Övrigt den 8 november 2021 kl. 13:00

Protokoll

  • Landshövdingens och talmannens tal

    Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting! Även det gångna året har ställt det åländska samhället, såväl den privata som den offentliga sektorn, samt invånarna på Åland, inför svåra och allvarliga utmaningar. Covid-19 pandemin, som slog till i början av mars förra året, biter sig fortsatt fast i vår vardag och ingen kan med säkerhet säga om och när vi slutligt kan anse att faran är över. Inte heller har vi några garantier för att inte någon annan form av pandemi väntar bakom hörnet.

    Som vi alla vet så hänför sig lagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur till rikets behörighet, medan förvaltningsbehörigheten och därmed det operativa ansvaret och arbetet med att bekämpa smittsamma sjukdomar ankommer på landskapsregeringen och andra myndigheter som anges i landskapslag, främst ÅHS.

    Det finns även detta år all anledning att uttrycka en synnerlig erkänsla och tacksamhet för det gedigna arbete som självstyrelsemyndigheterna och berörd personal, främst beslutsfattarna, landskapsläkaren, personalen vid ÅHS och andra inom vårdsektorn, har axlat för att efter all sin förmåga och på bästa sätt lotsa Åland och ålänningarna genom pandemin.

    Herr talman! I mitt öppningsanförande för ett år sedan berörde jag såväl de politiska som de juridiska frågeställningar som har aktualiserats kring beredskapslagens tillämpning, samt det sätt på vilket nämnda lag och anslutande av statsmakten vidtagna åtstramningsåtgärder och utfärdade rekommendationer har stått - eller inte har stått - i samklang med det åländska självstyrelsesystemets grunder, samt det åländska samhällets särskilda villkor och behov, frågor och problemställningar som med all rätt måste sorteras ut inför framtiden. Det gångna året har i ökad omfattning påvisat detta behov, samtidigt som de nämnda menligheterna även har resulterat i mera allmänt försämrade relationer och friktioner mellan självstyrelsen och statsmakten.

    Det aktuella rättsområdet om smittsamma sjukdomar, med den delade behörigheten mellan riket och landskapet, har gång på gång visat att det borde ha funnits på förhand uppgjorda direktiv, spelregler och system som skulle ha aktiverats i och med pandemins intåg i landet.

    Det finns också andra rättsområden inom vilka självstyrelsen innehar endast den förvaltande makten och därmed ansvaret. Även dessa områden borde analyseras i syfte att utröna om särskilda förberedelser borde göras inför eventuella, närmast landsomfattande och därmed gränsöverskridande händelser, istället för att automatiskt utgå från att saker och ting kommer att fungera vid olika tänkbara scenarier.

    Herr talman! Efter den dystra inledningen kan det vara på sin plats att nämna att det även pågår konkreta relationsfrämjande insatser, exempelvis det goda samarbetet som fortlöpande pågår mellan landskapsregeringen och gränsbevakningsväsendet, nu senast gällande frågan om oljeskyddet och bekämpningen av eventuella miljöskador.

    Även landskapsregeringens och Statens ämbetsverks gemensamma ansträngningar i syfte att förmå Migrationsverket att märkbart öka sin närvaro på Åland visar att om det finns en ömsesidig vilja så kan man också uppnå resultat.

    Nämnas kan också att landskapsregeringen har initierat och fått till stånd nya formaliserade arbetsgrupper inom valda ministerier, med tjänstemän från såväl självstyrelseförvaltningen som berörda myndigheter och ministerier, något som bäddar för konstruktiva lösningar mellan parterna.

    Herr talman! De nya bestämmelserna i självstyrelselagen om landskapets ekonomi har nu varit i kraft sedan 1.1.2021 och den enda tillämpningen av de gamla bestämmelserna gäller beslutet om landskapet tillkommande flitpeng för år 2020, som beräknas bli fattat i början av nästa år.

    Ålandsdelegationen har för sin del anpassat sig till de nya bestämmelserna och till den del förändringen i befolkningsandelen ska beaktas vid fastställandet av avräkningsbeloppet så är berörda parter införstådda med att det sker först i samband med Ålandsdelegationens beslut om det slutliga avräkningsbeloppet, vid vilken tidpunkt delegationen har tillgång till säkrade uppgifter om förändringen i befolkningsantalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkning.

    Avräkningsbeloppet, den så kallade klumpsumman, för år 2020, som fastställdes i stöd av de tidigare bestämmelserna om landskapets ekonomi, uppgick till drygt 223 miljoner euro. För innevarande år torde avräkningsbeloppet och skatteavräkningen, som uträknas enligt de nya bestämmelserna om landskapets ekonomi, att uppgå till ca 275 miljoner euro och inför år 2022 har delegationen bedömt att beloppet stiger, och då till ca 287 miljoner euro. Beaktas bör dock att nämnda uppskattade belopp för åren 2021 och 2022, å ena sidan inkluderar dels den tidigare separat redovisade lotteriskatten, och dels den så kallade flitpengen, men å andra sidan inkluderar de nämnda beloppen inte den beloppsmässiga effekt som följer av en eventuell förändring i den åländska andelen av hela landets befolkning.

    Herr talman! I och med att Åland på grund av coronapandemin är den region i Finland som blivit mest drabbad, främst ekonomiskt med en kraftigt stigande arbetslöshet och en sjunkande BNP som följd, är det självklart inte någon lätt uppgift som det åländska samhället ställts inför, och det är inte några avundsvärda förväntningar som kommer att ställas på de åländska självstyrelseorganen.

    För egen del kan jag bekräfta att vi inom statsförvaltningen på Åland, inom ramen för vad som är möjligt, har en vilja att efter bästa förmåga bistå självstyrelsen i det krävande arbete som väntar. Jag utgår också från att den sammantagna statsmakten bättre måste sätta sig in i Ålands särställning och de särlösningar som det självstyrda Åland måste tillerkännas. Om inte förr så nu är det hög tid att bägge parter vinnlägger sig om att de goda relationerna återskapas; det är trots allt den måhända viktigaste grundförutsättningen för ett framgångsrikt Åland och därmed också för ett framgångsrikt Finland.

    Herr talman, värderade ledamöter! Jag ber att få gratulera självstyrelsen med anledning av fyllda 100 år av ”egensinne”. Jag ber även att få gratulera självstyrelseorganen och övriga aktörer för alla de hittillsvarande minnesvärda evenemang, festligheter och allehanda händelser som under året har satt en guldkantad prägel på firandet och som fått såväl oss som bor på Åland, liksom de som bor utanför Åland, att bättre förstå den åländska självstyrelsen, dess historia, dess nutid, och även förutsättningarna och förväntningarna inför framtiden.

    Firandet av Ålandskonventionens 100-års dag den 20 oktober i form av ett internationellt seminarium i Ålands lagting, med bland annat republikens president som öppningstalare och ett 30-tal ambassadörer närvarande, var ett framgångsrikt arrangemang som gav 1921-års konvention om Ålands demilitarisering och neutralisering en förnyad aktualitet och en berättigad uppmärksamhet, även internationellt.

    Jag ber att avslutningsvis få framföra Republikens presidents lyckönskningar till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, till fromma för befolkningen på Åland.

    På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2021-2022 öppnat.


    Tack värderade herr landshövding Peter Lindbäck! I år är det 100 år sedan Åland erhöll sin självstyrelse genom beslutet i Nationernas Förbund den 24 juni 1921 då Finland mot ålänningarnas vilja erhöll suveräniteten över Åland. Dock erhöll Åland garantier för sitt språk, jordegendomen i öbornas händer, att begränsa rösträtten för inflyttade, och säkerställa utnämningen av landshövding som har befolkningens förtroende.

    Den 27 juni 1921 undertecknade Sverige och Finland den så kallade Ålandsöverenskommelsen som ytterligare underströk Nationernas Förbunds rådsbeslut om bevarande av det svenska språket, kulturen och lokala svenska traditioner. Före Nationernas Förbunds beslut hade Finland år 1919 överlåtit en proposition om ny självstyrelselag för Åland och den hade tillkommit i stor brådska då ålänningarna ville återförenas med moderlandet Sverige som man hade varit förenat med i över 700 år tidigare. År 1919 hade Åland en befolkning, som det står i propositionen, på 19 613 personer vilket ska jämföras med dagens befolkning om 30 129 personer. I propositionen står det bland annat följande text citat ”Att uppgöra ett särskilt lagförslag om mycket vidträckt självstyrelse för Åland. Sålunda skulle ålänningarna tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det överhuvud är möjligt för ett landskap, som icke utgör en egen stat".

    Detta var löftet som Finland gav och som säkerligen utgjorde grunden för Nationernas Förbunds beslut när det fattades och att man beaktade Finlands löfte till ålänningarna om hur ålänningarna skulle få utveckla sin självstyrelse. Hela vår samhällsstruktur bygger på uttrycket att avtal ska hållas.

    Herr landshövding! För ålänningarna innebär det löftet som gavs 1919 till ålänningarna och som lagfästes av Finlands riksdag att det bör hållas och som också var grunden för Nationernas Förbunds beslut. I juridiken heter det att avtal ska hållas, på latin; "pacta sunt servanda" och det är det som hela vårt rättssamhälle bygger på. Således har vi en lång väg att vandra för att utveckla vår självstyrelse till givet löfte. Jag ställer här frågan till alla oss ålänningar, har vi ålänningar arbetat tillräckligt hårt för att få motparten Finland att uppfylla detta löfte?

    Herr landshövding! Redan i talet ifjol bad jag er om hjälp för att vi ska erhålla en ny självstyrelselag som skulle innebära en självstyrelseutveckling. Vi står här idag och kan konstatera att arbetet tycks avancera mycket långsamt och att det gamla avtalet om vidsträckt självstyrelse tycks alltmer falla i glömska. Som avtalspart måste vi få till en utveckling om Åland ska kunna blomstra också i framtiden. Er diplomati och välvilja mot Åland och mot Ålands folk kommer väl till pass om en islossning ska ske där båda parter kan anse att en utveckling av självstyrelsen kommer att ske med ett förslag till ny självstyrelselag. Jag ser fram emot att arbetet med en ny självstyrelselag ska avancera så att vi här i lagtinget skulle kunna erhålla ett förslag som skulle kunna omfattas men det förutsätter att republiken Finland erbjuder Åland den vidsträckta självstyrelse som det en gång givits löfte om. Det förslag som president Tarja Halonen kommitten avlät skulle varit en bit på väg men i den remiss som justitieministeriet skickat ut har mycket ändrats.

    Herr landshövding! När vi stod här ifjol vid denna tidpunkt vid lagtingets öppnande var pandemin ett stort orosmoment över Åland och vi kan konstatera att det även är det fortsättningsvis, precis som landshövdingen påpekade i sitt tal här. Bruttonationalprodukten på Åland sjönk år 2020 med 16 procent och beräknas från detta gå upp med 9 procent under detta år enligt prognos från Ålands statistik- och utredningsbyrå. Det här innebär att vi är väsentligt ner i förhållande till 2019 och i reella tal så blir det större nedgång eftersom vi borde förväntat oss en ökning av bruttonationalprodukten.

    Det som understryker allvaret med den ekonomiska situationen i landskapet är att enligt Ålands statistik och utredningsbyrå har omsättningen i de åländska företagen år 2020 minskat med hela 21 procent i jämförelse med år 2019. Här är det främst transportsektorn som drabbas hårdast där en halvering skett men också hotell- och restaurangsektorn har drabbats oerhört hårt. Färjnäringen är idag i en stor kris och klarar knappast nya nedstängningar vilket skulle innebära ett hårt slag mot Åland.

    Arbetslösheten på Åland toppade i maj 2020 på 13,4 procent, men har nu gått ner och var i oktober 2021 nere i 5 procent. Jag vill påstå att det här visar styrkan i det åländska samhället, att man kan skaffa arbete på olika sätt och att ålänningar är kreativa. Det har inte krävts alltför stora insatser från politiskt håll utan samhället är otroligt starkt i sig självt att göra en anpassning till de svåra förhållandena och det här är väl den folksjäl som finns på Åland som ofta visar sig vara en styrka i krissituationer.
    Vi ska jämföra den här procentsatsen om arbetslösheten med vad den brukar vara i landskapet, den brukar ligga mellan 3,5 till 4 procent. Glädjande är den snabba återhämtning som här har skett, oaktat att restriktioner som beslutats av statsmakten har drabbat Åland hårt även det här året. Eftersom statsmakten genom sina beslut påverkar vår ekonomi i så hög grad bör vår regering nu allvarligt se på möjligheterna att begära extra anslag för något projekt som bygger upp hela vårt samhälle och som är till nytta för alla och envar nu och i framtiden.

    Bästa landshövding! Här tror jag att er arbetskapacitet och er diplomatiska ådra är viktig för att vårt samhälle ska kunna återbyggas där staten är involverad. Genom ert tal här idag har ni förtjänstfullt tagit upp de problem som funnits och finns i relationerrna mellan Åland och Finland.

    Under året har vi påbörjat firandet av Åland 100. En höjdpunkt internationellt var det seminarium om demitalisering och neutralisering som hölls den 20 oktober då vi firade 100 år sedan konventionen om icke befästande och neutralisering av ålandsöarna skedde i Nationernas förbund. Artikel tre i konventionen säger att ingen anläggning eller operationsbas av militär eller marin art, ingen anläggning eller operationsbas för militär luftfart, ej heller någon annan anordning avsedd för krigsmaterial får behållas inom Ålands territorium. I Artikel fyra nämns neutraliseringen vilket innebär att ingen militär, land- sjö- eller luftstridspart som tillhör någon som helst makt får intränga i eller uppehålla sig inom Ålands gränser. All tillverkning, införsel, transitering, återinförsel av vapen och krigsmaterial inom Åland är uttryckligen förbjudet.

    Jag vill här, via er landshövding, framföra vårt uppriktiga tack till president Sauli Niinistö för att han deltog i seminariet digitalt på grund av väderförhållandena och att han framförde Finlands starka åsikt att konventionen ska upprätthållas. Seminariet med anförande av utrikesminister Pekka Haavisto, Sveriges kabinettsekreterare Robert Rydberg, Ålandsminister Anna-Maija Henriksson med flera var uppskattat för de 30 ambassadörer som deltog i seminariet. Kunskapen och vetskapen om Åland blev härigenom vida spritt i världen. Utgående från den uppskattning och tacksamhet som visades från ambassadörernas sida för arrangemanget så visar det att vi på Åland kan vara ett föredöme också i världspolitiken eftersom diplomater är de som för budskapen vidare och ger incitament för olika lösningar där konflikter uppstår.

    Jag vill också rikta ett speciellt tack till Ålands fredsinstitut med ordförande vicetalman Roger Nordlund. Den som gjorde ett enormt arbete för seminariet och som har gjort det under årens lopp är direktören för Ålands fredsinstitut Sia Spiliopoulou Åkermark. Hon ska ha särskilt tack för hennes engagemang att sprida kunskapen om demilitariseringen och neutraliseringen för konfliktlösningar ute i världen. Utan att glömma någon, ingen nämnd och ingen glömd, så vill jag också tacka alla andra som på alla sätt deltog för att göra detta seminarium till en succé. Jag vill också tacka landshövdingen och statsmakten till den del de var involverade och i synnerhet till vår egen personal här på lagtinget och regeringen. Tack till er alla!


    (Paus i talet för musikkuppträdande av Therese Karlsson)


    Bästa lagtingsledamöter! Först vill jag på presidiets vägnar tacka för det stöd som ni har visat.

    Ni har under året fått arbeta utgående från de restriktioner som pandemin inneburit. Vi har dock kunnat arbeta i lagtinget effektivt och har kunnat delta i alla plenum och haft utskottsmöten digitalt. Närvaron har varit så gott som fullständig på plenum. Jag upplever att ni i beslut och debatter uppvisat sådan politisk mognad som krävs för att ålänningar kan känna sig trygga oaktat pandemin. Vi ser framåt och positivt på framtiden. Pandemin har inneburit hårda slag för många människor som förlorat sina jobb och fotfästet för en tid. Tack och lov har arbetslösheten drastiskt gått ner under året. Som politiker är det viktigt att ha örat gentemot befolkningen så att rätt beslut kan tas för att visa vägen för framtiden. En stor utmaning är vår landskapsbudget som uppvisar ett underskott och eventuellt ett behov av upplåning. Som politiker måste vi vinnlägga oss om att komma till rätta med detta. Det viktigaste är att vi skapar trygghet i samhället och inte börjar låna vilket framtida generationer i så fall måste reda upp. Vi måste alla inse att det inte är någon lösning att börja låna till driften. Vårt gemensamma mål som lagtinget fastställt är ju ekonomisk-, social- och miljömässig hållbarhet och i detta ingår att den kan förverkligas enbart om vi har en ekonomi i balans. Här har hela lagtinget en stor uppgift och lagtinget bör gemensamt eftersträva dessa mål och allas goda förslag bör respekteras och granskas oberoende om de kommer från regeringsblock eller opposition. Fast pandemins akuta verkningar börjar klinga av bör ni som politiker ha kontakter med väljarkåren så att ni ser till att de som på grund av pandemins verkningar tappat fotfästet får stöd, uppmuntran och framtidtron tillbaka. Det finns, förutom arbetstagare, företagare som har förlorat mycket under pandemin och som har svårt att komma igen. Vi har en stor uppgift framför oss att komma till rätta med detta under det kommande åren och att möjliggöra så att alla ålänningar har en stark framtidstro under det år vi nu ska fira Åland 100 år. Det är viktigt att vi kan ge glädje och framtidstro åt alla och envar.

    Jag vill också tacka de lagtingsledamöter i Nordiska rådet som har erhållit två utskottsordförandeplatser nämligen ledamöterna Eriksson och Gunell. Det visar att vi har ett stort förtroende också utanför Åland och det är viktigt att vi jobbar på det. Tack och fortsätt med det!

    Bästa lantråd Veronica Thörnroos och ministrar! Det år som gått har varit fullt med utmaningar som ni absolut inte förväntade er då ni tillträdde. Ni har lyckats med ert största uppdrag som regering och lantråd; att skydda envar ålännings liv och hälsa mot den pandemi som härjat i hela världen. Åland har lyckats bra med att bekämpa pandemin och i detta nu är över 75 procent vaccinerade med två doser och totalt har vi haft 497 personer smittade på Åland med Covid-19 och lyckligtvis noll dödsfall. Här får jag hålla med vad landshövdingen nyss anförde.

    Ni lantråd ministrar och alla anställda inom förvaltningen har visat en krishantering i världsklass samtidigt som vi har haft det mest öppna samhället i världen på Åland. Er personal har jobbat under stor press under de senaste åren. Tack för det! Ett särskilt tack bör ges till alla som arbetat inom smittspårningen och som lyckats hejda spridning i vårt samhälle. Världshälsoorganisationen WHO:s europachef Hans Kluge uttalade i ett svarsanförande i regionkommitten sin beundran över Ålands covidbekämpning.

    Bästa lantråd! Ni har även visat en kontinuerlig uppmärksamhet och handlingskraft mot Finlands regering som har haft och har liten förståelse för att vi är en gränsregion som är beroende av öppna gränser. Detta har också ni andra i regeringen jobbat med. Vid en jämförelse utgör Ålands befolkning 0,54 procent av Finlands befolkning men står för 15 procent av arbetspendlingen. Därför är det obegripligt att Åland inte behandlats på likvärdiga grunder som gränsregioner i norra Sverige och Finland där restriktionerna varit mycket friare fast incidensen varit högre än hos oss. Här bör ni fortsätta att framhålla Ålands status och behov.

    Beträffande Ålands ekonomi bör ni som regering visa både mod och styrka för att hålla budgeten i balans så att upplåning undviks. Oaktat att Åland drabbast hårt av pandemin har skattebetalarna varit goda betalare då skatteinkomsterna i landskapet under år 2020 ökat i jämförelse med 2019. Kommunernas skatteinkomster ökade år 2020 till 98,4 miljoner euro från 96,3 miljoner euro 2019. Detta i sig är anmärkningsvärt och bör leda till eftertanke hos oss politiker att vi ser till att hålla budgeten i balans utgående från inbetalda skatter så finns det ingen orsak att börja låna pengar för driften. Ålands befolkning är goda skattebetalare och våra 7 000 pensionstagare utgör en ryggrad för ekonomins stabilitet, för oberoende av vad som händer så är de goda skattebetalare.

    Bästa regering! Er uppgift bör vara att ni jobbar för en stark och utvecklingsbar självstyrelse och att all låntagning från landskapets sida undviks. Eftersom det nu gått två år på denna regeringsperiod har ni ett hårt arbete framför er nu under de kvarvarande regeringsåren att genomlysa hela förvaltningen och lagstiftningen för att kunna uppvisa var det bör ske förändringar så att en gedigen stark ekonomi också finns i framtiden.

    Bästa lagtingsdirektör Susanne Eriksson! Jag vill på hela lagtingets vägnar rikta ett stort tack till dig och hela personalen. Oaktat pandemin har ni arbetat med full kapacitet och visat kreativitet och uppfinningsrikedom som möjliggjort att lagtingsarbetat fortgått där alla kunnat delta i plenum och utskottsarbete. Inte ens sjukdom hos er hindrar er att utföra jobb. Det uppskattas i enormt. Ert personliga engagemang för självstyrelsen och dess utveckling en stor styrka för oss i lagtinget. Hela personalen uppvisade ett stort engagemang för att möjliggöra demilitarserings- och neutraliseringsseminariet den 20 oktober. Er proffisighet uppskattades av alla våra gäster med en enorm beundran som de visar genom alla tackbrev vi fått efter seminariet. Ni står nu inför ännu större utmaning det här året när 100 årsfirandet kulminerar den 9 juni 2022.

    Ett stort tack till dig, Susanne Eriksson och till er alla i personalen och så avslutar vi detta tal med en stor och varm applåd till vår personal så att ni får kraft inför detta lagtingsår. Tack!


Händelser under plenum

13:01Plenum börjadeTalman Bert Häggblom
Sekreterare: lagtingsdirektör Susanne Eriksson
13:54 Plenum/frågestund avslutades