Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Holmberg-Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Ingrid Zetterman.


  • Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilka sätt vidtar landskapsregeringen åtgärder för att stödja kommunernas bildningssektorer vid mottagningen av ukrainare samt hur arbetar man genom sina egna utbildningsmyndigheter för att möjliggöra bästa möjliga integration?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Zetterman, jag ska försöka besvara den efter bästa förmåga då minister Hambrudd inte är närvarande här idag.

    Vi har i dag välfungerande regelverk som ser till att barn som anländer till Åland och vistas tillfälligt har rätt att erhålla barnomsorg, förundervisning och grundskola med stöd av landskapslagen om barnomsorg och grundskola. Rätten till skolgång gäller fram till den 31 juli det år då eleven fyller 18 år eller fram till att eleven slutfört grundskolan. Rätten gäller alla personer som kan anses vara bosatta i kommunen oberoende av deras inresestatus.

    De åländska kommunerna är därmed skyldiga att erbjuda barnomsorg på grund av särskilda skäl inklusive förundervisning till barn under läropliktsåldern och förberedande undervisning till elever i grundskolan. Om personen slutfört grundskolan i sitt hemland så har personen alltså inte längre rätt till grundskola men kan i stället delta i de kurser i svenska som ordnas via Medborgarinstitutet och där har landskapsregeringen köpt in två kurser i svenska via dem. Kurserna startade nu den 4 april. Till dessa kurser har även vuxna och pensionärer kunnat anmäla sig. Till skillnad från vanliga SFI-utbildningar har kurserna inget krav på personerna att vara inskriven vid AMS. Här finns bra möjligheter för de ungdomar som kommer till Åland som borde studera på Ålands gymnasium att lära sig svenska och vi borde se till att de kan fortsätta sin skolgång på distans i sitt hemland. På den här nivån i skolan är det svårt att bara hoppa in och inte kunna språket men valmöjligheten ska såklart ändå finnas om någon vill.

    Landskapsregeringen har även möjlighet om det behövs att under hösten utöka antalet svenska kurser.

    En annan sak som beaktas är förstås det att språket inom barnomsorgen och grundskolan är svenska men här ska verksamheterna stöda barn och elever med ett annat modersmål än svenska och ge dem en god grund för sin kulturella och språkliga identitet.

    För barn i grundskolan kan kommunerna välja att erbjuda hemspråksundervisning till de nyanlända eleverna. Undervisning i hemspråket har stor betydelse för barns språk-, identitets-, personlighets- och tankeutveckling och stöder barnets förutsättningar att lära sig svenska. Finansieringen av barnomsorgen och undervisningen i grundskolan görs genom landskapsandelssystemet, enligt landskapslag om landskapsandelar till kommunerna. I nuläget rekommenderar landskapsregeringen att kommunerna dokumenterar de merkostnader inom barnomsorg och grundskola som uppkommer under våren för att kunna redovisa vid eventuell möjlighet till tilläggsersättningar.

    Det som vi från landskapsregeringen måste se till är att just dessa regelverk fungerar som de ska. Jag har fått information om att kommunerna samarbetar över kommungränserna för att kunna tillhanda hålla bästa möjliga hjälp för våra nya ålänningar och att samtliga kommuner i dag kan erbjuda platser i skola och barnomsorg.

    Allt fungerar egentligen bra förutom den aspekten att vi ännu inte fått ett besked om hur ersättningen till kommunerna på Åland ska ske, och det är en av de saker vi från landskapsregeringen har täta kontakter med ministerierna kring. Det finns en kontinuerlig dialog kring den saken och senast förra veckan skickade minister Hambrudd en skrivelse kring vikten av att dessa frågor måste hittas en lösning på. Det finns även inplanerade möten inom de närmsta dagarna.

    Barnomsorg och grundskola hör inte till mottagningstjänsterna och således inte till Migrationsverkets ansvarsområde, men de är något som staten lyft som viktigt. Den 8 april skrev inrikesministeriet och finansministeriet i ett gemensamt meddelande: ”Kommunerna ersätts för de tjänster och kostnader som kommunerna ordnar och som syftar till att hjälpa barn som flytt från Ukraina och trygga deras inlärningsförutsättningar. Dessa tjänster är:

    - Småbarnspedagogik med statsunderstöd 2022 och genom temporär lag 2023

    - Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen

    - Undervisning i finska eller svenska samt i det egna modersmålet

    - Tillräckliga elevvårdstjänster.”

    Här alltså statens avsikt med hänvisning till tillämpningen av massflyktsdirektivet, att kommunerna ersätts till fullt belopp för anordnande av grundläggande utbildning för år 2022 retroaktivt baserat på antalet närvaromånader enligt förordningens bestämmelser (1977/2009). För år 2023 kan utbildningsanordnaren ansöka om statsandelsfinansiering på basis av det uppskattade antalet närvaromånader.

    Kommunerna har även utlovats ersättning för de kostnader som uppstått då kommuner ordnat tjänster inom: småbarnspedagogik, undervisning i svenska och det egna modersmålet samt kostnader för tillräckliga elevvårdstjänster.

    Kommunerna i Finland ska rikta sin ansöka till utbildningsstyrelsens enhet för statsandelar inom september månad. Kommunerna på Åland kan inte erhålla stöd på samma sätt eftersom de åländska kommunerna inte tilldelas statsbidrag. Därför har Ålands landskapsregering nu anhållit om att undervisnings- och kulturministeriet i skyndsam ordning utreder på vilket sätt staten kan ersätta de åländska kommunerna för de merkostnader som uppstår i samband med tillämpningen av massflyktsdirektivet och lag om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, eftersom statsandelar inte kan tilldelas de åländska kommunerna enligt samma principer som övriga kommuner i Finland. Här kunde man kanske titta på hur stöd har utdelats till kommunerna under corona och hur man löste det för Ålands del med de så kallade coronastöden.

    Det som landskapsregeringen också kan göra är att hjälpa till med att föra fram information till vår befolkning från olika perspektiv. Framöver kommer det under denna vecka, t.ex. på torsdag, att ordnas ett informationstillfälle med temat "Att möta människor på flykt undan krig" som landskapsregeringen arrangerar i samarbete med Helsingfors diakonissanstalt och Ålands hälso- och sjukvård. Det är ett informations- och diskussionstillfälle om vad som kan vara värt att tänka på när man möter människor på flykt undan krig. Föreläsare är Lotta Carlsson som har mångårig erfarenhet av att möta och behandla krigstraumatiserade människor. Hon är utbildad fysioterapeut och arbetar med kroppsorienterad psykoterapi vid Helsingfors Diakonissanstalt samt är även arbetshandledare och krigsbrottsforskare. Hon är också delaktig i THL:s utvecklingsprojekt för främjande av flyktingars mentala hälsa, Paloma projektet. Under dagen kommer det att ordnas två olika tillfällen riktade till specifika personalgrupper inom bl.a. kommuner, tredje sektorn och myndigheter.

    På kvällen ordnas ett tredje tillfälle på distans som särskilt riktar sig till alla dessa fantastiska privatpersoner som har engagerat sig i mottagandet av personer från Ukraina, men även andra intresserade är välkomna att delta på torsdag klockan 18:30-20:00.

    På fredag ordas det också ett informations tillfälle med kommunerna och migri. Landskapsregeringen bistår med att förmedla information till kommunerna.

    Jag uppskattar frågan och är övertygad om att vi alla i salen vill samma sak, att våra nya ålänningar ska få ett så bra bemötande och omhändertagande av oss som redan bor här. Tack!


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 14:40

    Talman! Först och främst, jag är glad över att ministern talar om en långsiktig integration. Vissa länder har i det här läget gått in med den attityden att här ska det inte ske så mycket integration, utan det här är en tillfällig lösning. Det är förstås så att många av de ukrainska medborgare som har kommit hit vill inget annat än att få återvända till sitt hemland och det ska vi ha fullaste respekt för. Men det här är någonting som också Åland behöver välkomna. Vi vet att vi behöver bli fler ålänningar, vi vet att flera sektorer på arbetsmarknaden saknar arbetskraft. Den kompetens som de som har kommit hit besitter så kommer att vara Åland till gagn ifall man väljer att stanna. Det är bra att ha utgångspunkten att vi jobbar med integration.

    Det är också så att man har ju framförallt från civilsamhället visat upp sig från den allra bästa sidan och insatserna har varit stora. Många har gjort mycket, allt har inte synts ut. Det som faktiskt inte har synts utåt så är ju mycket kommunernas verksamhet. Man har skött mottagandet av nya elever och barn inom barnomsorgen helt enligt gängse praxis. Man har erfarenhet och kunskap på hur det här ska skötas, och den har man nu nyttjat, säkert förstås med vissa problem kanske på vissa håll. Men min uppfattning är den att de åländska kommunerna har hanterat situationen mycket, mycket bra.

    Och det är ju så, precis som ministern sade, att kommunerna är skyldiga att ge den här servicen. Det är inget val. Det är inte så att någon kommun är snäll för att man ställer upp, utan det här är ett lagstadgat krav och det är bra och riktigt. Det är i enlighet med barnkonventionen. Barn mår bra av att få sin vardag upprätthållen och barns kunskap ska inte sättas åt sidan bara för att Ryssland har gjort en invasion av Ukraina. Det är rätt och riktigt.

    Ministern nämnde också ersättningen till kommunerna. Vår bedömning, liksom och finans- och näringsutskottets bedömning, är att man gjorde en väldig felprioritering från landskapsregeringens sida när man delade ut coronastöden. Man gav ut dem som så kallad helikopterpengar till alla kommuner. Det blev helt enkelt fel. Finans- och näringsutskottet skrev också om det här i sitt betänkande där man konstaterat att en avräkning skulle behöva göras och en kompensation skulle till för de kommuner som faktiskt drabbades hårt av coronaläget, men någon sådan har vi ännu inte sett. Vår förhoppning och faktiskt vår utgångspunkt är att landskapsregeringen inte gör om samma misstag. Det är ju precis så som ministern sade att kommunerna redovisar de här kostnaderna separat, men det gjorde man ju också under förra coronakrisen. Kan ministern bekräfta att det inte kommer att gå helikopterpengar, utan faktiskt till de kommuner som har mottagit (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Det är precis som ledamot Zetterman sade, vi vill gärna välkomna dessa ukrainare och vi vill gärna bli flera personer som bor på Åland. Vi behöver absolut se till att det går så smärtfritt som som möjligt. Vi vet inte heller hur framtiden kommer att se ut i höst. Många tror att det kommer att komma många, många fler under hösten och där behöver vi ha allt på plats.

    Tyvärr kan jag inte svara på hur fördelningen av pengar kommer att ske, för det är ingen som vet hur man ska lösa det för Ålands räkning i dagsläget. Det här är någonting som jag hoppas att finansavdelningen, utbildningsavdelningen och hela landskapsregering ska få mera information om de närmsta veckorna. Det är fortfarande även väldigt oklart för resten av Finland. Man pratar om att man ska få statsandelar, men det är fortfarande väldigt mycket som hänger i luften och som inte är på plats. Men jag tror att man har tagit lärdom av det som har skett under corona, man kommer att se till att göra det så bra som möjligt och inte begå samma misstag som man har gjort tidigare.


  • Ledamot Ingrid Zetterman (Lib) Tilläggsfråga | 14:45

    Gällande det så borde landskapsregeringen ha trumf på hand och kunna styra det här mot att det faktiskt sker till de kommuner som har mottagit ukrainare. Vi gjorde ju om landskapsandelssystemet utan tanke på att en sådan situation skulle uppstå. Nu behöver man anpassa lagstiftningen till verkligheten till den delen. Det där behöver landskapsregeringen helt enkelt sköta.

    Talman! Jag vill också diskutera de lite äldre barnen, de som är i gymnasialstadiet eller precis närmar sig gymnasialstadiet. Vi å Åland har Ålands folkhögskola, en utbildningsinstans som vi från liberalt håll ofta har lyft att kanske är under utnyttjad. I det här läget skulle det faktiskt kunna vara ganska exemplariskt att ha ett mellanår. Precis som man nu har ett mellanår för dem mellan grundskolan och gymnasiet så skulle man också kunna erbjuda ukrainare i gymnasieåldern att få svenskundervisning och också få undervisning i de ämnen där man kanske har andra läroplaner, så att man skulle kunna malla in sig sedan i den åländska gymnasialstadieutbildningen som sådan. Annars behöver den här situationen lösas på annat sätt. Vi vet att inom gymnasialstadiet så finns det väldigt få extra lärarresurser och väldigt få assistenter. Det är inte samma situation som inom grundskolan där man kanske har en större vana vid integration och svenska som andra språk. Ska det här kunna fungera så behöver man vidta åtgärder.

    Ministern nämnde svenska kurser på medis. Det är bra och det är säkert bra för den vuxna befolkningen. Men vi kan heller inte låta 16-17-åringar bara få ett glapp och gå på några kurser på medis, utan nog måste vi ha en högre ambitionsnivå än så. Har landskapsregeringen diskuterat någonting kring dem som kommer in i gymnasialstadiet hur det här ska skötas? Visst, man har tagit emot personer med annan språklig bakgrund tidigare, men kanske inte i samma utsträckning som grundskolorna, men framförallt kommer det nu en större grupp personer som också har en annan läroplansbakgrund. Här finns det jobb att göra.


  • Tack, talman! Jag önskar att jag kunde vara lite mera detaljrik i mina svar, men här måste jag tyvärr säga att jag inte vet exakt alla delar. Jag vet att man har pratat om Ålands folkhögskola och tittat på möjligheter, men jag vet ärligt talat inte var det ligger någonstans just nu. Jag får be att minister Hambrudd kan återkomma kring den saken.

    Jag lyfte upp och sade i vårt svar att personer inom gymnasialstadiet som kommer till Åland idag så där måste vi se till att man får alla möjligheter att fortsätta den utbildning som man är i. Vi går snart emot ett sommarlov och jag tror att det också ger möjligheter till skolans värld att förbereda sig bättre för hösten. Men jag vet att man i alla fall har planerat för att ungdomar ska kunna gå de här kurserna som är under dagtid, hela dagar, för att lära sig svenska. Det är ju väldigt svårt på gymnasienivå att komma in i skolans värld och delta i alla ämnen om du inte har språket. Det måste på något sätt bli högsta prioritet att lära sig språk innan man kan fortsätta. Men jag vet att det här är sådant som man tittar på och man funderar kring hur man ska göra det på bästa sätt. Jag håller helt och fullt med det som ledamot Zetterman sade, att det är ytterst viktigt att vi hittar sätt för att kunna ta emot även de äldre barnen så att de får en lika bra skolgång som jag har fått besked om att de mindre barnen har fått, och hur bra de nu tas emot av andra åländska barn man hjälps åt för att få dem att få trivas så bra som möjligt.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.