Meddelande 3/2013-2014

Lagtingsår: 2013-2014
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

 

MEDDELANDE nr 3/2013-2014

Datum

 

2014-03-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

 

 

 

Landskapsregeringens förslag på nytt handlingsprogram mot riskbruk och missbruk har framställts av en tillsatt kommitté. Handlingsprogrammet omfattar hela ANDTS-området, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Fokus ligger på samarbete, tidiga insatser och attitydförändringar. Handlingsprogram met är ett ngsiktigt dokument som betraktar hur s åväl a ktivt som pa ssivt risk bruk/missbruk kan påverka en mä nniska under h ela livet. På Åla nd utförs re dan idag ett engagerat och bra ar bete mot missbruk på väl prof essionell som ideell basis. Förutsättni ngarna för att nå fr amgång för ar betet mot missbruk kan förbättras y tterligare genom samordning, struktur, a nalys och en opt imal resursför delning. Riskbruk och missbruk är viktiga folkhälsofrågor då minskade missbruk går hand i hand med minskade medicinska, sociala och samhälleliga skadeverkningar. Åtgärderna i programmet skall syfta till att skapa och upprätthålla nyktra zoner. De nyktra zonerna intensifieras och består av gravida, barn och ungdom, idrott, skola, arbete och trafik. Programmet berör även s.k. tredje part och inte enbart personen med missbruksbeteende.

Övergripande politiska målsättningar i programmet är en nolltolerans av ANDTS hos barn och ungdomar under 18 år, höja åldern för eller helt eliminera alkoholdebut, minska totala alkoholkonsumtionen och begränsa alkoholens negativa effekter, höja åldern för eller eliminera tobaksdebut, minska totala tobaksbruket och begränsa tobakens negativa effekter, ett narkotika- och dopingfritt samhälle, begränsa narkotikans, dopingens och läkemedelsmissbrukets negativa effekter, motarbeta spelberoende och begränsa dess negativa effekter och motarbeta negativa trender och beteenden som kan skapa riskbruk och missbruk. Handlingsprogrammet stöder att tillsynen av privat- och offentlig socialvård samt brott mot tobakslagen flyttas till ÅMHM. En ny tobakslag kommer att antas samt en tobaksavvänjn ingsver ksamhet upprättas som en integrerad d el av primärvår den. Målsättningen är även att skapa ett åländskt kostnadsfritt telefonnummer till s luta-röka-linjen i Sverige. Det kommer även att införas 18- års åld ersgräns för pengasp el i lag när spellagarna ses öv er och lotterilagen revideras. En ny tills ynsmyndi ghet skapas för att övervaka PAF. Syftet är att separera tillsynen från ägaren.

Övriga lagändringar som ska ske inom perioden är inom trafikbrottslagen där den grövre promillegränsen sänks till 0,8 promille. Landskapsregeringen föreslår att 0,2-0,5 promille i blodet kan anses som rattfylleriförseelse och avser att sänka den lägre promillegränsen till 0,2 promille. Promillegränsen för sjötrafik ska även ses över. Sed an tidigare har l äkarna tt a tt meddela my ndigheten när en person p.g.a. medicinska pr oblem inte ngre är mplig att köra bil. I samband med att k örkortsla gen ändras u tökas detta till en skyl dighet att m eddela när en person p.g.a. medicinska problem inte ngre är mplig att köra bil. Medicinska pr oblem omfattar även person ers alkohol-, narkotika- och läk emedelspr oblematik. Ett brottsföreby ggande progr am kommer även att tas fram.

Fortsättningsvis genomförs rapporten Hälsa i sk olan vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (T HL) samt ÅSUB:s rapport om ålänningars missbruk och ris kbruk ska g enomföras vart fem te år, inom hela ANDTS-omd et. ÅSUB kompletterar und ersökningen med befintlig statistisk som rappo rteras in natio nellt till T HL (t.ex. från polisen och a lkohol- och drogmottagni ngar). I och med att PAF har system för kontinu erlig övervak ning för upptäckt av spel missbruksbe teenden hos sina spelare skapar detta m öjligheter att följa trender över tid vad gäller spelmiss bruk. Landskapsregeringen anser att utbildning och information är en viktig del av det förebyggande och främjande arbetet. Genom att ”Ansvarsfull alkohol servering” uppdateras och blir perman ent förbättras en generell samverkan m ellan tillståndsmyndighet en ÅMHM, polisen och ålä ndska krögare samt uppmuntrar s amarbetspr ojekt inf ör större helger. Ansvarsfull alkoholservering riktar sig bl.a. till krögare, serv itörer, vak ter och bartend ers red an i arbete och under utbildni ng. Frivilligsektorn arrangerar årli gen å terko mmande s eminariu m och informationstillfällen för att sprida i nformation om risk- och missbruk både till allmänh eten samt myndi gheter.

Alla kommuner ska upprätta handlin gsplaner och lämna in dem till Ålands la ndskapsregering s enast 31. 05.2015. Folk lsans samor dnare ger st öd i det arbetet. Även landskapsregeringen avser att se över si na planer och poli cyn. r att lyfta P AF-bidrag måste för eningar i samba nd med a nsökan upprätta och/se ö ver missbrukspolicy och handlingsplan kring hur de ska förebygga, upptäcka och hantera missbr uk, dessa kan bifogas ve rksamhetsplanen. I verksamhetsbe rättelsen görs ock så en uppföljn ing. Övriga f öreningar rekomme nderas upprätta en policy och handlingsplan. Fo lklsans sam ordnare ger även stöd till t redje sektorn.

Landskapsregeringen har tillsatt tre grupper inom programmet för att målfokuserat handla utifrån en dialog gentemot fältet, en parlamentarisk politisk referensgrupp, en styrgrupp och en operativ grupp. De olika grupperna står nära varandra för att driva handli ngsprogrammet framåt. Då den ena gr uppen reagerar på vad som händer ute på fä ltet ska rörelse skapas i de t vå a ndra grupperna, på s amma sätt s om om det blir r örelser i d en politiska ref erensgruppe n, t.ex. ge nom ny lagstiftning, förmedl as det ut till person er s om jobbar på fältet. Informationsmaterial ska uppdateras och distribueras. En handbok som presenterar hela åtgärdskedjan ska tas fram.

Handlingsprogrammet innehåller även ett nytt samordningsprojekt ”Vision Nolltolerans” där samordnare inom Folkhälsan anställts för att förbättra samordningen av det kommunala, frivilliga och offentliga missbruksarbetet genom information och handledning. En stor del av det förebyggande arbetet handlar om behovet av att förändra attityder och skapa en samsyn i samhället.

I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram översänder landskapsregeringen följande meddelade till lagtinget.

 

 

Mariehamn den 10 mars 2014

 

 

Lantråd

 

 

Camilla Gunell

 

 

Minister

 

 

Carina Aaltonen

 

Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

 

INNEHÅLL

Kommitténs uppdrag. 4

Sammanställning över större åtgärder 2013-2016. 5

1. Faktabakg rund till d et nya han dlingsprog rammet 7

1.2. Statistik. 7

2. Handlingsprogrammets målsättning . 9

3. Riskbruk o ch missbruk. 11

4. Tredje pa rt 11

5. Utngsläget och kommande lagförän dringar 12

5.1. Tobak. 13

5.1.1. Tobaksmissbruk hos barn och ungd omar (under 18 år) 14

5.1.2. Tobaksvanor h os 18-69ring ar 14

5.2. Alkohol 15

5.2.1. Alkoholmissbruk hos barn och ungd omar (under 18 år) 16

5.2.2. Alkoholvanor hos vuxna (18-69 år) 16

5.3. Narkotika. 17

5.3.1. Missbruk av narkotika hos barn och ungdomar (under 18 år) 18

5.3.2. Missbruk av narkotika hos vuxna (18-69 år) 18

5.3.3. Läkemedel 19

5.4. Doping. 20

5.4.1. Missbruk av doping hos barn och ungdom ar (under 18 år) 20

5.4.2. Missbruk av doping hos vuxna (18-69 år) 20

5.5. Spel 20

5.5.1. Spelva nor hos barn och ungdomar (un der 18 år) 21

5.5.2. Spelva nor hos vuxna (1 8-69 år) 21

6. Tre grup per driver handlingsprogr ammet framåt 22

6.1. Politisk referensgrupp . 22

6.2. Styrgrupp. 22

6.2.1. Uppdrag. 22

6.3. Operativ grupp . 23

6.3.1. Uppdrag. 23

6.3.2. Förändring inom den operat iva gruppen sedan senaste han dlingsprogram.. 24

7. Riskfaktorer och friskfaktorer 25

8. Förebygga nde arbete på olika nivå er 25

8.1. Begränsa eft erfrågan, til lgången och utbudet 26

8.2. Vård och behandling. 27

8.3. Samordningsprojekt effektiviserar Ålands förebyggande arbete. 29

8.4 Ansvarsfull alkoholservering uppdateras och blir permanent 30

8.5. Energidrycker granskas. 31

8.6. Spelproblematiken lyfts fram.. 32

8.7. Nyktra zoner och attitydförändring. 33

8.7.1. Barn- och ungdomsperioden - en nykter zon. 34

8.7.2. Trafiken - en nykter zon. 38

8.7.3. Arbetslivet - en nykter zon. 40

8.8. Tredje sektorn. 42

Bilaga 1. Förslag på vad en policy kan innehålla. 43

Bilaga 2. Förslag på vad en handlingsplan kan innehålla. 44

Bilaga 3. Missbruk och beroende enligt DSM-IV. 45


 

Kommitténs uppdrag

 

Den 7 december 2011 tillsatte Åla nds landskapsreg ering en kommit med uppdrag att revidera la ndskapets alko hol- och narkotikapolitiska program. Huvudmålsätt ningen skulle for tsättningsvis vara att minska alkoholk onsumtion en, höja al kohold ebuldern och få ett narkot ikafritt samhälle. Kommittén besl öt att bre dda handlingspro grammet så att det sk ulle innefatta hela ANDTS-o mdet. Detta i nnebär att progra mmet utöver alkohol, narkotika och tobak även omfattar missbruk och risk bruk vad gäller doping och spel.

Tryggheten h os medborga rna och nivån på s amhällsservice ska upptthållas eller för bättras genom ett aktuellt ha ndlingsprogram kring missbruk och riskbruk. Tids perioden för regeringe ns handlingspro gram forttt er att vara begnsad för att gara ntera ett l evande han dlingsprogram med regelbunden a vsmning om hur arbet et fungerar i praktiken och naturliga m öjligheter till en revidering utifrån föndringar i sam hället. Handlings programmet ska ligga till grund för ett nära sa marbete och en bra dialog mellan olika aktörer. Samarbetet och dialo gen är av görande f ör en tidig upptäckt av missbruk /riskbruk och för en god vård och oms org, men i nte minst för att kunna s äkra en god föreb yggande ins ats från samhäll ets sida.

För att uppnå målen har kom mittén i enlighet med si tt uppdrag bl.a. påvisat vissa lagändringar som behövs för att kunna nå la ndskapets mål. Kommittén har också initierat ett samarbetspro jekt med resurser som ska s amordna, inf ormera och lära ut. Handlingsprogra mmet inne fattar också riktlinj er f ör den o perativa gr uppens arbet e. Målsättning en handlar om a tt föreb ygga, förhindra, begnsa och hantera både miss bruk och risk bruk. Förslag en i nnefattar ock andra åtgärder s om behö ver utredas eller föndras.

Kommittén har bestått av: or dförande Carina Aal tonen, Tor björn Elia sson, Åke Matts son, Carita Nyl und och Göte Win é. Synn öve Jordas har varit sekret erare under kom mitns möte n. Helena Flöjt- Josefsson har sammanställt programtext en.

Kommittén har sl utfört sitt uppdrag 31.05.20 13

 

 

Carina Aaltonen S ocialminister och ordförande (S)

Torbjörn Elias son Lagtingsledamot (C)
Åke Mattsson Lagtingsled amot (M)

Carita Nylund Lagti ngsledamot (Ob)

Göte Winé Lagti ngsledamot (S)

Synnöve Jordas Sekr eterare


Sammanställning över större åtgärder 2013-2016

 

Den 7 december 2011 tillsatte Åla nds landskapsreg ering en kommit med uppdrag att revidera la ndskapets alko hol- och narkotikapolitiska program. Huvudmålsätt ningen skulle for tsättningsvis vara att minska alkoholk onsumtion en, höja al kohold ebuldern och få ett narkot ikafritt samhälle. Kommittén besl öt att bre dda handlingspro grammet så att det sk ulle innefatta hela ANDTS-o mdet. Detta i nnebär att progra mmet utöver alkohol, narkotika och tobak även omfattar missbruk och risk bruk vad gäller doping och spel.

Lagändringar
Tillsynen av den privata och offentliga s ocialvården över förs till Ålands miljö- och häls oskyddsmyndi ghet, ÅMH M.

Tobak:
- En ny tobakslag antas i li nje med n ordiska ministe rrådets dire ktiv. S ikte är ett tobaksfritt Åland år 2040.

– Ansvaret för til lsynen över br ott mot tobakslag överförs till Ålands miljö- och hälsoskydds myndighet, ÅMHM.

Spel:
- 18 års ålders gräns för pen gaspel införs i lag

Spellagarna s es över och lotterilagen r evideras

– En ny tills ynsmyndig het skapas för att övervaka PAF. Syftet är att separera tillsy nen från ägaren.

Alkohol:
- Promillegr änserna s änks i trafiken.

Sedan tidigare har läkarna tt a tt meddela my ndigheten när en person p.g.a. medicinska pro blem inte ngre är mplig att köra bil. I samband med att k örkortsla gen ändras u tökas detta till en skyld ighet att medde la när en person p.g.a. medicinska problem inte ngre är mplig att köra bil. Medicinska pr oblem omfattar även person ers alkohol-, narkotika- och läk emedelspr oblematik.

Energidrycker: Behovet av en la gändring för infö randet av en å ldersgräns kommer att ses över.

Projekt
Samordningsprojektet Vision Nolltoler ans drivs 20 13-2015 (Folk hälsan på Åland). Pro jektet ska effektivisera och förbättra samordningen av det ko mmunala, frivilliga och offentliga preventi onsarbetet i nom missbruk. In om projekt et erbjuds:

Information och handledning;

* Föräldrastödsprogr am, manualer, metoder och material

* Utbildningstillfällen och kampanjer

Informationsmaterial
- En handbok tas fram som presenterar hela åtgär dskedjan och deras arb ete. Handboken ska ge bättre samordning och informatio n. Handboken ska fi nnas tillgänglig inom de olika i nstanserna och på a ndra strategiska platser.
Broschyr en Ungdomar och missb ruk sama rbete ger resultat uppdat eras och distri bueras.

Tonårsparlör en delas ut till årskurs 6 und er en treårsperi od (2013-20 15).

Organisation
- Genom proj ektet Nollvisi on får Åland en samordna re som samordnar och bistår tredje sekt orn och kommuner exempel vis vid upprättande av handlingsplan er och policyn.

– Den operativa gr uppen utökas med r epresentant er från Folkhälsan, A ms och PAF

Styrgruppen utök as med repr esentanter från F olkhälsan, A ms och PAF

 

Övrigt
- En tobaksavvänjni ngsverk samhet upprättas som en integrerad del av primär vården
- Skapa ett åländskt k ostnadsfritt telefonnummer till s luta-röka-linjen i Sverige
- Ett brottsför ebyggande program t as fram.

Kartläggningar om ålänningars riskbruk och missbruk

– Rapporten Hälsa i sk olan fortsätter genomföras vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (T HL).

ÅSUB:s rapport om ålä nningars missbruk och ris kbruk ska f ortttningsvis genomföras vart f emte år, inom hela ANDTS-omdet. ÅSUB kompl etterar undersök ningen med befintlig statistisk som rappo rteras in natio nellt till T HL (t.ex. från polisen och a lkohol- och drogmottagni ngar).
PAF har system för ko ntinuerlig öve rvakning för upptäckt av spel missbruksbe teenden hos sina spelare. Detta ska par möjligh eter att följa trender öv er tid vad gäller spelmiss bruk.

Utbildning/fortbildning
- ”Ansvarsfull alkoholserve ring” uppdateras och blir permane nt. Detta förbättrar en generell sam verkan mellan tillståndsmyndighet en ÅMHM, p olisen och ålä ndska krögare samt uppmuntrar s amarbetspro jekt inför st örre helger. Rik tar sig bl.a. till krögare, ser vitörer, vakter och bartenders redan i arbete och under utbildning.

* Under handlings programmets p eriod ska kursen bli r egelbundet åte r-kommande.
* Kursen ska uppdateras. Fr.o .m. 2014 u tökas kursen bl.a. med i nformati on om ris kerna med att blanda energidr ycker med a lkohol.

– En arbetsgrupp vid trafikavdelningen ser över kursen alko hol och trafik.
Fri från narkotika arrangerar årligen åter kommande s eminarium.

– PAF arranger ar ett inter nationellt s eminarium hösten 20 13 med f okus på s pelansva r.
PAF delar med sig av si na kunskaper om spel missbruk och sp elansvar till så väl allmänhe ten s om myndighetsinstans er och hjälper aktivt till att sprida information om ämn et via olika kanaler.

– Olika informations -/utbildningstillfällen kommer att arrang eras inom proj ektet Visi on Nolltol erans.

Handlingsplaner och policyn (se bilaga 1 och 2):

Alla kommuner ska upp rätta handlingsplaner och lämna in dem till Ålands la ndskapsregering s enast 31. 05.2015. Ko mmunerna uppmanas också att utforma policyn, men dessa beh över inte l ämnas in. Olika kommunala ar betsplatser bör också ha egna policyn och handlingspro gram. Folklsans samor dnare ger stöd.

– Landskapets arbet splatser o ch arbetspl atser inom det priv ata rekommenderas ge nerellt se öv er si na planer och poli cyn.

r att lyfta P AF-bidrag m åste föreningar i samband m ed ansökan upprätta oc h/se över missbrukspolicy och handlingsplan kring hur de ska förebygga, upptäcka och hantera missbruk, dessa kan bifogas verks amhetsplanen. I verksamhetsbe rättelsen görs också en uppföljn ing. Övriga f öreningar r ekommend eras upprätta en policy och handlingsplan. Fo lklsans sam ordnare ger stöd till t redje sektorn.

Intensifierande av nyktra zoner

– Barn, ungdom och graviditet. Traf ik, arbetsliv och idr ott.

Ökat samarbete ger ökad kunskap och ökad trygghet!

 

 

 

1. Faktabakgru nd till det nya handli ngsprogram met

Handlingsprogramm et är ett ngsiktigt dokument som betraktar hur s åväl a ktivt som pa ssivt risk bruk/missbruk kan påverka en mä nniska under h ela livet. På Åla nd utförs re dan idag ett engagerat och bra ar bete mot missbruk på väl prof essionell som ideell basis. Förutsättni ngarna för att nå fr amgång för ar betet mot missbruk kan förbättras y tterligare genom samordning, struktur, a nalys och en opt imal resursför delning. Inf ör att detta handlingspro gram skulle for muleras f ör 2013- 16 har kom mittén grans kat statistik och tagit avst amp i det häls opolitiska progra mmet år 2010-20, den parlame ntariska gruppens redo görelse 1, samt Sonja Lind-Söd erström/Glindra utredning från 2011. Även boken om spelmissbruk GaproCare har legat till grund för diskussion erna kri ng spelmissbruk. Ko mmittén har kallat samman till 14 protok ollförda ten där sakkunniga och exper ter har hörts.

Programmet har ett livscykelperspekti v, dvs. ett pers pektiv som granskar missbruket eller ri skbruket i li vets samtliga skeden, f rån fosterstadium fram till slutet. Det finns må nga olika sce narier med varianter som växlar från att vara t redje part till att utsättas för grupptryck eller drogas, a tt fatta egna destruktiva beslut el ler fastna i ett ofri villigt läke medelsmiss bruk p.g.a. brista nde rutiner.

 

 

1.2. Statistik

Statistik används som ett verktyg för att utläsa skillnader och för att synliggöra om något kan och bör påverkas genom e xempelvis politiska åtgärd er. Skillnad er kan handla om trender d.v.s. föndringar över tid, men också om jämförelser mellan olika grupper. n, ålder, utbildningsni vå och etnicitet är de fyra grundggande grupperingarna som brukar i ngå i statistiska modeller f ör att ge en så komplett bild som möjligt och för att kunna utläsa signaler om di skriminering el ler orättvisa. Genom att granska olika grupper kan blir det möjligt a tt se om det finns skillnader när det gäller t.ex. attityder kring risk- och missbruk, om en event uell debut sker och r den i så fall sker.

r att fokuse ra på ungdoma rs vanor och livssituati on har kommittén låtit analysera enkätundersök ningen Hälsa i skolan som genomf örts av nuvara nde Institutet för hälsa och välfärd (THL).2 Vartannat år sedan 2001 har enkätunders ökningen riktat sig till flickor o ch pojkar i årskurserna 8 och 9 i de åländska högstadier na, 2003 i nkluderades även årskurs 1 och 2 på gym nasialt stadium och från 2009 yr kesutbildning ens årskurs 1 och 2. Enten s om handlar bl.a. om ungdomars missbruk och l evnadsför hållanden besvarad es på Åland 2011 av 571 hö gstadieele ver i klasserna 8 och 9, 248 stu derande vid årsk urserna 1 och 2 i gym nasiet samt 332 elev er vid yrkesutbil dningens årsk urs 1 och 2. Det är nu första gången s om nationella uppfölj ningsdata har sa mlats in av elev er vid yrkesläroanstalterna inom he la det aktu ella geografis ka omd et.3

 

1 Med tillrande bil agor: Alkohol- och drogpolitiskt program 2007-2011 samt Sammanfattning av genomförda åtrder i alkohol- och narkotiskapolitiska programmet, Parlamentari ska gruppen

2 Tidigare Forskni ngs- och utv ecklingscentr alen för s ocial- och l sovården, Stakes

3 http://www.thl.fi/sv_SE/web/sv/meddelande?id=26562 Enkätundersökningen lsa i skolan ge nomfördes år 2011 i landskapen Norra, V ästra, Sydv ästra och Inre Finland och på Åland. En ten besva rades av eleverna i kl asserna 8 och 9 i gr undskolan och år skurserna 1 och 2 i g ymnasiet och yrke släroanstalter na. Antalet elever i hela studien uppgick totalt till 88 969 st. Fördelning av elever: grundskola 46 9 97, gymna siet 21 237 och yrkesläroan stalterna 20 735.

 

En överblick av ålännin gars alkoho l- och narkotikab ruk i 18-69 å rs ålder har kommittén fått genom att ta del av ÅSUB:s rappo rt 2011:6 Undersökn ing om ål änningars alkohol-, na rkotikabr uk samt spelv anor. ÅSUB har f ått liknande uppdrag t vå gånger ti digare 2001 och 2005. Rapporten 2011 har gjort det jligt att bland annat kunnat granska missbruk och riskbruk ur ett köns-, ålders- och ut bildningspersp ektiv över tid. ÅSUB:s uppdrag var a tt undersöka ålänningarnas bruk av toba k, alkohol och narkotika samt kartgga deras sp elvanor under år 20 11. Rapport en skulle genomf öras så att det skulle bli möjligt att mföra med senaste f em respekti ve 10 åren. 64 proce nt (651 st) av de som fick enkäten valde att bes vara den och flera analyser k unde dessvärre inte säkerställas statisti skt.

Kontinuiteten i fgeställningarna s om både enkätund ersökningar från THL och ÅSUB är a vgörande f ör att följa upp hur och om riskbr uk och missbr uk ändrar ö ver tid.

ÅSUB:s rapporter om ålä nningarnas alkoh ol-, narkotikabr uk samt spel vanor har inte tagit etnicitet/ födelseort i beakta nde.4 Särskilt inom det förebygga nde arbetet har det i andra lä nder visat sig användbart som verktyg då det ko nstaterats att det underlättat att definiera ytt erligare riskgrupper. Även om en generalisering i nte är kor rekt då det även inom inflytt ade grupper fi nns stora variationer har t ex Statens folkhäl soinstitut i Sverige ko nstaterat att andelen dagli grökare varit mer utbrett hos inflytta de perso ner än hos pers oner födda i S verige. To baksvanor na har spe glat t obaksbru ket i res pektive ursprungsland, vilk et också inne bär att snusning är mycket ovanligt bland person er födda utanför Norde n.5 Däremot bör en dan statistik fortttningsvis k orsrefereras med kön, utbildni ngsnivå och å lder. Risk grupper be höver d efinieras och synligg öras för att insatser ska kunna sättas in och riktas för bästa möjliga utfall.

I Finland följs det nationella alko hol- och narkotikapr ogrammet upp med hjälp av flera indikatorer, bl.a. hur såväl registrerade s om oregistr erade alkoh olkonsumtio nen utvecklas, men också hur olycksfallen, vålds brottslighet en, familje våldet och dödsfallen kopplas till detta br uk.6 Forskning har visat på en koppling mellan missbr uk och krimi nalitet både vad gäller våldsb rott och e konomisk brottslighet. ÅSUB:s databas och stati stiken kring dödsorsa ker på Åland är orsakerna för al lmänt hållna för a tt ge en användbar statist ik på hur många dödsfall som sker p.g.a. hälsoproblem eller skador som uppstått i och med tobaks-, alkohol-, doping- eller narkotikamissbr uk. Även om denna statist ik finns är det dock ändå alltid nödvändigt att reflektera ö ver ett o definierat m örkertal då flera dödsfall som i gr unden orsakad es av nå gon med missbruk i nte alltid blir nt annat än s om exempelvis våldsbro tt eller olycka.

 

 

 

 

4 I ÅSUB:s rapport 2012:4 Befolkningen 2011, fram kommer att d et fanns 28 355 ålänningar, varav 33,6 procent v ar födda ut anför Åland ( eller 14,2 pr ocent utan för Finland). D et kan vara värdefullt att veta om resultaten baseras på ett repre sentativt urval av den åländs ka befolkn ingen eller en spe- cifik grupp.

5 Statens fol khälsoinstitut 20 11, www.fhi.se

6 Statistisk år sbok om alkohol och narkotika 2012 s.45

Idag blir det svårt att en h elhetsbild av ANDTS-bruket och vilka kringeffekt er/skade verkningar det har för det åländska sa mhället. I flera fall går inte ÅSUB:s insamlade stati stik att säkerställa stat istiskt på grund av Ålands lit enhet. Det är möjligt att mer inf ormation kring hur missbruket ser ut och vad det har för följder genom att komplettera med en sammanställ ning av statistik s om redan förs på Åland. T.ex. kan ÅSUB komplettera sina fa kta med rattfyllerido mar, narkotikab rott, miss bruksrelaterade vålds- och brottsituati oner samt al kohol- och drogmotta gningens statistik över si na klienter. Statistiken b ehöver vara uppdelad på kön, ålder, utbildning och föd elseort. Ålands p olismyndigh et för ä ven statistik över om brott är miss bruksrelatera de samt om det är utövar en eller offret som varit påverkad. En så dan statistik kan ge en bild av hur tredje part drabbas och hur utbrett miss bruket är. En viss komplett erande bild kan fås genom I nstitutet för hälsa och välfärds (THL :s) ra pport Narkotikaberoende klienter inom missbrukarvården 2011 samt övrig s tatistik som THL samlat in ö ver Åland . 7 Sammanfattningen borde dock finnas med i ÅSUB:s rapport.

Genom att ta fram en handbok /sammanställning över åtgärdske djan och föra protokoll vid den operativa gr uppens och st yrgruppens möten är tanken att en mer komplett bild över hur situationen på Åland s er ut 2013-201 6. Målet med detta är att utveck la fakta basen till följande handli ngsprog ram.

 

2. Handlingsprogrammets målsättning

Riskbruk och miss bruk är vikti ga folkhälsofgor. Förutom d en medicinska as pekten (f ysiska eller psykiska) hos pers onen med ANDTS-missbruk drabbas också tredje pa rt dvs. p ersoner i d ess omgivni ng. Minskade mis sbruk går ha nd i hand med minskade medici nska, sociala och samhälleliga ska deverkningar. Över gripande politi ska målsättningar:

en nolltolerans av ANDTS hos barn och ungdomar under 18 år

– att ja åldern för, eller h elt eliminera, alkoholdebut

minska totalalko holkonsumt ionen och begnsa alk oholens neg ativa effekter
– att ja åldern för, eller helt eli minera, tobaks debut

– ett minskat t otaltobaksbruk och begnsa tobakens negativa eff ekter

– ett narkotika- och dopningsfritt samhälle

begnsa narkotika ns, dopinge ns och l äkemedelsmi ssbrukets neg ativa effekter
motarbeta spel beroendet och begnsa dess negativa effekter

motarbeta ne gativa t render och beteend en som kan skapa riskbruk och

missbruk
minska r iskerna för återfall

Varje person på Åland har ett eget grundl äggande ansvar för sitt l iv. Samhället ska förse individ erna med en bra förebyggande kunskapsgrund om bland annat missbruk och riskbruk så att var och en har en grundförutsätt ning att aktivt kunna fatta egna beslut f ör en s und hälsa.

FN:s barnk onvention är en viktig vä rdegrund i detta program. Vid alla åtgärder som r ör barn, vare sig de vidtas av offe ntliga eller privata sociala välfärdsinstitutio ner, domst olar, administra tiva myndigh eter eller la gstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rum met.

 

 

7 Bl.a. viss br ottstatistik, se www.sotkanet.fi

 

 

De mänskliga rättigheterna l yfter ockfram att staterna ska vidta åtgärd er som främjar barnets sunda ut veckling och förbättrar samhällets hälsovår d. Rätten till hälsa är en grundggande mänsklig rä ttighet och därför ansvarar också samhället för ett bra skyddsnät som inte diskri minerar pe rsoner med missbruk eller risk bruk. Tillgången till sj ukvård är en viktig del i de mänskli ga rä ttigheterna men i nte den enda. Samhällets skyldighet är ock att b edriva en politik som föreby gger sjukdo mar och leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla männis kor.

Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av hälsa; ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaron av sjukdom eller handikapp”

En av målsättningarna är att upprätt hålla ett finmaskigt informat ions- och skydds t genom samarbete och kont inuerlig dialog mel lan aktö rer i hela åtrdske djan. Nätet inn efattar aktörer som arbetar med de främjande, för ebyggande, vårdande och rehabiliterande insatserna s amt de insatser som syftar till att minim era återfallsriskerna. I nsatserna förbättras genom s amordning och k ompetensut vecklin g.

Handlingsprogrammet syftar till att ge öve rgripande målsätt ningar och ram ar, medan de instanser som re presenteras i styrgr uppen och den operativa gruppen g ör upp egna och mer ingående åtrds program i nternt inom sin m yndighet/or ganisation. Dessa åtrdsprogr am omfattar bl.a. ansvarspe rsoner och metod. Programmen presente ras även kortfattat inför ö vriga i såväl styrgruppen som i den operativa gruppen. Ge nom i nblick i varandras verksamheter tillhandahålls sta möjliga s kyddst och service.
Det attitydskapande arbetet fortsätter och fördjupas med hjälp av projekt et Vision Nolltolerans och en samordnare i nom tredje sek torn. Inom ramen för detta satsas bland annat på en medieka mpanj f ör att jobba med att föndra attityd er och ett nära samarbe te mellan olika aktörer, däribland föräldrar, kommun er, före ningar och la ndskapsregering en.

De åländska komm unerna uppttar handlings planer med konk reta åtgärder för hur målen i pr ogrammet s ka nås på lokal nivå. Målgruppen f ör kommunernas rus medelsför ebyggande ar bete är sa mtliga kommuninvå nare, med fok us på barn och unga. Landska pet ansvarar för tillsyn, la gstiftning och övergripande pla nering av omdet.

Äve n inom tredje sektorn för väntas handlings planer som berör ANDTS uppttas. Under ha ndlingsprogram mets peri od gäller detta samtliga föreningar som lyfter PAF-med el för sin verksam het. Även före ningar som in te ansöker om bidrag uppmuntras att upptta handlingsplan er. Tre dje sektorn och k ommunerna kan vända sig till samordnaren f ör att ta del av nätverkets kompete ns inom omd et.

Handlingsprogramm et handlar om instanser o ch åtgärder s om begränsar t illgången, övervak ar och minim erar ink örsportar na till be roende/missb ruksbeteend e. Av den orsaken förs också en diskussion kring om bruket av beroendefr amkallande en ergidrycker hos mind eråriga också ska klassas som en ink örsport till a ndra beroenden och om det finns beh ov av en åld ersgns.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Riskbruk o ch missbruk

Begreppet riskbruk används i allt större utsträckni ng inom ANDTS -omdet, äv en om det för närvarande inte finns en vederta gen definitio n.8 Ett riskabelt bruk, eller ett s.k. riskbruk, av alkohol, tobak och spel betrakt as ofta som en livsstil även om det är ett bruk som med t iden riskerar mynna ut i ett missbruk. Alla människor kan utveckla ett missbruk. Ett missbr uksbeteende påverkar vardagen och hälsan hos användar en, men även person er i omgiv ningen och sa mhället i stor t. H andlingsprogr ammet innebär en nollto lerans m ot miss bruk av na rkotika, doping och l äkemedel samt för alk ohol, tobak och pengaspel fö re 18 års ålde r. Allt bruk av olagliga medel är ett missbruk.

En beroendeskapa nde drog kan också göra personen mer mottaglig för en a nnan drog. Tobak och doping brukar lyftas fr am som en i nkörsport till missbruk av alko hol och ille gala droger. Hjärnan har ett belöningss ystem som ska par en lustbeto nad till följd av att dopamin frisätts. Dopamin et frisätts naturligt för att moti vera människan att exempelvis äta, dricka och f ortplanta s ig. Nikotin, a lkohol, narkot ika och doping påverkar också belöningssyste met att do pamin frisä tts.9 Hjärnan kan inte själv avgöra om nslan har ett naturligt ursprung eller om det är en r eaktion på en tillförd substans. Forskning har visat att risk gruppen f ör flera av dessa beroendeskapa nde levnad svanor ofta u tgörs av samma personer.

Känsligheten för att utveck la ett beroende varierar fr ån i ndivid till individ. Till viss del i nverkar arvsanlag en hos människ an. Genetiska fakto rer kan vara hur till exemp el nikotinrec eptorerna är fördelade, vilka sorter som finns och hur många. Även fakt orer som hur levern klarar av att bearb eta nikotin kan vara genetisk, men generna besmmer i nte om en p erson börjar r öka och de förhindrar i nte heller en person att sluta. En känslighet för nikotinber oende kan därem ot försvåra ka mpen att bli fri från b eroendet.

För en person med beroendebet eende är förne kelser och lögner en del av vardag en. Det är inte ovanligt att p ersonen kä nner både skam och sk uld och ofta drabbas familj och vänner av ko nflikter och slitningar. Det blir svå rare att hantera beteendet och all tmer tid och pengar ggs ned på missbruket medan annat som är viktigt i li vet förs ummas. Inom den medicinska vetenskapen är beroende- och missbr uksbeteenden sjukdo mar med dia gnosklassificering.

 

4. Tredje pa rt

För ungefär 100 år s edan startade nykt erhetsrörels erna i Nordeu ropa och Amer ika upp s om en reaktion på hur männens alkoh olproblem resulterade i fysiska, ps ykiska, sociala och ekonomiska li danden hos kvi nnor och barn. Det är inte något nytt fenomen att inse att även en tr edje part lider av ett missbr uk. Runt p ersoner med risk- och mi ssbruk finns o ckså närstående som på verkas i olika utsträc kning. Forsk ning visar att missbruk och risk bruk också har olika relationel la konsek venser där bar n, föräldrar, s yskon eller andra närstående lider bå de psykiskt och fysiskt. Oa vsett om d et handlar om ett missbruk av r usmedel eller ett riskabelt bruk av spel nne tecknas betee ndet av att anhöriga halkar allt gre ned på missbr ukarens prioriteringslista.

8 www.fhi.se

9 www.hjarnguide n.se

 

 

Bland tredje part fi nns anhöriga s om i kombinationen av maktlöshet och ovisshet upple ver ångest, ils ka, frustration och s org i kampen mot missbr uket. Till tr edje part hörs också barn som fö ds med f osterskad or eller abstin ens och foster som inte överlever till förlossning. Även de personer s om till följd av missbruket utsätts för bl.a. hot, trakasserier, vål d, kriminalitet, trafikolyckor ska betraktas som tredje part. I denna gr upp åt erfinns ibland ä ven anhöriga. U nder handlingspr ogrammets p eriod ska även tre dje part ly ftas fram och i nkluderas.

 

5. Utngsläget och kommande lag förändri ngar

Bilder av hur ANDTS-br uket ser ut på Åland har huvudsakli gen samlats in av två olika aktör er: I nstitutet för hälsa och välfärd (THL) som st uderat barn och ungdomar under 18 år i lsa i skolan och ÅSUB som studerat v uxna i åldern 18-69 år i Rap port 201 1:6 Undersökni ng om ålänninga rs alkohol- o ch narkotikabruk s amt spelvanor år 2011.

Ofta beskrivs riskabla a lkoholvan or, narkotikaan vändning, tobaks bruk och riskabla spelvanor som problem oberoende av varandra. Och naturligtvis finns det männis kor som e nbart drabbas av ett problem och i nte det andra. I såväl Finland som i Sverige har st atistiken däremot visat på många samba nd mellan proble momdena . 10 Detta är något som även ÅSUB:s och THL:s rapporter tyder på, även om de in te går att säkerställas statistiskt på gr und av Ålands lit enhet.

Under denna rubrik Utgångsläget och kommande lagrändringar kommer o van nämnda studi er att sammanfö ras och r edovisas uppdelat under de olika prepara ten eller missbr uken. Även de övergri pande politiska målen redo visas under rubriker na.

Inom de områd en där lagförslag är aktuella presenteras de under d enna rubrik me dan övriga åtg ärder s om inte är knutna till lagändringar prese nteras i därpå komma nde del av programmet. I början av handlingsprogra mmet finns äv en en sammanställning ö ver de större åtgärderna. Styrgr uppen och den operativa gruppen har s edan f ått i uppdrag att f okusera på hur må len ska uppnås i nom ramar na f ör den lagstiftning och de direktiv som de en skilda avdeln ingarna, myndighete rna eller bo lagen ska f örlla sig till.

Övergripande politiskt mål kring socialvården:

Enligt maktfördel ningsprincipe rna ska inte samma nivå ansv ara för både lagstiftning och tillsy n. Resurserna för tillsy nen av den privata och den offentliga socialvå rden ska rstärkas och fö rutsättningar na att utveckla e nhetliga och tydliga metoder fört tras.

Landring under handlingsprogrammets period:

Tillsynsansvaret över den privata och offe ntliga socialvården överrs till Ålands miljö- o ch hälsoskyddsmyndighet, ÅM HM.

Ansvar: Ålands landskapsregering, Ålands lagting.

 

 

 

 

 

 

10 Se bl.a. Institutet för lsa och välfärd www.thi.fi/sv_SE Folkhälsoinstit utet i Sverige www.fhi.se

5.1. Tobak

Ett av de verksa mma ämnena i tobak är det ber oendeframkallande ämnet ni kotin. Ti digare var uppfattningen att det krävdes ett dagligt bruk av t obak för att ett beroe nde skulle uppstå, men ny forskning visar a tt barn och ungdomar som begnsar nikotinintaget till helgerna sannolikt r edan byggt upp ett beroende och får problem med att avstå från tobak.11

Oberoende av åldersgrupp upp visar de som anvä nder tobak ett märkbart större riskbeteende jä mfört de som inte gör det. Då hjärnan utsätts för nikotin ökar produktion en av dopa min. Eft ersom belöningss ystemet i hjärnan formas om blir perso nen mer m ottaglig f ör att öka dosen eller övergå till annat miss bruk eller börja med ett blandmissbruk. Andelen rökare bland perso ner som miss brukar alkohol och narkotika är dominera nde.12 Forskning visar att tobaksproduk ter är en av i nkörsportar na till drogmissbruk, men tobak är, och ska naturligtvis också b etraktas som skadligt i sig.

I västvärlden är bieff ekterna av tobaksrökning den a bsolut vanligaste dö dsorsaken av de som med enkla med el skulle kunna und vikas genom att människ or att sluta röka. Trots att tobak är en la glig produkt p åverkas hälsan märkbart i ne gativ riktning hos röka re. Statistik visar att varannan person som rökt i de cennier dör i sjuk domar som orsaka ts av tobak. I Finland orsakas var tr edje cancersjukd om av tobak och vid vart femte hrtrelaterat dödsfall utgör to baken den största riskfaktorn. Varje år sk ördar tobak en 5000 -6000 dö dsfall i Finland, vanligen av hjärtsjukdomar eller sjukdomar i bl odomlopps organen . 13 Denna statistik inkluderar ä nnu inte person er som snusat eller a nvänt t uggtobak.

Politiska mål:

Nolltolerans för to baksanvändning före 18-års ålde r.

Höj åldern för, ell er eliminera, tobaksdebut.

Den totala tobakskonsumt ionen s ka minska och därmed oc k riskerna för följdsjukdom ar och följdmissbr uk.

Arbeta attitydskapande och minska återf allsriskerna.

Allmänheten ska skyddas ytte rligare fr ån att exponeras av tobaks rök.

Åland ska vara en tobaksf ri zon till år 20 40.

Landring under handlingsprogrammets period:

Ålands tobakslag revi deras.

– Tillsynsansvaret för b rott mot tobakslagen fly ttas helt till ÅM HM.

Ansvar: Ålands landskaps regering, Åla nds lagting.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 www.fhi.se

12 Enligt svenska undersökningar är nio av tio alkoholister oc kså rökare.

13 www.droglänken.fi

5.1.1. Tobaksmissbruk hos barn och ungdomar (under 18 år)

Hos ungdomarna har testandet av cigaretter och att röka dagligen på Åla nd minskat för varje år under perioden 1977-2011 hos båda könen och i alla åldersgrupper. lsa i skolan visar ockpå att andelen rökfria unga har ökat markant under 2000-talet. 14 I 2011 års studie uppgav knappt hälften av eleverna i såväl gymn asiet som grundskola ns årskurser 8 och 9 att de aldrig rö kt. I yrkessk olan var samma siffra märkbart gre då ung efär en fjärded el aldrig hade rökt.

Bland högstadieel everna på Åland uppgav 8 proce nt15 att de röker dagligen. I g ymnasiet var motsvarande siffra 4 procent 16 och vid yrkesläroa nstalterna 31 proce nt17. Andelen rökare var genomgå ende märkbart lägre hos flickorna än h os pojkarna. Även om rökningen har minskat har snusanvändningen blivit klart va nligare bland både pojkar och flic kor sedan år 2005. Bla nd flickor var s nusandet dock säll synt. For tfarande använder barn och ungdomar på Åland to baksprodukter i mindre utsträc kning än i övriga Finland, men yrkesutbil dningen på Åland a vviker stort från övriga åländska s kolor och ligger bet ydligt när mare de fastländska res ultaten. Bland elever na vid yrkesut bildningarna fa nns ock en större and el rökande föräldrar. Und er våren 2012 b lev även innehav av tobaksp rodukter ett lagbro tt för p ersoner under 18 år.

 

5.1.2. Tobaksvanor hos 18-69ringar

Baserat på ÅSUB:s rap port 2011 :6 minskar to baksbruket generellt hos ålänningarna. En jäm förelse med resultaten från tidigare undersök ningar visar att and elen s varande s om röker och/eller s nusar r egelbundet har sjunkit: fn 24 pro cent år 2 001 till 22 proc ent år 20 05, för att år 2011 vara nere vid 17 procent. Andelen svarande s om röker /snusar regel bundet har sålunda sj unkit, medan andel en s varande som rö ker/snusar då och då har ökat något (från 10 proce nt till 13 proc ent år 201 1).

 

5.1.2.1. Rökning hos 18-69- åringar

I ÅSUB:s rapport uppgav 76 procent av 18- 69 åringarna att de aldrig röker, 12 procent a tt de röker då och då och yt terligare 12 pr ocent att de röker r egelbundet. Bla nd de som röker är skillnaden mellan könen mä rkbar. Av de åländska kvinnorna röker 9 pr ocent reg elbundet medan motsvarande siffra f ör männen uppgår till 15 procent. 18 Även bland vuxna å länning ar syns ett klart samband me llan utbildni ngsnivå och rökning . Andelen personer som rökte på regel bunden basis uppgick till 25 procent h os pers oner med högsta ut bildning på grundskole nivå, m edan andelen var 5 pr ocent h os person erna med uni versitets- eller högskol eutbildning. Överlag uppgav de med högre utbildning ock i st örre utsträck ning att de aldrig r öker.

 

 

 

 

 

 

14 www.thl.fi/doc/sv/2 6562

15 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen lsa i s kolan 2011 var märkbart gr e; 15 proce nt

16 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen lsa i s kolan 2011 var mer än dubb elt så hög; 9 procent

17 snittet i Fi nland för hela undersökni ngen lsa i s kolan 2011 v ar; 39 proce nt

18 Tidigare studie har inte tagit n i beaktande, varför en analys över tid inte går att utläsa.

Totalt uppgav 24 pr ocent att de rökte regel bundet eller då och då. Detta kan ttas i r elation till gruppen 18-24-åri ngar där motsvara nde siffra uppgick till 35 proce nt. Det re gelbundna rökandet var dock lite gre och uppgick till 10 proce nt (jämfört m ed studiens total på 12 procent). Rapport en redovisar i nte separat kön sstatistik över t obaksbruket f ör gruppen 18- 24 år.

5.1.2.2. Snusning hos 18-69- åringar

Bland de 18-69-åri ga ålä nningarna uppgav 88 procent att de aldrig snusar, 6 pr ocent att de snusar då och då och 6 procent att de snusar regel bundet. Bla nd de som snusar är s killnaden mellan könen ä nnu mer påtaglig än vad gäller rökning. Av de åländska kvi nnorna s nusar 1 procent regelbundet och 5 proce nt då och då. Av männen snusar 10 proce nt regel bundet och nästan 20 procent då och då. Snusning var vanligast i de två lä gsta ål dergrupper na. Då svaren från snusar då och då och snusar regelbundet slogs ih op visade på 18-24 åringar na 24 proc ent och 25- 39-åringarna 22 proce nt. I gruppen 60-69 år var samma siffra 3 procent. Studien visar inte k önsstatistik in om åldersgr upperna, varför d etta i nte heller redovisas här.

 

5.2. Alkohol

Personer med alkoholmis sbruk uppskattas ha både en sjukfrå nvaro och en dödsfallsrisk som är upp till två eller tre gånger högre än hos personer som lever nyktert eller kan begnsa sin alk oholkonsu mtion till måttliga mängder. Även om en p erson som miss brukar alko hol håller sig b orta från olyckor uppskattas livsngden bli 6-18 år ko rtare än genomsnit tet.

Fo rskning på att ett a lkoholmissbr uk/-riskbruk påverkar hälsan på flera sätt vanligast är depressi on, rä dsla, nervsjukdomar och olika sjukdo mar i och runt magen. Ge nerellt hö jer alkoholen person ens blodtry ck, vilket kan resultera i hjärnblödning med förlamni ng s om följd. Intellig ens, smidigh eten och muskelstyrkan påverkas ne gativt och ett ngvarigt alko holriskbruk ökar risken för kroniska kro ppkommor. Några va nliga exemp el är skrumplever, i nflammation i bukspottkör teln, skad or på nervs ystemet, f örtvinade celler i hjärna n, cancer i munnen, svalget, str uphuvudet, matstrupen ell er magen . 19

Under 2011 ha de Alkohol- och drogmottagni ngen i Mariehamn 329 klienter, va rav 145 sökt p.g.a. alkoholproblem och 8 p.g.a. blandmissbruk. 7 vårdades på behandlings hem p.g.a. alko holmissbru k.

Politiska mål:

Nolltolerans ller för alkoholanvändni ng hos barn och ungdomar under 18 år.

Höj åldern för ell er eliminera alkoholdebuten helt.

Minska totalalko holkonsumtionen och begränsa alk oholens negativa eff ekter.

Arbeta attitydskapande och minska återfallsri skerna.

– Trafiken ska vara en ny kter zon.

Landringar under handlingsprogrammets period:

r att ändra attityder och för att minska rattfylleri och t rafikförseelser sänks promilleg ränserna.

Körkortslagen änd ras att l äkarna blir skyldiga att meddela Ål ands polismyndighet r en patient p.g.a. medicinska problem inte är lämplig att köra bil.

Ansvar: Ålands landskaps regering, Åla nds lagting.

 

19 www.droglanken.fi

 

5.2.1. Alkoholmissbruk hos barn och