Lagtingets högtidliga öppnande 7 november 2022 kl. 13:00

Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting!

Även det gångna året har ställt det åländska samhället, såväl den offentliga som den privata sektorn, samt invånarna på Åland, inför svåra och allvarliga utmaningar, förutom de mera sedvanliga; bland annat den fortsatta hanteringen av Covid 19 pandemin och dess förhoppningsvis övergång från en pandemi till en av flera nog så allvarliga virussjukdomar.

Det finns fortsatt all anledning att uttrycka en synnerlig erkänsla och tacksamhet för det gedigna arbete som självstyrelsemyndigheterna och berörd personal, beslutsfattarna, landskapsläkaren, personalen vid ÅHS och andra inom vårdsektorn, har axlat för att efter all sin förmåga och på bästa sätt lotsa Åland och ålänningarna genom pandemin.

Samtidigt som denna samhällspåfrestande extraordinära händelse sakta har börjat plana ut har en ny, om möjligt ännu värre gränsöverskridande katastrof rubbat vår tidigare relativt trygga tillvaro; Ryssland hänsynslösa anfallskrig gentemot Ukraina. Ett krig som måhända av ”den utomstående optimisten” kan uppfattas som en väpnad konflikt mellan två länder, men som i verkligheten kan komma att involvera hela Västeuropa, om det ens stannar inom de gränserna.

Detta hänsynslösa krig har som vi vet föranlett republiken Finland att tidigare är tänkt – om det alls var tänkt –att anhålla om ett medlemskap i försvarsalliansen Nato. I anslutning till denna ansökan om medlemskap har statsmakten inklusive republikens president vinnlagt sig om att säkra Ålands framtida status som en demilitariserad och neutraliserad zon inom ett utvidgat Nato, något som kan vara värt att slå vakt om och att försvara oberoende av hur verkligheten kommer att utvecklas inför en oberäknelig framtid.

Herr talman! Ålands landskapsregering har, med ett starkt stöd av lagtinget och med en gedigen uppbackning av frivilligorganisationer, såsom Röda korset, och den åländska befolkningen, på alla tänkbara sätt, såväl finansiellt som genom olika huvudsakligen frivilliga insatser och uppoffringar, välkomnat och tagit väl hand om de ukrainska flyktingar som har sökt sig till vårt landskap. Åland har än en gång visat att man inte är ett slutet utan ett synnerligen öppet samhälle, med ett genuint gott och välkomnande sinnelag gentemot alla dem som söker sin trygghet inom våra gränser.

Herr talman, värderade ledamöter! Det första lantråd som jag i tiderna som kanslichef hade förmånen att ”tjäna” – lantrådet Folke Woivalin – lärde mig att det nog är bra att producera och distribuera informationsbroschyrer om Åland, och att sprida dem framförallt till den övriga befolkningen i Finland, men att det trots allt finns endast ett sätt att skapa rätt kunskap och förståelse om Åland och Ålands särställning och självstyrelse bland landets övriga befolkning, och det är att förmå varje fastlänning att besöka Åland, och att här informera dem om den åländska historieskrivningen och den självstyrelseverklighet vi lever i. Ett nog så klokt synsätt; kanske i praktiken svårt att genomföra men i teorin rätt tänkt.

Självstyrelseorganen har under de senare åren målmedvetet riktat olika former av kunskapskampanjer och skolningsliknande initiativ gentemot och tillsammans med centrala tjänstemän och beslutsfattare i Helsingfors, en förnuftig strategi i syfte att undanröja de stundtals återkommande negativa synsätten som återkommande visar sig bero på bristande kunskap om Åland och den åländska självstyrelsen. Uppgraderingen av Ålandskontoret i Helsingfors till Ålands representation, med en samtidig personell förstärkning med en tjänst, benämnd Ålands representant, kommer med all säkerhet att förbättra skapandet av nätverk och kontakter i förhållande till statsledningen i Helsingfors, och därmed minska risken för missförstånd och i värsta fall konfliktliknande låsningar mellan parterna. Projektet ”Ålands akademi” är ett bra och förhoppningsvis framgångsrikt koncept för att bredda kunskapen om Ålands självstyrelse in den centrala statsförvaltningen.

Sedermera lärde jag mig känna en för oss alla känd politiker, som tyvärr lämnade oss alltför tidigt, Lasse Wiklöf. Han hade som ett av sina rättesnören synsättet att det som är bra för Åland är bra för Finland, och omvänt, att det som är bra för Finland också är bra för Åland. Han hade en extraordinär insikt i hur viktigt det är att ständigt förmå politiker och andra beslutsfattare i riket att fortlöpande se och förstå denna ömsesidighet och de särskilda åländska behoven. Den insikten finns det all anledning att ha med sig in i det framtida umgänget mellan självstyrelsens och statsmaktens företrädare.

Herr talman! Vem har inte hört talesättet att det är lättare att skapa konflikter och problem än att lösa och avsluta dem.

Arbetet med att förnya självstyrelselagen går fortlöpande på grund. Snart sagt varje detalj fastnar och förblir olöst. Återkommande slås man av att det tycks saknas en genuin vilja att den pågående revisionsprocessen ska lyckas. I de fall där parternas grundinställning i utgångspunkt är olika måste det förstås finnas en ömsesidig vilja till kompromisser för att projektet lyckligt ska kunna tas i hamn.

Jag tror mig våga påstå att statsmakten och dess högsta företrädare har en ärlig vilja att medverka till att den åländska självstyrelsen ska utvecklas, och jag tror mig veta att republikens president starkt delar denna målsättning. Men som sagt, för att det ska lyckas måste det finnas en ömsesidig vilja att lösa problem framom att skapa tillsynes onödiga låsningar under processens gång.

Herr talman, värderade ledamöter! Ålands lagting och alla som på olika sätt, direkt eller indirekt, har ansvarat för genomförandet av Ålands 100-års jubileum; det var en bedrift utan like. Republikens president liksom vi andra som på olika sätt fick ta del av ett mångfald av väl genomförda och minnesvärda arrangemang vill framföra vår stora uppskattning över allt det som vi gavs möjligheten att få uppleva och beskåda, och på allehanda sätt fick tillgodogöra oss under jubileumsåret.

Herr talman! Eftersom det är sista gången jag har förmånen att få uppträda inför denna värderade församling, åtminstone som landshövding, vill jag gärna återge det jag framförde vid min hustrus och min första trettondagsmottagning för snart 23 år sedan. Vi gav uttryck för den tacksamhet vi kände för att ha givits möjligheten att få bära det ansvar som ankommer på ett landshövdingspar på Åland. Än i denna dag kvarstår denna tacksamhet, och om möjligt ännu starkare. Tack!

Herr talman, värderade ledamöter! Jag ber att avslutningsvis få framföra Republikens presidents lyckönskningar till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, till fromma för befolkningen på Åland.

På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2022-2023 öppnat. Tack för ordet!

Tack värderade herr landshövding Peter Lindbäck! Idag har Ni öppnat valperiodens sista lagtingsår. Då Ni öppnade det första lagtingsåret den här perioden kunde ingen av oss förutse att valperioden skulle avvika så väsentligt från tidigare valperioder, det blev en valperiod som präglats av både pandemi och krig. Jag uppskattar det Ni anför i ert tal om den erkänsla och uppskattning Ni ger uttryck för gentemot landskapets myndigheter för hanteringen av Covid-19. Det är bara att instämma i detta. Det är med glädje vi kan konstatera att Ålands befolkning på ett enastående sätt tacklat de svårigheter denna pandemi ställde till med och som ännu finns bland oss. Ni tar sedan upp i ert tal det som ingen av oss har förväntat att skulle hända i Europa, ett brutalt anfallskrig av Ryssland mot Ukraina bröt ut den 24 februari 2022. Detta om något visar hur oförutsägbara ledare kan vara i vår värld. Det är ett hänsynslöst och omänskligt krig som pågar där barn och civila mänskor dödas och skadas. Familjers hem bombas sönder utan hänsyn. Det mänskliga lidandet är ofattbart.

Historien går igen och kan beskådas av konstverket utanför vår plenisal och som alla kan titta på efter öppningshögtidligheterna. Det utvisar den stora flykten från Åland under åren 1714-1721 då ryssarna skoningslöst anföll ålänningarna och där de ålänningar som lyckades fly tog sin tillflykt till Sverige. Unga pojkar under 15 år fördes till Ryssland och vars öden förblev okända. Frågan är varför blir mänskan aldrig förnuftigare? Det är bra att västvärlden står eniga i sitt stöd till Ukraina. Den säkerhet och trygghet vi eftersträvar för oss alla har vi genom Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen till stora delar uppnått. Samtidigt vill jag, herr landshövding, framföra till republikens president och statsmakten vårt tack för de svåra beslut och gedigna arbete som genomförts för att skapa stabilitet, trygghet och framtidstro för oss alla samtidigt som vår demilitarisering och neutralisering bibehålls. Nationernas förbund beslöt att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle ingås för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige. Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna undertecknades den 20 oktober 1921 och därmed bekräftades demilitariseringen från Parisfreden 1856. Alla internationella avtal om demilitariseringen och neutraliseringen är fortfarande i kraft och dessutom anses statusen vara en del av en sedvanerätt för Östersjöregionen. Den icke-militära statusen fråntar inte Finland ansvaret för försvaret av Åland.

Genom beslutet i Genève 1921 kom frågan om statstillhörigheten, demilitariseringen och neutraliseringen samt självstyrelsen att för framtiden bli intimt förknippade. Under jubileumsåret tog lagtinget emot den mycket uppmärksammade statyn Non-Violence av kommerserådet Anders Wiklöf. Konstverket kommer att få en förnämlig placering utanför Självstyrelsegården, men står nu av säkerhetsskäl tillfälligt placerad i lagtingets aula. Det är svårt att illustrera demilitariseringen men med Carl Fredrik Reutersvärds kända knutna revolver, har lagtinget jubileumsåret till ära fått en fin symbol för demilitariseringen och neutraliseringen. Det har också varit intressant att se hur många som har besökt lagtingsbyggnaden för att beskåda konstverket. Det har nu gått åtta månader och två veckor sedan den ryska invasionen av Ukraina. Ända sedan krigsutbrottet har en grupp demonstranter mött upp utanför det ryska konsulatet i Mariehamn varje dag kl. 17.

Lagtingets kanslikommission har tagit emot en anhållan från gruppen om att statyn Non-Violence tillfälligt skulle placeras utanför det ryska konsulatet. Statyn kommer, som nämndes, att placeras utanför självstyrelsegården men som ett resultat av kanslikommissionens möte med gruppen kommer Ukrainas ambassadör att bjudas till Åland och vidare kommer kanslikommissionen att uppmana landskapsregeringen att på lämpliga platser hissa Ukrainas flagga. Kanslikommissionen välkomnar gruppens anhållan som en påminnelse om behovet av att fortsatt kraftigt markera mot Rysslands folkrättsstridiga invasion av Ukraina. För er landshövding och oss i lagtinget är det med stor besvikelse vi kan konstatera att någon ny självstyrelselag inte blivit verklighet oaktat fina tal och utfästelser. I Finlands regeringsprogram framgår att regeringen ska arbeta för en utvecklad självstyrelse. Det fanns ett förslag till ny självstyrelselag i Tarja Halonen kommittén som var ett förlikningsförslag som parter från Åland och Finland kunde enas om. Varför det det gick som det gick, det får framtida forskare fundera på. Helt uppenbart är att en nystart bör ske snarast så nästa regering kan avlåta ett förslag vi ålänningar kan omfatta. Efter 100 år av självstyrelse är Åland ett välmående samhälle av nordisk modell. Autonomin har med andra ord klarat de första hundra åren och vi borde nu få till stånd en lag som ger Åland och Finland verktyg att hantera också framtida utmaningar.

Det borde ligga i allas vårt intresse att Åland fortsätter vara en kompetent och modern autonomi som kan utgöra det goda exemplet också i framtiden. Från åländsk sida vill vi känna fortsatt förtroende för att riksdagen och riksdagspartierna står fast vid sina utfästelser så att ålänningarna med tillförsikt kan se fram emot det kommande århundradet med självstyrelse.

Herr landshövding! Ni har innehaft ert ämbete sedan 1999 och avser att från nästa år i april ägna er åt något annat. Ni har på ett förtjänstfullt och sakligt sätt varit brobyggaren mellan självstyrelsen och statsmakten. Beträffande Era kunskaper i det självstyrelsepolitiska systemet är det få, om ens någon, som kan mäta sig med er. Ni har med bravur skött Er uppgift och som vi från självstyrelsens sida är er skyldig ett stort tack till Er, landshövding. Som en liten erkänsla vill jag personligen ge en gåva till er. Som tack hoppas jag att ni fortsätter nu fram till april och vara behjälplig självstyrelsen. Hälsa också er hustru! Ni har varit ett fint par som innehaft landshövdingsämbetet till gagn för oss alla.

Bästa lagtingsledamöter! Ni står nu i startgroparna för det sista arbetsåret på denna valperiod. När ni började denna valperiod kunde ingen av er förutse vad komma skulle, varken pandemi eller krig. Det är detta som varje politiker måste förutse och förbereda sig på - att ställas inför utmaningar som ingen kan förutse. Jag vill berömma er för er beredskap att kunna ställa om och jobba utgående från nya förutsättningar.

Många vallöften har inte kunnat uppfyllas då förutsättningarna hastigt ändrats. Er skyldighet mot ålänningarna är att de ska känna att vi tillsammans håller hårt i rorkulten och styr skutan Åland tryggt genom alla hårda väder. Oaktat att det kommande året är valår önskar jag att debatterna i lagtinget blir på en saklig nivå där goda idéer ska prövas mot varandra. Ekonomin kommer att vara i fokus inte enbart för samhället utan också envar ålännings ekonomi. Oro finns för höjda räntor och energipriser. Det som är glädjande är att landskapet även under denna valperiod tycks klara sig från att upplåna pengar för att betala driften av samhällsapparaten. Jag hoppas att valåret inte blir en överbudspolitik utan en stram linje. Det gäller för oss envar att skapa en stark framtidstro hos alla. Tack!

Bästa lantråd Veronica Thörnroos och ministrar! Återigen har ni fått vara med om ett år med nya utmaningar, förutom fortsatt problem med pandemin. Här understryker jag det som landshövdingen nyss anförde och förenar mig i hans beröm av hanteringen. I fjolårets tal underströk jag vikten att hålla ekonomin i balans och att undvika underskott. Det som är glädjande att det uppenbarligen inte blir någon upplåning denna valperiod och som bör vara rättesnöret också i framtiden för den framtida regeringen. Jag ser framemot att utvecklingsplanerna för vindkraft fortsätter och att detta blir en framtida inkomst för landskapet som tryggar vår välfärd och bidrar med vår förbättring av miljön runt Östersjön och vårt ansvar att uppnå klimatmål. Ålänningarna är goda skattebetalare vilket märks på ökade skatteintäkter. Arbetslösheten har igen kommit ner och var i oktober på 4 procent, vilket är glädjande att pandemins effekter avklingat. Det är förutseende att ni ändrar grundavdraget i kommunalbeskattningen, i det förslag som vi ska debattera här i lagtinget, för att förbättra ekonomin för de med lägre inkomst vilket även inbegriper pensionstagare med låga inkomster.

Jag hoppas att ni jobbar vidare med att det kommer till stånd en utvecklingsbar självstyrelselag oaktat den tröghet som nu varit för handen och som ni har kämpat med under hela denna valperiod. En devis som vi ofta använder på Åland är "Oss väl och ingen illa". En utveckling av självstyrelsen drabbar ingen i övriga landet men ger ålänningarna större och mer verksamma verktyg för att utforma vårt samhälle utifrån våra behov och förutsättningar. Tack och lycka till det sista året under denna valperiod!

Bästa lagtingsdirektör Susanne Eriksson jämte personal! Jag tackar dig och hela personalen å lagtingets vägnar för det enorma arbete ni gjort under året så att vi kunde fira ett värdigt och storslaget jubileum. Det erkännande och uppskattning som våra gäster och ålänningar givit uttryck för är överväldigande. Det är ett konststycke att med den begränsade staben ordna ett så stort jubileum och med den risken att allt skulle bli tvunget att avblåsas om pandemiutvecklingen hade gått i fel riktning. Under denna valperiod har ni ordnat två stora begivenheter med det nu i efterhand så vältajmade demilitariserings- och neutraliseingsseminariet den 20 oktober 2021 med alla ambassadörer och jubileet den 9 juni detta år med kungaparet från Sverige och presidentparet och alla talmän från hela Norden. Med en applåd tackar vi Er å det varmaste.