Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Alfons Röblom. Ordet ges först till vicetalman Katrin Sjögren.


  • Talman! Investeringar i förnyelsebar energi är en viktig nödvändighet. Samtidigt behöver det vid planeringen tas ett helhetsgrepp och anläggningarna bör placeras där de gör minst skada och åverkan på bland annat biologisk mångfald och vattenmiljö. Landskapets vattentäkter är redan både få och flera dessutom i dåligt skick.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur bedömer landskapsregeringen riskerna med en storskalig solcellspark vid Stornäset för den biologiska mångfalden och för vattenmiljön vid Långsjön och Markusbölefjärden?


  • Tack, herr talman! Det korta svaret på vicetalman Sjögrens fråga är att det ännu är för tidigt att göra en sådan bedömning. Det är fastighetsverket som håller i frågan och utreder det som behöver utredas. Sedan kommer frågan till landskapsregeringen för diskussion. I den diskussionen kommer alla faktorer att tas i beaktande.

    Landskapsregeringens vision om att Åland ska vara ett naturligt centrum för förnybar energi i Norden gäller. Etableringen av en solpark skulle naturligtvis vara i linje med den visionen. Vi måste göra oss kvitt vårt beroende av olja och andra fossila bränslen. Vi behöver mer förnybar energi för klimatet, för planeten och för att det är det enda rätta för att skapa ett motståndskraftigt samhälle med ett modernt näringsliv också i framtiden.

    De senaste åren har klimatfrågan fått den uppmärksamhet som den förtjänar, att gå från fossilt till förnybart är en etisk utmaning både för vårt samhälle här på Åland och för hela världen.

    En fråga som däremot inte får lika stor uppmärksamhet är hotet mot den biologiska mångfalden. Vi har en stor biologisk mångfald på Åland. Det betyder ju att vi måste värna den, inte slösa på den. Därför är det viktigt att frågan om biologisk mångfald är noga med i beräkningarna när man bestämmer sig för vad man använder olika markplättar till.

    Samma gäller skogsbeklädd mark. Vi ska komma ihåg att skogen är oerhört viktig som kolsänka. Den suger upp koldioxid ur luften och binder kolet i träet. Det måste också finnas med i beräkningarna när man överväger vad man ska använda ett område till.

    Dricksvattnet är och förblir vår viktigaste resurs. Det nu aktuella området ligger nära två av Ålands dricksvattentäkter. Därför ingår det också i arbetet att göra en utredning för att klargöra om byggandet av en solpark på området kan ha någon påverkan på vattnet.

    Det finns också andra värden som måste ingå i de här beräkningarna, såsom möjligheten till friluftsliv och rekreation.

    Och så måste vi naturligtvis ta de ekonomiska och energipolitiska aspekterna i beaktande. Vi behöver som sagt mer förnybar energi och vi vill se investeringar i förnybar energi. Det leder i sin tur till att Åland som samhälle lär sig mera om olika former av förnybar energi, vilket i sin tur ger synergier i form av möjliga utbildningar på området, nya företag och så vidare.

    Det här är som sagt en beredning som pågår. Fastighetsverket har lovat en bred och transparent hantering av frågan innan den går vidare till en politisk diskussion.

    Det här är, herr talman, ett exempel på när man måste se till helheten och inte låta goda värden stå mot varandra. Vi måste göra tydliga avvägningar och ställa oss frågan: Vad tjänar bäst vårt arbete att skapa ett hållbart Åland? Tack, talman!


  • Talman! Tack för det! Jag tror att ingen ifrågasätter nödvändigheten att investera i till exempel vindkraft och solcellsparker. Det är positivt att vi planerar det.

    Det som jag och många med mig ifrågasätter är just platsen. Det finns aktörer som är verksamma som tycker att informationen har varit knapphändig. Det behövs definitivt mera utredningar. Här måste försiktighetsprincipen gälla. Eftersom det blir ett stort kalhygge så kommer det att generera stora mängder näringsläckage rätt ner i våra vattentäkter. Vi får 90 procent av vårt färskvatten därifrån.

    En solcellspark blir en form av avskogning och det bildar hårda ytor som kommer att orsaka stor avrinning under hela tiden och också åkermarken i området riskerar att läggas under vatten.

    Så man kan anlägga en solcellspark och landskapet kan få in arrende, men å andra sidan kan det bli väldigt dyrköpt om vi förstör våra vattentäkter. År 2008 gjordes det en stor utredning om Markusbölefjärden och Långsjön och den är fem före kollaps och då blir det dyrt.

    Jag vet också att det finns privata intressen. Kan det vara en fråga för landskapsregeringen att se om det finns privata markägare som vill anlägga solcellsparker?


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:34

    Tack, talman! Det är ju inte bra om det känns som att den här informationen har varit knapphändig, om folk upplever det som så. Det som fastighetsverket har givit som information till oss är att det ska vara en så transparent och aktiv information och kommunikation som möjligt. Så det får vi väl ta till oss att vi i fortsättningen då i så fall gör det bättre om vi kan.

    När det gäller vattnet så är det en av de absolut viktigaste frågorna naturligtvis, därför att, precis som vicetalman sade, vi får en jättestor mängd av vårt vatten från de där vattentäkterna. Det ingår i beredningen och utredningen av detta att vid en exploatering - dvs. byggandet av en solpark på det där området - att vi kan få svart på vitt och tydligt befäst att det inte riskerar våra dricksvattentäkter. Jag har förstått så här långt att det handlar inte om mängden näring som spolas ner, lika mycket som det handlar om hastigheten som det kommer till vattnet och sådant spelar också roll.

    Men som sagt, vi inväntar beredningen och vi ska ta alla de här faktorerna i nogsamt beaktande.


  • Talman! Ja, jag vet att det här inte är färdigt planerat, men det här är en väldigt, väldigt angelägen fråga som kan bli otroligt dyrköpt för Ålands del. Vi håller ju också på att planera nya vattentäkter som kommer att kosta skjortan, så vi kan inte förstöra dem vi redan har.

    Sedan så är det också så att vår lagstiftning släpar efter. Vi behöver den nya vattenlagen. Vi behöver en lag för vattentjänster. Om jag har förstått saken rätt så innefattar inte heller vår miljökonsekvensbedömning solcellsparker. Så där kanske vi också behöver uppdatera den lagstiftningen.

    På andra ställen, i Sverige och i Finland, så anlägger man solcellsparker på redan exploaterad mark, alltså gammal industri- och infrastrukturmark eller på impediment. Det skulle ju vara helt fantastiskt för oss, vi har mycket impediment på Åland. I till exempel Motala håller man på att bygga Sveriges största solcellspark för tillfället och en del bygger man på impediment.

    Som sagt var, det finns uppenbarligen privata intressenter. Kanske inte landskapsregeringen behöver riskera våra vattentäkter och den biologiska mångfalden, utan det finns annat som man kan titta på.

    Jag uppmanar landskapsregeringen att också höra Ålands vatten som är de riktiga experterna och som har kommunen och landskapet som ägare. Det är alldeles angeläget och centralt.

    När det gäller den biologiska mångfalden så vet vi att vi är lyckligt lottade på Åland, men vi behöver också skydda den. Jag har många gånger tidigare förfäktat att Åland också borde ha en strategi för vår biologiska mångfald, med planering, strategier och mätbara mål. Hur långt fram i tiden är detta ministern, att ha en egen åländsk strategi för biologisk mångfald som man också har runt omkring oss?


  • Minister Alfons Röblom Tilläggssvar | 13:37

    Tack, talman! Det är många delar i det här. Ålands vatten, till att börja med, så ingår i beredningen av det här. Fastighetsverket är i kontakt med dem, bara som information till att börja med.

    Sen så håller jag med om att vi har arbete att göra när det gäller lagstiftningsbiten, men också också planeringsbiten och strategimässigt hur vi ska förhålla oss till de olika initiativ som kommer från aktörer som vill anlägga förnybar energi. Därför att den skjuts som vi nu har, både i form av det arbete som görs inom havsbaserad vindkraft men också nu med solkraft, så kräver att vi behöver tänka strategiskt på ett annat sätt. Så är det det absolut, vi är inte i mål med den biten.

    När det gäller biologisk mångfald och en strategi för det så arbetar landskapsregeringen strategiskt utefter utvecklings- och hållbarhetsagendans mål 4, Ekosystem i balans och biologisk mångfald. Det finns inte ännu en strategi till pappers, men det pågår ett strategiskt arbete. I det strategiska arbetet så jobbar jag för att det också ska ingå hur vi strategiskt bäst hanterar landskapsägd mark. Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.