. Vi menar att människor har samma rättigheter, samma värde och bör ha samma egenmakt oberoende av var man startar och oberoende av om man varje månad av biologiska skäl måste ha en viss produkt som är nödvändig för hela mänsklighetens fortlevnad.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:55

    Tack, talman! Jag får konstatera att jag och Fellman är nog rörande överens om att det finns orättvisor. Det har jag inte sagt något om, aldrig betvivlat det. Däremot så skulle jag säga att det går en inflation i det.


  • Tack, fru talman! Det var så mycket strunt som jag inte har hört på mycket länge, måste jag säga, kring socialdemokratin och att socialdemokratin håller på att leta efter offer och att det är hela den bärande idén i ideologin. Jag tror att ledamoten Egeland får gå hem och läsa på ett varv till. För mig är socialdemokratin det som har gett både kvinnor, löntagare, en mängd barn och unga människor i vårt samhälle olika rättigheter under årens lopp. Den kampen är inte färdig än. Vi måste fortsätta att utveckla demokratin och välfärden i de nordiska samhällena. Så jag håller inte med om er analys ett dugg.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:56

    Tack, talman! Jag skulle ju inte säga att det är en direkt skräll att ledamoten Gunell inte håller med om min analys. Jag tackar så hemskt mycket för tipset om att förkovra sig. Jag kan säga att jag kommer själv från arbetarklassen och jag har själv varit oerhört intresserad av samhällsutveckling och politik i hela mitt liv. Jag har nog läst en hel del om ideologier faktiskt, även om Gunell kanske inte tror det.


  • Ja, om han har läst det så kanske han kan förvalta sin kunskap på ett sätt så att han också här kan visa att han har någon slags bakgrundskunskap.

    För mig handlar det helt enkelt om att fortsätta att avslöja orättvisor som finns i samhället och försöka rätta till dem så gott det går, så att varje människa kan leva sitt liv så fritt och med så mycket egen makt över sin ekonomi och sina rättigheter som möjligt. Det tycker jag att är hela ideologins kärna, att ge människan frihet att leva det liv man har tänkt att göra och där är vi ännu inte i världen utan det finns mycket jobb kvar.


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:58

    Tack, talman! Tack ledamot Gunnel. Jag tror att både jag och Gunell är nog ganska överens om att det är viktigt med rättvisa och det är viktigt att man får styra över sina egna liv. Men däremot så tror jag att jag och ledamot Gunell har olika syn på vad som är rättvisa.


  • Tack, talman! Ledamot Egeland nämnde i sitt anförande om påhittade orättvisor. Jag hade tänkt fråga vilka det var. Men det kom fram i ett tidigare replikskifte att han anser att det finns påhittade orättvisor och möjligtvis verkliga orättvisor också. Vilka är det?


  • Ledamot Stellan Egeland (Obs) Repliksvar | 16:59

    Ja, jag vet inte vad jag ska peka ut, det finns väl massor av orättvisor. Jag håller t.ex. inte med om alla de här strukturella orättvisorna som är så populära att plocka fram i debatten idag.


  • Debatten avbryts här och återupptas på måndag den 1 februari med ledamot Bergbo som första talare.