Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Fru talman! Det här är en väldigt liten men ack så viktig förändring i landskapslagen om stöd om hållbart skogsbruk. Jag kan passa på att be om ursäkt lite samtidigt för jag borde ha insett redan år 2015, när jag föreslog att den här lagen skulle antas, att EU inte skulle komma att hålla de tidsgränser som de ställer upp.

    I korthet så handlar den här lagen om stöd till hållbart skogsbruk så att vi kan bevilja bidrag enligt lagen och i enlighet med Europeiska unionens bestämmelser om stöd av mindre betydelse.

    Då landskapslagen antogs så varade giltighetstiden för dessa unionsbestämmelser till och med den 31 december 2020, i år alltså. Som följd av detta så beslöt lagtinget 2015, på landskapsregeringens och mitt förslag, att landskapslagen skulle gälla till och med samma datum. Något som jag idag då kan konstatera att inte var optimalt och något att tänka på i kommande lagstiftningsarbete.

    Kommissionens arbete med att förnya regelverket kring statligt stöd har dock försenats, som ni vet. Genom förordningen har man förlängt giltighetstiden för bestämmelserna om stöd av mindre betydelse till den 31 december 2023. Det är således nödvändigt att även ändra giltighetstiden för landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk, och det är den enda ändringen som görs. Så den gällande åländska lagstiftningen är kopplad till en specifik EU-förordning vilket skapar administrativa problem i samband med ändringar i unionsbestämmelserna.

    Därför föreslås nu att landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk i stället ska kopplas till de vid varje tidpunkt gällande unionsbestämmelser om stöd av mindre betydelse. Sålunda skulle man alltså inte behövt ändrat den här lagen nu.

    Jag hoppas att lagtinget kan behandla den här ganska enkla tekniska förändringen i sådan ordning att den kan träda i kraft så fort som möjligt. Tack, fru talman!


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 14:06

    Talman! Minister Karlström, när man öppnar en sådan här lag som nu är föreslagen att förlängas, borde man inte titta över vad den har för konsekvenser? Kanske man behöver förbättra eller föra till något? I remissen kommer det in önskemål och förslag till förbättringar. Jag har förstått att det har kommit in, så det skulle vara intressant att höra hur ministern har behandlat den här lagen och i synnerhet det här remissförfarandet.


  • Fru talman! Eftersom det här är en teknisk förändring, egentligen bara att förlänga lagen att gälla de kommande tre åren också, så ansåg vi och lagberedningen att det inte behöver skickas ut på någon remiss.

    Själva förändringen av innehållet i hela lagen kräver ett betydligt mycket större och vidare arbete. Sålunda så ville vi få den här lagen igenom så fort som möjligt för att möjliggöra att den fortsättningsvis ska gälla efter den 1 januari 2021, vilket den inte gör om den här förändringen inte godkänns. Så om den här ändringen inte görs så skulle inte något stöd kunna betalas ut till det hållbara skogsbruket från den 1 januari.

    Svaret på frågan är att det är en mycket större och längre process med att förändra hela innehållet i lagen och det valde vi att inte göra.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Replik | 14:08

    Talman! Om man har fört in saker som minister Karlström tog bort för fem år sedan och fört in en punkt till i lagen och ett ord så tror jag nog faktiskt att det hade gått bra att göra det på en kafferast.

    Sedan vill jag påtala att minister Karlström har talat om att han kanske kan tänka sig att tänka om när det gäller misstag som han gjort förut och det här skulle ju vara ett passligt tillfälle att göra det.


  • Fru talman! Den här lagen från 2015 är egentligen en ganska bra lag, vill jag fortfarande hävda. Många skogsägare tycker också att den är relativt bra fortsättningsvis, den ger förutsättningar för ett hållbart skogsbruk och den ger också en del bidrag till det åländska skogsbruket i kraft av den här lagen.

    Sedan finns det säkert enskilda skogsägare och enskilda ledamöter i lagtinget som tycker att det borde beviljas ännu mer stöd och bidrag och att ytterligare stödmoment skulle öppnas. Men just nu i denna tid vi lever i, där vi eventuellt också måste gå till banken för att låna pengar, så är det detta förslag som gäller. Vi vill fortsätta det hållbara skogsbruket, vi vill fortsätta på den inslagna vägen från 2015, och för att vi ska kunna göra det möjligt så måste den här lagen förändras i det här tekniska momentet.


  • Tack, talman! Tack minister Karlström. Jag ska blotta min okunskap och jag ska också blotta lite annat. (Skratt och applåder hörs från salen). Förlåt, det räcker nu!

    Du måste vara certifierad som skogsägare i dag för att kunna sälja ditt virke, har jag förstått saken rätt? Och för att kunna bli certifierad så du måste bedriva ett hållbart skogsbruk. Har vi någonting annat idag när det gäller skogsbruk än det som är det hållbara?

    Jag undrar också, kräver det här att man ska vara försäkrad som skogsägare för att man ska komma i åtnjutandet av det här stödet? Ungefär var ligger kostnaden per år i form av bidrag? Jag vet att det står här i förslaget att det är svårt att beräkna, men vad handlar det om ungefär?


  • Fru talman! Det är bra frågor. Ja, det åländska skogsbruket är hållbart. Det åländska skogsbruket behöver vara certifierat för att kunna sälja skog på den inre och öppna marknaden. Det är mycket det som näringsavdelningens skogsbruksbyrå jobbar med, att se till att säkerställa att det finns grunddata och skogsdata som håller certifieringen i skick.

    Mängden pengar som går ut varje år borde jag kanske ha i huvudet, men det har jag inte men det kan jag återkomma till. Det är ett antal hundratusen euro per år som går ut till det åländska skogsbruket och det har ingenting med försäkringen att göra. Försäkringen är inte kopplad på något sätt till stödet, utan försäkringen är en frivillig åtgärd som man väljer att ta.


  • Tack, talman! Till den andra frågan som är lite mer filosofisk. I tider som dessa när vi diskuterar framtid och diskuterat vad Åland ska satsa på då, då frågar jag mig: Hur länge har vi möjlighet och råd, eller vi har egentligen inte råd idag, att fortsätta med den bidragspolitik som vi har gjort nu? Nu är jag inte emot ett hållbart skogsbruk, missförstå mig inte där. Men frågan är om det finns ett behov av stöd till det hållbara skogsbruket? Jag har jag förstått att den åländska skogen är väl ändå ganska populär många gånger i alla fall sett till våra närregioner. Skulle det vara bättre att ha en frågeställning och fundera på var vi lägger våra bidrag där de gör mest nytta? Det känns som att nu cementerar vi fast det här bidraget tre år framåt igen och det bara rullar på. Jag tror att vi måste ställa oss frågan snart vad det är som vi ska satsa på. Vad ska vi satsa riktigt, riktigt mycket på för att verkligen kunna växa på Åland?


  • Fru talman! Det är en intressant diskussion som man absolut bör föra. Det passar väl bra i debatten och i budgetdebatten 2021 och framtiden.

    Det som är viktigt med skogen är ju att man också ger skogsägarna och skogsindustrin verksamhetsförutsättningar och långsiktiga sådana. Det finns ju andra värden i skogen också än bara pengar. Det handlar om rekreation, det handlar om jakt och det handlar om mycket annat som många ålänningar tar del av. Den här landskapsregeringen anser att skogen är viktig och det är något som vi här på Åland är bra på. Den åländska skogen är också väldigt bra, den växer långsamt, den har flera årsringar och ett stabilare virke än många andra. Det är också en konkurrensfördel och någonting att bygga vidare på.

    Men i den tid vi är i just nu så är utökade stöd till skogen kanske inte det första som vi tänker på när vi försöker hantera coronaepidemin och 1 547 arbetslösa samt en rederinäring som går på knäna och som egentligen är lokomotivet i vårt näringsliv.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 14:13

    Talman! Ibland ser man inte skogen för alla träd. Jag tycker dock att vi i sann de minimis anda kan förlåta näringsminister Karlström anno 2015. Det är i regel svårt, som bekant, att förutse framtiden. Dessutom är det ett klockrent exempel på devisen om att det enda som är värre än att göra rätt och värre än att göra fel är att göra inget alls.

    För Moderat Samlings del är det här i grunden en fråga om EU-anpassning. Alternativet att säga nej till detta lagförslag finns inte för undertecknad. Det skulle bara innebära att möjligheten försvinner, det vill säga möjligheten att betala ut de minimistöd försvinner då vid årsskiftet, och då, fru talman, går det åt skogen.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 14:15

    Tack, fru talman! Ändringsförslaget av 1 § i landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk medför en lagteknisk förenkling av lagstiftningen, som i slutändan säkrar och underlättar de investeringar som krävs för en hållbar återväxt.

    Stormen Alfridas effekter känner vi alla till mer eller mindre. För många av oss betydde stormen strömavbrott, oframkomliga vägar, fallna träd på gården eller andra nog så obekväma men ändå rätt tillfälliga konsekvenser.
    Men bland Ålands 2 900 skogsägare fanns det de som fick se ett välskött arv sedan flera generationer, ett livsverk eller en pensionsförsäkring falla i spillror. Mycket av den skog som föll i Alfrida var dessutom väldigt svår röjd och till viss del skadad och otjänlig för virke pga. sprickning och röta. För många var detta känslomässigt likställt med att se sitt hus brinna upp eller att tappa en god vän. Skogsvårdsföreningen uppskattade då att virke motsvarande en normal årsavverkning skulle bli kvar i skogen. Det var en total katastrof helt enkelt. Enligt uppgift så ter det sig vara en rimlig uppskattning i dagens läge med den vetskap vi har nu.

    Efter en sådan törn i ryggen kan man förstå att det har känts tungt för enskilda skogsägare att påbörja arbetet med röjning, markberedning och återetablering. Men det är i allas vårt intresse att det framtida skogsbruket på Åland är utvecklat, konkurrenskraftigt och hållbart - ekonomiskt, miljömässigt och i klimathänseende.

    En välskött och växande skog är en av de viktigaste verktyg som människan har för att binda koldioxid i biomassa.
    Riktade stöd är de instrument som vårt samhälle idag kan använda för att utveckla ett hållbart och klimatsmart skogsbruk på Åland, som även beaktar biologisk mångfald. Därför är ett smidigt och flexibelt regelverk för stöd avgörande för att det åländska skogsbruket i framtiden ska kunna hålla kursen i den stormiga värld som klimatförändringarna för med sig idag.

    Med framtiden, fru talman, menar jag inte bara om 10-20 år för i natt och i morgon hotar återigen en nordan som ska spela rövare med oss med vindar upp mot 30 sekundmeter i byarna. Och det, fru talman, får vi snällt vänja oss vid som det nya normala. Tillsammans måste vi arbeta för att anpassa vårt samhälle efter detta på alla sätt vi kan.

    Lagberedningen skriver under Förslagsrubriken: ”Med tanke på tidsramarna bör lagtinget behandla lagförslaget i sådan ordning att de kan träda ikraft så fort som möjligt". Det håller Liberalerna med om, dels för att nuvarande lagstiftning slutar gälla på nyårsafton och dels för att det, i sviterna av Alfrida, är högsta prioritet för det åländska skogsbruket att återetablering sker i snabb men jämn takt, hållbart och i tätt samarbete med forskning och samhället.

    Det bästa är att byråkratin slipper leta efter tolkningar i två fickor istället för en, detta bidrar denna lagändring till och det välkomnas. Tack, fru talman.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Anförande | 14:18

    Talman! Det här lagförslaget som nu kom så hade jag hoppats på att man skulle titta över lite från ministerns sida och infört en sådan sak som var med förut i den förra lagen som ministern var med om själv. Han nämnde att det togs bort, det som heter "Skog i underproduktion". Det har varit till nytta tidigare när växtligheten har varit dålig och man inte har fått ut någonting ur skogen. Nu efter Alfrida kommer det att bli många sådana områden kvar, som inte någon kommer att ha ork att sköta om. Så det skulle ha varit väldigt bra att ha få in den där punkten tillbaka.

    Från skogsvårdsföreningens sida har vi påtalat detta ända sedan Alfrida, att det borde göras.

    Underproduktion är ju skogsmark som nästan inte producerar något virke överhuvudtaget. Man åtgärdar så att man får vilig skog med tiden. Den blir ett bekymmer nu när det inte kommer med i lagen. För hade man fört in detta i lagen så hade man haft möjlighet att använda den här paragrafen. Men nu kommer det ju inte att finnas i lagen och då kan man inte använda den.

    Finland har i sitt regeringsprogram satsat väldigt mycket på återskogning av finska marker; åkermarker och betesmarker, som inte är i kraft mera. Detta för att Finland ska klara av sitt nationella klimatmål som man med olika medel försöker klara av. Skogen är väl det enda som är riktigt bra på att bilda kollagring i marker.

    Där hade vi på Åland kunnat vara lite föregångare och ta in den här paragrafen i vår lagstiftning igen. Vi skulle ha varit före istället för att vänta i tre år på att EU ska komma och peka finger och säga att nu ska ni göra det. Vi har ju både vår hållbarhetsagenda, bärkraftsprojekt och andra miljöåtgärder som vi vill göra. Det är ju synd att vi inte kan använda det här när det hade funnits möjlighet.

    Jag uppmanar utskottet att titta på det här momentet i lagen. Det finns i kapitel 2, paragraf 4 ett ställe där det finns uppräknade punkter och där skulle man kunna föra in punkt 8, Underproduktion. Det finns möjligheter att använda det. Det kan inte vara så mycket bekymmer att klara av det. För man in den punkten så medför det inte några kostnader då just, utan kostnaderna kommer sedan när man bestämmer om man ska använda den här möjligheten. Nu har man ju begränsat det så att man inte kan använda den här möjligheten. Jag tycker att det är dumt att inte agera nu och vara lite klimat- och miljösmart när man har chansen.

    Som avslutning kan jag ju berätta att jag brukar ha långa kaffepauser i varje fall på morgonen, så det kanske är lite längre än en vanlig kaffepaus. Tack.


  • Fru talman! Jag förstår. Jag förstår ledamot Salméns önskemål om flera bidragsmoment i lagen om hållbart skogsbruk. Men de facto, om vi tittar på Alfrida och vad som hände efter det, så gjorde ju förra landskapsregeringen någonting bra. Man införde stöd upp mot 600 000 euro för att användas fram till 2022 om återbeskogning av den skog som hade blivit hårt drabbad av stormen. Det är rätt sätt att bedriva stödpolitiken i skogsbruk tycker jag. Jag vill ge en eloge till förra den näringsministern och den dåvarande landskapsregeringen som införde det stödet. Jag hoppas verkligen nu att man också har lärt sig någonting från skogsägarnas sida, att man har ringt sitt försäkringsbolag när det gäller den storm som kanske kommer i kväll. Man har väl ännu tid på sig idag att göra det, för det är också ett frivilligt initiativ man kan ta.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 14:24

    Angående försäkring så är jag inte så säker på att det är möjligt att försäkra nu. De vill väl utvärdera Alfrida och se vad det görs för åtgärder.

    Angående förra regeringen så då påtalade vi att det var inte så mycket att åtgärda om man tänker på hur stor grupp som blev drabbade under Alfrida. Minister Karlström har väl läst regeringsförklaringen och där har han väl att fundera på åtgärder. Så jag väntar fortfarande på den här regeringens åtgärder angående Alfrida.


  • Tack, talman! Tack ledamot Salmén. Jag funderar, som skogsägare varför har man inte en skogsförsäkring? Jag vet att det var väldigt få åländska skogsägare, relativt i alla fall, som hade en försäkring i samband med Alfrida, jämfört med till exempel Sverige där de flesta har en skogsförsäkring. Skulle inte då också den här problematiken med underproduktionsyta vara hanterbar om man hade en försäkring. Jag är lite filosofisk igen, jag är väl på det humöret men min fråga är: Varför ska samhället då bekosta någonting som en privat företagare underlåtit sig att ha, alltså en försäkring?


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 14:25

    Talman! Ledamot sade underlåtit, jag tycker att det är ett lite starkt ord. Jag har inte haft en sådan tradition att ha skogarna försäkrade. Om man jämför med Sverige som har haft mycket mera stormar och eldhärjningar så tycker jag att det är lite fel att göra.

    Underproduktion har ju ingenting med försäkringar att göra, utan det är för samhället att se till att man uppfyller sina miljökrav och sina mål att skapa ett bättre klimat för oss ålänningar. Många av dessa skogar i underproduktion kanske beror just på att landskapets vilt springer omkring där och förstör.


  • Tack, talman! Jag ber om ursäkt om mitt ordval i form av underlåtelse slog fel. Det var inte meningen på det sättet. Jag bara förvånas över att om man är skogsägare så varför får man inte ha skogen försäkrad? Jag vet att vi i utskottet tittade på det när vi behandlade stödreformen efter Alfrida. De faktiska kostnaderna för att ha sin skog försäkrad på ett bra sätt är ju faktiskt i sammanhanget väldigt liten, så därav min fråga. Varför är det inte standard att man har sin skog försäkrad, speciellt med tanke på vad som har hänt i Sverige? Även fast vi har undvikit stora skogsbränder här, vilket man har haft i Sverige, så finns det ändå någon sorts lärdomar att dra av det. Jag hoppas att man har gjort det, men det har jag ingen aning om.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 14:27

    Talman! Försäkringen kommer säkert i en ny dager efter en sådan händelse. Ledamot Holmberg konstaterade ju själv att det inte fanns och man har tittat på det, så då förstår man att det är en förändring. Man kan inte titta tillbaka och säga: Varför har du inte haft försäkring? Det är mycket som man kanske kan fundera på efteråt och varför man inte har gjort si eller så. Försäkringen kommer säkert att ändra bra mycket efter det här. Det kommer att bli större kostnader att ha försäkringar, förmodar jag, efter det här.

    Men det här förslaget som jag pratar för här så har nog ingenting att göra med varken försäkringar eller skogsägare, utan det är ju samhället som får nytta av det.


  • Tack, talman! Vi ska givetvis titta lite extra noga på det här i utskottet. Jag har antecknat exakt vilka paragrafer och stycken ni pratar om. Ni vet ju säkert hur det är, men är det någon speciell person som ledamot Salmén vill att vi ska höra så kan han ju meddela mig eller sina regeringskollegor. Jag tror att man kanske inte får nämna personer från talarstolen, men vi är öppna för förslag på hörande i social- och miljöutskottet.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 14:29

    Talman! Tack för det medhållet och intresset för att titta på saken. Jag ska inte nämna några namn, men skogsvårdsföreningen har ju jobbat med den här frågan nu under flera år så där finns det säkert någon kunnig som kan komma och berätta för er. Inte jag, utan någon annan.


  • Tack, talman! Som medlem i det nämnda utskottet så emotser jag också en sådan behandling.

    Men jag ifrågasätter om vi i utskottet ens kan föreslå några sådana inslag som ledamot Salmén var inne på, eftersom de paragraferna faktiskt inte är öppna. Enligt lagtingsordningen så tror jag inte ens att vi har möjlighet att göra något sådant.

    Men likväl så skulle det vara intressant att fördjupa sig i den här frågan för att sedan när lagen ska tittas på igen, för det hoppas jag att ska göras, att vi i regeringsbasen kan föra in sådana förändringar som ökar skogens förmåga att binda kol och på så sätt också bekämpa klimatförändringen. Tack så mycket Salmén för det.


  • Ledamot Jan Salmén (C) Repliksvar | 14:30

    Talman! Ledamot Holmström pratade just om att paragraferna skulle öppnas igen. Jag ställde en fråga om att man skulle slippa göra det nu. Man skulle kunna göra det nu och agera snabbare än det som minister sade här, att man skulle vänta i tre år innan man gör någonting. Jag tycker att det är lite för lång tid. Jag hoppas att utskottet åtminstone kan titta på frågan.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.