Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Anförande | 14:12

    Tack, talman! Ja det är ett efterlängtat lagpaket som vi har på bordet idag för behandling. Jag utgår ifrån att ni alla har tagit del av utskottets betänkande. Jag tänker ändå göra några axplock i det, för att belysa några viktiga saker som har kommit fram under hörandena. Utskottet är enigt i den här frågan och föreslår att lagförslaget ska antas, trots att det finns vissa brister i det som vi ändå anser att det är av den karaktären att det är viktigare att lagförslaget kan avancera i det här skedet och att landskapsregeringen ges möjlighet att komplettera på några enskilda punkter i ett senare skede.

    Eftersom den nu gällande lagstiftningen är så gammal som från 1977 så säger det sig självt att det brådskar med att få tillgång till ett nytt redskap och det är inte bara lagtinget som efterlyser det här utan det är förstås landskapsregeringens tjänstemän som har behov av det, media, naturligtvis också, men också allmänheten. Så därför är det alltså angeläget att lagförslaget går vidare. Allmänt kan man väl säga att lagförslaget är bra på många punkter. Det öppnar för utökad öppenhet och transparens vilket är väldigt viktigt inom den allmänna förvaltningen och inom alla myndigheter. Det är på det sättet, särskilt i dessa tider, att konspirations- och andra liknande teorier sprids gärna inte minst i sociala mediesammanhang. Därför är det viktigt att informationen som kommer från myndigheterna är så upplysande som möjligt och redan i ett tidigt skede. Alltså redan under beredningsskede så är det möjligt att ge ut information. Några viktiga saker framkom i det öppna hörande som vi tillsammans med er och landskapsregeringens tjänstemän hade möjlighet att ta del av. Jag avser då hörandet med professor Mäenpää. Det är direkt av den orsaken som utskottet gjorde en ändring och fogade in en skrivning om lagens syfte, det framkommer i den andra paragrafen det saknades den ursprungliga versionen. Professor Olli Mäenpää lyfte fram vikten av att ha en portalparagraf som stöd för eventuella framtida processer eller tvister kring hur lagen har tillämpats. Av den orsaken har alltså utskottet fört in ett tillägg.

    Begreppet utan dröjsmål, är också intressant. Här kan man lägga lite olika värderingar i det. Utskottet anser att utan dröjsmål ska i princip vara synonymt med genast, men det är naturligtvis inte alltid möjligt. Handlingar ska granskas. Därför finns det uttryckligen några skrivningar till där, om att 15 dagar kan tillåtas, men det ska ses som ett undantag. I vissa fall är 30 dagar nödvändigt men då gäller det explicit komplicerade handlingar med mycket sekretessbelagd information. Det fungerar i praktiken på det sättet att när man från allmänheten eller från media begär ut offentliga handlingar från registraturen, är det inte registraturen som tar ställning till den enskilda handlingen utan den handläggande tjänstemannen. Det görs i det elektroniska ärendehanteringssystemet W3D3. Man låser upp det, varefter registraturen kan ge allmänheten tillträde till de här uppgifterna. Därför kan begreppet genast vara lite knepigt eftersom, den ansvarige tjänstemannen kan vara på ledighet eller annars inte tillgänglig, då måste man få tag på den nästföljande i ordningen. Vi hoppas att det här ska fungera. Utan dröjsmål skall läsas som genast.

    Då det gäller offentligheten av föredragningslistor, så är det också en diskussion som föregått i exempelvis kommunerna. Här har man också lyft fram i våra höranden att t.ex. kommunerna har en informations plikt gentemot sina medborgare och den informationsplikten kan man naturligtvis sköta på olika sätt. Man kan vara väldigt aktiv, informera aktivt på olika medier, hemsidor och så vidare. Det kan vara, i synnerhet i de mindre kommunerna, som inte har kommunikatörer, så kan det ändå vara ganska mycket enklare att man bara publicerar föredragningslistorna så som de ser ut. Det här välkomnas också. Det är naturligtvis bra för aktiviteten i kommuner dvs. kommuninvånarna kan redan i ett tidigare skede gå in och påverka ärenden som behandlas i exempelvis kommunstyrelsen.

    Då det gäller offentligt ägda bolag, så finns det lite övrigt att önska ännu. Landskapsregeringen har utlovat komplettera lagförslaget med, sannolikt en annan lag där transparensen i de offentligt ägda bolagen ska klargöras. Det råder naturligtvis en viss diskussion kring vad som är offentliga förvaltningsuppgifter i de här bolagen. Men det som är och kan avgränsas till offentliga förvaltningsuppgifter ska ges transparens. Sedan finns det bestämmelser kring affärshemligheter och det är ju då en helt annan diskussion. Utskottet erfar att landskapsregeringen avser i brådskande ordning komma med ett lagförslag på det här området. Det välkomnas.

    Det som jag också kunde säga är att vi har lagt till i slutet kring förhandlingar, där man explicit endast nämnt Finland, lagt till begreppet andra länder. Här avses till exempel förhandlingar med Sverige gällande tillträde till högre utbildning som också kan vara föremål för utökad transparens.


  • Tack, talman! Tack till lag- och kulturutskottet och ordförande Juslin, för ett väl utfört arbete. Det gläder mig förstås som landskapsregeringens ansvarige för det här ämnesområdet, att utskottet har omfattat landskapsregeringens linjedragningar i allt stort. Jag välkomnar också de preciseringar och särskilt den syftesparagraf som utskottet har intagit i lagtexten. Jag tror att just det, att vi börjar tillämpa en syftesparagraf är någonting som vi borde faktiskt ta till oss i flera områden, det har vi också gjort i samband med en pågående översynen av nationalitetsskyddet. Dvs. att precisera vad är syftet för ålänningarna i väsentlig lagstiftning. När ordföranden pratar om brister, tänker utskottsordföranden uttryckligen på just det här med offentligt ägda bolag. Är det de som ordföranden avser?


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 14:21

    Det är rätt uppfattat, ja. Det var den bristen vi var eniga kring att behöver komma att åtgärdas ganska snart för att få klarhet i den här frågan, som är ganska svår. Tack.


  • Tack, talman! Jag vill bara tacka för en konstruktiv utskottsbehandling. Det var mycket intressant att få höra professor Mäenpää och hans synpunkter på det. Jag är särskilt nöjd över att den diskussionen som vi hade här i remissdebatten om tolkningen av "utan dröjsmål" fick liksom en förklaring och en fördjupning under utskottsbehandlingen, som jag tror kommer att vara till nytta i framtiden.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 14:22

    Tack, ledamot Fellman. Jag är också väldigt nöjd att vi kunde vara eniga i den här frågan. Det förefaller som om vi har kunnat tillmötesgå många önskemål på fältet i den här frågan. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Juslin, för en bra presentation och ett bra arbete. I remissdebatten så efterfrågar jag två saker. Det var speciellt möjligheten för den åländska individen, den individuella friheten att kunna få vara anonym i ansökningsskedet av offentliga tjänster. Kan utskottsordförande resonera lite kring det.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 14:23

    Tack ledamot Holmberg. Jag minns mycket väl den här diskussionen. Den är naturligtvis väldigt svår att hantera. Det är skattebetalarnas medel man hanterar så att säga, inom den allmänna förvaltningen och då bör det finnas transparens. Jag förstår också den här synpunkten, när vi har en liten arbetsmarknad och det är bara ett fåtal personer som kan komma i åtanke när det gäller en topptjänst till exempel. Då är det kanske inte så lyckat att arbetsgivaren i ett alltför tidigt skede får kännedom om att en nyckelperson är på väg ifrån organisationen. Jag skulle ändå säga att det är önskvärt att media tar ett större ansvar i de här frågorna, i så fall om det visar sig att ett sådant här läge aktualiseras. Det är en svår fråga.


  • Tack, talman! Det förekommer dagligen, i alla fall varje vecka. Jag förstår tankegången kring att det är offentliga medel. Men samtidigt i en första, allmän ansökningsrunda finns inte de kriterierna är inget behov att ta hänsyn till då. Sedan förstår jag att när man längre fram i en process är tvungen att offentliggöra sitt namn. Men i en första ansökningsrunda ser jag inte på något sätt hur skattemedel ska behöva bli lidande för något sådant. Här handlar det ju om individens frihet och möjlighet att påverka men sedan också möjligheten för arbetsgivaren, det offentliga, att få så många kompetenta sökande som möjligt. Det här hämmar, det vet jag med besked. Det hämmar antalet sökande.


  • Ledamot Rainer Juslin (Lib) Repliksvar | 14:25

    Tack ledamot Holmberg. Så är det precis förstås att det hämmar. Men det handlar trots allt om ett litet antal topptjänster på Åland. Det är svårt att hitta lagstöd för att sekretessbelägga den här typen av uppgifter. Man skulle säkert kunna göra det, men det blir svårt att hitta motivet till det. Tack.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Anförande | 14:25

    Talman! Först vill jag tacka lag- och kulturutskottets ordförande Rainer Juslin för en saklig, fin redogörelse för utskottets arbete med den nya offentlighetslagstiftningen. Jag tänker inte göra några större genomgångar för Rainer Juslin gjorde en bra redogörelse över det här.

    Centern står bakom landskapsregeringens lagförslag och lag- och kulturutskottets betänkande som innehåller en del små justeringar och en bestämmelse om lagens syfte. Ett klarläggande och förtydligande.

    Allmänt om lagförslaget och utan dröjsmål. Öppenhet och tillmötesgående skall genomsyra lagens förverkligade inom alla förvaltningar. Tidsrymden ”utan dröjsmål” betyder att de berörda inom myndigheterna ges en rimlig chans att gå igenom materialet och säkerställa att inte fel uppgifter lämnas ut. Måste tänka på dom som berörs av offentlighets förfarandet inte behandlas fel på grund av brådska och stress.

    Offentligheten av föredragningslistor. Det kommer att växa fram en ny informationskultur hur informationsplikten skall hanteras angående icke offentliga ärenden. I lagförslaget är allmänna motiveringarna och detalj motiveringarna en rejäl lunta med väl formulerad information. Allt går inte att lagstifta om utan det måste bli en öppenhet (tillit) mellan uppgiftslämnaren och medborgarna.

    Offentliga ägda bolag. Åländska offentlighetslagstiftningen ska revideras i sin helhet sägs det i lagförslaget från landskapsregeringen. Där kan man konstatera att den svåraste biten av lagstiftningen är kvar att göra. Utskottet säger att det ska göras utan dröjsmål. Det är ganska strikt besked från utskottet så uttrycket utan dröjsmål får en första snabbtest av landskapsregeringen själv om det antas.

    Övriga lagstiftningsbehov. EU-direktivet om skydd av företags hemligheter så kallat visselblåsarsystemet är aktuellt som också härrör till en god offentlighetsprincip. Det behöver implementeras med det snaraste på Åland.

    Ekonomiskt analys. Nya lagar och förordningar skapar mer arbete vid introduktion och införandet i de kommunala och landskapsorganen. Tillämpnings kulturen ändrar inte i en hast men alla gör säkert sitt bästa för att öka öppenheten och informationsviljan. Det finns inte någon ekonomisk konsekvensbedömning hur den här lagen belastar de olika budgetarna. Alla förändringar tar tid att göra och tid är pengar mer eller mindre. Den här nya offentlighetslagstiftningen är samhället i verkligt stort behov av. Utvecklingen med digitala och tekniska lösningar har sprungit ifrån dagens lag. Så det är väl investerade medel. Sådana investeringar som för samhället framåt och betalar sig i framtiden skall vi göra i nuläget.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Anförande | 14:30

    Talman! Först vill jag tacka utskottets ordförande och resten av utskottet för att vi har haft en bra behandling av den här lagstiftningen. Det har varit väldigt intressant att sätta sig in i och ta del av de utmaningar och frågeställningar som finns när man ska ha ett öppet och transparent samhälle.

    För det är det som utgör de centrala komponenterna i ett rättssamhälle. Att var och en har rätt att fritt bilda sig åsikter och uttrycka sina åsikter om gemensamma angelägenheter och möjligheten att påverka är en grundläggande fri- och rättighet som finns inskriven i grundlagen. Numera har du som kommunal invånare till exempel mycket lättare att ta del av handlingar, dokument, föredragningslistor och beredningar genom att rätt enkelt surfa in på kommunens hemsida. Så enkelt var det inte alltid förut. Då fick du ta dig fysiskt till kommunhuset och leta på en fysisk anslagstavla där man kungjorde olika beslut av vilka tomter som fanns ute till salu och så vidare. Tillgänglighet och digitalisering är faktiskt väldigt bra ur ett demokratiskt synpunkt men det gör också att det finns en hel del utmaningar med arkivering och så vidare. Det tog också utskottet upp i sitt betänkande.

    Det är så att den här rättigheten man har som medborgare att ta del av till exempel kommunen beslutar och författar sig med så kan också bara vara så om man får svar på alla de här frågorna om de allmännas åtgärder på dessa samhällsförhållanden också. Det är viktigt att komma ihåg att det enorma flödet som finns idag, av information på sociala medier och den ökade spridningen av till exempel konspirations- och andra teorier förstärker behovet av en öppenhet och med en öppenhet ökad öppenhet förstärks också tilliten för olika myndigheter. Utskottet tycker att det här är väldigt viktigt, för att flera av oss som är beslutsfattare både i kommuner och i lagtinget som man läser ofta på sociala medier hur folk påstår att saker helt tvärsäkert är på ett visst sätt. Då är det väldigt bra att man har möjlighet att surfa in på kommunens hemsida och titta vad det står i protokollet, vad som egentligen är beslutat. Det är ju tråkigt att det ska behöva vara så, men den här bevisade rätten att ta bort ryktesspridning och sånt gör ju att det är mycket enklare nu än vad det var tidigare.

    Det är också viktigt att alla medborgare har möjlighet att själva ska kunna ha rätt insyn i beslutsfattandet i kommunen också för att det är väljarna som väljer vilka som är de förtroendevalda. Det är viktigt också för demokratin och delaktigheten att man faktiskt kan hålla koll på att de, beslutsfattarna i dina kommuner, gör vad de har sagt att de ska, att de röstar på rätt sätt och att de säger på rätt sätt och så där, mot vad de har lovat i valet.

    Sedan är det också bra att det här regelverket för efterforskningsskydd, de så kallade visselblåsarna. Alltså de personer som till massmedia eller kontrollorgan slår larm om att myndigheterna har några oegentligheter på sin arbetsplats, bör ses över så att man kommer med ett lagförslag också till lagtinget om det här. Det är många som i sina dagliga arbeten känner att det skaver lite, och har svårt att komma och kunna redovisa eller redogöra för de här oegentligheterna. För att de är rädda för att de blir av med jobbet eller att de blir stämplade resten av livet och får svårt i arbetsmarknaden i framtiden. Det här är väldigt viktigt för att det förekommer saker och då ska det också upp på bordet.

    Sedan är det bra att den här texten om utan dröjsmål har behandlats i utskottet. Vi diskuterade länge om hur det här med senast 15 dagar och vad det betyder. Betyder det att det är okej att man lämnar ut myndighetshandlingarna inom 15 dagar eller? Vi kom fram till att det betyder att det ska ses som omedelbart och att man helst ska börja så fort som möjligt när man har fått in den här begäran. 15 dagar ska ses som ett undantag, till exempel om det behöver bearbetas, eller om det behöver maskas någonting om det är personuppgifter eller annat som då lyder under sekretessen. Men som sagt det har varit väldigt intressant och lärorikt att vara med och behandla det här. Utskottet har gjort ett riktigt bra jobb med det betänkandet. Och som sagt, tack alla som har varit delaktiga.


  • Tack, talman! Från Liberalernas sida ser vi att utskottet har gjort ett mycket bra arbete och lagstiftningen som sådan innebär många bra steg framåt. Det här handlar ju om individernas och den enskilda medborgarens rätt att övervaka och maktutövningen och användningen av skattemedel som mycket förtjänstfullt har skrivits in i portalparagrafen. Aldrig har en sådan portalparagraf behövts som nu, när landskapsregeringen förvägrar de enskilda att nyttja till exempel justitieombudsmannen tjänster.

    Talman. Det som har varit många och långa diskussioner särskilt bland liberaler, kanske har varit frågan om offentliggörande av föredragningslistor. Vi har alltid haft ståndpunkten att föredragningslistor kan offentliggöras. Det är inte så att kommunallagen ger möjlighet till att ge kommunmedborgarna rätt att delta och påverka, utan kommunallagen är tydlig på den punkten. Fullmäktige ska ge kommunmedlemmar och de som nyttjar kommunernas tjänster möjlighet att delta och påverka i kommunernas verksamhet. Så har kommunallagen sett ut under en längre tid och vi är jätteglada för att nu lag- och kulturutskottet så tydligt understryker att det är så här det är meningen att den offentliga maktutövningen och det offentliga användandet av skattemedel ska hanteras. Där man uttryckligen skriver att man förutspår att alla listor kommer att vara öppna på Åland i framtiden. Det är en bra nyhet för alla våra medborgare, att man kan följa med och också själv se vart ens skattepengar tar vägen.

    Vidare så hade vi ett resonemang om att man inte borde ha tagit den här lagstiftningen före det om bolagen, de offentliga bolagen var klarerat. Det visar sig sedermera i utskottsbehandlingen att det var en hel del som behövdes in i den nya förvaltningslagen som man inte i det här skedet kunde hantera. Varför vi också då tyckte att det är bra att ha de här första goda stegen redan nu. Men bolagen måste hanteras inom det offentliga Åland. Den hantering vi har idag där vi genom ganska godtyckliga beslut och framförallt utan vägledning från lagstiftningen kan hanteras ganska stora mängder pengar som skattebetalarna inte en bra vardag för ålänningarna.

    Slutligen talman så kan man konstatera att Liberalerna vill ha ett Åland där det är medborgarna och inte systemet som står i centrum. Vi finns inte här för att upprätthålla kommuner. Vi finns inte här för att upprätthålla självstyrelsen. Vi finns här för att ge möjlighet till kommuner att leverera den bästa möjliga servicen till medborgarna och självstyrelsen finns till för ålänningarna och att vi kan ge den service och det liv vi tycker att ålänningarna är värda. Det är den turordningen det ska vara och den här offentlighetslagstiftningen är faktiskt ett led i den riktningen. Så att Liberalerna är tacksamma över det arbete man har gjort. Tack.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Anförande | 14:39

    Fru talman! Vi har idag på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande gällande ny offentlighetslagstiftning. Målet är att lagen ska stärka offentlighetsprincipen och öka öppenheten inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Öppenhet och transparens genomsyrar de facto också lagen rakt igenom från början till slut.

    Men utskottet ville ändå, i ett tillägg på tydlig plats inledningsvis i lagen både synliggöra och förtydliga lagens syfte. Lagens paragraf 2 fick således ett klargörande tillägg, om just syftet. Detta inte minst mot bakgrund av att det inte alltid är lätt för den ovane att orientera sig i lagtext. I lagen om offentlighet blir det direkt tydligt vad lagen har för uppgift och för vem och vad den är stiftad.

    Vi utgår från att öppenhet och transparens är centrala grundelement i ett rättssamhälle som vårdar sig om att verka på ett demokratiskt sätt. Allas medverkan behövs och ska även underlättas. Lagstiftningen om offentlighet är både fundamental och brådskande. Och Lagtinget bör klubba den nu trots att allt inte finns med direkt.

    Bland annat förväntas nu ett lagförslag om ”offentlighet av uppgifter” som sköts av offentligt hel- eller majoritetsägda bolag att utan dröjsmål överlämnas till lagtinget.

    Talman! Visselblåsarfunktionen är en sådan angelägenhet som också nämns i betänkandet att ska ses över och ingå i eget lagförslag. Hållbart Initiativ anser att visselblåsarfunktionen kräver ett eget regelverk. Att visselblåsa associeras kanske till barndomens ramsa, nidvisan ”Skvallerbytta Bing Bång – går i alla gårdar, slickar alla skålar, när hen kom till prästen, fick hen sig på – ja ni vet! Vi minns melodin och kopplar det lätt till något negativt, att skvallra och bli straffad för det, så nedvärderande att springa omkring och avslöja hemligheter – det är fult och något man helst vill gå fri från.

    Men seriös, och oftast mycket modig, visselblåsning av i dag innebär att man rapporterar överträdelser och avslöjar oegentligheter, lagstridig och/eller oetisk verksamhet inom olika områden. Termen härstammar från de engelska polismännen som blåste i pipan då de noterade brott eller överträdelser. Visselblåsning är ett sätt att motverka korruption och främja etiska beteenden. Det fungerar också som ett utvecklingsverktyg inom moderna organisationer som följer med sin tid.

    Ju tidigare felaktigheter uppmärksammas av människor som har insyn och vågar rapportera utan att de riskerar bli bestraffade, bli av med jobbet, förlora sitt goda namn och dessutom riskera att stå ensam – desto bättre är det nämligen för organisationen. Bra för samhällsutvecklingen, för tillit och till syvende och sist ett välmående samhälle. Men det kräver att visselblåsaren har skydd i lag! Det får inte vara så som det riskerar bli att den som rättmätigt och korrekt sade ifrån och pekade på oegentligheter är den som straffas.

    Talman. EU-parlamentet röstade i oktober 2017 igenom ett initiativbetänkande som uppmanar till stärkt lagstadgat skydd för visselblåsare, alltså personer som avslöjar brott eller oegentligheter.

    Våren 2018 gav kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Med förslaget strävar man efter att skapa minimikrav på skydd för visselblåsare i fall av oegentligheter inom hela EU. I slutet av år 2021 är det tänkt att EU:s nya regelverk ska börja gälla i alla medlemsstater.

    Skyddet för visselblåsare är för närvarande mycket fragmenterat. I dag har bara nio EU-länder en omfattande lagstiftning som skyddar visselblåsare. I Sverige, Frankrike, Ungern, Irland, Italien, Litauen, Malta, Nederländerna, Slovakien och tidigare EU-anslutna Storbritannien - har visselblåsare ett omfattande rättsligt skydd. I de övriga länderna är skyddet uppdelat eller enbart tillämpligt på vissa sektorer eller kategorier av arbetstagare. Åland ska naturligtvis ingå bland de länder som inser värden av ett gott skydd för visselblåsare.

    På EU-nivå finns det lagstiftning om åtgärder för att skydda visselblåsare endast inom ett fåtal områden, främst gäller det finansiella tjänster. Att det kan löna sig rent ekonomiskt att ha ett ordentligt skydd i lag för visselblåsare visar sig bland annat av en undersökning som kommissionen lät genomföra 2017. I den undersökningen uppskattades det att EU som helhet gjorde förluster i storleksordningen 5,8–9,6 miljarder euro varje år bara inom offentlig upphandling till följd av just bristande skydd för visselblåsare.

    Europa är ändå fortfarande den minst korrupta regionen i världen enligt Transparency Internationals senaste rapport även om det finns stora skillnader inom unionen. Korruption mäts i offentliga sektorn. Norden med stor offentliga sektor, där korruptionen riskerar att breda ut sig, ligger ändå bra till. Visselblåsning har en viktig funktion för att fortsatt stöda detta faktum.

    Nya Zeeland och Danmark ligger i topp och plats tre delas av Sverige, Finland, Schweiz och Singapore. Åt fel håll i hur korruption utvecklas återfinner vi Ungern, Polen och Malta.

    Slutligen! ”Korruption finns där människor finns” – det har någon klok människa sagt mig. Även här på Åland finns det således korruption - måste vi nog utgå ifrån. Med ett regelrätt visselblåsarsystem kan vi stävja det och samtidigt slå ett slag för åsiktsfriheten som en grundläggande rättighet. Tack, fru talman.


  • Talman! Ledamoten Bergbo talar initierat om frågan om korruption. En fråga som också jag har engagerat mig i och har lämnat in en motion till lag- och kulturutskottet som jag hoppas att kan få sin vederbörliga behandling inom kort. Korruption kostar mängder av pengar precis som ledamoten var inne på och det är naivt att tro att vi inte skulle ha någon korruption här, även om vi förstås inte tillhör något av värstingarna globalt sett. Jag har två frågor till ledamoten kopplat till det. För det första, vi har en tendens här att inte binda lika mycket som man gör i andra nordiska stater till lag, utan vi fattar hellre beslut genom budget. Hur ser ledamoten ser på det? Sedan undrar jag också hur ledamoten ser på det att landskapsregeringen nu inte avger yttranden till JO, som är en av de övervakande myndigheterna bland annat i den här frågan.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:48

    Tack, talman! Tack Ingrid Zetterman. Det är trevligt att vi båda två brinner för det här ämnet korruption. Huruvida, på vilket sätt i detalj man ska gå fram för att det ska vara på bästa sätt, ge mest effekt jämföra med om man binder i lag eller tar det i budget. Det tror jag inte att jag är kapabel till att svara på. Så insatt är jag inte i just det men jag ser fram emot det som betänkandet säger i sin slutsats, att lagtinget förväntar sig att få ett förslag till regelverk för just visselblåsarfunktionen.


  • Talman! Det är viktigt då ledamoten Bergbo hann kanske inte svara på min andra del av frågan. Just nu om man vill blåsa i sin visselpipa så är det i princip en JO- eller JK-anmälan man kan göra vid landskapsregeringens beslut i de frågor där man inte har besvärsrätt. Då undrar jag hur ledamoten i ljuset av sitt anförande ser på det att landskapsregeringen nu inte avser lämna yttranden till JO.


  • Ledamot Annette Bergbo (HI) Repliksvar | 14:50

    Fru Talman! Jag noterar att ledamot Ingrid Zetterman vill få fram en diskussion om den fråga som ställdes här och jag vet inte om jag är villig att gå in i den. Mitt anförande handlar inte om det. Jag tycker att ovidkommande faktiskt. Försöka duger Ingrid Zetterman, men det gick inte den här gången. Tack.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Anförande | 14:51

    Fru talman! Bästa lagting. Kort om det här med offentlighet, vi från Obunden samling tycker att det går åt rätt håll men den här offentlighetslagen. Personligen har jag deltagit i lag- och kulturutskottets arbete under ledning av ordförande Juslin och det har varit bra. Jag tog egentligen den här talturen nu för Obunden samlings del för att jag påminner om att bolagen är ännu ogjorda. Och det är som Hållbart Initiativs representant ledamot Bergbo just pratade om, det här med visselblåsning som följer ett EU direktiv som bör implementeras här, om jag minns inte minns fel i början på december 2021, alltså redan det här året så det finns orsak att öppna den här lagen igen ändå. Hoppas verkligen att det är som alla har sagt, att de är för offentlighet i de offentligt ägda bolagen. Att det faktiskt är allvar för då får vi det genomdrivet med den lagtingssammansättning som nu råder och som kommer att råda en stund till. Från Obunden samlings kommer vi att fortsätta driva den frågan med oförminskad kraft och intresse. Jag har alldeles nyligen haft erfarenhet av hur det funkar idag, där det egentligen redan ska finnas en viss offentlighet för bolag som har uppdrag som följer av lag, eller som gör med stöd av lag. Det funkar inte så som det är idag heller, med den lag som gäller. När det gäller offentlighet, offentlighet är liksom helt grundläggande när det talas om korruption, när det talas om visselblåsning och så vidare utan tydligt stöd att det är offentlighet som gäller och i oklara fall om det ska vara hemligt eller offentligt så ska det vara offentligt. Utan det så får vi ett sämre samhälle som inte vill se. Och i förlängningen också sämre förvaltning och dyrare och allting. Tack, fru Talman.


  • Talman. Mycket viktiga frågor som ledamoten Måtar lyfter upp och det kanske inte tillhör vanligheterna men jag är fullkomligt överens. Ledamoten Måtar kan också lita på Liberalernas stöd när det gäller offentlighet gällande bolagen. Jag tror att det arbete är mera inom den interna majoriteten som man får jobba på den frågan. Vi ser inget hot av det att sätta offentliga bolagen i sämre ställning och andra frågor som brukar komma upp när man pratar om offentligheten, utan det är egentligen ganska enkelt det där med vilka saker som är affärshemligheter. Sen ska ju förstås inte det offentliga konkurrera ut med sina bolag, det privata näringslivets bolag utan där är det raka rör som ska gälla. Det som är affärshemligheter, det ska man förstås kunna hålla för sig själv, prislistor etcetera men andra frågor inom bolagen ska givetvis vara öppna.


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Repliksvar | 14:54

    Tack, fru talman och ledamot Zetterman. Helt bra att vi kan ha samma åsikt om den här saken. Just när det gäller affärshemligheter, där finns också EU-direktiv som nu inte enligt min uppfattning och andra experter som vi hörde i utskottet, enligt sådant som har framkommit så har vi inte beaktat EU:s krav när det gäller att definiera vad som är affärshemligheter. Det som är affärshemligheter idag är det kanske inte om två veckor och så vidare. Hur ska det hanteras i lagen? Så det finns mycket intressanta frågor.


  • Så är det och det är förstås i detaljerna som de svåra juridiska komplexiteten kommer fram. Men som sagt vi stöder det där. Vi önskar Obunden Samling lycka till att trycka på det internt. Vi får helt enkelt hjälpa till med skriftliga frågor ifall vi inte får det på bordet.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslagen för sig i sin helhet medan de följande 51 lagförslagen föreläggs tillsammans eftersom inga ändringsförslag har aviserats. Kan förfaringssättet godkännas?

    Föreläggs först förslaget till Offentlighetslag för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs övriga lagförslag för godkännande i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande. Lagförslagen är godkända.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.